Senaste kommentarerna i forumet

Du närmar dig 100 ?????? Heja dig!! Jag är en bit efter men tar rygg!

Finns då inget att förlåta. Att vi behöver varandra är ju ömsesidigt och kravlöst ju?
Hm. Kan förstå att du inte är så mycket här på ah om tankar på alkohol triggas här. För mig känns det bra att komma hit? blir dock inte då mycket numera.
Ja kaffedoften är oslagbar. Förstår det smakade gott! Varvar kaffet med grönt the. Också så gott?
Ha en fin lördag! Kram????

Jippiyay... vaknade upp till ännu en dag av muntert humör.

Jag har bara myst i soffan o sängen nu på förmiddagen, inte gjort något viktigt. Ska till päronen i kväll och äta, hjälpa till med lite tekniska grejer och gosa hund. Det känns bra.

Skrev ett inlägg i Kaffetanten88 tråd som jag har tänkt på ganska mycket, det handlar främst om att ta en sak i taget och att vara snäll mot sig själv. Att lära känna sig själv och älska sig själv. Jag tänker att jag lägger in större delen av det jag skrev här nedan, mest för att jag själv vill kunna läsa det jag skrivit om min hjärna behöver påminnas.

"Allt eller inget är ju min specialitet med, och jag har alltid startat allt på en gång. Starta projekt som man aldrig slutfört, haha, det är jag EXPERT på :)

Att vara allt eller inget kan ju vara positivt då man går 100% in i något och är superengagerad... men det som är så galet är ju att vi som är såna tappar "lusten" efter ett tag och kommer aldrig i mål. Ju mer energi vi lägger på att vara duktiga och fokuserade, ju mindre energi finns sedan kvar när vi slår i väggen. När vi inte är så "sugna" mer, eller när något kommer emellan. Och det tar längre och längre tid att återhämta sig från ett misslyckande för varje gång det sker. Man tappar tron på sig själv till slut. Så är det för mig i alla fall.

Jag brukar tänka på det på samma sätt som snacket om träning. Alla träningsexperter säger ju att man inte ska börja träna 7 dagar i veckan, för då tappar man lusten efter 3 veckor och sen ligger det där årskortet till gymmet och skräpar. Så är det för mig - 100%, men inte bara med träning. Om jag går tillbaka och analyserar vad jag gjort i hela mitt liv, så har jag ju inte lyckats när jag tagit mig vatten över huvudet.

Jag tror vi måste bli bättre att gå tillbaka när saker går fel och se varför det blev som det blev, verkligen analysera vårt beteende. Einstein (som troligen också var autistisk) sa ju att "Galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat". Det är så sant i min värld.

För mig är det i alla fall så, det har jag kunnat klura ut.. learning by doing. Jag måste ta allt det där dåliga, som jag vill förbättra, stegvis - annars är jag dömd att misslyckas.

Att verkligen få lyckas är det viktiga. Det är större chans att man lyckas om man fokuserar på en sak, än 25 saker, för misslyckas man med 1/25 så känner man sig misslyckad och ger lätt fripass för de andra grejerna. Så är det för mig i alla fall.

Fast jag vet att det är svårt. Det är jättesvårt. Jag har kommit på att jag måste lägga band på mig själv med såna här grejer, jag måste våga vara snäll mot mig själv. Inte sätta mig i en omöjlig situation som är dömd att misslyckas."

Ja minsan, där är det full rulle minsann. Fast full på ett bra sätt?
Kommer bli så bra med flytten. Och så bästisen! Kunde ju inte vara bättre ju. Hm, bostadstilläget gör stor skillnad i ekonomin!
Jag har också mycket att göra. Känns bra!?
Have a great day. Bamsekramar??

Allt eller inget är ju min specialitet med, och jag har alltid startat allt på en gång. Starta projekt som man aldrig slutfört, haha, det är jag EXPERT på :)

Att vara allt eller inget kan ju vara positivt då man går 100% in i något och är superengagerad... men det som är så galet är ju att vi som är såna tappar "lusten" efter ett tag och kommer aldrig i mål. Ju mer energi vi lägger på att vara duktiga och fokuserade, ju mindre energi finns sedan kvar när vi slår i väggen. När vi inte är så "sugna" mer, eller när något kommer emellan. Och det tar längre och längre tid att återhämta sig från ett misslyckande för varje gång det sker. Man tappar tron på sig själv till slut. Så är det för mig i alla fall.

Jag brukar tänka på det på samma sätt som snacket om träning. Alla träningsexperter säger ju att man inte ska börja träna 7 dagar i veckan, för då tappar man lusten efter 3 veckor och sen ligger det där årskortet till gymmet och skräpar. Så är det för mig - 100%, men inte bara med träning. Om jag går tillbaka och analyserar vad jag gjort i hela mitt liv, så har jag ju inte lyckats när jag tagit mig vatten över huvudet.

Jag tror vi måste bli bättre att gå tillbaka när saker går fel och se varför det blev som det blev, verkligen analysera vårt beteende. Einstein (som troligen också var autistisk) sa ju att "Galenskap är att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat". Det är så sant i min värld.

För mig är det i alla fall så, det har jag kunnat klura ut.. learning by doing. Jag måste ta allt det där dåliga, som jag vill förbättra, stegvis - annars är jag dömd att misslyckas.

Att verkligen få lyckas är det viktiga. Det är större chans att man lyckas om man fokuserar på en sak, än 25 saker, för misslyckas man med 1/25 så känner man sig misslyckad och ger lätt fripass för de andra grejerna. Så är det för mig i alla fall.

Fast jag vet att det är svårt. Det är jättesvårt. Jag har kommit på att jag måste lägga band på mig själv med såna här grejer, jag måste våga vara snäll mot mig själv. Inte sätta mig i en omöjlig situation som är dömd att misslyckas.

Oj, förlåt att jag skrev så mycket. Jag menar verkligen inget illa med det, du ska inte ändra dig för det jag säger, men mitt tips är att tänka efter om du bara kan fokusera på en sak och älska att du fixar det så himla bra, lägga det andra åt sidan så länge (för du vet att du kan ta det sen när de positiva effekterna kommer). Och var snäll mot dig själv - tillåt dig själv att lyckas!

Lite extra bitterhet kommer av att både jag och pojkvännen har varit överviktiga. Jag hetsäter och kan inte sluta nu efter psyket brakade. Går upp mer och mer. Killen ser till att jag äter osv osv. Men han själv äter nyttigt. Äter alldeles förlite trots att jag tjatar på honom. Han har rasat i vikt. Ja en liten del av mig är glad för honom att han lyckas gå ner i vikt. Men jag är också sjukt avundsjuk och lite sur att han inte äter ordentligt. Är sur på mig själv att jag byt alkoholen till hetsätning. Mycket för att min kropp inte orkar byta till springa och träna. Sen för att jag behöver ångestdämpning.

Något som jag ofta tänker på är "varför får alla andra så mycket positiva effekter av att sluta?" Självklart är jag glad för er men varför får inte jag dem. Varför fortsätter jag ha massvis med ångest efter 4 veckor nykter? Varför är jag helt slut och orkar fortfarande inte ta tag i något? Varför snurrar det i huvudet när jag reser mig. Osv osv. Detta är varför jag började dricka sist jag höll upp i 3 månader. Jag vet ju att det beror på att jag har problem med psyket. Som jag medicinerat med alkohol. Men det är så tråkigt att inte få något tillbaka för att vara nykter? Att fortfarande känna sig bakis på morgonen. Att inte orka träna. Att hetsäta. 4 veckor nykter idag och jag känner mig mest värdelös och låg. ?

Så idag åker vi och köper en likadan till dottern så att jag får tillbaka min. Köpt på Mio för 499 kr på rea, väger 5 kg och är sydd i mjuk plysch i en snygg beige färg. Den blir perfekt både på natten och slängd över sängen dagtid som ett överkast. Vi har beställt en ny säng på Möbelmästarna till henne, 160 cm bred. Hon valde svart stoppad gavel. Beige överkast blir snyggt till det.

Idag lämnar vi också in hyrgranen Julius till blomsteraffären, allt annat juligt här hemma har ju redan flyttat ut. Vi får se om det blir en tredje jul ihop för oss nästa år. Han lever än i alla fall. Hoppas att kontrasten mellan värmen inomhus och kylan utomhus inte får honom att tappa alla barr i rena förskräckelsen.

Annars blir det lite flyttdag idag. Dotterns möbler har kommit till Jysk så vi ska möta hennes pappa där och lasta släpet med möbler och åka för att mellanförvara möblerna. Har vi tur har sängen levererats också. Det känns mer konkret för varje dag, att hon faktiskt ska flytta. I slutet på nästa vecka har jag fått besked om att vi kan skriva kontrakt, och sen ska jag direkt ansöka om bostadstillägg till henne hos FK.

Vi har också fått en tid för studiebesök på boendet i slutet av februari. Dottern behöver konkret se vart hon faktiskt ska bo. Hon behöver se hur det ser ut just nu, och vi behöver prata om var säng och soffa ska stå. Jag har också börjat prata med henne om att hennes bästis ska bli granne med henne, men det känns inte som hon förstått det riktigt. Vi har hela tiden trott att det ska bli så, men har inte vågat prata om det förrän nu när det är bestämt att de båda två har sökt och fått lägenhet på samma boende.

Miljonvinsten blev plötsligt en mångmiljonvinst ? Av sex boende vet vi tre andra säkra, som vi känner sen dotterns skoltid och en av dem är dotterns bästis som sagt. De andra är precis som dottern sociala och pigga på alla möjliga hyss och upptåg. De kommer att ha så roligt ihop att hon aldrig vill komma hem till mig och sin pappa igen, ens över en helg.

Mammahjärtat spricker nästan av tacksamhet. Tacksamhet över att min yngsta dotter genom boendet kommer att få förutsättningar att få ett fortsatt riktigt bra liv ❤️

Kram ?

????

Pilla här...Kanske det blir lite hoppigt i din tråd nu men se det som en parentes?
Jag undrar om jag kan fråga dig en fråga kring att avstå alkohol?⚘
Det är så roligt att läsa din tråd nu .Jag eldar precis som du,förresten?
Kram Pilla

Jag har också känt söt bakis.Men aldrig när jag drack vin.
Då var jag bakis som vanligt?blä
Jag kände söt bakis på juldan och tog emot det som en påminnelse.
Vakna Vacker,du har ju gått från super zero till super hero.Din kropp måste vara tacksam nu när du är snäll och tar hand om den så fint.Bra investering.Kan inte köpas för pengar.⚘
Ha en fin Lördag⛄❄?
Kram Pilla

Som fru blir man stolt och nöjd med att ha en kreativ och händig man .Så skönt att slippa anlita någon.Tror en till mår bra av ditt pysslande och snickrande där hemma.
3 rum?
Du är ju bara så bra!?
Jag mår jätte bra iallafall när vi har det fräscht hemma.En tanke från den som står brevid när sågen går och myser?
Kram Pilla

Tack Jullan och Miss lyckad för grattis i min tråd!
Visst gör vi det bra????Så ärligt och äkta.Det bästa resa jag gjort hittills.
Kram Pilla

Jag har tappat kollen på er forumvänner,hoppas ni förlåter mig?men jag behöver er alla!
Jag känner att jag vill vara ifrån lite ibland.Vissa dagar så startas tankar om alkohol om jag är inne mer.Så är det just nu.
Bara att accepteta.
Väntar på kaffet.Tiden känns oändlig innan det är klart.Doften sprider sig i huset och kanske jag tänder kaminen.Jag njuter av att vara uppe själv en stund.Hoppas ni var och en har det fint på sitt sätt.Ni finns med även om jag inte är inne mycket nu på forumet.Men jag sköter mig med meditation,träning ute,och maten och det viktigaste Jag avstår!
Saknar lilla familjen,de klarar sig.Är självständiga och rejäla.Tack Pilla för att du har ett finger med i spelet där Jag fostrade ju ändå upp sonen till denna självständiga ansvarsfulla pappa han är idag.Dotter kommer hem ikväll en stund.Så mysigt.
Just nu kan det inte bli bättre?
Kaffet är klart.
Kram Pilla

Idag har har besök av mamma som jag inte träffat på så länge! Alltså Åh. Jag har längtat efter henne, min Muminmamma som gjort en massa knasigt i sitt- vårt liv- men som rest sig som en slok-tulpan och är reslig och gullig, rolig och klok.
Blir trots allt detta dödstrött på henne. Fläckvis. Det är hemskt för om man någon gång ska ha ödmjukhet och överseende med gamlings-grejer. Så är det nu.
Bättring Se Klart.
Ja, jag lovar.
Mamma ska åka hem och känna att hon varit på spa här hos mig. Med all inclusive inklusive tålamod, lyssnings-lyx, god mat och vin som hon gillar. Korsords-sällskap och promenad i solen.
Middagsfixet blev som vanligt - min akilleshäl- stressig. Jag hade inte hunnit förbereda pga massa jobb så det blev a la -vad det nu heter när man lagar medan man ska umgås.
Dock går det över när jag är klar och sätter mig. Note to self.
Inga spännande nyheter från mig, vilket i sig inte direkt är nån nyhet ☺️ Ska testa mina löparskor imorgon. Heja mig! Kram från nyktra klubben ❤️

... ta ifrån mig snuset, mina extrakilon, gör det bara. Kaffet försvarar jag med mitt liv som du nog vet ? Min tröst, mitt go-to ställe, mitt vardagsnjut och numera räcker det även över helgen!
Renoveringspaus här. Jag säger att vi kan leka att den ännu inte bortstädade sågmaskinen kan tas för en roddmaskin om man kisar.
Till sommaren är vi nog igång igen med några småprojekt! Ha en fin helg ?

Här kommer en massa varma tankar över himlavalvet och landar hos dig. Vi är aldrig mer än- men inte heller mindre än- människor. Vi klarar saker ihop ganska bra. Vi är här!

Då är man van vid att renovera, om man bara ”slänger dit” ett klinkergolv ? Ni får flytta till ett nytt hus om rummen tar slut att renovera. Du verkar ha hittat en ny hobby! Eller så kan du renovera andras hus, det kan också funka. Fast det är ju inte samma nöjdhet över det förstås. Man vill ju njuta av det man har åstadkommit.

Kaffe behövs för att vakna, men efter kl 12 dricker jag inte kaffe för sömnens skull. Men 4-5 koppar hinner jag med på morgon/förmiddag.

Kram ?

I natt har jag lånat ut min tyngdfilt till yngsta dottern. Jag vill att hon ska prova om hon trivs med den, i så fall köper vi en likadan till henne också. Hon var nöjd vid läggningen ”Åh, vad mysigt”. Får se vad hon säger imorgon. För egen del känns det väldigt tomt i sängen ikväll ?

Efter att ha läst på om antiinflammatorisk kost inser jag att radikala grepp krävs i hennes kosthållning. Autism är ju en del av hennes handikapp, och enahanda mat har präglat hennes liv. Som liten matvägrade hon helt i perioder, för att sedan leva på hotdog i några år och så vidare.

För tre-fyra år sen fick hon rejäla problem med magen. Toaletten får skuras några gånger per dag. En undersökning med koloskopi konstaterade inflammation i tarmen, men tack och lov ingen cancer. Hon tar immodium två gånger per dag. Hjälper lite, men inte fullt ut. Hon har nyligen genomgått en vända med medicin, antibiotika av något slag, under flera veckors tid. Hjälpte inte. Nu ger vi upp medicinförsöken.

Så ikväll har jag börjat ge henne en kapsel med mjölksyrebakterier och en tablett med fibrer. Ska i helgen också introducera ett äpple i klyftor att äta varje kväll framför tv/padda. En sats med syrad vitkål ska jag också göra i helgen. Den ska sen stå och jäsa i rumstemperatur i en månad, och sen kan den stå i kylskåp i flera månader. Hon gillar pizzasallad, så möjligen kan hon acceptera syrad vitkål. Vi får se. Tjurskallig är hon också nämligen. I övrigt är hennes intag av frukt och grönsaker minimalt. Några bitar röd paprika och några små tomater ibland bara.

Det känns viktigt att introducera några nya bra kostrutiner innan hon flyttar, och sen får personalen på boendet fortsätta den resan ihop med henne. Boendet ska ha tema kost och rörelseglädje, och det bådar gott för framtiden. Övervikt är ett oerhört stort problem inom den här gruppen, så också för min dotter. Vi kan ha samma storlek på kläder numer, vilket är riktigt skrämmande eftersom hon bara är 21 år.

Kram ?

Jag har inte kollat men mer än fyra-fem minus har vi nog inte. Men att det bara är minusgrader liksom efter den milda hösten/vintern känns oerhört märkligt. Kul är det med snön i alla fall, det är härligt att se ungarna häromkring åka pulka!

Den första veckan i januari vågade jag inte väga mig. Men jag vägde mig i måndags och det känns som vågen lär visa några kilo minus sen dess, fortfarande mest vatten förstås. Det är märkligt hur mycket vätska som kolhydrater binder. Läste någonstans att 1 g kolhydrater kan binda 4 g vätska. Men den största fördelen med att skippa snabba kolhydrater är att jag helt slipper sötsuget och då kan jag orka en längre period.

Och jag räknar inte kalorier utan jag ser till att äta frukost, lunch och middag plus mellanmål förmiddag och kväll. Är aldrig direkt hungrig, inte heller proppmätt. Jag äter bra mat - mycket bönor och linser, väljer fågel, fisk och veg framför rött kött, och äter mycket mer grönsaker än tidigare. Oftast nötter som mellanmål och smoothie på spenat, hallon, blåbär och kryddad äppelmust varje kväll. Skippar allt som innehåller socker, vitt mjöl och mjölk helt. Har till och med havredryck i kaffet.

Det första delmålet var absolut att få igen vinterbrallorna ordentligt, pust. Nu ska jag se till att de byxorna slackar lite helst också innan vintersäsongen är över. Och kondisen har förbättrats enormt, vilket också kan förklara att jag känner mig så mycket piggare. Det är nog omöjligt att avgöra vad som är den avgörande pusselbiten, allt hänger ihop liksom.

Kram ?

PS. Jag bryr mig om vikten eftersom jag vill ha ett bra och aktivt liv länge, och min vikt begränsar mig. Huvudsaken hela tiden är att må så bra som möjligt. En sund själ i en sund kropp ?

Är kaffe något att försöka sluta med måntro.? Det innehåller ju koffein och är väl lite beroendeframkallande. Vad tror du om att sluta med morgonkaffet Se klart?? Nä, någon måtta får det vara. Jag är tex starkt beroende av fiske och det tänker jag fortsätta vara.

Rummet i källaren är nästan klart, ska bara slänga dit ett klinkergolv. Nu har jag totalrenoverat 3 st rum i källaren sedan jag blev nykter. Känner mig riktig stolt faktiskt.
Har bott i huset i 16 år och inte haft motivationen och orken förrän jag slutade dricka.

Ha en bra helg! ?

Åh stack för ditt meddelande ensam. Det gick rätt in i hjärtat. ? Jag hoppas på att komma dit du är sen. Jag vet inte vem jag är egentligen men i år ska jag ta reda på det. Nästa möte med psykiatrikern är 8:de februari. ?? Jag vet det där med nykterheten först och att unna mig. Mitt problem är att det blir allt eller inget. Så jag hetsäter ett helt paket glass och sen chips. Får ont i magen och får sen ångest för jag gjort så mot mig själv. ? Men jag håller på att trappa in en medicin mot det aå det kommer bli bättre. Och ångesten för glass och chips är bättre än den för alkohol. ??

Jag vet att du inte tycker det är så viktigt med vikten, utan att det är bättre kondis du är ute efter i första hand. Men har du vägt dig ännu? Du bör ju gått ner en del i vikt nu. Eller går du enbart på hur tajt byxorna sitter.? Personligen tyckte jag det var en källa till motivation för att fortsätta med ”sunt levande” när jag såg att vikten gick ner.

Härligt med broddarna! Halka är inget som stoppar oss nu. ? Jag var ute på en löprunda nyss och det var nytt rekord i kyla för mina löprundor. Minus 9 grader. ?

Kram

Det fick jag ihop idag på mina tre promenader, morgon, lunch och kväll. Snorkallt ute, men man ångrar aldrig en promenad!

Mitt första zoom-möte med praktikanterna idag gick kanon också. Vi fick lära känna varandra lite och jag kunde tråckla in dem i två programvaror när de delade sin skärm. Frid och fröjd. Sen stötte vi på lite problem, men det får bli måndagens problem. Jag har bjudit in vår IT-tekniker till zoom-mötet på måndag morgon också. Vi två jobbar bra ihop, han kan tekniken bakom och jag kan programvaran - och tillsammans brukar vi fixa det mesta.

Kosten går bra också, ikväll åt jag enbart biff och broccoli till middag och skippade riset helt. Heja mig! Bryr mig inte om att festa till det med choklad nu på helgen ens, jag vet ju att det bara väcker mersug. Precis som med alkohol. Står det en godisskål på bordet så kan jag ignorera den utan problem om jag helt låter bli att ta enda bit. Äter jag fyra-fem bitar så är det kört - då kan jag inte sluta äta förrän skålen är slut. Känns det igen?

Det innebär inte att jag aldrig ska äta choklad igen, men just nu låter jag bli eftersom jag känner att jag har ett flow med kosten. Det är inte ett dugg synd om mig, jag mår bra. Riktigt bra. Med den känslan går jag in i helgen ?

Kram ?

Jag vet att man ska vara nyttig, jag vet att man alltid vill gå ner i vikt och göra allt samtidigt. Jag är ju sån! Men fröken Kaffetant ;) ta en sak i taget. Om du kan så hamstra inte, men unna dig lite extra gott - det behövs nu i början. Extra kilon är lätt att få bort, att bli överväldigad och falla in i djävulens fälla - det gör allt så mycket svårare.

Ville bara säga tack för ditt inlägg hos mig. Jag har följt dig hela vägen och är så glad att det börjar vända för dig och att du TAGIT rätt hjälp. Det är så sjukt att svenska sjukvården funkar som den gör. Så fort man säger att man har A-problem så får man ingen hjälp mot ursprungsproblemet. Bara att sluta med A - vilket inte hjälper när ursprungsproblemet bubblar upp när medicinen försvinner.

Glad att du får utrett vilka dina behov och bokstavskombinationer består av, vi med såna är ju över lag ganska intressanta ;) eller hur!? Sen jag fick reda på mina diagnoser som nu är 4 månader sen så har allt förändrats, till det bättre. Jag fattar mig själv, jag har börjar gilla mig själv för det jag faktiskt är. Blir nästan lite tårögd när jag skriver det. Jag är stolt över att vara jag - jag tar allt det bra och skyller allt det dåliga på att samhället inte är skapat efter mina behov ;) nevars... men mitt allmäntillstånd av lycka bara växer.. och inget förändras förutom jag. Jag hoppas att du också kommer dit, och jag tror bara det kan ske när man vet "vem man är" eller hur man funkar, och man lägger ner A.

Stooooooooor kram