Senaste kommentarerna i forumet

@Torn @Charlie70 Å ena sidan, å andra sidan. Jag tror som Charlie att det är klokt att nyttja självförtroendet som alkoholstoppet gav för att sluta snusa. (Det nyttjar jag nu vad det gäller kost/träning/vikt.) Men jag tror också precis som Torn att viljan att sluta då måste vara lika stark som när vi slutade dricka. Jag har inte riktigt viljan att sluta snusa, jag tycker nog mest att jag borde göra det. Jag har mig veterligen inga fysiska bekymmer av snusandet, inte ens högt blodtryck eller hjärtklappningar. Men jag ska göra ett seriöst försök att begränsa mig till 10 portionssnus per dag. För att inte slentriansnusa eller låta missbruket skena mer. Jag ska försöka få till några timmar per dag då jag inte snusar. Det har jag inte alls nu, förutom då jag äter typ 😂

Kram 🐘

@Se klart Oj, jag missade ditt inlägg.🥰 Samma lika låter väldigt bra! Jag vill, men samtidigt vill jag inte sluta.😂

Vi funderar vidare.... Kram

Du har naturligtvis rätt Charlie, det blir inte lättare att sluta senare. Det är bara det att jag är så himla nöjd med hur mitt liv ser ut nu så jag hittar inte riktigt motivationen till att sluta snusa när jag inte känner av några problem. I höstas när jag tog tag i vikten/ motionen var jag taggad till tusen. Den stora överraskningen blev att min kondition blev så bra. Jag kommer säkert känna oväntade fördelar med att sluta snusa också. Hmm, jag får spara lite på utmaningarna känns det som, så jag kan njuta av vinsterna ordentligt först.

Tack för peppet! 🤗 En vacker dag kör jag i gång. Förr eller senare.

Kram

Tappad mellan två höstackar heter det väl?
När jag läser ditt inlägg @torn känner jag exakt lika. Snuset får vänta. För stort projekt. För mycket njutning/avlastning etc.
Sen läser jag @charlies inlägg och; jomen precis så. Skulle jag också vilja.
Tycker samma lika som er båda.
Vådan av flera kloka kompisar! 💓

Känsliga läsare varnas för långt inlägg...
En lite snårig tanke...
... började ta form i mitt huvud idag, som med de flesta snåriga tankar pratar jag med min man och vi resonerar och vänder och vrider. Denna gång funderade jag också högt kring huruvida det kunde ha med nykterheten att göra, men är inte säker.

Om man tänker sig en tanke/system av tankar som representerar motstånd.
Kan vara megastort mot vissa saker jag verkligen inte gillar, helst skjuter upp (för länge) men kan också vara som en sudd, som sveper över alla möjliga saker. Smått som stort.
Som tyngst har det varit under tuffa perioder/ depression. Men jag har tex inte känt av det under min dotters sjukdomsperioder/självskadebeteende. Då har jag varit extremt närvarande/vaken/redo.

Idag har jag varit ute i trädgården hela dagen. Både gjort njutnings-saker, men förstås en massa städning. (Vem stökar ner hela vintern...?)
Det har varit med en lätthet som jag allt oftare känner.
Eller snarare- motståndet som jag ofta haft som en följeslagare i livet har minskat, överlag.
Idag tänkte jag på det faktum att jag sovit nästan 10 timmar, det betyder mycket att vara utvilad. Är vi trötta blir alla problem större än vad de är.
Min man menade att jag förra sommaren hade mycket mer energi, jag vill betona att jag hållit på med min trädgård i massa år men ofta just med följeslagaren Motståndet.
Idag ritade jag upp nya små planer för en del av trädgården som faktiskt ser rätt skruttig ut. Sen skar jag gräsmatte-kanter, tömde löv samt fördelade resterna av hästgödsel-högen i pallkragarna.
Jag sa ”ibland känns det som jag gått hela livet med en svag eller stark motvind”
Den kan ju vara tillbaka imorgon för all del.
Men just idag var det lätt.
Jag sa att hädanefter ska jag möta varje kirskål med ett stenansikte.

Vad jag egentligen undrar, om du skulle ha haft tålamod så här långt.
Är om nån känner igen det där ”motståndslivet” och om nån känner igen att det har lättat ? I samband med nykterheten?
Over and out, nu blir det Belgravia (se!) och glass. Kram 🧘🏼‍♀️

@Se klart skrev:"Även proffsiga odlare misslyckas massor. Så man får döpa om det från att misslyckas till att det är ett lärande."

Rätt sund inställning till typ allt i livet ❤️

Kram 🐘

@Torn nä, inte särskilt kul att sluta snusa. Men jag ser fram emot den dagen när jag är nere på min vikt igen, dessutom alkohol och nikotinfri. Den friheten - att känna att det är jag som har makten över mitt liv, utan att vara lastad med några som helst beroenden - den kommer att kännas fin. Jag är där inom några månader, det vet jag. Testa du med! Det blir inte lättare att sluta snusa en annan gång. Nu kan du rida på självförtroendet från alkostoppet. Det ska inte underskattas!

Kram!

Tack för ditt stöd Mary ❤️❤️❤️

Svar frön fröcoachen 😆
Hörni, till att börja med kan jag inte nog upprepa hur novis jag är på detta- har redan tipsat om proffsiga grupper så jag tar inget ansvar för mina råd 😊
Med proffsiga grupper kan jag dock ofta känns mig ”för dum” alla är förbi mig flera år..
@sisyfos, jag tänker att det finns ingen fånig glädje i små plantor! Det är existentialismen på sin spets. Vi är gjorda för att odla. Det är dessutom ett annat sätt att beskriva livets gång än tex bibeln eller Tranströmer eller Bodil Malmsten. Vi behöver många sätt att förstå för att vi ska kunna leva våra liv så som vi förtjänar.
Du vet säkert att odling också numera är vetenskapligt sätt att bli frisk från utmattning och depressioner. Göran Greider har skrivit mycket om just odlandet, läsvärt.
@andrahalvlek jag skulle oroa mig mindre för de långsamtväxande än de som sticker iväg. Duscha eller vattna försiktigt på briketterna. Plantera om i större när deras andra bladpar tittar fram. De rangliga skulle jag plantera om lite djupare (en del säger att det bara går med tomater som bildar nya rötter var som) men jag har förstått att det går bra även med andra sorter.
Säsongen är ju rätt lång. Jag har misslyckats med diverse i år, bristande omsorg, men försöker att göra det enkelt och börjar om för att det är roligt att hålla på. Även proffsiga odlare misslyckas massor. Så man får döpa om det från att misslyckas till att det är ett lärande.
Kram på er!

Pilla,
Vilken bra iakttagelse. Verkligen som en kraschad tårta det där att dricka för mycket och samtidigt vara uppklädd. En olycka på något vis, som man måste titta på fast det är på gränsen...
Jag känner mig som du, mer rejäl.
Något stadigt över denna människa och varsågod att titta rakt igenom mig, här finns inget att dölja. Den tryggheten i livet önskar jag alla.
Ha en fortsatt fin dag kära Pilla. Kram till dig! 🌱

@Kaffetanten88 min vän ❤🙏 Så som du kämpar. Önskar vi kunde göra en ring runt dig och bara lyssna och stötta dig.
Glad att du har hittat någon som hjälper processen vidare. Föräldrarna förväntas göra ganska mycket i barnets liv både dag och natt när de är små. Inte enkelt att få genom LSS. Men SoL och familjebehandling. Tex avlastandesamtal och boendestöd kanske? Vet för lite om din situation för att kommentera mer.

Jag blir så imponerad hur du mitt i allt detta orkar komma till min tråd och peppa mig. Mina problem känns så meningslösa jämfört med dina. Du är verkligen en supermamma!!
❤🌸❤🌸❤

Jag har noggrant funderat igenom det här med att sluta snusa och kommit fram till att jag lägger det på hyllan tillsvidare. Jag vill helt enkelt inte sluta snusa nu. Och om jag inte vill själv, tja då vet jag ju hur det går.😅 Jag mår så bra nu och upplever inte tillräckligt med nackdelar med mitt snusande så jag fortsätter. Sedan tror jag mycket på en sak i taget, och trots drygt ett år nykter så är jag inte redo för att sluta med snuset. Jag vet att snus är skadligt för hälsan, men det är inte som rökning, det hade varit en annan sak tror jag, om jag rökte. Jag kan inte, hur mycket jag än försöker hitta tillnärmelsevis lika stora nackdelar med snuset som det var med alkoholen.Inte för mig och mitt mående. Sedan så har tyvärr Charlies och Vljos slutande inte gjort mig tillräckligt motiverad att sluta. Vem vet, jag kanske hade klarat ett snusstop lättare, alla är ju olika, men att jag nu mår bättre än någonsin, både fysiskt och psykiskt och känner inte det minsta sug eller saknad av alkohol är så otroligt viktigt för mig. Ett snusstop får helt enkelt vänta, jag får se längre fram, det optimala hade varit att bli av med det beroendet också, men inte ännu. Det är bara att konstatera.

Ha en skön helg! 🤗

@Pilla Jag har också helt andra ”glasögon” numer. Kan se på jobbet vilka som har rejäla problem med alkoholen och har identifierat åtminstone tre stycken. Den där uppklädda sorten har jag inte stött på än, men jag skulle nog identifiera hen direkt när jag får chansen.

Ja, det är sorgligt. Men vi tog ansvar för vårt liv och gjorde något åt det. *klapp på axeln*

Kram 🐘

@Jullan65 Grattis på 11-månadersdagen! 🥳🥳🥳🥳🥳

Du kanske skulle läsa på lite mer om alkoholens skadeverkningar så att den romantiska bilden släpper? Jag har läst så mycket att jag är totalt anti alkohol numer. Forskaren Markus Heilig har skrivit en bok som heter ”Alkohol, droger och hjärnan”. Den är inte lättsmält, men väldigt informativ och man kan välja att läsa vissa delar. Att inte alkoholromantiken släpper tror jag nämligen beror på att din undermedvetna inte är omskolat riktigt än.

Kram 🐘

Liten frörapport: Mina frön som står i miniväxthus bredvid det lite öppnade sovrumsfönstret växer långsamt. De har bara vuxit några cm på höjden och plantorna kommer upp rätt så tätt. (Satte nog några fler frön per brikett än jag skulle, fröna var ju så pyttesmå.) Några frön som jag ställde i ett hemgjort miniväxthus i köket har skenat iväg på höjden som värsta bergsklättrare. Vattningen undrar jag över. Briketterna dränkte jag, så jorden är fortfarande fuktig efter flera veckor. Ska jag duscha med vatten när det blir torrt?

Tänk att du Se klart skulle bli en fröguru, det kunde du nog aldrig tro 😉

Kram 🐘

@Charlie70 Det kommer att bli så bra, särskolan är verkligen kanon! De har en helt annan personaltäthet och gör en individuell bedömning av varje elev. Fixar du delvis gruppundervisning är det bra, annars blir det enskild undervisning. Alla hjälpmedel som behövs fixas, det finns elevassistenter med lite extra ansvar för att de kommer dit de ska, klär på sig rätt, äter osv. De lämnas aldrig helt utan uppsikt, inte ens på rasterna.

Vi försökte länge med allmän skola hemma i byn där vi bodde. Dotterns pappa ville det, men jag var tveksam. Dottern hade en resurs i skolan, men jag såg ändå problemen. Den resursen var ju inte livegen, skolmiljön måste funka även utan en enskild person. I trean började vi med särskola en dag per vecka, på tisdagar då de tränade i simhallen. (Jag insåg att hon aldrig skulle lära sig simma annars.) Efterhand utökades det med en dag per vecka och från fyran gick hon enbart i särskola. Hon utvecklades massor där!

Bäst av allt var dock att dottern inte längre kände sig annorlunda. I särskolan hade alla sina egenheter och områden där de behövde hjälp, toleransen är därför enorm. I byskolan sa barnen ”Hon får vara med oss och leka”. I särskolan VILLE de leka med henne, hon tillförde gruppen något viktigt och hon fann gemenskapen med de andra direkt. Att vara en del av ett VI är så viktigt ❤️

Kram 🐘

Bra att du har fått snabb hjälp - och att du tog symtomen på allvar. Känns nästan märkligt att jag skrev mina inlägg om min sjukskrivning just nu, med tanke på att du just nu mår dåligt pga jobbet. SÅ dåligt som jag mådde vill ingen må, så det är mycket klokt att dra i handbromsen och stanna hemma. Ju tidigare man agerar desto bättre.

Att du inte vill berätta mer just nu är också helt förståeligt. Jag kunde inte heller delge någon mer än brottstycken när jag mådde som sämst. Du får hjälp av HR och Företagshälsan och har stöd i din familj, det räcker bra för oss att veta. Sen vill vi förstås att du skriver en liten hälsning ibland ❤️

Kram 🐘

PS. Du behöver samtalshjälp! I samband med min första sjukskrivning 2007 fick jag komma till min psykolog första gången via Företagshälsan. Hon utövar klassisk KBT, vilket hjälper mig mest. Vi träffas fortfarande fyra gånger per år, men nu fakturerar hon det som coachning. Varje gång jag har mått sämre har vi kunnat intensifiera samtalen till en gång per vecka, och då har hon fakturerat det som sjukvård. Mitt företag betalar 🙏🏻

Sista gemensamma helgen i min lägenhet på ett bra tag sannolikt. Kanske sista gemensamma hela helgen någonsin. Jag börjar mer och mer förstå att det nog är jag som får flytta hem till dottern under ”inskolningen”. Det är nog lika bra, det är ju hon som ska vänja sig vid sitt nya hem. Jag får gilla läget. Jag jobbar ju hemifrån i alla fall, och varannan vecka är det hennes pappa som får gilla läget.

På väggkalendern har dottern skrivit över hela ytan för datumet 10/4: ”Jag flyttar”. Och som vanligt när det gäller henne så blir hela familjen och några till involverade till hundra procent och lite till. Storasyster kommer hem till påsk och sen stannar hon en vecka fram till flytthelgen. Hon kommer att rensa kläder och prylar, packa och på olika sätt involvera sin lillasyster.

Storasyster frågade lillasyster hur hon tänkte sig den första flytthelgen. Vill hon sova i sin nya lägenhet? Ja, det vill hon och mamma ska också sova där, och pappa och storasyster ska komma tillbaka på söndagen och fortsätta fixa. Det blir nog bra. Vi fortsätter trampa lite i startblocken, tar alla chanser att vila och ladda batterierna. Snart kör vi.

Kram 🐘

Ja helt klart ingen snus eller alkohol !!

Kram

Jösses. Ja jag var nog det förr. Men har blivit utnyttjad precis som du så jag har lärt mig att inte ställa upp lika mycket. Nu har jag dock inte så många vänner längre. Så är inget problem. 🙈 De två jag har vet jag att ena ställer upp om jag tex behöver hjälp. Hon körde mig till psykakuten. Den andra sköter sig mest själv.

Usch vad jag skulle blivit ledsen om jag varit du. Så besviken. Jag skulle vilja ställa möblerna utanför hennes lägenhet men hade nog inte gjort det för är inte så elak. 🙄❤️

Jösses. Ja jag var nog det förr. Men har blivit utnyttjad precis som du så jag har lärt mig att inte ställa upp lika mycket. Nu har jag dock inte så många vänner längre. Så är inget problem. 🙈 De två jag har vet jag att ena ställer upp om jag tex behöver hjälp. Hon körde mig till psykakuten. Den andra sköter sig mest själv.

Usch vad jag skulle blivit ledsen om jag varit du. Så besviken. Jag skulle vilja ställa möblerna utanför hennes lägenhet men hade nog inte gjort det för är inte så elak. 🙄❤️

@Vjlo du har ju gjort jättestora förändringar på ganska kort tid och som kanske lett till ytterligare förändringar/förhållningssätt i livet. Bra att du tar dig på allvar och har sjukskrivit dig när du känner att du behöver det. Vi håller i med snusstoppet tillsammans eller hur?

Kram!

@Kennie Har klarat av exakt tre månader som snusfri nu. Har sett framför mig att om ytterligare tre månader är det värsta över. Men jag gör mig beredd på att det tar året då. Tänker bannemej inte ge mig den här gången. Svårt som tusan och svårare än att sluta med vinet skulle jag säga.

@Se klart. ja, dessa val. Skolan vi hade möte med i går är den skola flickan skulle blivit placerad i om det var förr i tiden, när vi inte hade samma valmöjligheter. Kommunal särskola med tydligt uppdrag, utbildad personal, rutinerad ledning o.s.v. Var som sagt helt matt direkt efter mötet men nu när jag fått sova på saken så känner jag bara att jag vill köra på denna skola. Vi behöver nog inte prata med fler skolor. Orkar inte, blir alldeles känslomässigt uttorkad efter varje möte där flickans alla brister och behov ska beskrivas. Jag hoppas i så fall att det innebär att jag inte behöver ifrågasätta om flickan lär sig så mycket som hon kan utifrån sina förutsättningar, kommer ut på rasterna och slipper frysa eftersom hon får hjälp med klädseln, att hon får mat i magen varje dag, att vi inte behöver prata särskilt om att epilepsin kräver ständig bevakning (även små anfall som kan vara mycket svåra att upptäcka behöver noteras för medicineringens skull), att kläder och jympakläder kommer hem tillsammans med flickan och inte samlas på hög på skolan. Om jag slipper hålla koll på dessa grejer, då kan jag nog snart lägga 100 procent av min energi på att komma tillbaka till jobbet på heltid igen. Önskar inget hellre än att få tillbaka mitt eget (arbets)liv faktiskt. Finns hopp!

Kram!

SeKlart sätter verkligen fingret på skillnaden mellan då och nu. Det kommer kanske inte som ett brev på posten med nykterhet, men det är väldigt svårt att uppnå om man fortfarande bara ser fram emot nästa rus. Och det överträffar ruset med hästlängder.
Jag tror att framgången ligger i att ta hand om sig själv, fokus på knoppar, kaffe, och allt som finns här och nu. Inte framtid, inte dåtid. Inte lätt, men inte heller så svårt som det kändes där i början.
Dåså, då har jag hopp om mina 15 Zinnior. Alltså det finns en lite fånig glädje i de små plantorna. Ångrade mig nästan när jag skulle plantera om dem. De var så många och det var så pilligt, men nu är det bara att se till att de mår bra. Vattna och pyssla.
Å så härda dem lite innan de ska ut i rabatterna så att de klarar en ny miljö. Jajamän, man borde leva som man lär.

Kan det vara att du är för snäll? Att du är den som alltid stöttar, ställer upp och finns där?

Jag blev otroligt irriterad igår när jag tog kontakt med en kompis och frågade ”hej är du hemma?” Hon svarade bara ”Nä inte ännu, jag är helt slut” Grejen är den att jag har hämtat ett köksbord och 4 stolar till henne, kört 20 mil, betalat med egna pengar (hon kunde inte ens ge mig pengar för möblerna innan jag åkte) och jag skulle då leverera dem till henne igår. Och det fick jag som svar. Svarade henne inte tillbaka. Men ser då senare på kvällen att hon dricker vin med en kompis. 🙄

Jag blir lite mållös när jag skriver det här nu, för jag förstår ju själv att jag är alldeles för snäll för mitt eget bästa. Suck...