Senaste kommentarerna i forumet

Hoppas du mår bättre! Kram❣️🌸🌟

Tittar in❣️🌸🌟

@Andrahalvlek Grattis till din nya tjänst! Så härligt att de ser dkn kompetens o vill ta tillvara på den. ❣️🌸🌟

@Varafrisk Ja, det stämmer faktiskt, jag vandrar gärna vid havet o bor alldeles nära. Jag älskar det. Ärnupovuxen vid havet o alltid bott vid havet. Det är något djupt läkande med detta för mig. Idag blåser drt kättemycket, men jag mår bra av att bli "genomblåst".
Ja men återta din rutin! Det är så skönt att landa i sig själv på morgonen. Grunda sig.❣️

@Sattva Så skönt att höra att du får ökad energi igen. Att komma till insikter vad man behöver och vad som kan plockas bort. Rutiner är viktiga. Jag har tappat bort min lilla stund på morgonen då jag läser dagens text i en bok, djupandas och gör lite övningar m käkar och nacke.Dags att återta den. Nu när jag vet att du bor på Västkusten ser jag dig vandrades på klipporna vid havet framför mig. Nu när det är höst då är havet så mäktigt!

Ha en fin helg! Kram🍁

Så var det lördag igen, jösses vad veckorna går fort.

Tack @Andrahalvlek @Himmelellerhelvette för er titt in hos mig.
@Andrahalvlek Ja det ska bli väldigt spännande med flockterapi med hästar! Ha ha, ja du vår hund är definitivt en people pleaser🤣. Eller snarare, han utstrålar något som gör att främlingar dras till honom. Vilket han älskar. Inga filter där inte❣️
@Himmelellerhelvette Jag tycker det ofta är så, att saker ramlar i knät på en när man liksom är öppen i kropp o sinne 🙏

Min vecka har varit lite stökig inombords. Men ändå vet jag att allt är som det ska vara. Det är förändringar på gång i djupet o det blir bra tillslut. Jag tror helt enkelt inte att jag vill fortsätta ha ett förhållande. Det är så många faktorer som är på minussidan. Jag ser honom tydligare o tydligare, och att det inte är bra för mig. Skyndar långsamt dock.

Vad annars? Jo, jag har efter några månaders trötthet börjat känna ökad energi igen. Det började för ett par veckor sedan o det håller i sig. Trots årstiden, vilket i min värld bevisar det jag egentligen redan vet, att måendet handlar jättemycket om att hitta energiläckor. För mig har det varit detta med förhållandet, där jag nu faktiskt vet vad jag vill. Ledsenhet o uppgivenhet över situationen har bytts till både ilska o ökat klarseende.
Jag har också insett att yogans olika delar för mig är något jag verkligen behöver för att må bra. Jag provade att sova mer istället för min morgonyoga, men utan min långa morgon med olika saker (andningsövningar, fysisk yoga, meditation), blir jag bara splittrad istället.

Nästa vecka ska jag tillbaka till terapeuten. Gott.
🍁🌟🌸

@vår2022 Tack ❤️ Ja, det kommer bli roligt att tillsammans med honom och övriga kollegor skapa en hållbar arbetsplats över tid. Med tydligt mandat. Och en väldigt tydlig backup. Bara tanken att jag faktiskt kan avvika om min dotter behöver mig är lugnande. Sen får vi hoppas *ta i trä* att hon inte behöver mig så akut igen.

Senaste gången det hände, våren 2021, var hon superkrasslig lång tid och det slutade med att hon blev inlagd på hjärtintensiven med hjärtmuskelinflammation. Den oron jag kände i flera månader, i kombo med frustrationen på jobbet, gjorde att jag inte kunde sova. Plus att jag hade slutat med antidepp några månader innan. Nu äter jag antidepp, och tänker fortsätta typ livet ut, och jag sover som ett litet barn. Allt kan bli bättre med tiden. Allt.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Låter ju strålande för din del! Grattis!🥳. Dessutom påslag på lönen😁. Ja, tänk hur situationer kan förändras snabbt under ett år! Du har verkligen hängt med i svängarna och som jag uppfattar det på ett så mycket bättre sätt denna gång. Kul att få den uppskattningen från din chef ”henne ska jag ha!”😁. Bra också att du kommer med dina krav för att det ska fungera bra för dig. Så grattis igen och håll koll på så att ditt good enough inte spiller över allt för mycket!

Ha en fin fredag! Kram❤️

Nu är omorganisationen spikad. 18 blir 30 pers, vi flyttar folk lokalt till koncernnivå med möjlighet att kunna ersätta varandra enklare om vi jobbar på samma sätt. Jag och mina två kollegor, som snurrar 12 veckor dagtid och 8 veckor kvällstid/helger, slipper jobba kvällstid och helger, precis som vi ville.

Jag får en ny tjänst, som är densamma som jag hade när jag blev sjukskriven våren 2021, men jag ska jobba mot en annan verksamhet huvudsakligen. Blir befordrad kan man säga, får ett tjänsteställningstillägg på 2.500 kr. Allt drar igång 27/1 och innan dess påbörjar jag mitt sista åttaveckors-kvällssjok den 2/12. Har tagit mycket ledigt under jul/nyår.

Hur känns det här då? MYCKET har hänt på ett år. För precis ett år sedan var jag på väg att bli utkastad ur gemenskapen, med en mycket oviss framtid. Sen dess har jag lärt mig att göra jobbet även kvällar och helger. Jag har kommit upp i ett riktigt schysst tempo, och framför allt har jag ork och energi över när arbetsveckan är slutförd. Jag orkar hålla igång med annat på helgerna.

Hade utvecklingssamtal med min närmaste chef i tisdags. Då återberättade han vad jag sa på vårt förra möte i januari. ”Det känns väldigt länge sedan, och det är inte ens ett år”. Och jag kan bara hålla med. Att komma tillbaka till hundra procent, inte bara i antal timmar utan också mentalt och prestationsmässigt, har bannemej varit en resa. Med respekt för andras mående så är det inte ens självklart att man lyckas komma tillbaka till ursprunglig nivå efter utmattningsdepression. Jag har gjort det fyra gånger. Pust. Måtte jag ha blivit lite klokare denna gången.

Min närmaste chef har dessutom pekat på mig och sagt ”henne vill jag ha” och vi kommer fortsatt att jobba väldigt nära. Jag bad om att få vara med och utforma hur vi ska jobba framöver, det får inte bli som när jag blev sjukskriven senast. Jag nämnde även min yngsta dotter, att jag måste avvika på studs om hon behöver mig. Att jag måste känna att jag kan göra det. ”Fine, ge mig 5 min överlämning - sen kan du dra.” Att veta om det gör att jag känner mig mycket lugnare.

Jag måste också verkligen låta good enough styra. Jag vet att min good enough-nivå är högre än många andras högsta nivå. Vi jobbar fan inte på akuten, det handlar inte om liv och död. Jag fick också klartecken för att fortsatt jobba på plats mån-tis och hemifrån ons-fre. Det behöver jag för att spara på mina mentala energier. Nu vill jag hitta en lunk i det.

Just nu känns det bra. Riktigt bra.

Kram 🐘

Att tänka på är ju att ni kommer från två olika perspektiv och jag brukar säga att man är inte kompatibla i en övergångsfas. Två så olika känslolägen med olika ingångar möts. Rädsla och frustration från anhöriga och skuld och skam från den som vant sig vid att dricka. Rädsla & frustration blir som att försöka blanda olja och vatten när man rör runt med skam. Ingen bra kombo.

I min värld har man inte rätt att duscha andra med egna tillkortakommanden. Man bär ansvar för sina egna känslor och att utvecklas så att de inte inverkar negativt på andra. Med det sagt så handlar, i min värld, inte de kommentarerna om dig. Utan om din familj som inte klarar hantera sin oro utan låter den spilla över den . Du har dock ett val att inte låta dig ta över deras oro utan vänligt men bestämt för dig själv sätta tillbaka apan där den hör hemma.

Det tankesättet har hjälpt mig. Brukar tänka handlar detta om mig eller motparten? Är de motparten så kan man antingen sätta gränser, kliva åt sidan eller bara lära sig inte ta över andras oro.

Så i min värld behöver du inte ta detta. Eller du bör i dit eget huvud iaf inte låta dig ätas upp av andras oro. Går det att prata om det är väl det det bästa? Har det inte så var snäll mot dig själv och försök prioritera sällskap som ger positiv energi tills du känner dig tillräckligt stark att göra dig kvitt allt vanedrickande.🐕

Riktigt jobbigt! Om det går kanske du kan beskriva hur denna oro drar ner dig. För jag tror på att just bygga upp sin egen tilltro är lite avgörande för om man i förlängningen klarar och ser ett värde i att hålla sig nykter. Så inte känslan blir lite skit samma vad jag gör. Det leder ju ändå inte någonstans. Den hopplösheten är farlig.

@Vinäger Alltså wow vilken stark och oerhört skrämmande men oxå stärkande historia och beskriving , helt golvad....grym du är .... Får man ställa frågan vad var skillnaden för 2 år sedan jämfört med dina tidigare gånger du slutat?Förlåt om jag är för nyfiken men du beskriver i övrigt ditt liv så som jag skulle beskriva mitt, jag har allt så vad är problemet..... försöker verkligen komma till botten med den frågan men det kanske inte behövs? Oavsett , Tack för ditt nakna , gripande inlägg, en tankeställare om något , tack!

Ditt inlägg träffar en rätt i magen alltså, vilken otroligt stark berättelse från en otroligt stark person! Tack!

@vinäger Så fantastiskt roligt att läsa🙌. Så glad jag är för din skull! ❤️

@vinäger Wow! Vilken resa! Så rått beskrivet - får gåshud. Grattis till ditt nya liv 🙏🏼
🩵

@Vinäger Varmt innerligt Grattis t dina två år🙏🏻❤️Jag minns din resa från det att jag började skriva här på forumet. Våra resor var olika men ändå lika för även om vi inte kunde sluta dricka så fortsatte vi att skriva här på forumet. Det var mycket värdefullt för mig att känna igen min brokiga resa i någon annans. Om två månader har jag två år av nykterhet. Även om mitt liv har varit väldigt tufft sedan dess så är nykterheten det bästa som hänt mig! Inga lögner, inget förhandlande utan en känsla av frihet.
Jag önskar dig fortsatt goda dagar med ett nyktert liv!

Kram 🌺🥰

@Vinäger Grattis till 2 nyktra år, tjoho! 🥳🥳🥳

Kram 🐘

@Vinäger Ja, vilken resa du gjort! Och nu 2 år nykter! Stort grattis🥳🥳🥳. Du fokuserar på rätt saker tycker jag, hur du ska förvalta ditt liv på bästa sätt. Är man på en bra plats i livet så orkar man hantera saker på ett helt annat sätt, man går liksom inte under. Så klart ta man även vara på och njuter av bra stunder också på ett helt annat sätt. Det blir ett helt nytt liv, total och hållet!

Ha det så gott!❤️

Härliga @Vinäger.
Du var (och är) en av mina viktigaste och klokaste forumvänner. Att du skrev just idag - när jag på ren svenska - mår skit. Så värdefullt.
Tro, hopp & kärlek till oss alla ❤️

@Vinäger WOW, fantastiskt och starkt jobbat av dig.

För exakt två år sedan var jag full för sista gången. Jag är så övertygad om det att jag vågar påstå det, samtidigt som jag om någon vet vilken makt alkoholen kan ha över en.

Den där sista dagen var slutet på en flera veckor lång fylla, som mest innehöll starksprit, men även Alcogel. Det var tredje gången i mitt liv som jag tog till handspriten. Skillnaden var att jag nu drack den flera gånger om dagen och under ett par veckor. Det var nog då jag insåg att mitt alkoholmissbruk inte bara var farligt - utan livsfarligt!

Vid det tillfället hade jag på allvar försökt att sluta med alkohol under minst fem år. Jag startade min tråd hösten 2017 och från den stunden ville jag sluta helt, hade ingen önskan om att kunna dricka lite då och då, det vi kallar normalt.

Redan från början märkte jag att jag inte hade några problem alls att sluta. Det gick lekande lätt och mina nykterhetsperioder varade i allt från någon vecka till några månader. Varje gång jag började om drack jag dock värre än när jag slutat. Trodde att jag nått min botten i november 2018, då det var illa. Det är riktigt smärtsamt att läsa mina inlägg från den perioden, så fruktansvärt dåligt jag mådde. Den respons jag fick från forumet är obeskrivlig. Passar på att rikta ett tack igen, om någon av er läser.

Tyvärr höll det inte den gången heller. Efter några månader var det dags igen. Inget mysdricka precis...

Efter cirka tre år orkade jag inte med alla återfall och smygande inför min älskade man. Under semestrar och andra "tillåtna" dagar klarade jag ofta att dricka utan att bli stupfull. Det var som att jag visste att om jag fick dricka i morgon också kunde jag ta det lugnare. Detta resulterade i att jag testade att dricka kontrollerat under cirka två år. Jag höll mig till lördagar, fester och semestrar. Problemet var bara att lördagarna blev alltmer blöta. Jag började redan under tidig eftermiddag och drack till minst midnatt. Jag blev fullare för varje gång och mitt kontrollerade drickande handlade mest om att låta bli under veckorna. Däremot var förväntan inför helgen stor då jag äntligen fick dricka igen.

Efter de här två åren började mängden bli så stor att jag skadade mig så gott som varje helg. Jag hade också svårt att hålla igen om jag var på fest eller annan sammankomst, då jag liksom måste utnyttja tillfället. Fick jag bara dricka en gång i veckan ville jag passa på.

När jag skadat mig rejält en helg bestämde jag mig ännu en gång för att det måste bli helnyktert. Som vid tidigare tillfällen var det inga problem att sluta.

Efter ca två månader började jag dock igen. Liksom tidigare var inte heller detta återfall planerat. Det kan naturligtvis ses så, men för mig var upplevelsen att så gott som samtliga slog ned som en blixt från klar himmel.

I vilket fall dröjde det den här gången inte länge förrän det blev så illa som jag beskrev i början av inlägget. Efter bara ett par veckor drack jag dygnet runt och precis vad som helst. Det gick så fort.

Men nu är det alltså över. Skillnaden är total. Jag har fått ett nytt liv. Helt och hållet.

Mitt första inlägg i min tråd är förhållandevis kort och jag frågar mig då varför. Varför jag som lyckligt gift sedan massor av år, varför jag som har en massa (vuxna) barn, varför jag som har god ekonomi, ett bra jobb, helt enkelt ett välordnat liv, ja, varför just jag hamnade i den här situationen med smygdrickande. Ja, det vet jag faktiskt inte riktigt. Även om det säkert spelat in att jag hade en riktigt tuff uppväxt och många år med panikångest.

Just nu grubblar jag inte så mycket över varför. Jag är mest tacksam för att jag är nykter. Njuter av känslan av frihet. Funderar mera över hur jag ska förvalta mitt nya liv på bästa sätt.

Gillar inte pekpinnar, men vill ändå rikta en varning till alla här på forumet som vill fortsätta dricka, det vill säga försöka dricka kontrollerat. Det kan gå fort på slutet, oerhört fort. Från en dag till en annan kan det slå över och då kanske inte ens handspriten får stå orörd. Men, tänker någon, det skulle aldrig hända mig. Nej, kanske du har tur att det aldrig blir så. Dock kan jag säga att jag aldrig i min vildaste fantasi kunde tro eller tänka tanken att jag skulle dricka Alcogel. Ändå var det precis det jag gjorde.

Två år i dag!

Ta hand om er! 🩷

Hej @Flarran! Vad fint att höra att du upplever att jag kan komma med lite kloka ord när motivationen tryter ibland😁. Alkoholtankarna kan vara nog så knepiga ibland, men du är en mästare på att följa din nyktra linje trots tunga dagar emellanåt. Alltså en jollrande ettåring är en riktig tuffing😎. En som precis har lämnat golvet från krypning till att upptäcka världen med båda fötterna på jorden. Kanske inte de allra stadigaste stegen på en gång, men med tiden så blir det allt stadigare och mer balanserat.

Kul att du kikade in! Ha det gott kompis!❤️

@Geggan Mm, det känns lite pirrigt 🤩

Kram 🐘

Ska fortsätta provtänka ett bra tag!

@Se klart Det är en öppen visning, så jag känner ingen press. Det har varit till salu sen maj, så jag har spanat på det ett tag. Provtänkt. Ska fortsätta provträna ett bra tag. Gå dit och ta in huset. Det är mycket som ska kännas rätt, även om just badkaret känns lite som en hint från ödet.

Kram 🐘

@Flarran Badkar på lejontassar är min dröm - och det finns i det här huset 🤩 Men allt annat runtomkring måste förstås också vara bra. Jag jobbar på att inte ha för stora förväntningar. Jag ska gå dit förbehållningslöst. Jag tror ju på ödet, så är det meningen så är det.

Kram 🐘