Senaste kommentarerna i forumet

hmm det mesta av min energi går åt irl just nu... men här kommer en torsdagsrapport ;;

Det är rätt okay här, förutom riktigt rörigt på jobbet känns det som, många nya krav, och en del situationer jag försöker göra om och flytta gränser. ibland hopplöst smärtsamt... 😪🤢 och ibland riktigt bra för det rör sig åt rätt håll.

Utan snuttefiltar i form av snus, alkohol och så vidare så blir ju en del smärtor så mycket mer smärtsamma och levande... det går liksom inte smita. utan jag måste ta tag i det...

Det är dock bra att ha fått en ny chef för då finns det chans göra lite omtag på saker... det är väl bara att jag inser att jag skulle vilja bygga om större delen av min tjänst o ansvar vad jag gör, då en del jobbsaker faktiskt tar för mycket känslomässigt engagemang. Jag har nog varit för bra bara säga ja, det gör jag, ja det gör jag osv osv. Det skulle vara jätteskönt och rätt att efter alla år kliva av chefsposten, och bara arbeta med några av mina expertområden (får man väl kalla det efter så lång tid), utan att ha vare sig personalansvar eller ansvar för massa processer. Jag kommer nog behöva röja runt i de frågorna, med min chef, och kanske med HR-chefen. Med lite rädsla för att faktiskt tappa jobbet...? vet inte.. Men så dåligt som jag under en period mått av vissa saker på mitt jobb (förutom de jag skrivit lite om här tidigare), kan jag inte fortsätta må.. det är ett jobb, inte något som ska ta så mycket av min energi att jag knappt ibland orkar annat... för jag har inte de ambitionerna som man behöver ha. jag vill ... ju mest leva :-)

Kanske är en del i det, att livet tvingar mig ta tag i en del gamla surdegar som jag smitit om. En del är ju enklare att ta hand om, än andra. Nåväl. en gammal bandspelare i det fallet..... på ett sätt inget nytt.

En del av det jag tvingas se nu är ju sånt som jag förstår drivit mig in i en del dåliga beteenden som jag fastnat i.

Solen har börjat återvända här, nästan vårväder.

Matlagning och så ligger lite på is, med flit för det är fortfarande kaos här hemma pga en pågående renovering..

:)

Skönt att du börjar må bättre med nikotin/snussuget , även om det tar tid. det får ta tid :)

@Vjlo Ingen tisdagsrapport? Du har inte hittat in på ”nya” forumet än kanske.

Kram 🐘

Idag har jag och dottern shoppat lite. En fotpall med förvaring, ett pyttelitet soffbord i två delar och en dörrmatta som dottern själv valde med texten ”Välkommen - dagen är ändå förstörd”. Och bannemej tror jag att hon förstår att det är humor, hon såg riktigt full i fan ut. Egentligen ”ska” hon inte förstå ironisk humor, men hennes pappa har drillat henne hårt på det området.

På tal om humor så har ju äldsta dottern börjat brodera. Idag såg jag en bonad som vore en perfekt present till hennes pappa, tyckte jag. Det stod ”Planering är a och o” fördelat på två rader, och sen fick inte ordet ”planering” plats på första raden så den sista bokstaven g fick liksom broderas inklämt strax under resten av ordet. Jättekul present till honom tyckte jag 😂 Hans svar på det var ”Då hänger jag den upp och ner”. Hade blivit ännu roligare, alla hans gäster hade skrattat halvt ihjäl sig.

Just nu känns det som jag nästan vill shoppa ihjäl mig till dottern. Men lägenheten är pytteliten, 44 kvm, så allt måste vara litet och nätt och vissa saker måste vi mäta på och kolla innan vi handlar. Ett besök på secondhand blev det idag också, och vi köpte ”bara” två 3-pack med colaglas och en liten chipsskål i kristall. Jag gillar verkligen secondhand, men man kan inte gå in där och räkna med att köpa något speciellt utan man får botanisera med vidöppet sinne. Handdukar ska jag köpa till henne också. Hon har beställt gula 😍 Vi har färgtema på handdukar här hemma hos mig. Jag har gröna handdukar, yngsta dottern turkosa och äldsta dottern cerise. Och nu ska det inköpas likadana gula.

Jag gillar att skämma bort mina barn när tillfälle ges, och nu har jag tillfälle. Och jag tänker göra samma sak med äldsta dottern till sommaren då hon flyttar till en mindre ort som ligger lite närmare än Gbg gör. Hon söker ju jobb nu, och hon har blivit erbjuden ett jobb som hon sannolikt tackar ja till. Vad var det jag sa? Jag är gräsligt positiv, men jag har nästan alltid rätt också. Visste att hon skulle få precis det jobbet hon ville ha. Att hon ens funderar fortfarande beror på att hon kallats till intervju på ett annat jobb hon sökt också, och hon vill veta mer om det jobbet innan hon tackar ja eller nej.

Utbildar man sig till psykolog lär man knappast behöva vara arbetslös. Hon har löneanspråk på en nivå som ligger många tusenlappar över lönen som medarbetarna i snitt har på mitt företag. Och hon är helt oerfaren. Får hon den lönen ökar hon sin lön från det senaste sommarjobbet med typ 8.000 kr/mån. För en praktiktjänstgöring. Ingen dålig löneökning, men hon har slitit för det i fem år också.

Så hon kommer att kunna shoppa loss med egna pengar, men jag vill ändå skämma bort henne lite också. ”Mamma betalar” tillhör liksom när vi är på stan och shoppar ihop. Det hänger nog med ett bra tag. Det är först på senare år som det är jag som betalar när jag och min mamma är på stan ihop 😂

Kram 🐘

@JoYo skrev:"Jag nästan hostade ut orden. Så hårt de suttit. Och så skönt att få loss dem."

Och tack för att du berättar! Oerhört gripande om din mamma som försvann i alkoholdimmorna och lät er barn driva iväg på ett destruktivt sätt. Och nu kan du nykter och närvarande möta din dotter precis där. Och samtidigt möta det inre barnet i dig själv. Du har slitit hårt, men fy fan vad du har gjort det bra!

Kram 🐘

@Jullan65 Krya på dig! Kram 🐘

Tack fina ni. Jag åkte på Corona, lite snopen blev jag allt. Trodde nog att pfizers vaccin skulle stå pall, men nejdå. Andra delen av sagan, att man inte blir lika sjuk verkar dock stämma. Jag är endast lite snuvig, trodde det var allergin som satt fart bara. Så nu sitter vi här gubben o jag och kan inte göra så mycket mer. Men lite frön är satta och imorgon blir det puts på växthuset, om det inte regnar småspik vill säga. Nykter och redig även idag, vilken ynnest.

Joyo 🙏🏻
Tack för att du skriver, jag kikar in ibland hos dig för att se om jag missat någon uppdatering men jag oroar min faktiskt aldrig. Men blir så glad att höra från dig. Ibland tänker jag att det jobb du gjort och gör i viss mån ligger framför mig.
Så mycket har flyttats runt på insidan under det här året, jag önskar mig en spegel eller kanske röntgenbild för att få ”koll” på allt. Glömmer aldrig hur vi följdes åt första tiden. Jag gick i exakt dina fotspår som ett vilset barn som plötsligt ser någon som går mot ljuset och får följa med. Det vill jag du ska veta har varit så viktigt.
Jag är oerhört imponerad av dig, din beslutsamhet och klarhet. Den smittar mig fortfarande. Kram till dig och heja ditt livsmod.

Ja jag har sett stora likheter mellan besatthet i relationer och fixeringen vid alkohol.
Men det är inte logiskt eller klokt att ditt värdefulla liv liksom drivs fram på premisser som handlar om att tycka synd om. Inte ens för din man är det särskilt bra.
Att vara ”velig” i livsavgörande beslut är att ta sig själv på allvar, så småningom landar besluten. Det vet vi bättre än de flesta. Skickar lite mod på vägen. Kram!

Den där obeslutsamheten...
är bara så tröttande. Är en rätt så logisk och rationellt tänkande person. Ända tills det handlar om en sån här sak om mina känslor, min omsorg om någon annan. Då tycker jag synd om stackarn som vill fortsätta livet med mig! Borde nog tycka mer synd om mig själv i detta läge. Tack Andrahalvlek för pepp🤗
Det var ju likadant när jag ville sluta med alkoholen. Hjärnan kidnappad. Det eviga velandet... haha. Finns likheter i kärleken till flaskan och maken😂
Kramar 🤗🤗

Oj vilket tempo det varit nu igen. Haft tanken på att gå in här och skriva av mig flera gånger men har knappt haft en minut över.
Kul å höra att mitt inlägg inspirerad några. Alla sätt som fungerar för att få en långsiktig, hållbar och regelbunden motion är ju bra! Jag har försökt förr med att använda "vardagsmotion". En liten löprunda då, lite crosstrainer då, en promenad på lunchen när känslan faller på. För mig blev det tyvärr lite stress över det, att behöva ha med det i tanken hela tiden för att klämma in när det blev läge och inte glömma av det. Vips hade det gått några dagar och motivationen var borta.
För mig var lösningen att börja bygga upp en fast rutin, med tiden blir träningen av utan att man längre behövde tänka på det. Träningsväskan packas i farten på morgonen.

Som sagt väldigt intensiv period igen några dagar. Ett projekt på jobbet förra veckan som skulle vara klart till en tuff deadline. Gillar i mångt och mycket den typen av projekt också för man blir på tå. Målinriktning skapar fokus hos mig.
Helgen fortlöpte med vårt pågående projekt med sonens rum. Beställda tapeter och golv hade kommit och det blev nonstop arbete även hemma lördag och söndag med ett litet avbrott för träning söndag.
Denna veckan har fortsatt i samma tempo. Med det större projektet förra veckan har den vardagliga inströmningen av mail och förfrågningar fått läggas på hög så efter avklarad deadline var det bara att ladda om och komma ikapp med resten, samtidigt som det fortsätter strömma in i hög takt.
Trots tempot har det fungerat väldigt bra hittills, jag har inte känt mig väldigt stressad eller så negativt påverkad under det pågående flödet men just i skrivande stund så kom en enorm trötthet över mig. Tror det beror på att jag precis kände att jag började komma ikapp. "Hotet" av bristande kontroll var över och den intensiva fokuseringen kunde varva ner. Kroppen slappnar av och signalerar behov av återhämtning. Passande med en träningsfri dag idag.

Jag tycker ändå att många gånger nu när det har varit intensiva perioder och jag känner att nu måste jag ha en riktig vilodag så åker jag hem och lägger mig på soffan en stund men efter bara nån timma så känner jag mig pigg igen och vill göra nått. Tror att träningen hjälpt mig att bygga upp en mycket bättre återhämtningsförmåga, sen är det inte min starka sida heller att inte göra nånting en längre stund, jag är för rastlös och får lätt lite ångest. Egentligen är det nog mest huvudet som behöver vila, mitt jobb är stillasittande så den får sin återhämtning varje dag. Kanske man skulle bara göra något hjärndött hemarbete ikväll. Sortera strumpor eller städa garaget kanske..

@JoYo 💗 Åå....vilken smärtsam och drabbande historia du delar! Blir alldeles tagen 😢 den lilla tioåriga flickan som ändå till slut lyckades komma ur detta trauma.
Så fint att du berättar Joyo!
Så tacksam för detta!
Kram 🧡🌷🧡

@Se klart 🧡🤗 låter underbart 😁👍💗

Tack för era värdefulla svar!
Jag orkar sällan komma in nuförtiden, vet att jag borde. Det hjälper mig, att hålla mig här och att få ur mig tankar, känslor, och jag vet att här är jag bland folk som förstår.

Idag skiner solen, har hämtat minsta barnet tidigare. En härlig promenad. Glädje.
Jag ser min dotter för vem hon är. Finns för henne. I den ålder hon är i nu, då försvann min egen mamma i alkoholism och psykisk ohälsa.
Det triggar känslor och minnen, att se min dotter i den åldern då jag önskade närhet av min mamma. Men hon släppte sakta taget om sina barn, livet. Vi blev vildingar, söp och knarkade under tonåren och längre är så... inuti visste jag hur jag ville vara, sund, utbilda mig, bli nåt... men när min mamma släppte min hand...var det som att jag inte kunde gå på rätt väg själv. Jag fladdrade omkring bland fel människor, fel vägar. Jag lyssnade inte på den inre rösten. Och till slut var jag vilse.
Tur att jag blev gravid tidigt. Kärleken till mina barn fick mig att se klarare, fixa mitt liv, utbilda mig, skaffa mig ett bra jobb och en bra fasad. Men jag fortsatte vara vilsen, trots att jag skötte min yta.. min fasad var ju perfekt, varför behövde jag alkohol? Varje fest, varje helg, sen varje onsdag också, sen varje måndag, tisdag, alltid. Ångest. Destruktivitet. Jag höll på att drunkna och släppa taget om mina barn. Jag föll, slog i hårt i botten flera gånger, till slut nådde jag min personliga botten. Jag blev störtfull på ett av barnens barnkalas hemma.
Jag sökte hjälp. Igen. Denna gång hos en fantastisk ängel, en alkohol-terapeut, med ett väldigt tålamod och jordnära visdom. Hon tog min hand, där min mamma släppt mig en gång. Hon började gräva, var nånstans blev jag vilse. Med terapeutens hjälp, med träning, meditation, självhjälpsböcker, Rosenmetoden, samtal, acceptans, gråt och skratt har jag mött mig själv där jag förlorade mig. Återupptagit kontakten, låtit mig läka och mogna. Minnen som förr fastnat som smärta i kroppen, ilska och en klump i halsen. Kommer ut genom munnen nu.
Jag är över 40 år och för första gången i mitt liv yttrade jag ord över ett av mina trauman, häromdagen frågade jag min man, utan att söka ömkan, bara för att konstatera ”har jag berättat för dig att jag såg min mamma skära upp sina handleder när jag var 10 år?”.
Jag nästan hostade ut orden. Så hårt de suttit. Och så skönt att få loss dem.
Tänk att trauman, kan sätta sig i kroppen, göra symptom som man försöker självmedicinera med alkohol. Tänk att man kan lösgöra sig från dessa mentala kedjor.
Jag ska göra allt för att hålla mina barn i handen, för alltid! Jag släpper dem aldrig.
Tack för att jag får uttrycka mig så genuint här!
All lycka till er!
Jag vet att ni kämpat och kämpar!
🙋🏼‍♀️🌸🌸🌸

@Se klart ❤️

Vacc-lycka!
Mamma får sin första dos nästa vecka.
Alla barnen har antikroppar. Jag ser ett kramkalas segla upp!

Det här snus-slutandet som du tycks vara på god väg att klara av. Jag är så imponerad. Men ger mig också tro på att det kanske-kanske kan gå även för mig.
En liten tanke gror, tack för inspo. Kram!

Hej Studenten😎

Kul att höra av dig och att få ta del av din historia. Vad hände? Varför? Hur blev det? Nyfiken i en strut är jag 😂
Du berättar såklart bara det du vill...

Själv mår jag just nu bättre efter en pärs med Covid-19. Innan dess har jag haft många upp och ner perioder under året som gott. Haft svårt att hitta livslusten och tänkt mycket på döden. Självmedicinering har bestått av alkohol ibland och för ofta såklart.

Har kontakt med en psykolog som hjälpt till att sortera och hantera mina tankar i rätt fack. Men jag har hängt kvar här för jag känner också ett viktigt stöd från några härinne som jag följer.
Det är också väldigt många trådar som jag inte läser för det blir helt enkelt för mycket för min hjärna att ta in.
Men hur som helst så ser det lite ljusare ut där framme någonstans.. ☀️
Hoppas detsamma för dig🤗🍀

Kram 🧡🌷🧡

Hello, kollar alltid på mello. Och Tusse, såå bra!👍
Så gött med ledighet. Jag suktar efter påskhelgen! Och semestern i sommar... som aldrig förr. Längtar sååå🌞
Ha en bra dag o ledighet sen! Kram🤗

Första riktiga ilskan i nykterheten var för mig en blandning av skräck och "måbra" !
Jag hade ju blivit upplärd att behärska mina känslor för det kunde tippa över så när jag för första gången blev tvärilsk blev jag rädd men alldeles efter mådde jag så bra när jag insåg att jag handlade för mitt eget bästa och släppte ut frustrationen.
Idag har jag inte det behovet av att bli ilsk utan nu kliver jag mer åt sidan och kollar in läget om du förstår hur jag menar. Lite kan det bero på att jag är mer öppen med mina åsikter och skäms inte för att uttala dem i klartext. Var ju nån som sa för ett tag sen : Ta ingen skit !
Skönt att höra av dig !!

Tack alla ❤

@Charlie70 Jag har det kanske enklare än andra, jag har två val: att försöka leva nykter eller börja dricka och dö. Svart eller vitt.
Det är aldrig tänk om eller så, det är aldrig ”ett glas kan jag ju unna mig” för jag dricker inte på
det sättet när jag dricker.
Det är stora konsekvenser, om man ser till dom är valet kanske inte alltid enkelt men självklart.

Testade att få till en rubrik, men den lyckades visst inte. Ett visst antal ord följer med oavsett hur många mellanslag jag gör :D

Halv dos Champix

Snussuget bedarrar så (mycket) sakteliga. Jag tar dag för dag och timme för timme i bland. Likheter finns med det forna vinsuget. Om det fortsätter så då vet jag att snussug förmodligen är mer eller mindre ett minne blott vid maj månads utgång. Bör ju kunna gå att uthärda. Eller hur? Någon vecka återstår på min halva Champixdos. Ska bli fint när den kuren är avklarad.

Kram!

@Charlie70 skrev:" Segt nu med vaccin-frågan. "

Fick idag veta att min ex-svärfar, 83 år, får sin första spruta idag, tjoho! Snart kan vi umgås och kramas igen ❤️

Kram 🐘