skrev Torn i Nu får det vara nog!

Jag har inte haft överdrivet mycket att syssla med i dag så jag blev lite nyfiken och googlade lite om Clara. Hon har ju tydligen haft stora problem med alkohol och droger tidigare och är helt drogfri nu. Det förklarar Pommacen.

Jag ska nog banne mig ta och kolla på finalen och rösta på henne!
Hmm ? nu har ni fått mig att bli intresserad av mello också!?

Kram


skrev Ledsen själ i Ett ärligt försök!

Var inte meningen att det skulle bli ett frågetecken 🌸Det var ju galet längesedan jag skrev och lika länge sedan jag loggade in men kände jag var tvungen att se hur det var med dig och blir så innerligt glad när jag läser din text känner så igen mig och är precis där du är. Jag mår bra själsligt och mentalt och då för mig precis som för dig blir alkohol en ickefråga,inget man reflekterar över direkt. Jag dricker också ibland och mår ändå bra. Tänk vad långt vi kommit!
Stor kram


skrev Torn i Att odla nytt

Det låter hemskt, krya på dig och hoppas verkligen febern släpper snart.

Kram


skrev Andrahalvlek i Min resa. 12 veckor idag 2020-10-31

Vi blir mer chill som nyktra helt enkelt! Skönt att du känner dig så stabil. Jag är jätteglad för din skull ❤️ Jag minns din desperation i början faktiskt, du ger ett väldigt mycket lugnare och stabilare intryck nu. Förstås. Du är ju nykter sen 7 månader tillbaka!

Jag tänker också att det är svårt att råda nynyktra ibland. Det mesta vi påtalar måste man ju uppleva för att förstå fullt ut. Vi kan bara be dem hålla i och hålla ut, ha tålamod och försöka lyfta allt positivt med nykterheten.

Och jag hoppas att det är hoppfullt att läsa våra inlägg där alkohol numer är en icke-fråga oftast.

Kram ?


skrev Torn i Snart träning igen

Det var nog det som hände mig, det gick jättebra i tre och en halv månad, och jag var ute och sprang i princip varannan dag. När det sedan blev 10-15 minusgrader så blev det glesare mellan gångerna, och till slut lade jag ner löpningen och fokuserade på mitt fiske i stället.

Men i dag har jag satt igång igen.? efter att ha läst ditt inlägg Pianisten, tack för det! Ska inte köra lika ofta nu har jag bestämt, så jag inte tröttnar.


skrev Andrahalvlek i Snart träning igen

Bra att du trycker på vikten att börja försiktigt, och sen öka lika försiktigt. Vi alkisar har en tendens att gå all-in på allt! Och går man ut för hårt med träning är risken stor att man tröttnar eller skadar sig.

Kram ?


skrev TappadIgen i Min resa. 12 veckor idag 2020-10-31

En till sak jag har lärt mig är det där med perspektiv. Det kommer väl från nykterhet och meditation, kan jag tänka. Skillnaden är väl i det närmaste extrem. Förvisso har jag kanske aldrig varit en överdriven känslomänniska men jag vet att en dag kunde gå från toppen till botten på en inte så lång stund alls och då blev det ofta att jag tröstad mig med alkohol. Vilken skitdag, kunde jag tänka, och varför måste allt hända just mig? Men nu vet jag att det inte är sant. Det mesta är egentligen småsaker som händer, men med fel perspektiv så förstoras de upp.

Jag säger inte att jag är orubblig för ibland rycks jag med också, men för det mesta så kan jag se ur ett större perspektiv hur de flesta dagliga motgångar jag möter egentligen inte är något i det större sammanhanget. Jag löser det jag kan lösa och låter resten vara. Jag kommer inte ens på något exempel just nu på något dåligt som hänt den senaste tiden som skulle få mig på dåligt humör.


skrev TappadIgen i Min resa. 12 veckor idag 2020-10-31

Tack för gratulationer! Ja, ibland kan det kännas något förmätet här att skriva när att allt tuffar på medan andra kämpar. Min tråd kanske ger en bild av att min resa var enkel och att det för mig bara var att sluta. Sanningen är ju att det egentligen var precis tvärtom och det känns inte i efterhand som en självklarhet att jag skulle lyckas med att sluta.

När jag läser andras ångestdrypande trådar, som t.ex Tvångens nu senast så känner jag en sådan stark empati just för att jag själv har varit där. Jag känner att jag vill förklara att det går och att det blir bättre bara man bestämmer sig, men jag upplever att jag har svårt att sätta det i ord för jag vet ju att det är svårt också. Just när man är där så kan det kännas så hopplöst. Som jag sa innan också så är det väl egentligen långt ifrån självklart att jag själv skulle lyckas med att ta mig ur det. Vem vet hur mitt liv hade sett ut idag om jag hade fortsatt.

Med det sagt är jag förvånad över hur lätt det är nu att avstå alkohol. Jag drömmer fortfarande ibland om jakten efter alkohol, kanske en dröm i veckan, där det ofta handlar om att jag måste pussla lite för att få till det så att jag kan dricka alkohol, för det finns alltid begränsande faktorer som stängande systembolag etc. samtidigt som jag försöker hålla det för mig själv så att inte de i min omgivning ska inse omfattningen, om än alls, av vad jag ämnar dricka. Handlar ju alltså i princip aldrig om själv drickandet i sig, utan mest jakten. Men när jag vaknar så har jag inget sug alls.

Jag är väl också mer säker på nu att jag skulle vilja kunna dricka normalt och om jag kunde det så skulle jag förmodligen göra det. Men det är en så retorisk fråga att den egentligen inte ockuperar särskilt mycket av hjärnans processorkraft, utan det är jag själv som har tvingat mig att fundera på det. Jag ser det på samma sätt som att jag förmodligen skulle leva ett helt annat liv om jag hade en miljard kronor på banken. Jag säger förmodligen, för jag har inte en miljard kronor på banken så jag ägnar ingen tid åt att fundera på vad jag skulle göra med de pengarna jag inte har. På samma sätt spenderar jag ingen tid på att fundera på hur jag skulle leva om jag kunde dricka normalt. Dessa retoriska tanke-lekar känner jag inte gör mig någon nytta.

Jag är inte ledsen för att jag inte har en miljard kronor. Jag är nöjd med mitt liv och jag är glad ändå för jag har så många andra viktiga saker än en miljard kronor. Jag säger inte det i ett försök att vara gullig(kommer inte på ett bättre ord), utan som ett rent konstaterande av fakta.

Så det är väl det som händer nu. Det känns som att jag blir stabilare och stabilare. Just nu önskar jag att det dröjer länge tills jag får fira ett år och att jag får njuta av tiden till dess.

Angående fiske så är ju inte att man får någon fisk särskilt viktigt, som du säger Torn. Då hade jag gett upp för länge sedan och framförallt hade jag inte gett mig på just flugfiske :)


skrev FinaLisa i Att odla nytt

Vik hädan elaka virusfanskap!!?
Är så trött på denna feber!!!
Om jag bara såg ett slut...

Förstår vilken sanning som ligger i talesättet; "Den friska har många önskningar, den sjuke har bara en..."
Kram ?


skrev Ztark-are i Snart träning igen

Jag har själv promenerat mina 4 km idag för att motverka abstinens i form av huvudvärk och sug. Det fungerade. Men känner att jag måste hejda mig lite angående träning. Var träningsnarkoman för några år sen som slutade med diskbråck och operation. Så man kan lätt byta beroende om man inte är försiktig, dock känner jag att vanliga promenader i skogen är bättre än träningsnarkomanin att lyfta och bära tunga vindunkar till bilen. ???‍♀️


skrev Pianisten i Snart träning igen

Tack för feedback! ?
Härligt att du oxå kommit igång med aktiviter Mrx!

Såg att det blivit ett betydande fel i texten. Under punken *Skynda väldigt långsam men fortsätt progressionen, skulle det stå: "Att öka motståndet en gång per MÅNAD kändes väldigt lagom för mig." Inte måndag! (korriguerat) Som sagt, skynda väldigt långsamt var mitt motto! ?


skrev Charlie70 i Första dagen

Känner mig just nu rätt ok i mitt snusfria liv. Ser i kalendern att torsdag denna vecka är sista Champix-dagen. Nu har jag ju valt att halvera dosen på slutet så jag kör på någon vecka till. Har just mat-fuskat med småkakor och glass. Märker på en gång (till skillnad från tidigare) att kroppen inte trivs med denna typ av "mat". Lite ont i magen (har jag aldrig annars) och så kommer jag att svettas i natt (hände iaf förra veckan när jag avslutade en dag med kexchoklad). Intressant detta att lära känna sin kropp på nytt. Kunna lyssna på kroppens signaler och dessutom förstå vad den menar. Steg för steg kommer jag tillbaka till mitt riktiga jag. Jo, jag måste uttrycka mig så för jag har inte känt att den jag sett i spegeln varit jag - på många år.

Kram!


skrev Andrahalvlek i Andra halvlek har inletts

Jag promenerade till affären innan jag hade ätit. Hungrig. Men det gick bra. Pust. Så farligt lever jag nu för tiden ?

Kram ?


skrev miss lyckad i Äntligen på rätt väg!!

Sitter på sjukhuset, hos en brukare som är inlagd..Ensamt och tyst..Det känns bra..Tittar ut genom fönstret och ser stadens myller..Helt otroligt egentligen..Jag är uppvuxen i en förort til Gbg. Men bor nu sen 40 år på landsbygd..Älskar lugnet, och närheten till naturen..Vill aldrig mer bo i lägenhet, om det inte är på bottenvåning. Tycker om att gå på museer, och se utställningar och annat i storstan, både i Sverige och utomlands, men sen hem till lugnet igen..?✨..Drömmen är fortfarande att ha utsikt över en sjö..Vi får se..På detta sjukhus födde jag 3 barn..Min mamma och andra anhöriga har legat inne här..Finns tid för att minnas..?..Väntar på att få min andra dos vaccin..Inte förrän i April..Kanske får se mitt barnbarn för första gången när han är 6 månader..Mycket speciell tid vi lever i just nu..?..Många som har det jobbigt med sjukdom, isolering och ensamhet..Jag har det bra..Frisk, och nöjd för det mesta..Mycket att vara glad för. ✨❤️✨Varm kram..???


skrev Andrahalvlek i Nu får det vara nog!

Hon känns som det närmaste man kommer den där lärarinnan för några år sedan, som tog hela landet med storm. Ingen visste vem lärarinnan var, men hon vann folkets röster och hjärtan. Minns inte hennes namn nu, men jag sa till dottern att det vore coolt med lite lärarinne-vibe på årets mello. Något som inte är uttänkt innan. Och skåla i Pommac är ju supercoolt!

Ja, det kan vara något med känslan. Att engelskan inte väcker känslor i mig, mycket för att jag inte förstår bildliknelser på engelska på samma sätt. Orden blir plattityder. Om jag anstränger mig förstår jag ju vad de sjunger, men jag ”lyssnar” inte på engelska på det sättet. Orden blir som en del av musiken, som en ljudmatta.

Jag trodde alla lyssnade på engelska texter så. Det var en slump att jag började prata med äldsta dottern om det när hon sa att den och den engelska låten hade en fin och tänkvärd text. Jag kunde inte ens ha en åsikt i frågan. Och generellt föredrar jag svensk musik faktiskt. Aldrig tänkt på det innan nu nämnde det nu Miss lyckad.

Kram ?

PS. Marie Lindberg hette lärarinnan och hon deltog 2007. Med en låt på engelska ”Trying to recall”.

https://youtu.be/AsscEelCX1k


skrev Mrx i Snart träning igen

Pianisten, Jag har läst ditt senaste inlägg om hur viktig träningen är för att bryta dåliga mönster. Jag instämmer helt i ditt resonemang. Jag måste röra på kroppen varje dag. Gör jag inte det mår jag dåligt och känner mig nedstämd. Jag varierar mellan gymmet, promenader och cykling beroende på väder och humör.


skrev Charlie70 i Snart träning igen

Tack för peppigt inlägg Pianisten!

Kram!


skrev Pianisten i Snart träning igen

Jag kände att jag ville göra ett praktiskt och informativt inlägg till både er som är nya men även gammal på detta forumet som är intresserad av en effektiv väg att besegra alkoholens grepp och en stor möjligheten till en ny riktning i livet. Många liksom jag in i det sista känner säkert lite ångest bara man hör ordet träning efter otaliga misslyckade försök, men tro mig, det går att besegra. Träningen vände mitt liv och här vill jag berätta den historian.

Under många år när jag missbrukade alkohol så drömde jag om att få motion och träning som en del av mitt liv. Det har bestått av ständiga toppar och dalar men jag visste att det fanns något i den fysiska aktiviteten som fick mitt sinne till ro. Alltid blev försöken dock misslyckade och efterföljde månader av inaktivitet, mer alkohol och senare nya försök om och om igen. Alltid ville jag förändra hela min vardag på ett ögonblick. Alltid var målen skyhöga. Jag började så småningom bygga upp en bild att träning aldrig skulle kunna bli nått för mig.

Hösten 2019 så kraschade min värld. Mitt missbruk kom upp till ytan både hos familj och arbete. Jag blev sjukskriven och fick en chans att börja om. På noll.

Så här i efterhand har jag kunnat se så många delar hos den rutinmässiga träning jag sedan sakta började byggd upp som attackerat alkoholens grepp från så många håll. Här vill jag punkta några saker.

*Träning skapar en ny sysselsättning, en känsla av en ny mening med livet.
*Träning med små mål skapar något nytt att sträva och fokusera mot.
*Träning skapar hormoner som ger ett lugn och liknar till viss del alkoholens effekt.
*Träning gör att du får ny energi
*Träning gör att du sover bättre
*Träning ger en känsla av att du utvecklas igen och är på väg framåt.
*Träning höjer ditt självförtroende
*Träning motverkar ångest
*Träning motverkar nedstämdhet
*Träning kan skapa ett intresse för bättre kost. Bättre kost fortsätter den positiva spiralen

Trots att jag inte slutade dricka helt och än en gång valde att försöka skapa en normal konsumtion så blev för mig målen med träningen sakta men säkert högre än alkoholen och tillslut var det viktigare för mig att vakna pigg och fräsch på söndagen för att åka iväg till min morgonträning än att få ett litet rus kvällen innan. Känslan av att vara på väg någonstans, bli en bättre version av mig själv och allt man får tillbaka i form av välmående vann.

Hur lyckades jag då tillslut, efter alla års försök och misslyckanden? Jag kommer här punkta upp det jag känner var avgörande i min nystart.

*Börja extremt lätt
Jag vill säga att det inte går att börja för lätt, men kanske med ett litet "men".. Du behöver hitta en nivå där du känner att kroppen får jobba lite men utan att det blir obekvämt. Hitta nivån där det är mest skönt och du mår bra efteråt.

*Bygga upp en fast rutin
Rutinen är A och O och den måste följas från dag 1. Vara lika självklar som att du går till jobbet, klär på dig eller borstar tänderna. Dagar och tider hugget i sten. Inga ursäkter förutom sjukdom.

*Börja med låg frekvens
Jag började med 2 dagar i veckan varav söndag morgon en av dem som jag kände gav mig mycket hjälp under
helgen. Jag höll mig till 2 dagar/vecka i ett halvår innan jag ökade!

*Sätt ett väldigt lätt mål
Återigen, rutinen är mycket viktigare än något annat mål i början. Att hålla själva rutinen kan vara det enda målet som behövs den första månaden tillsammans med att hitta ett motstånd du trivs med som du håller fast vid.

*Återhämtning
Även om det i början känns som att du knappt anstränger dig med dina mått mätt så kanske du inte har motionerat på flera år? Även om du har gjort det från och till så när man börjar om med nått nytt så behöver kroppen extra mycket återhämtning. Du kanske känner till det yttre att du känns helt opåverkad, men tro mig, mycket händer i kroppen, ge den tid att vänja sig. Trötthet, sjukdom och bakslag kan komma som en smäll om man inte respekterar det.

*Skapa progression med nya mål
Efter den första månaden kan det vara dags att ha bestämt dig för en liten ökning i motståndet. Fundera på vad som känns lagom. Har du promenerat 3 km hittills kan ett förslag vara att öka till 4, eller att jogga de sista 500 meterna. Jag som gått med styrketräning höll mig till samma vikt hela första månaden och ökade med den minska viktskivan som fanns efter 1 månad. Åter igen, håll ökningen minimal men ändock en ökning, det är viktigt för att ge träningen en mening.

*Skynda väldigt långsam men fortsätt progressionen
Att öka motståndet en gång per månad kändes väldigt lagom för mig. Jag hann börja längta till nästa gång jag skulle få öka. Det skapade en långsiktig kärlek till träningen istället för ångest och övermäktiga mål.

*Döden är din enda deadline
Kanske lite dramatiskt uttryckt men det jag menar är att du kanske redan i början fantiserar om ett stort mål, en dröm att uppnå. Ha det gärna med dig, men försök att inte titta för ofta på det utan fokusera på de små framstegen. Tävla bara med dig själv! Om du har en livstid på dig att nå det målet så behöver det inte gå så fort. Långsiktighet och att bygga upp en glädje och njutning i att röra på dig är viktigare än allt. Med små framsteg når du de större målen med tiden utan att du nästan hinner förstå hur det gick till. Jag nådde några stora mål jag haft i många år redan i 9:de månaden.

*Nöt din rutin i ur och skur
Ja, vid en viss tid kommer de första motgångarna, förr eller senare. Du kan bli sjuk, du kan bli skadad. Det som skiljer agnarna från vetet är de som tar sig igenom och återupptar upp rutinen. För varje gång blir du och din rutin starkare.

*Variera
Jag tror starkt att en framgång är att göra det väldigt enkelt i början. Hålla sig till en träningsform, känna progressionen och hålla rutinen. Men när de första tunga svackorna i motivationen kommer kan det dock vara dags att prova en variation. Det kan förändra hela känslan, prova nått nytt. Behöver inte vara att uppfinna hjulet på nytt. Kanske bara en liten twist på ditt nuvarande pass.

*Vila när det är nödvändigt men inte i onödan
Faktum är att innan den här Coronan kom så gick jag många gånger till gymmet när jag kände mig småkrasslig och hängig. Nästan alla gånger gick jag ut med ett mycket bättre mående. Försök undvika att leta undanflykter, prova även om det känns motigt och kroppen känns svag. När kroppen inte mår bra på riktigt känner du det när du gör ett försök och då vilar du ordentligt några dagar.

Det blev ett långt inlägg. Kanske orkade du inte läsa klart. Kanske kände du att det inte var något nytt jämfört med den senaste träningsboken du läste. Jag hoppas att någon, om bara en enda kände någon nytta av det, kanske ett hopp och motivation av att prova. Det är verkligen så effektivt på så många sätt just mot alkoholberoende. Det jag förstått nu när jag kommit in i det väldigt starkt efter 1,5 år är att livet fått en ny mening. Ofta är det det som saknas när man inte kan sluta dricka. Men det tar tid och man behöver vara stark många gånger på vägen.

Stort lycka till!


skrev miss lyckad i Nu får det vara nog!

Jasså Andrahalvlek, du föredrar svenska texter..Du är ju nästan ”proffs” på att förstå engelska nu efter många engelska böcker och filmer..?..Det kan handla om känslor..Jag förstår finska, mitt första språk..Det är väldigt känslosamt, glatt, ljuvligt, ledsamt, ja alla känslor känns mer, när jag hör finska låtar..Men även svenska låt- texter..När jag lyssnar på engelska så känns det fejk..Till och med franska och italienska, som jag inte förstår, känns mer äkta för mig än engelska..Typ, Love, Love, Heart, Missing you..??..Får aldrig några djupare känslor av det..Förresten så hade sångerskan Clara köpt klänningen för 60:- kr på second hand. Det är coolt?..Och att hon firade segern med Pommac..??????❤️


skrev Andrahalvlek i Nu får det vara nog!

Jag känner själv att det vore ju trist att snubbla på målsnöret nu när vi snart blir vaccinerade allihop. Min yngsta blir förhoppningsvis vaccinerad lagom till hon ska flytta i april, och det känns otroligt skönt. Hon har en grundsjukdom som skulle kunna försvåra förloppet om hon blev smittad. Och sjukhus är det sista ställe jag vill åka med henne till just nu. Imorgon ska jag ha ett möte med ansvarig sjuksköterska på boendet för att på sikt överlämna ansvaret för det medicinska. Spännande!

Kram ?


skrev Torn i Nu får det vara nog!

Barnen hade inte covid-19.? Det är inte så ofta jag längtar till mitt jobb, men den här som det visade sig ” falska” karantäntiden har varit lite seg, så det ska bli gött att börja jobba igen i morgon.

Ha det bra och tänk på att hålla avstånd både till alkohol och coronavirus. Inte leka med elden.?

?


skrev Kennie i Körkort

Hoppas att han gav dig någon hjälp också, och inte bara tog körkortet? Ta hand om dig och kämpa vidare, visst vet vi att ett bättre liv väntar om vi tar oss igenom det som är svårt...


skrev Se klart i Nykter livet ut

Vaknade jag med i morse.
Tänker dock inte göra något överilat av denna utan lägger den lite på lager. Rensat ut nästan alla möten denna vecka, skönt. Idag ska jag träffa mitt skol-barnbarn. Vi ska laga mat och baka bröd. Det blir mysigt, varmt och närvaro på bästa sätt.
Nykterheten, ja. Kring den har jag inte reflekterat annat än att den är självklar i mitt liv. Men jag tar hand om den med omsorg. Kram.


skrev Torn i Min resa. 12 veckor idag 2020-10-31

Du firar månadsdag på samma datum som Andrahalvlek! Stort grattis! ? Stort grattis till Andrahalvlek också!? Man ”firar” väl kanske inte så mycket varje månadsdag när man passerat halvåret, men det är ett bra tillfälle att reflektera lite och känna sig extra stolt, viktigt.

Ja, det tycker jag du ska göra, passa på att komma ut och blöta kroken lite en dag. Jag tycker ofta att det inte spelar så stor roll om man får någon fisk eller inte. Det är känslan av att det ”kan” nappa när som helst som är så go. Lugnet och naturen i övrigt med olika fåglar mm gör gott också.