Senaste kommentarerna i forumet

Kunde jag få av vissa trådar på Forumet..Då struntade jag i att läsa dom..Läste istället trådar där stabilitet och kunskap om beroendet var i fokus..Var likadant när jag testade AA några gånger i olika städer..Vissa möten var suveräna..Medans på ett möte fanns en person som satt och berättade vilka drinkar han var sugen på..Tyckte att han var en riktig idiot..Och det var sista gången jag var på ett AA möte..Efter hand här på Forumet så är det många som kikar in sporadiskt..Jag hänger en del här fortfarande för att jag alltid varit intresserad av beroende och utveckling..Kram ???

Själens snuva, så otroligt fint uttryckt. Så kan det absolut vara. Vi hämtade ju en del möbler i lördags och ska hämta sängen nu på lördag. Det har blivit mer konkret, men ändå inte tillräckligt konkret för henne. Den 25/2 ska vi få komma på studiebesök. Då ska vi ta många bilder - och sen kan vi prata, prata, prata om det.

Eftersom jag jobbar hemifrån så kan hon också vara hemma. Hon stör inte alls när jag stänger dörren till köket. Och något är det som felar henne, att hon ligger helt still i tv-soffan hela dagen är inte alls likt henne. Hon älskar normalt sin dagliga verksamhet, men just nu är det nog lite stökigt. De måste hålla sig i mindre grupper, kan inte göra något externt mer än promenader, plus att många faktiskt valt att hålla sina anhöriga hemma pga coronarisken.

Det är ju verkligen inte lätt för henne att veta vad som skaver mest, än mindre förklara det. Men det är inte läge att övertala henne att gå dit. Det känns i min mage att det rätta just nu är att hon får vara hemma i lugn och ro.

Kram ?

... kände jag länge en sorgsenhet kring, och det är helt okej. Som alla skriver, så måste det få ta tid, och det kan låta enkelt, men det är inte enkelt. Det är svårt. Men belöningen är omvälvande. Föreställningen om det där 1-2 glasen satt länge i mig, men det handlade om att acceptera att för mig stannar det inte vid 2 glas. Som med allt i livet så måste vi förhålla oss till verkligheten.
Verkligheten för många (inte alla) alkoholister är att avstå att dricka. Vi dricker sönder våra liv. Det är en tunn linje mellan ett drickande som går överstyr och ren katastrof.
Att laborera med tankar om ”kanske dricka lite” är farligt just för mig (inte för alla)
Det är så farligt att frågan om roligt inte blir central. Och precis som Torn skriver, bakis är inte jättekul. Levercancer- ångest känns inte festligt.
Att inte kunna skjutsa ett barnbarn med feber är inte drömmig mormor.
Förlåt om jag låter väldigt sträng och off topic men det här kändes viktigt. Att inte glömma vad som (för många av oss) står på spel.
Ett gott liv.
Over, out och godnatt! ?

... bara på det här med flytten, all glädje men också, lite oro, vemod och kanske en själens lätta snuva som kan komma när vi inte riktigt kan sätta ord på allt som känns.
Kram och krya till din fina dotter.

Kom just hem från middag med mitt närmsta tjejgäng, några på zoom och några med stooora avstånd och en i taget i hallen. Jag saknar att krama dem, känna hur gott de luktar. Det är något väldigt djupt liggande tror jag att få snusa på de man tycker om.
Osnusat men ändå levt efter ditt råd att mellandagar är okej, Charlie, och imorgon är en ny- som vi inte vet så mycket om.
Min pappa är mkt sjuk igen och ska opereras (lätt op) men kanske ställer det till nattsömnen ändå.
Livet, livet. Nykter tjejmiddag- jag kan svära på att de andra inte hade en roligare kväll med sina 2 glas vin. Hade jag börjat så, hade jag fortsatt nu, hemma. Mitt ”franska vardagsglas” bakom den patetiska krukväxten och hetsig påfyllning.
Apropå nattsömn. Och oro.
Tacksam idag för att jag slipper det hopprepet piskande på insidan.
Kram alla kämpar ?

Livet blir vad vi gör det till. Precis så är det. Jag saknar inte heller hur jag blev som full, högljudd och typ döv för jag lyssnade inte på någon annan. Skulle alltid ha sista ordet dessutom. Trodde jag var käck och trevlig, men jag var bara patetisk. Tack och lov att det är historia.

Kram ?

Jag tänker att det beror på att du slutat snusa, att alkoholsuget dök upp, det är ju ofta så att när man slutar med en sak så vill man plötsligt ha något annat man trodde man var klar med... Som ett sånt där whack-a-mole spel.. Men varje sån seger som du vann nu senast tror jag gör det lättare att tänka klart nästa gång du drabbas av sådana tankar. Bra hanterat!

Sista tiden innan jag slutade dricka var bara full-nykter-full..Dvs mina tankar kretsade alltid kring, hur när, vad jag skulle dricka..Mycket planerande och dividerande med mig själv..Nä jag ska hålla mig nykter..Äh, alla dricker ju på fredagar, Jag dricker för mycket? Äh vad spelar det för roll om hundra år..Livet var absolut inte roligt när jag blev alkoholberoende..Mina barn tyckte det var jättejobbigt..Mitt liv idag är helt annorlunda..Jag behöver aldrig skämmas för mig själv, jag behöver aldrig ha dåligt samvete för mitt drickande, jag är snyggare, fräschare, friskare, och hjärnan är klarare..Det tycker jag är roligt..?..Mitt fylleskratt och gråt är inget jag saknar..Så fort jag började känna mig säkrare på att inte dricka mer, (efter någon månad) förstod jag att livet blir faktiskt vad man väljer..Gillar inte heller att sitta bland fulla..Har nog fått min dos av den varan..Lycka till Jempa..Ju mer du kan om beroendet, och dig själv, desto bättre..Kram..?

Jag ska kolla upp järnvärde. Har hållit på en hel del med mindfulness, i snart ett år - ytterligare en anledning till att jag tycker att jag borde kunna få lite glimtar av glädje och kanske lycka. Men kanske kan det vara dåliga värden av något slag. Värt att kolla upp!

Funderar också på att våga gå på något möte av något slag - det du talar om med mänsklig kontakt. Tack för tips!

Och imorgon har du varit nykter en månad!!! Så bra ???❤??

Och du mår bara bättre och bättre! Är 10 dagar bakom dig och blir så glad och motiverad att fortsätta !! Tack för att du delar med dig ??

Jag tror att en viktig sak är att så tidigt som möjligt faktiskt berätta för någon, någonstans. Att inte hålla det inom sig :-)

Är du säker på att du absolut inte vill kunna dricka kontrollerat någon gång i framtiden? Det kan i så fall vara det som ”spökar”. Ingen fara, det är ju bara drömmar och du dricker ju inte på riktigt. Jag har drömt en massa om alkohol, och det har följt ett mönster helt klart. Jag tycker det är intressant med drömmar, coolt på något sätt. Efter 6 månaders nykterhet har jag inte haft någon dröm där jag dricker överhuvudtaget. Får se om det dyker upp någon mer sådan dröm.?

Säkert olika från person till person dock.

Jag genomskådar henne förstås, men det är inte likt henne. Hon tar till alla medel - kånkar fram spann, febertermometer och snorpapper. Men hon har ingen feber, hosta eller snuva, och det lilla hon tvångsulkar upp i hinken syns knappt.

I två dagar har hon legat i soffan och glott på tv hela dagarna medan jag har jobbat i köket. Hon beter sig som hon vore sjuk på den punkten.

Funderar på om hon faktiskt känner av coronaoron. Just nu smittas det värre än värst i vår hemstad. Alla känner flera som smittats.

För hon kan väl inte bli så låg av colastoppet? Hon klagar inte på huvudvärk längre.

Nåväl, nu har vi bestämt att hon får vara hemma den här veckan. Misstänker att personalen på hennes dagliga verksamhet är helt stissiga över smittorisken, och då har hon det lugnare hemma.

Kram ?

Har du kommit igång med träning igen? Det är tydligt att du behöver det för balansens skull.

Kram ?

Kan det vara en idé när tankar om återfall kommer? Att tex lova sig själv att gå in och läsa sin egen tråd från början. (Då skulle jag vara upptagen en vecka ?) Eller lova att ringa klokaste kompisen först. Eller kuta tre km i snabbaste tempot man orkar?

Bara en tanke. Oron för att hjärnan plötsligt ska sätta igång och planera ett eventuellt återfall känns väldigt påtaglig. Vi är liksom aldrig säkra.

Eller så är du bara understimulerad ? Själv har jag så mkt med jobb och kost och steg att planera så det finns inte plats för någon alkohol att knö sig in. Skaffa dig en ny hobby! Inomhushobby!

Kram ?

Återfall sker ju då och då här på forumet, och det har diskuterats här på forumet också. Det är säkert ditt undermedvetna som vill påminna dig om hur besatt du var, vilket planerande som krävdes för att få till drickandet. Eller nåt.

Jag är kass på att tolka drömmar ? Drömmer inte mycket alls längre. Eller rättare sagt, jag minns inte drömmarna så ofta längre. I mina drömmar kaskadkräktes jag vid alla möjliga olämpliga tillfällen, så de drömmarna slipper jag gärna helt.

Kram ?

Vanan att promenera verkar sitta bättre och bättre. Morgonpromenaden känns självklar och lunchrundan är riktigt trevlig i dagsljus, men efter-jobbet-promenaden är fortfarande liiiite motig att få till.

Idag kl 17 var det kallt inomhus till och med. Ute var det mörkt och regnigt. Men jag gjorde det - och man ångrar aldrig en promenad. Ljudbok i öronen hjälper till också.

Kyckling och avokado smakade bra idag också och nu ska jag njuta av ett varmt bad. Nice ?

Kram ?

????

Det kommer bli toppen! För oss alla. Nu känner jag verkligen att det kommer att bli bra. Vilar i den känslan ett tag.

Kram ?

Mina mer regelbundna sovtider gör att jag upplever att jag sover bättre. Jag blir ju inte yngre direkt så jag känner att det är befogat att börja ta hand om mig på fler sätt än att bara undvika alkoholen. Nu är det nog 3-4 dagar i rad där jag under slutet av sömnen, alltså sista timmarna innan det är dags att gå upp har drömt om samma tema om och om igen. Det har varit lite olika sammanhang och lite olika människor men temat har alltså varit det samma varje gång.

Varje gång är jag i en situation där jag vill dricka alkohol, men det är alltid lite hinder i vägen och jag måste planera för att få till det. Nu senast natten till idag så bodde jag specifikt på ett hotell just norr om Göteborg och jag hade sett att det fanns en kvarterskrog i närheten. Jag var dock med andra människor och jag minns inte varför men känslan var hela tiden att jag ville dricka mer än vad jag kunde dricka i situationen, om alls. Så jag la mycket tid på att se var jag kunde få tag på alkohol. Jag, som ju promenerar mycket, kunde ju gå på en promenad och smita in i kvarterskrogen och dricka ett par öl. Det var söndag i drömmen och systemet var stängt.

Väldigt liknande drömmar har jag alltså haft varje natt. Det har varit mycket funderande och planerande kring alkohol på olika sätt alltså. Det var väl inte helt olikt hur det var den sista tiden. Jag har ju haft liknande drömmar innan men lite märkligt att det kommer så många i rad. Jag har inte haft något som helst sug när jag väl har vaknat, så på ett sätt är jag väl inte orolig så, men har ju funderingar kring varför dessa drömmar dyker upp. Har jag tryckt undan min önskan att dricka så mycket att den bara kan manifestera sig genom mitt undermedvetna som i mina drömma och så vidare? Det känns ju inte som att jag går igenom något speciellt just nu. Jag kanske inte har varit så aktiv här den senaste veckan förvisso, men annars är det ju inte så stor skillnad. Förutom att jag har bättre sömn nu. Kanske det bara är att jag drömmer mer och minns drömmarna i större utsträckning och att jag egentligen drömmer mer om alkohol än vad jag känner till.

Så mitt i prick!

"Jag anser att jag hade mycket tråkigare förr. Bakfyllor var jättetråkiga tex, de slipper jag helt nu. Sedan tyckte jag det var tråkigt hela tiden när jag inte drack förr, den tråkigheten slipper jag nu med. ?"

Kram!

Det är lugnt, det är bara att kapa på så mycket du vill!?

Alltså, jag funderade flera gånger om jag skulle skriva om gårdagen eller om jag skulle hålla den hemlig :-) Att jag tänkte så, och faktiskt funderade några sekunder innan jag tryckte på "Spara"... säger ju något om hur hjärnan fungerar. Jag hade kunnat fortsätta planera och smida planera så där lite granna, i smyg tänka på det ett par dagar till.... och säkert gjort dumt så smångom.

Det kändes rätt bra en stund efter åt, för det var nog egentligen när jag tryckte på "Spara" som jag på riktigt tog beslutet att säga nej.

Men håller med - om vi inte försökte vara så perfekta som människor och ha sån prestige i att vara duktiga, så mycket bättre det skulle gå för oss då... att vara så där halvfungerande... och våga be om stöd o hjälp direkt.. istället för....

Ja :-)

Det har ju dock inte hänt något, annat än en bra påminnelse för mig: dels om vad jag vunnit och hur lätt jag kan förlora det, om jag vill.

Nu ska jag ge mig ut på en lång kvällspromenad så jag får upp stegen för idag. Ut i mörkret och kylan!

Det är okay vara i ide ett tag tänker jag! Speciellt efter en operation. Mycket bra du inte har sug efter vin, och att det fortfarande går bra med sluta-snusandet. Klokt att söka stöd med maten också! Vi kan inte klara allt själv, även om vi kanske förstår allt och har all fakta behövs stöd och medmänniskor :-)

Tusen tack för era hoppfulla svar. Känner mig riktigt glad när jag läser dem.
Torn, förlåt för att jag kapade din tråd, hade läst den och flera av dem som skriver mkt med dig här och sett att ni alla kommit långt i er nykterhet så jag tänkte att jag frågade här, kanske inte var riktig forum-etikett dock ?? tack än en gång och ha en fin kväll ❤️