Senaste kommentarerna i forumet

Skrev just lite i min tråd. Du är klok och hanterar säkert Champixen bra utifrån ditt huvud och hur du känner. Funkar det inte är det ju bara att du backar tänker jag! Jag kör på med mina tabletter än så länge. Ska snart hämta ut en ny batch.

AH, jag tror inte Champixen går att jämför med SSRI så det är nog lugnt!

Härligt med promenader och halljympa. Jag kör vardagsrumsjympa när jag jympar hemma. Då flyttar jag på en lättare möbel och sedan har jag golvet fritt till det jag behöver.

Kram!

Haft en fin dag i skogen tillsammans med barnen. De var trevliga mot varandra och vi kunde gå utan större knot. 10 000 steg blev det visst och det är vad flickan orkar med, åtminstone i den terrängen. Ravioli som värmdes på stormköket, varm choklad och kaffe till mig fick följa med.

Så länge jag är ute i friska luften och rör på mig finns knappt några tankar på nikotin. Däremot, så kommer det direkt när jag kommer hem. Börjar leta efter dosan med Onico, vill ha tuggummi eller annat substitut att sysselsätta mig med.

Jag ser att du klippt Champixen Vjlo. Förstår att du har gjort det. Du får väl bara backa bandet om du inser att det inte funkar. Jag kör på med mina. Fjärde veckan nu och ska snart hämta nya. Tänker då att jag använder den sista veckan till att dela tabletterna och ha dem som utfasning under ett par veckors tid. Det fungerar överraskande bra det här med att sluta snusa måste jag säga! Såg att du Torn sökte efter argument. Mina är vita(re) tänder som inte behöver blekas igen, slippa komma ihåg dosa vart man än ska, slippa upptäcka att man fick med sig dosan med de begagnade snusarna när man just satt sig för ett tretimmarsmöte, pengar, tandhalsar, minskad cancerrisk (lite oklart för mig var men cancer i urinblåsan är tydligen ett ställe som förekommer), kunna säga till flickan att NU har mamma slutat snusa (en önskan från henne), ha en fräschare och mognare framtoning (slippa mixtra med snus in-och-ut inför folk, bättre doft i munnen), vara en bättre förebild för barnen bl.a. genom att visa att man kan göra rätt trots att man gjort fel tidigare, kunna åka utomlands en längre tid utan att behöva planera för ett beroende, varmare händer och fötter. Detta är de argument jag kommer på just nu. Finns säkert fler! Det som jag var lite nervös för inför snusstoppet var att jag skulle bli sugen på vin igen. Ett beroende bort ett annat in liksom. Men, farhågan har inte besannats över huvud taget!

I morgon är det vardag igen. Lite nervös för väckningen av flickan kl 06.00. Kanske ännu mer nervös för väckningen av mig själv kl 05.45... Vi har sovit gott på morgnarna under helgerna, även i dag.

Kram!

Jorå, så är det ju Jullan.. Har man kirrat med alkoholen öppnar sig ju möjligheterna på ett helt annat sätt.
Jag var väldigt noga med att inte gå upp i vikt så jag var väldigt strikt med maten i veckorna innan jag slutade dricka. Sedan i helgerna åt jag mer. Ni vet hur aptiten påverkas av alkohol? Uj uj. Det var inte hälsosamt.

Började gå ned redan 2018.
Hm. Du har en bra taktik Kennie. Och mörk choklad sägs ju vara bra för både hälsa och vikt.

Heja oss i detta! Kram???

Grattis till 3 månader! Bra gjort!
Har läst och hört på fler ställen att har man lyckats ta sig över 3 månaders gränsen så kan det börja gå lite lättare att hålla sig nykter. Kul och höra om du märker någon skillnad efter denna tid. Det är ju naturligtvis väldigt individuellt från person till person
Jag har själv passerat 2 månader nu och känner att det går lättare för var dag som går. Visst dippar man ibland men det är livet som händer helt enkelt.
Kram

3 månader är grymt ju!!! Ooh! Tänk, du har snart 100 dagar!!! ??????

Jag vill också att min mamma skulle se skillnad på mig!! Tyvärr bor han inte i Sverige och det kommer att ta tid innan jag får resa till henne.

Njut av ditt rena hem och ffa rena kropp! Undrar hur månad 4 blir för dig ???

Oj vad duktig jag känner mig, har storstädat hela lägenheten. Precis allt ligger på rätt plats :) Vilken härlig känsla det är. Det doftar så gott nu efter jag moppat :)

Min mamma har varit här och vi har städat ihop. Medan vi städade så sa hon helt plötsligt att det var så himla roligt att se mig glad, positiv och att jag orkade. Jag visste inte riktigt vad jag skulle svara på det, tyvärr så tänkte jag mest på hur dålig, en besvikelse och negativ jag måste ha varit hela mitt liv. Såklart är det väl inte så, men vad konstigt det är. När man får en komplimang så vänder hjärnan på orden, så är det alltid för mig. Om någon säger att jag har fint hår, så tänker jag att det måste ha varit fult innan, varför han man inte annars sagt det!? Jag förstår att det inte är så rent objektivt, jag vet att orden inte betyder det och meningen bakom oftast inte är densamma som det i mitt huvud. Men jag har ju svårt att tolka folks intentioner. Förutsätter för det mesta att folk ljuger om det kommer till komplimanger och förutsätter stenhårt att negativa kommentarer är lag. Vad sjukt egentligen... det borde jag verkligen jobba på.

Har annars inte så mycket mer att göra i dag, invänta arbetsdag i morgon bara, första "riktiga" arbetsdagen, på arbetsplatsen.

Funderar på om jag inte skulle ta mig en promenad, behöver få lite rörelse. Försöker röra på mig mer under dagarna, och har bestämt att jag ska gå till och från jobbet. Det tar väl ca 20 minuter att gå dit, så 35-40 minuters promenad varje arbetsdag kommer hjälpa till med att röra sig lite mer.

Fortfarande inget sug efter A, det erbjöds vin i går när jag var utomhus och grillade, visserligen var det rödvin (som jag inte gillar) så hade kanske tackat nej ändå. Men hade inte ens en gnutta sug, om något (nu i efterhand) så hade kanske alkoholens rus hjälp lite med mina förfrusna tår. Tänker kanske istället att jag borde köpa ännu varmare skor och att inte stå utomhus i 2,5 timmar utan att röra på mig. Det känns som en bättre lösning än A. Alla dagar i veckan.

Insåg precis att jag varit nykter 3 månader i dag :) Så just precis nu så känner jag mig så tacksam över min nykterhet, över att jag har rutiner, att saker fungerar, att jag förstår mig själv mer och mer, att de runtomkring mig mår bra och att jag har er här :) Tacksamhet!

Man kan lugnt säga att du är min totala motsats vad det gäller uttrappning av medicin ? Min plan är att jag ska vara helt ren efter 1,5 år, med lite uttrappning varje vecka/månad. Av SSRI alltså. Men jag har å andra sidan ätit medicinen i 14 år, så räknar man procentuellt blir det kanske lika ?

Om du känner att du orkar med biverkningarna så är det förstås bara bra. Ett alternativ hade varit att hoppa över medicinen en-två dagar per vecka i taget och göra uttrappningen under några veckor. Då hade inte varje steg varit lika abrupt.

Kram ?

Idag kom det mer snö...
Jag var ute på en promenad vid lunchtid, ner till stan, det fick räcka. Gick utanför flera affärer och läste på skyltarna, "här inne får max 5 vara, och här max 1½ osv", Sedan hem och försöka vila lite inte egentligen för att jag behövde det, men för att kväsa lite av huvudvärken jag bär på från mitt lite oplanerade nedtrappningsexperiment...

Det är nu 2 dagar sedan jag tog sista halva tabletten, dvs fredag morse var sista tabletten. Jag vet inte alls om det jag gör är klokt, men... det var ju ett par tunga dagar som fick mig att titta på tabletterna och halvera dem, sen vågade jag inte öka, och så... i fredags morse... ställde jag in asken i skåpet. Fredagen gick ganska bra, det var nog först i går kväll och i natt som det märktes att medicinen håller på går ur kroppen. lite *blä* kryp kryp i kroppen, huvudvärk i bland. Finns två vägar gå, att ta en tablett eller härda ut några dagar och se om det försvinner helt - eller om jag förstört allt genom att kliva av efter ... 6-7 veckor? eller hur många det exakt nu är...

måste återupprepa att det varit värt börja med medicinen... bara jag inte nu sabbar möjligheten att bli kvitt snusandet genom att sluta för tidigt?? borde kanske gå med lite biverkningar i knoppen o kroppen ett par dagar?

Och vad ska jag säga till sköterskan när hon ringer? som det är såklart... men.. "jag var låg ett par tre dagar och började klyva tabletterna", ja... sen fortsatte jag. Får se...

Nu babblar jag.

Och Charlie som jag faktiskt inspirerat käka tabletterna :-) Hur går det för dig, och vad gör mitt experiment med dig? Hoppas du får fortsatt lycka i din vandring att bli snusfri helt - även efter ev uttrappning. Och Mic som går på järnvilja enbart, och ni andra som läser o funderar.

Nåväl, vi har vår väg, jag hade inte tänkt klippa av behandlingen som jag gjorde, men nu blev det så lite oplanerat...

Åter till motion och så; jag var ju ute o tog mig en prommenad tidigare idag, ska ta en till idag, samt köra ett tränignspass med mitt "gymma i hallen"-schema jag hittat på; med hantlar, dörrtrapets och en matta och lite uppfinningsrikedom så kommer man ganska långt.

Verkar som att många här kommer in på vikt när man väl blivit kvitt alkoholen. Jag lade om kosten våren 2019 och har sen dess gått ned 12 kg på att hålla mig till att äta frukost, lunch, middag (mycket grönsaker, men ingen särskild diet) . Aldrig äta mig proppmätt och inga mellanmål eller kvällsmackor. Däremot varje kväll en rad mörk choklad, minst 70% kakao. Och efterrätt eller fika någon gång i veckan. Funkar för mig, ligger stadigt på min matchvikt sedan några månader nu.

Skrev jag i en väns bok som barn..Har funderat på det många gånger..Och sen, hur blir jag lycklig.?.??..Det är när jag känner glädje, harmoni, kärlek och en allmänt nöjd känsla..Det gäller att sträva efter saker i livet som ger oss lycka och glädje..Ibland enkla saker som ett bad, att bada bastu,? god mat, godis, roliga filmer,?..Vänner, nära och kära..❤️...Om vi gör mycket av sånt vi mår gott av?, orkar vi både jobba, ta hand om andra och varandra..???

Balansen mellan in och ut måste man kämpa för varje dag. Man kan inte bara ge och ge, man måste få också. Fylla på med energi.

På lördagar gör jag bara saker som jag vill göra. Det kan vara att laga mat eller städa ett förråd, men kan lika gärna vara att ligga i sängen hela dagen och hämta hem mat. Men det är min lust och vilja som styr.

På söndagar orkar jag ta itu med några måsten som tvätt och städning. Vila först, jobba sen försöker jag tänka.

Kram ?

Jobb i morgon också sedan är jag ledig en vecka. Fast jag var ledig nyss så tröttnar jag aldrig på att vara ledig. Det finns alltid saker som jag känner för att göra. Ska fortsätta renovera i källaren, och förhoppningsvis blir det is på några sjöar till helgen. Då ska jag fiska och åka skridskor tillsammans med barnen. Riktigt kul.? Min fru har en tendens till att stressa upp sig även när hon är ledig, hon kan inte riktigt koppla av utan ska sätta igång och göra saker som hon tycker är tråkigt. Saker som egentligen inte behöver göras, tex överdriven städning och jobbärenden som hon inte får betalt för. Jag säger ofta när hon klagar: Gör något du tycker är kul i stället, och faktiskt så har det blivit bättre de sista. Hon har tex börjat ta långa promenader som hon mår bra av, eller kolla på någon serie på Netflix. Har man ett stressigt jobb (hon är lärare) så är det extra viktigt att kunna koppla av och göra saker som man känner för när man är ledig. Tror jag i alla fall. ?

Nä, nu får jag lägga på ett kol här på jobbet, så företaget får in lite mer pengar. ?

Kram

@torn jag är nästan för bra på att njuta av ledighet! Jag glömmer bort att jag har ett jobb. Men när jag väl dyker in i det- då är det extremt uppslukande.
@andrahalvlek, jag har också blivit bättre på att säga nej, genom åren. Men i om att mitt jobb är relativt nytt så är det som för alla med nya uppdrag och mer ansvar, ungefär ett år innan man vet vad som krävs för att hinna med. Vissa saker tar ju längre tid för att det är nytt eller ovant. Efter en tid går det med någon automatik.
Fördelen är att få fortsätta utvecklas och lära nytt, inget att ta för givet i min ålder - och bransch, så därför känner jag också viss ödmjukhet inför mitt uppdrag. Det är roligt att vara med, att få fortsätta vara delaktig i viktiga beslut, har sett alltför många exempel på när ålder (ung) går före kompetens.
Ett vet jag och det är att jag inte fixar den kompetenshöjning som jag genomgått det här året, om jag inte varit nykter.
Om inte annat hade den gamla trotjänaren skuld stått vid min sida varje dag och påpekat att jag borde gjort bättre ifrån mig.
Hen slipper jag nu. Mitt samvete vad gäller göra mitt bästa är rent som snön som faller utanför fönstret. Ska ta itu med tomtar och julen, lådor och dammsugning. En lång promenad ska hinnas med innan det blir alldeles mörkt, en tur till återvinningen. Önskar er alla en skön söndag! ?

Jag kom på en sak, om du skickar mig en skopa av ”prestera på jobbet”, så skickar jag dig en skopa av ”njuta av att vara ledig”. Så uppnår vi en bra balans.? En perfekt start på 2021!

Kram

Jag tog en kortprenumeration på tidningen IForm, och fick två olika gummiband och en träningsmatta på köpet. Nu ska jag leta upp ett bra styrkepass med gummiband på youtube och bli lite inspirerad. Tänker inte förhasta mig dock, umgås just nu bara med tanken. Mina dagliga promenader behöver sitta som berget först känner jag.

Gå till jobbet, lunchpromenad och gå från jobbet. Tre raska promenader per dag. Då känns jobbtimmarna där emellan hanterliga. Det viktigaste är att promenaderna blir heliga, att jobbet inte sväller. Jag kan säga nej, behöver bara bli duktigare på att säga det på ett tidigare stadium. Jag har märkt att jorden går inte under för att jag säger nej. Solen fortsätter skina, folk jobbar på med sitt, den som fått ett nej svarar ”okej” och frågar någon annan.

Kram ?

Bra jobbat..Kan nog ligga lite i det du säger om prutning, tex. Att vilja köpa något och ge ett bud, inte vika sig..Ungefär likadant med alkohol..Ger du lillfingret så tar Alkoholen hela handen..?Om du förstår hur jag menar..

Försökt svänga om mina sena morgnar och satte klockan på 07 idag och sen sov jag en timme till. ? Sista dagen innan vardag och mitt inre vill inte. Bävar för de många timmarna framför datorn, möten, möten och så detta att hjärnan hela tiden ska växla mellan olika system, tusen inlogg och säkerhetsditon.
Men jag kommer inte på något bättre sätt att försörja mig så jag får hitta sätt att göra det rimligt.
Steg 1 är att jag nu beställt icebug skor, alltså löparskor med dobbar.
De ska komma imorgon. Har dessutom inhandlat en yogamatta i ganska usel kvalitet men jag behöver stretch, lite yogaövningar ett par gånger om dagen.
Ledigheten har varit ljuvlig. Allra mest ledig har jag varit från nyår, har gjort mest ingenting, sovit massor. Lagat mat, fixat och läst.
Igår var en dag till 100% befriad från några som helst oroskänslor. Då är alkoholtankarna noll. Oro går inte att vaccinera sig emot men jag får göra det jag kan med att förebygga, bädda.
Hittade en halv vört i frysen igår så nu tuggar vi i oss det allra sista av julen. Orkar inte riktigt tänka på våren än utan håller mig här i vintertiden. Nykter idag. Kram på er.

Jag har inte direkt firat min 11-månadersdag idag - att vara nöjd och tillfreds i mitt eget skinn är belöning nog så det räcker och blir över, tycker jag. Inte ens choklad ”unnade” jag mig. Kände inget behov av det och vill inte heller äventyra det som sker i min kropp just nu. Den ska få jobba på i lugn och ro ett tag.

En längre runda blev det, ännu en gammal fin hundrunda i närområdet som jag inte traskat på ett tag. När min pälskling dog för 2,5 år sedan kom jag liksom av mig vad det gäller promenader i närområdet. Till vilken nytta var det att promenera ensam liksom? Men nu tror jag att min älskade pudelpojke sitter i sin hundhimmel och hejar på mig, och tycker att jag ska höja tempot ännu mer nu när jag slipper ta hänsyn till honom.

Han hade ett visst tempo, som förvisso var ett hyfsat promenadtempo med kisspauser, men att försöka cykla med honom bredvid eller springa med honom var helt omöjligt. Han tvärstannade och glodde på mig: ”Ge dig nu då.” Så det fick jag göra, ge mig alltså och anpassa mig efter hans tempo. Morgonrundan innan jobbet tog en evighet. Samma runda varje morgon i ur och skur. Han skulle lukta och kissa ÖVERALLT, och jag lät honom förstås hållas. Den rundan var nog allra viktigast för honom.

Min pälskling var en mellanpudel, och min nästa hund blir nog en storpudel. Då lär det inte finnas några fysiska begränsningar, i Tyskland används de till och med som polishundar. Jag gillar verkligen pudlar, dels pga att de inte fäller hår men också för deras mentalitet. Otroligt kloka och har mycket integritet, men är också spralliga och nyfikna som sjutton. Till sommaren kanske, vi får se. Och jag vill inte ha en pudel med fånig klippning. En pompom på svansen är det enda som är okej, och lite mer hår uppe på huvudet och på öronen. Annars kort nedklippt.

Promenaden till affären blev lite försenad pga höneblund, förstås. Sen träffade jag en kompis i affären och pratade en lång stund. Middagen var inte klar förrän kl 19 och det var på gränsen till för sent, men det gick tack vare nötter som stödmål innan jag lagade maten. Tonfiskbiffar och sötpotatismos blev det idag, helt nya rätter för mig. Gott ?

Rensade mitt kryddskåp också. 25 burkar åkte i soporna pga ålder, och 22 burkar fick stanna kvar (bara några dubbletter faktiskt). Sen fick jag komplettera med några kryddor till för att få ihop Zeinas kryddblandning ”7 kryddor”. Kryddblandningen smakade gott, även om det är ovant att inte all mat är så salt. Salt är inget big no no, men jag vill ändå vänja av mig lite med det eftersom salt binder vätska.

Jag har gjort ett nytt uttrappningsschema på min SSRI-medicin också. Jag ska minska från en hel tablett till en halv tablett en dag per vecka och månad. I juli är jag nere på en halv tablett varje dag. Sen påbörjar jag den sista uttrappningen i september, och är helt ”ren” i mars 2022. Långsammare uttrappning går nog inte att göra. Totalt har det då tagit 1,5 år att trappa ut medicinen. Men jag har å andra sidan ätit den i snart 14 år. Jag har inte märkt något obehag efter höstens uttrappning alls faktiskt.

Imorgon har jag bokat promenaddejt med min bästa vän, det ska bli så mysigt att ses ❤️ Hon har så mycket att göra både med jobb och privat, men just söndagar vid lunchtid har jag identifierat ett möjligt hål i hennes kalender, om hon inte jobbar hela helgen förstås. Och hennes hundar behöver ju ändå rastas. Jag tror och hoppas att detta kan bli ett bra sätt för oss att träffas lite mer kontinuerligt, utan allt för mycket planering. Jag behöver ju få ihop mina steg också. Idag blev totalen 14.341 steg.

Kram ?

Wow 20 kg ner, det är strongt. Jobbar oxå med vikten och kommit 8 kg på väg. Men än återstår ca 10 kg. Får se var jag hamnar, men det är sant som du säger, om man inte är nykter, funkar ingenting. Kram

Det där med att slippa tänka på att ha en dosa till hands hela tiden hade jag inte tänkt på! Inga mer: Äh, var är dosan? Äh, jag måste åka och köpa snus. Eller Äh, där åkte den enda dosan i sjön. Det skulle vara riktigt skönt att slippa!

Likaså bättre blodcirkulation i händerna. Det är faktiskt ett stort handikapp för mig med mitt fiske. Jag fryser ofta om händerna vid fisket, och det försvårar hanterandet av fiskelinor, krokar, agn mm.

Jag har också märkt att om jag har en snus inne när jag springer, så försämras syreupptagningsförmågan och det blir jobbigare att springa. Har därför slutat att snusa under fysisk aktivitet. Och min ökade kondition älskar jag. Blir inte helt slut vid tex uppvinschning av båten som jag blev förr. Bättre sömn, tandkött och lukt också, härligt!

Tusen tack! Där ökade min motivation till att sluta snusa rejält.?. Det var vad jag behövde.

Ha en go kväll!

Jag har inte så mycket att skriva i dag, inget sug. Har varit utomhus med några vänner och ätit mat och grillat. Det var mysigt.

Nu sitter jag hemma, själv. Känner mig lite ensam faktiskt. Lite emotionell och ensam. Oftast känns ensamheten inte, den kan vara skön. Men ibland när jag ser andras tvåsamhet eller familjer så kan jag efteråt bli så ledsen och emotionell. Jaja... mår annars bra.

I morgon kommer min mor hit så ska vi storstäda lägenheten.

Mrx, kul att du provade boken. Ja, den var ju inspirerande på ett sätt som är lite utanför ramarna, gillade det.

Min egen "tillfälliga" situation är än så länge oförändrad och det tär på mig. Behöver min träning, behöver ha tillbaka mina mål och mitt nya syfte. Men hostan och halsen är inte återställd. Det går ok, ångesten är inte problematisk och humöret bättre än jag vågat hoppas.
Har ju så svårt med att känna motivation så när jag inte får göra det jag vill så blir allting annat ännu mer grått. Intressena jag har växer inte direkt på träd. Men, på gott och ont, tiden jag är i ger utrymme för mer reflektioner och jag försöker se det på ett "intressant och nyfiket" sätt hur måendet bygger på aktiviteter som känns meningsfulla, så som min träning blivit. Reflekterar tillbaka över perioder där jag känns mig som lyckligast och det ser ut som att de ofta hänger ihop med mer extrema "projekt". Är nog en person som behöver stora utmaningar för att bli motiverad och känna glädje och jag funderar på vilka områden jag kan hitta nya utmaningar.

Ja, lite svårt säga än, det är, som du skriver, kanske lite tidigt...

Bland annat just luktsinnet tror jag har förändrats till det bättre, minns den starka goda doften av kaffe för några veckor sen, en morgon... men sen dagen efter hade jag väl vant mig så det var inte så märkvärdigt...

Vilopulsen tror jag har gått ner och upp, det verkar som den går ner när jag minskar dos, av nikotin eller champix, för att sedan sakta gå upp igen. Däremot känns det tydligt att pulsslagen är mindre hårda - så jag gissar blodtrycket är mycket bättre. Att det pirrat och haft sig i fötter o händer emellan åt, ser jag som tecken på att cirkulationen går åt rätt håll, dvs blodkärlen får slappna av. Jag tänkte på det när jag var ute tidigare idag, oj vad varma mina fingrar är, och hur "obleka" de ser ut...

- Det är jätteskönt att slippa fundera hur länge dosan räcker, och ge mig ut på en tidig promenad bara för att köpa mer.

- Tandköttet mår betydligt bättre, och det känns fräschar i munnen, men det är väl som med luktsinnet, man vänjer sig snabbt.

- Jag tycker ju sömnen har blivit bättre, i den meningen att jag sover tyngre och vaknar mer sällan tidigt på morgonen, men istället har jag ju ibland vaknat mitt i natten. Sömnen är rörig, med livliga drömmar, som jag hoppas försvinner när chamixen går ur kroppen så småningom. Sömn o drömmar kräver nog en "långtidsanalys".

Jag kan ju visst sakna vanan ibland, men ännu så länge har champixen gjort att suget nästan förvunnit och det inte varit så enormt stort problem att släppa den vanan.

Ja, alla är ju olika som du säger. 3 månader är ju ändå ett bra förstamål och många upptäcker väl att när de väl kommit dit så är de inte lika sugna på att börja dricka, även om det är kontrollerat, igen. Jag tycker ju om att tänka aldrig just för att alkoholjävulen inte får något förhandlingsutrymme. Min erfarenhet är att jag rent allmänt är dålig på att förhandla, jag kan ju inte ens pruta i Turkiet, och mot alkoholjävulen så förlorar jag varje gång. Jag tror att det är/blir mitt framgångsrecept. Ge inget förhandlingsutrymme!

Men har aldrig haft psykiskt dåligt mående, började må dåligt för att jag drack..Jag blev alkoholberoende av att dricka alkohol mer, och oftare..Ett Fysiskt beroende..Jag har läst massor om alkohol och beroende i hela mitt liv för att jag är intresserad av psykiatri och psykologi. Det har även blivit många filmer om missbruk och beroende. Besökte även några olika Aa möten..Trevligt och bra..Men jag kände att Forumet är bättre för mig. I början av min nykterhet, hade jag samtal med min chef, som jobbat med missbruk..Vi diskuterade olika behandlingsformer..Jag sa att jag försöker själv först, och på den vägen är det..5 år sen..