Senaste kommentarerna i forumet

Jag har noggrant funderat igenom det här med att sluta snusa och kommit fram till att jag lägger det på hyllan tillsvidare. Jag vill helt enkelt inte sluta snusa nu. Och om jag inte vill själv, tja då vet jag ju hur det går.😅 Jag mår så bra nu och upplever inte tillräckligt med nackdelar med mitt snusande så jag fortsätter. Sedan tror jag mycket på en sak i taget, och trots drygt ett år nykter så är jag inte redo för att sluta med snuset. Jag vet att snus är skadligt för hälsan, men det är inte som rökning, det hade varit en annan sak tror jag, om jag rökte. Jag kan inte, hur mycket jag än försöker hitta tillnärmelsevis lika stora nackdelar med snuset som det var med alkoholen.Inte för mig och mitt mående. Sedan så har tyvärr Charlies och Vljos slutande inte gjort mig tillräckligt motiverad att sluta. Vem vet, jag kanske hade klarat ett snusstop lättare, alla är ju olika, men att jag nu mår bättre än någonsin, både fysiskt och psykiskt och känner inte det minsta sug eller saknad av alkohol är så otroligt viktigt för mig. Ett snusstop får helt enkelt vänta, jag får se längre fram, det optimala hade varit att bli av med det beroendet också, men inte ännu. Det är bara att konstatera.

Ha en skön helg! 🤗

@Pilla Jag har också helt andra ”glasögon” numer. Kan se på jobbet vilka som har rejäla problem med alkoholen och har identifierat åtminstone tre stycken. Den där uppklädda sorten har jag inte stött på än, men jag skulle nog identifiera hen direkt när jag får chansen.

Ja, det är sorgligt. Men vi tog ansvar för vårt liv och gjorde något åt det. *klapp på axeln*

Kram 🐘

@Jullan65 Grattis på 11-månadersdagen! 🥳🥳🥳🥳🥳

Du kanske skulle läsa på lite mer om alkoholens skadeverkningar så att den romantiska bilden släpper? Jag har läst så mycket att jag är totalt anti alkohol numer. Forskaren Markus Heilig har skrivit en bok som heter ”Alkohol, droger och hjärnan”. Den är inte lättsmält, men väldigt informativ och man kan välja att läsa vissa delar. Att inte alkoholromantiken släpper tror jag nämligen beror på att din undermedvetna inte är omskolat riktigt än.

Kram 🐘

Liten frörapport: Mina frön som står i miniväxthus bredvid det lite öppnade sovrumsfönstret växer långsamt. De har bara vuxit några cm på höjden och plantorna kommer upp rätt så tätt. (Satte nog några fler frön per brikett än jag skulle, fröna var ju så pyttesmå.) Några frön som jag ställde i ett hemgjort miniväxthus i köket har skenat iväg på höjden som värsta bergsklättrare. Vattningen undrar jag över. Briketterna dränkte jag, så jorden är fortfarande fuktig efter flera veckor. Ska jag duscha med vatten när det blir torrt?

Tänk att du Se klart skulle bli en fröguru, det kunde du nog aldrig tro 😉

Kram 🐘

@Charlie70 Det kommer att bli så bra, särskolan är verkligen kanon! De har en helt annan personaltäthet och gör en individuell bedömning av varje elev. Fixar du delvis gruppundervisning är det bra, annars blir det enskild undervisning. Alla hjälpmedel som behövs fixas, det finns elevassistenter med lite extra ansvar för att de kommer dit de ska, klär på sig rätt, äter osv. De lämnas aldrig helt utan uppsikt, inte ens på rasterna.

Vi försökte länge med allmän skola hemma i byn där vi bodde. Dotterns pappa ville det, men jag var tveksam. Dottern hade en resurs i skolan, men jag såg ändå problemen. Den resursen var ju inte livegen, skolmiljön måste funka även utan en enskild person. I trean började vi med särskola en dag per vecka, på tisdagar då de tränade i simhallen. (Jag insåg att hon aldrig skulle lära sig simma annars.) Efterhand utökades det med en dag per vecka och från fyran gick hon enbart i särskola. Hon utvecklades massor där!

Bäst av allt var dock att dottern inte längre kände sig annorlunda. I särskolan hade alla sina egenheter och områden där de behövde hjälp, toleransen är därför enorm. I byskolan sa barnen ”Hon får vara med oss och leka”. I särskolan VILLE de leka med henne, hon tillförde gruppen något viktigt och hon fann gemenskapen med de andra direkt. Att vara en del av ett VI är så viktigt ❤️

Kram 🐘

Bra att du har fått snabb hjälp - och att du tog symtomen på allvar. Känns nästan märkligt att jag skrev mina inlägg om min sjukskrivning just nu, med tanke på att du just nu mår dåligt pga jobbet. SÅ dåligt som jag mådde vill ingen må, så det är mycket klokt att dra i handbromsen och stanna hemma. Ju tidigare man agerar desto bättre.

Att du inte vill berätta mer just nu är också helt förståeligt. Jag kunde inte heller delge någon mer än brottstycken när jag mådde som sämst. Du får hjälp av HR och Företagshälsan och har stöd i din familj, det räcker bra för oss att veta. Sen vill vi förstås att du skriver en liten hälsning ibland ❤️

Kram 🐘

PS. Du behöver samtalshjälp! I samband med min första sjukskrivning 2007 fick jag komma till min psykolog första gången via Företagshälsan. Hon utövar klassisk KBT, vilket hjälper mig mest. Vi träffas fortfarande fyra gånger per år, men nu fakturerar hon det som coachning. Varje gång jag har mått sämre har vi kunnat intensifiera samtalen till en gång per vecka, och då har hon fakturerat det som sjukvård. Mitt företag betalar 🙏🏻

Sista gemensamma helgen i min lägenhet på ett bra tag sannolikt. Kanske sista gemensamma hela helgen någonsin. Jag börjar mer och mer förstå att det nog är jag som får flytta hem till dottern under ”inskolningen”. Det är nog lika bra, det är ju hon som ska vänja sig vid sitt nya hem. Jag får gilla läget. Jag jobbar ju hemifrån i alla fall, och varannan vecka är det hennes pappa som får gilla läget.

På väggkalendern har dottern skrivit över hela ytan för datumet 10/4: ”Jag flyttar”. Och som vanligt när det gäller henne så blir hela familjen och några till involverade till hundra procent och lite till. Storasyster kommer hem till påsk och sen stannar hon en vecka fram till flytthelgen. Hon kommer att rensa kläder och prylar, packa och på olika sätt involvera sin lillasyster.

Storasyster frågade lillasyster hur hon tänkte sig den första flytthelgen. Vill hon sova i sin nya lägenhet? Ja, det vill hon och mamma ska också sova där, och pappa och storasyster ska komma tillbaka på söndagen och fortsätta fixa. Det blir nog bra. Vi fortsätter trampa lite i startblocken, tar alla chanser att vila och ladda batterierna. Snart kör vi.

Kram 🐘

Ja helt klart ingen snus eller alkohol !!

Kram

Jösses. Ja jag var nog det förr. Men har blivit utnyttjad precis som du så jag har lärt mig att inte ställa upp lika mycket. Nu har jag dock inte så många vänner längre. Så är inget problem. 🙈 De två jag har vet jag att ena ställer upp om jag tex behöver hjälp. Hon körde mig till psykakuten. Den andra sköter sig mest själv.

Usch vad jag skulle blivit ledsen om jag varit du. Så besviken. Jag skulle vilja ställa möblerna utanför hennes lägenhet men hade nog inte gjort det för är inte så elak. 🙄❤️

Jösses. Ja jag var nog det förr. Men har blivit utnyttjad precis som du så jag har lärt mig att inte ställa upp lika mycket. Nu har jag dock inte så många vänner längre. Så är inget problem. 🙈 De två jag har vet jag att ena ställer upp om jag tex behöver hjälp. Hon körde mig till psykakuten. Den andra sköter sig mest själv.

Usch vad jag skulle blivit ledsen om jag varit du. Så besviken. Jag skulle vilja ställa möblerna utanför hennes lägenhet men hade nog inte gjort det för är inte så elak. 🙄❤️

@Vjlo du har ju gjort jättestora förändringar på ganska kort tid och som kanske lett till ytterligare förändringar/förhållningssätt i livet. Bra att du tar dig på allvar och har sjukskrivit dig när du känner att du behöver det. Vi håller i med snusstoppet tillsammans eller hur?

Kram!

@Kennie Har klarat av exakt tre månader som snusfri nu. Har sett framför mig att om ytterligare tre månader är det värsta över. Men jag gör mig beredd på att det tar året då. Tänker bannemej inte ge mig den här gången. Svårt som tusan och svårare än att sluta med vinet skulle jag säga.

@Se klart. ja, dessa val. Skolan vi hade möte med i går är den skola flickan skulle blivit placerad i om det var förr i tiden, när vi inte hade samma valmöjligheter. Kommunal särskola med tydligt uppdrag, utbildad personal, rutinerad ledning o.s.v. Var som sagt helt matt direkt efter mötet men nu när jag fått sova på saken så känner jag bara att jag vill köra på denna skola. Vi behöver nog inte prata med fler skolor. Orkar inte, blir alldeles känslomässigt uttorkad efter varje möte där flickans alla brister och behov ska beskrivas. Jag hoppas i så fall att det innebär att jag inte behöver ifrågasätta om flickan lär sig så mycket som hon kan utifrån sina förutsättningar, kommer ut på rasterna och slipper frysa eftersom hon får hjälp med klädseln, att hon får mat i magen varje dag, att vi inte behöver prata särskilt om att epilepsin kräver ständig bevakning (även små anfall som kan vara mycket svåra att upptäcka behöver noteras för medicineringens skull), att kläder och jympakläder kommer hem tillsammans med flickan och inte samlas på hög på skolan. Om jag slipper hålla koll på dessa grejer, då kan jag nog snart lägga 100 procent av min energi på att komma tillbaka till jobbet på heltid igen. Önskar inget hellre än att få tillbaka mitt eget (arbets)liv faktiskt. Finns hopp!

Kram!

SeKlart sätter verkligen fingret på skillnaden mellan då och nu. Det kommer kanske inte som ett brev på posten med nykterhet, men det är väldigt svårt att uppnå om man fortfarande bara ser fram emot nästa rus. Och det överträffar ruset med hästlängder.
Jag tror att framgången ligger i att ta hand om sig själv, fokus på knoppar, kaffe, och allt som finns här och nu. Inte framtid, inte dåtid. Inte lätt, men inte heller så svårt som det kändes där i början.
Dåså, då har jag hopp om mina 15 Zinnior. Alltså det finns en lite fånig glädje i de små plantorna. Ångrade mig nästan när jag skulle plantera om dem. De var så många och det var så pilligt, men nu är det bara att se till att de mår bra. Vattna och pyssla.
Å så härda dem lite innan de ska ut i rabatterna så att de klarar en ny miljö. Jajamän, man borde leva som man lär.

Kan det vara att du är för snäll? Att du är den som alltid stöttar, ställer upp och finns där?

Jag blev otroligt irriterad igår när jag tog kontakt med en kompis och frågade ”hej är du hemma?” Hon svarade bara ”Nä inte ännu, jag är helt slut” Grejen är den att jag har hämtat ett köksbord och 4 stolar till henne, kört 20 mil, betalat med egna pengar (hon kunde inte ens ge mig pengar för möblerna innan jag åkte) och jag skulle då leverera dem till henne igår. Och det fick jag som svar. Svarade henne inte tillbaka. Men ser då senare på kvällen att hon dricker vin med en kompis. 🙄

Jag blir lite mållös när jag skriver det här nu, för jag förstår ju själv att jag är alldeles för snäll för mitt eget bästa. Suck...

Tack Grezzlon. Jo fredagen var lite stabilare iaf. 😂

Tack Grezzlon. Jo fredagen var lite stabilare iaf. 😂

Tack Grezzlon. Jo fredagen var lite stabilare iaf. 😂

Min resa på jobbet tog som jag ”hintat” rejält fart här i veckan, mer fart än jag ville & kunde skriva om direkt. Då jag faktiskt blivit sjukskriven pga stressymtom - jag slutade sova, och hamnade hos läkare. Jag kan och vill och ska inte skriva så mycket om det, för allt är nytt, känsligt, och upp o ner lite.

Att det blir ”just nu” beror nog på många faktorer. Både privat, att jag inte drogar längre, att jag börjat agera på jobbet osv osv. Oklart såklart exakt, men bra det händer.

Jag ska släppa jobbet helt, vila upp mig. Sen verkar det kunna bli riktigt bra stöd från HR & min chef (som är helt ny :) ) att kunna justera min arbetssituation snabbare än genom smådutt här och där, jag ska ta fram storsläggan om och när jag får chansen. Får se hur långt som är nödvändigt, men det gör för ont o tar för mycket energi låta bli, nu när det är "uppe i ljuset".

Jag har även bra stöd i min familj & församling, så jag sitter inte helt ensam o mår jättedåligt.

Hur det blir med jobbet - som mycket nog kommer handla om vet jag inte, men inget kommer vara som förr efteråt tror jag. Tänker inte säga ja där jag känner nja eller nej. :)

Och jag kommer nog inte vilja skriva så mycket detaljer här om stegen framåt, men såklart så kommer jag hålla min tråd lite uppdaterad när det känns stabilt. Tips o så, helst inte, behöver nog mest bara vara....

Behöver lugn o ro o space ett tag. Kommer hålla mig på banan, och skriva lite här o där.

Fibblan💗🤗

Vet ju inte alls om du är härinne och läser överhuvudtaget längre?
Men du finns i mina tankar och jag hoppas innerligt att du mår bra!🤞😘
Många varma kramar 💗💗💗

Idag är det 11 månader sedan jag blev nykter. Fortfarande känns vissa dagar vingliga medans andra är tvärsäkra. Önskar att tankarna på den romantiserande alkoholen skulle försvinna, blekna bort, men nej. Men jag fortsätter vara nykter, en dag i taget funkar alltid. Kram till er alla

Vakna Vacker⚘
Usch vad jag har svårt för förändringar😉
Accepterar och tar mig igenom ändå.
Nu är det förändringar här på alkoholhjälpen
Börjar jag bli gammal?😊

Ser att du har aktivitet här i din tråd,härligt.
Även om ämnet är lite kämpigt.
Det är skönt att vi har vår oas här och kan skriva om allt.Tiden är härlig ,du verkar också kunna känna det🌱
Får besök i påsk av min dotter ,mysigt.
Har du några planer?
Vi kan göra mycket även med rekomendationer,om vi orkar vill säga.
Några rader med kram från Pilla🤗

Igår kände jag igen mig i en bekant som var uppklädd och fin,mer uppklädd än vi andra ,jättefin.
Jag tänker lite nu idag att det syntes ändå förr att jag inte kunde hantera alkoholen.Jag ser det hos min bekant.
Det syns att det är svårt att ha kontroll.
Och igår fick jag uppleva att det inte alls såg sunt och välmående ut att vara så uppklädd och dricka osunt.
Tänkte på mig själv ,Hur jag haft det.Det är aldrig hälsosamt att dricka okontrollerat,trodde nog jag kunde dölja det med att klä upp mig.
Vill skratta åt eländet.
Känner mig mer rejäl ,ren och äkta idag.Inifrån och ut💪
Pilla
Känner tacksamhet idag🙏

Roligt att höra av dig igen och att det går bra för dig 😃
Du är ju lite förebild för mig, som så många andra. Det ger mig så mycket att läsa om ert nyktra liv, det ger mig hopp om att det blir bättre och bättre 🤗💕

@Torn Det tog lite mindre än ett år, men det var bara första tre månaderna som jag verkligen fick kämpa. Sen var det några såna där stå-emot-att-ta-en-festsnus som var kämpiga, men det var på tiden jag fortfarande drack, så det kanske man slipper som icke-drickare.. 😊

@Kaffetanten88 Kommunikation är inte alltid lätt. Bra att du kunde beskriva dina känslor och vad du behöver. Hoppas att din fredag varit bättre 😊