Senaste kommentarerna i forumet

I går var en dag då jag latade mig, i dag ska jag försöka vara lite mer duktig. Man behöver ju inte överdriva men få undan lite av sånt jag skjutit på.

Jag tänkte dock att jag skulle skriva lite om mina intressen innan jag sätter igång dagen.

Jag är ju en person som gör saker i cykler, eller snarare fastnar för saker i cykler. Dessa cykler kan pågå i en vecka eller flera år. Det jag fastnar för blir mitt specialintresse. För vanligt folk är det svårt att förstå ett så intensivt intresse, det är i princip allt man vill göra, allt man vill lära sig om. Tiden försvinner när man håller på med det, man känner sig lycklig. Det är ofta repetitiva moment i mina intressen, så man gör samma sak om och om igen. Just nu är jag inne i en period som varvas av ett fåtal intressen, som egentligen är de intressen som följt mig väldigt länge. Det mesta handlar om det mänskliga beteendet på ett eller annat sätt.

Därmed är psykologi och filosofi det intresse jag har haft längst. Det har främst yttrat sig i min nyfikenhet att försöka förstå andra, då jag ser att så många agerar orationellt. Likväl jag. Detta vet jag i dag har med min autism att göra, det visste jag inte förr.

Jag har aldrig varit något jättefan av att läsa i böcker, då mina tankar ofta vandrar iväg. Men jag har alltid älskar dokumentärer och dokusåpor. Verklighet eller en skev verklighet där man får se hur man ska eller kan agera. Från jag var 13 år så älskade jag att se på Big Brother & Baren, inte på själva avsnitten, men att få sitta och tjuvkika på live-kamerorna. Att få studera vanliga samtal mellan människor, att få observera och se hur man ska göra. Att se hur det strategiskt är smartast att förhålla sig i olika situationer när man försöker få sin vilja igenom eller bli omtyckt - det gav mig jättemycket. Det var just i den åldern som jag gick från att vara en väldigt blyg, tyst och rädd tjej till en tjej som ALLTID var tvungen att säga sin åsikt och få sin vilja igenom. Jag kan i dag se att jag "lärde" mig och efterapade mycket från dokusåpor, men på gott och ont. Jag gillar fortfarande att se på sådana serier, jag föredrar verklighet framför fiction, men jag skulle nog säga att jag mer eftersöker serier som utmanar mitt intellekt, där strategi är det viktiga.

Utöver det allmänna mänskliga beteendet så har jag fastnat i två andra subgrupper som intresserar mig något ofantligt. Dessa subgrupper ligger så långt från min egen personlighet som det bara går, men det fascinerar mig. Det första intresset är true crime, jag kan för mycket om sådant. Jag har tittat på för mycket intervjuer med brottslingar och sett på tok för mycket dokumentärer om sådant. Det andra intresset är drag queens och hela queer-kulturen associerad till drag queens. Det är så faschinerande.

Mitt fjärde intresse måste nog ändå vara hundar. Jag älskar hundar, gillar djur över lag. Men har alltid kunnat få en speciell kontakt med hundar. Jag förstår dem och de förstår mig. Energin klaffar mellan mig och hundar och vi kan prata med varandra (utan ord då såklart) ;) Jag önskar att jag hade fått en hund när jag var liten. Jag tjatade om det från jag föddes till dagen jag flyttade hemifrån, det var det enda jag ville ha. Jag förstår nu i efterhand att det hade kunnat hjälpa mig så mycket. Folk med ASD hjälps jättemycket av hundar. Så fort jag flyttade hemifrån så köpte jag mig en hund såklart. Det var underbart. Problemet för mig just nu, och varför jag inte har en hund, är mångfacetterat. Den största anledningen är att jag jobbar 100%, inte kan ha hunden med på mitt jobb och aldrig skulle lämna en hund själv mer än 4 timmar. Men även om jag skulle kunna ha en hund på dagis, ha en dagmatte eller dylikt så är jag så osäker i min egna förmåga. När jag har haft hund så har det funkat, men när jag får en dipp, när jag mår dåligt, då blir ens tanken på att bara gå ut med hunden och kissa så ofantligt jobbigt. Jag kan bli stressad och få ångest i mina dåliga stunder över att jag bara vet att jag måste göra något, även om det något inte är jobbigt egentligen. Min tanke är att låta det gå ett tag, nu mår jag ju så mycket bättre nykter, med mina mediciner. Jag håller på att hitta mig själv. När jag har varit nykter i ett år, då ska jag börja leka med tanken om en helt egen hund.

Förutom intressena jag har nämnt så älskar jag även hus, antikviteter och då speciellt keramik, smink och guld/ädelstenar. Jag har därmed inga samhällsnyttiga intressen. Bara massor av knäppa intressen som folk inte fattar. Så jag pratar väldigt sällan om det, det har jag lärt mig. Att prata högt om att man ser på dokusåpor, älskar antikviteter och tycker seriemördare är superfascinerande är inte så sexigt liksom. Haha. Det går inte hem hos så många. Inte så många som är 36år i alla fall.

Ytterligare ett specialintresse som har med det mänskliga beteendet att göra är såklart A, varför vissa dricker, alkoholism, vilka som klarar att bryta, varför man dricker osv... men detta är också svårt att diskutera med vanligt folk om, för deras hjärnor är så indoktrinerade att alkoholism inte finns förutom på parkbänken och att det inte är en sjukdom osv... Vilken tur att detta forum finns då :)

Nej, nu ska jag dra på mig ytterkläderna och ta en promenad innan alla festprissar vaknar till i baksmällans dimma och vill vara duktiga och försöker ta över motionsspåret.

Nä, det är inte lönt. En alkis känner igen en annan alkis. Och jag använder ordet alkis med kärlek och omtanke, inte ett dugg nedvärderande. Jag vet att ordet är jättesvårt att förhålla sig till inledningsvis, man vill verkligen inte erkänna för sig själv att man faktiskt är det. Personligen använder jag hellre ordet problemdrickare, men jag blir mer och mer bekväm med att använda ordet alkis faktiskt. Åtminstone i initierade kretsar.

Skriv och läs mycket här på forumet, så ska vi hjälpa dig att sortera dina tankar och känslor och formulera en handlingsplan.

Kram ?

Idag ska jag planera, handla och tillaga veckans mat. Nu ska dotterns matpreferenser in i leken också, men det brukar funka att lägga till och dra ifrån. På ett sätt är jag van vid att alltid ta hänsyn till hennes egenheter. Nu ska jag bara addera mina egna egenheter också.

Dottern gillar till exempel inte sås eller grytor. Hon har ketchup till allt utom tunna pannkakor och pizza. Hon vill ha maten tydligt uppdelad på tallriken i lagom stora bitar för att kunna sticka gaffeln i bitarna och äta en sak i taget. Godast först. Friterad kyckling först och sen riset. (Ris och idealmakaroner är undantagen från sticka-gaffel-i-maten, och pastalåda och fläskpannkaka är undantagen mot äta-en-sak-i-taget.) Tydligen väldigt vanligt inom autismspektrat. Så jag brukar lägga undan tex stekta korvbitar till henne innan jag gör korv stroganoff.

Jag är väldigt van vid att planera måltider utifrån dotterns behov. Nu behöver jag bara addera mina egna behov fullt ut. Idag tänkte jag mig stekt och välkryddad kyckling till oss båda. (Mycket antiinflammatoriska kryddor.) Hon får pasta till sin kyckling och jag ska ha avokado till min, enligt ett recept jag hittat. Jag tänkte köpa tärnad avokado och blanda ner bland kycklingbitarna helt enkelt (låter skumt, men jag hoppas att det är gott). Lax blir basen till veckans andra måltid. Lagar man mycket mat behöver man inte laga mat så ofta.

Utöver det ska jag tvätta, och sen hjälpa min mamma städa bort julen. Och sen ska jag göra syrad kål till dottern och kombucha till mig själv. Den förra satsen kombucha tog sig aldrig, men nu har jag köpt en kombuchasvamp och tänker göra ett nytt försök. I förra satsen fick jag ”startvätska” enbart av min kompis, ingen svamp. Men jäsningsprocessen hade kommit av sig så det bildades aldrig någon ny svamp och jäsningen blev ytterst blygsam. Orsaken var nog att hon hade flaskan med vätskan som jag fick i kylen, har jag kommit på nu i efterhand. Man lär sig nya saker hela tiden.

Mellan allt detta ska jag få till promenader på totalt minst 12.000 steg. I mitt promenadtempo motsvarar det cirka 120 min, det vill säga 2 timmar. Igår löste jag det med en längre och en kortare promenad. Så får det bli idag också. En längre promenad direkt nu efter frukost, och en kortare ikväll när allt annat är gjort. Lyssnar på en jättespännande ljudbok (”Broder Jakob” av Emelie Schepper) så jag längtar nästan till promenaderna av den anledningen också.

Ja, det är tur att jag är nykter om jag ska hinna och orka med den här söndagen ?

Kram ?

Vill bara skicka en liten hälsning för jag tycker så mycket om dina kloka vänliga inlägg i olika trådar. ?
Om de där färgerna på hjärtana har nån betydelse så vet jag inte det. Hur som helst, hoppas du får en fin dag. Och inlägget om mamma... det är så fint! Hoppas ni hade en fin helg! Nu ska jag strax träffa min mamma på en morgonpromenad.
Cyberkramar!

⚘??
Kram Pilla

Jag vet inte varför jag inte är helt tillfreds. Jag vill inte dricka egentligen. Mår så bra nu när jag inte dricker men det känns tomt.......Men eftersom jag verkligen inte kunde sluta dricka när jag väl började gick det där med fester eller att gå på lokal bort. Jag drack mer och mer hemma. Nu har jag inte det kvar heller. Isolerad och ensam.....Jaja det blir väl nån ordning på det med. En dag i taget....

Jag har nu varit nykter i 4,5 månader. Jag var sååå trött och hade en gräslig huvudvärk de första två veckorna. Håll ut det blir bättre!

Alkoholen strular till det för dina må-bra-hormoner, och det tar tid innan den balansen återställs. Jag tycker att huvudvärk, trötthet och nedstämdhet är typiska abstinenssymtom som hänger med i flera veckor. Det är alkoholdjävulen inuti din skalle som vill säga åt dig: ”Blir det inte bättre än så här så kan det väl kvitta, eller?”

Låt dig inte luras! Du kommer att må bra vissa dagar och sämre andra dagar, men med tiden blir de bra dagarna fler och fler. Håll i, håll ut.

Kram ?

Har läst många trådar härinne där just huvudvärk och trötthet är tufft första veckorna. Och håglösheten tror jag har med det psykiska beroendet att göra, man vill på något sätt få det till att allt är så deppigt att man har anledning att dricka. Men det går också över, särskilt när man börjar se igenom sitt eget beroendebeteende samt börjar känna hur otroligt skönt det är att vara nykter. Med tiden fick jag mer energi, mindre ångest, mer livsglädje, det är värt att kämpa för. Styrka till dig!

Vi har faktiskt en skidanläggning här i skogen där man kan hyra längdskidor. Brukade åka några gånger per år med äldsta dottern, men nu har det inte blivit av på två vintrar pga snöbrist. De har till och med snökanon och anlagd slinga med belysning, men jag föredrar natursnö. Jag gillar verkligen längdskidåkning ?

Utför åkte jag endast i tonåren med min skola några gånger, vi åkte till till Värmland och Norge. Rätt kass på det, många vurpor blev det, och jag är alldeles för feg för det som vuxen. Och rädd om mina ben och armar.

Kram ?

Hej på dig.

Jag funderar här på vad det kan bero på att det inte känns så himla bra. Så kan du kanske kolla vad som stämmer in på dig. Så blir vi kanske klokare ? Annars är det bra för mig att bara fundera och reda ut tankarna.

1. Jag har en omogen känsla av att vilja ha rätt. Har tyckt att de som inte dricker är trista, präktiga töntar som nöjer sig med bleka liv. Att köpa att man kan ha roligt och njuta av livet som nykterist skulle innebära att jag hade fel. (Det som talar emot är att jag visserligen gärna sätter mig på höga hästar, tyvärr, men inte ens jag skulle väl lida i 11 månader för att ha rätt)

2. Jag är en annan person än den jag kanske vill/önskar att jag vore. Har tänkt att jag har två sidor; strukturerad och ordningsam på jobbet. Härlig och lättsam på helgen när jag bjöd på att jag ofta var fullast. Sanningen är kanske att jag inte alls är härlig, bara tillknäppt och har svårt att släppa loss.

3. Man måste kanske göra nykterhetsresan med hjälp av andra. Jag har klarat det, men helt utan glädje. Mitt problem här är återigen min lite von oben-attityd. Ser mig själv som väldigt varm med stort hjärta, har lätt att bli rörd och bryr mig om andra. MEN jag har lite svårt för att känna mig helt bekväm med andra i nyktert tillstånd, både IRL och i forum som detta.

Finns kanske mer men detta var vad jag kom att tänka på nu.

Hittade du skidorna? Va kul att du gillar att åka längdskidor.? Jag gjorde det mycket för väldigt länge sedan och har faktiskt tänkt på att ta upp det igen. Om det blir någon snö vill säga, här är det barmark. I morgon blir det fiske/ skridskoåkning med hela familjen för min del.

Ha en bra kväll! Kram ?

Hej! Har nu varit nykter i 16 dagar, går på aa och tycker det funkar bra. Dock har jag de senaste tre dagarna vaknat med huvudvärken från helvetet, värre än någonsin när jag drack. Är också så satans trött hela tiden. Och med det kommer hopplösheten. Är detta symptom på att kroppen läker eller borde jag söka läkare? Någon som känner igen sig eller har erfarenhet?
Tack!

Den jobbiga ångesten är tillbaka. Tillsammans med den även lite självmordstankar. Mörka tankar om att jag alltid kommer må så här dåligt. Fick ett billigare märke av theralen den här gången och det ska ju inte vara skillnad men förra gången jag tog tyckte jag det hjälpte. Nu känner jag ingenting. Inte ens trötthet. Bara lite yrsel. En kompis kommer på middag ikväll så jag hoppas på bättre humör senare.

Så fint med din dotters stundande flytt, och sånt flow du har med mat och promenader (av nån anledning har jag så svårt för ordet kost...)
Jag traskar mina 10 000 steg eller mer, om jag är konsekvent med det så går jag ner i vikt. Det är när stegräknaren står på 627 som jag vet att jag blir tröttare/hungrigare/mer sugen på onyttigt. Jag äter bröd på helgen men annars rysk yoghurt och bär/apelsin. Dessvärre har jag svårt att avstå min skål med glass men när jag gör det så märks det direkt. Ska försöka hinna med en premiärtur löpning imorgon, min dröm att komma igång med något som jag vet ger mig energi och gott humör. Kram ?

"Hygranen julius", se där! Då lärde jag mig något helt nytt i dag också. Riktigt smart, för visst är det galet slösigt att kapa granar o slänga dem...

Ha en fin dag!

Släpade mig ut med hundarna nu. Gått i pakt med en kompis om 11000 steg om dagen. Det känns faktiskt överkomligt.

När jag kommer hem måste jag fixa mellanmål och medicin till sonen. Han äter 3 olika mediciner och typ 5 olika vitaminer och kosttillskott. Han äter även ketogen kost för sin epilepsi. Så det finns saker att göra. Nu för tiden vill jag bara ligga på soffan känns det som dock...

Tack Blanka för ditt svar. Ja så är det nog. En del är enda problemet alkohol då blir livet lättare när de slutar. För sånna som dig och mog där vi medicinerat med alkohol ja då kommer det uppe mycket annat när man slutar dricka. Jag har iaf äntligen fått kontakt med en bra psykmotagning. Om än privat. Hoppas du får den hjälp du förtjänar med. ❤

Jag känner igen mig mycket. Känner inte heller så mycket positivt. Är inte glad, har inte mer energi, får inget gjort och har framförallt inte lust med något. Men jag tror det är så, att när vi lyfter bort alkoholen från livet, så kommer det andra upp, som vi självmedicinerat med alkohol emot.
I mitt fall seglar depressionen upp nu och en hel del sorg. Och det är bara att önska och hoppas att vi får den hjälp vi behöver för att orka med livet utan alkohol. ?

Så roligt att få följa detta med din dotter och vilken tur att de hamnar på samma boende ❤️❤️❤️❤️

Jo det har blivit en allt större hobby att renovera och fixa med hus och trädgård. Det går ju inte att fiska jämt.? Tack Pilla! Frugan är bra mycket gladare över den här hobbyn än drickarhobbyn som jag sysslade med förr.?

Nu ska jag och min son strax åka och reka lite isar, den bör bära på mindre sjöar nu, så det kan bli en sväng i morgon med lite fiske och kanske skridskoåkning för dottern⛸ Kanske frugan hänger med också. Hon behöver hitta lite ” roliga” saker att göra nu, då hennes hobbyns är omöjliga nu i coronatider.

Kram

97 kg väger jag. ?

Ja har egentligen alltid haft dåligt självförtroende. När det kommer till alkohol och viktnedgång har jag misslyckats så många gånger så jag har inte trott det var möjligt längre. Alkoholen har jag under någon form av kontroll nu. Jag har inget val nu när socialen är inblandade och då känns det faktiskt lätt. Men kosten. ? Jag får försöka ha tålamod och vara snäll mot mig själv. Jag är bara i början av en lång process. ?

Fasen va srarkt. Snart 100 dagar. Du har så rätt i det du skriver. ?

Wow tack Ensam och tack för du tog dig tid att svara. Du har ju så himla rätt i allt. Precis så är jag. Jag borde verkligen försöka vara nöjd och glad att jag håller mig nykter. ?