Senaste kommentarerna i forumet

Jag har vart på mitt första pass på crossfit. Det var jätteskoj men fruktansvärt jobbigt!
Tänker att jag ska gå flera gånger så det kanske blir en ny hobby.
I övrigt så håller jag på mycket med jakt.
Friluftsliv är något som ligger mig varmt om hjärtat och den senaste tiden har jag läst mycket om att sova ute på vintern.
Så jag ligger i startgroparna i planeringen av en övernattning, har inte bestämt mig ännu om det blir under bar himmel eller tält.

Har du kollat vilopulsen? Min gick ner markant när jag började motionera. Riktigt nice, då den var alldeles för hög innan dess.

Kram

Måste ha gått ner också. Jag brukar bli lite yr när jag kliver ur badet, men nu blir jag så yr att jag måste sätta mig en stund. Yes!

Kram ?

Härligt med målvikt uppnådd och 13 nyktra månader avnjutna.? För min del går det lite segt med viktnedgången, men nu ligger isen tom på havet, så på onsdag blir det många tusen steg där, och nyttig god fisk som ska fångas.

Kram

Snittat på 11.169 steg under januari, och då hade jag några stegkassa dagar precis i början. *klapp på axeln*

Kram ?

Positiva personer i det här forumet ?. Tar rygg på dig Vakna Vacker ?

Har min tråd i "förändra ditt drickande", för det har inte gått så lång tid än, men tycker stämningen där är lite si och så...inte så inspirerande som här!

Kram Mamsen

Välkommen till ”Det vidare livet” och en egen tråd är alltid bra att ha. Då kan man gå tillbaka själv och läsa, och inspirera andra. Dags att återuppliva en gammal hobby kanske? Eller hitta en helt ny? Min upplevelse är att man är hjälpt av att fylla tomrummet som alkoholen lämnat efter sig med trevliga saker.

Kram ?

20 timmar senare har jag lyssnat klart. Jag kommer att sakna Siv, Alva, Anna, Berit, Max, Johan, Maria och Marco. Johan Ajvide Lindqvists senaste bok ”Vänligheten” är en bok om vänskap och accelererande kollektivt hat. Med lite övernaturliga inslag förstås, men det blir aldrig skräckläskigt. En fantastisk skildring av samtiden. ”Det människor är räddast för är rädslan.”

Kram ?

Härligt att höra.
Tyvärr är jag inte här inne lika ofta.
Igenkänningsfaktorn är hög när man läser mångas inlägg. Man lider med andra, men bästa är när man läser om hur många kämpar igenom den värsta ångesten och hoppet tänds.
Din resa har ju varit fantastisk Mrx. Trygg i dig själv och ett litet snubblande sänker inte dig.
Kämpa på !!!

Nu känner jag att det är dags för mig att göra en tråd i det här forumet och börja vara lite aktiv igen.
Tänkte dela med mig lite av vardagliga tankar och problem.
Just nu mår jag hyfsat bra och livet rullar på men jag är lite uttråkad, det saknas något, jag vill ha en förändring men jag vet inte hur och vad.
Kanske är det bara det att jag är trött på vinter och mörkret.
Ser verkligen fram emot våren nu.

Tack Sisyfos Tappad igen Jullan och Andra halvlek, varm inuti från era meddelanden.
Måndag och nya tag i vardagen, det blir bra, barn och barnbarn nära och mamma som i det här läget tycks vara klok och stadig. Inte hennes vanliga go-to personlighet när livet kräver det. Önskar er en fin dag. Jag är nykter idag; sån tur jag har. ?

För att citera min yngsta dotter: ”Herregud”. Vi har -11 och jag minns inte när vi hade så kallt senast. Minns några vintrar i början på 00-talet då vi hade -20, men annars brukar omkring -7 vara det kallaste. Det kändes som att åka omkring med en igloo när jag skulle lämna dottern på sitt jobb. Slet som ett djur för att få väck den värsta isfrysna snön på rutan.

Endast 35 min kvar av Ajvideboken nu och det är knappt jag vill sluta lyssna. Men morgonpromenaden i iskyla gick av bara farten åtminstone. Nu ser jag fram emot upplösningen på lunchpromenaden.

Kram ?

Jag är trött hela tiden. Fortfarande. Skulle sova mer om inte sonen höll mig vaken.

Har dock fått skära när på koffeinet rejält. Upptäckte ökad ångest av det. Även av snuset. Så igår slutade jag även snusa. ? Mindre ångest men saknar att lägga något under läppen. ?

Det blir säkert någon skotertur, men bor ju inne i en stad, och vi får än inte köra skoter på gatorna här, trots att det kommit urmycket snö :-)

Jag ligger på 10-15 per dag o snittar tror jag, så det går ganska bra. Jag har börjat smita ut på promenader mitt på dagen.

Ah, ja det är kanske så att just huvudvärken är en del av allt, något som nog går över ☺️

Vi får väl se hur allt går när väl medicinen ska bort helt, om ... 2 veckor? undrar jag om det inte börjar vara.

Nåväl, lite surf innan jag går till jobbet (ett par kvarter och sen hem igen)

Blir det skidor eller skoter för dig när ni fått så mycket snö? Hur går det med promenaderna?

Huvudvärk av alkoholstoppet hade jag länge. Låg på lut och lurade mest varje dag. Men jag blev så van vid det så jag tänkte knappt på det. Då är huvudvärken efter kaffe värre tycker jag, om jag glömt att dricka kaffe. Det har hänt när jag haft fullt upp med annat. Snushuvudvärk har jag inte provat än. Men när man väl bestämt sig så får det vara värt det tänker jag.

Jag är så sjukt imponerad av dig och Charlie som slutat snusa! Själv trappar jag ner ytterligare en tablett i min SSR-medicinering från och med nästa vecka, och det känner jag mig nöjd med.

Kram ?

Det är så himla rätt att man måste nöta nya vanor länge, tills de sitter i ryggmärgen. Det påstås att det tar tre veckor att etablera en ny vana, men jag tror att det tar mycket längre tid. Tänk bilkörning. I början tänker man på allt man gör aktivt, blir helt slut i skallen på kort tid. Med mer erfarenhet kör man mycket mer avspänt, mer automatiskt. Bilkörning har då tankats ner på ett annat ställe i hjärnan, behöver inte slåss om utrymmet i frontalloben.

Faktum är att vid utmattning, då frontallloben drabbas hårt, så går det att köra bil utan problem. Jag vet, för jag har gjort det. Riskerna finns i att du är trött pga dålig sömn, men själva bilkörningen sitter som en smäck.

Med alkohol är det ju så att vi måste genomleva alla högtider och alla situationer där det brukar finnas alkohol några gånger, innan det känns helt bekvämt. En sak har jag tagit till mig som tips. Inför en prövning ska man förbereda sig mentalt, tänka igenom hela kvällen. ”Vi kommer dit, får en välkomstdrink och jag frågar om den är alkoholfri” osv. Man ska tänka sig kvällen som man vill att det ska bli.

Felet många gör är att tänka ”jag ska inte dricka öl, och absolut inte ta en whisky även om jag blir bjuden”. Hjärnan är nämligen kass på att förstå negationer.

Kan tipsa om ”Din hjärna” med Anders Hansen på svtplay. Det finns 2 säsonger. Superintressant!

Kram ?

Jag gör som du, tar en dag i taget. Ibland går det lättare ibland inte.....Vi får ta stöd härinne, vi som inte berättar därute.....

Hoppas att du får ta farväl ordentligt, trots coronarestriktioner. Styrkekramar i massor till dig ❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️❤️

Kram ?

Något futtigt, men jag skickar en kram din väg. Skönt att veta att du har ett stort stöd hemma ändå. Helgen har ju varit perfekt för promenader och det kan hjälpa mycket också!

Livrädd och samtidigt väntande, så kanske man kan sammanfatta när jag gick igenom det du nu gör. Jag var också nykter då. Hade verkligen inte velat ha det på något annat sätt. Visst var det jobbigt. Men det var också nödvändigt att vara närvarande. Så gläd dig åt det och känn dig stolt och nöjd.
?

Då är du fullt uppdaterad på när mina inlägg slutade fokusera på att inte dricka, och handla om helt andra saker istället ?

Ja, nu vill vi att du börjar skriva i din egen tråd lite flitigare ?

Kram ?

Smörgåstårtan räddade helgen för dottern, och själv åt jag kallrökt lax på fröbröd x 2. Det äter jag varje dag till lunch annars, tröttnar aldrig. Osaltade cashewnötter till mellanmål.

Mat och steg har haft fortsatt prio, förutom hemsidan då, men inget annat. Inte en enda höneblund ens!

Känner mig jävligt nöjd. Kreativt arbete med tydligt resultat är min grej.

Kram ?

En skön helg med många och långa promenader, mitt i vetskapen nu om att min pappa kommer att dö av de här komplikationerna, liksom så många i hans generation. Pandemin känns som en tsunami.
Ena foten i rationaliteten om livets gång, den andra i nån sorts oskuldsfull - naiv - sorg och den droppar och läcker som gråt hos små barn.
Gå genom dagarna och möta känslor och tänka tankar till slut.
Har ett stort stöd i min man, syskon, barn, har vänner. Och jag har mig själv. Och forumets finns för att skriva, tanka, fylla på. Glädjas, det gör jag varje dag jag dyker in här. Ett varmt hav av hopp och förtröstan, tack! ❤️

Tack! Vad bra att de håller reda på dig ? Nej inte glömma bort när allt börjar rulla på. Tvärtom hålla levande det jobbiga och tunga som vi varje dag flyttar oss bort från. Men aldrig längre bort än en armslängd. Inte glömma. Kram ?

Att läsa ditt inlägg. Och jag håller med dig om att kroppen verkligen varit så snäll genom alla år. Så värd att bli lite bortskämd. Njut av din tid! Kram ?