Senaste kommentarerna i forumet

@Tomen och @charlie70 det går bra..

Jag har hittills gjort 4 självmål i mars, det står 19-4 till det vita laget. Dessa självmål har varit noga planerad. Allt har gått enligt planerna inga konstigheter har inträffat. Jag är nöjd med min insatts som lagledare. Jag har en del att jobba med för att nå ännu bättre resultat. Jag kör vidare med samma strategi i april. Tomen, är du på? Visst ska vi ge det röda laget spö även nästa månad.
Charlie70, du är en riktigt kämpe, en förebild för oss andra. Du har valt helvitt och lyckats. Jag har valt en liten annan väg mot samma mål. En dag i taget 😉
/Mrx

@Tomen och @Mrx måste bara säga att jag tycker ni tycks jobba på bra utifrån er strategi! Kan man inte vinna allt, kan man vinna en del.
Hälsningar från en som brukar sova mycket gott på nätterna men inte i natt. Tre kokta ägg och lite forum kanske så småningom kan få mig över på andra sidan några timmar till klockan ringer.

Hallå @Mrx hur går det för dig? Låter som att Mars kan bli bra för oss bägge . Jag hade nog inte slipat grillerna i början av månaden . 2 snabba baklänges mål under första 14 dagarna . Men spikat igen och ligger kvar på 2 dagar . Men är så jäkla svårt ibland . 😞 Kan inte lita på mig själv . Känner mig stark när jag lägger mig, men vet inte hur man mår när man vaknar . 21-2 just nu . Blir fullt fokus på defensiven resten av månaden .. kämpa på min vän 💪🏻💪🏻

@Majaela Snömos betyder struntprat eller svammel. Kram 🐘

Och håller också med @se klart att du är fantastisk ! 🌟🌟🌟

Håller med AH att det är ”snömos” (?) att han inte skulle tillhöra en utav personkrets 1 eller 3 inom LSS,
det gäller att det är ett varaktigt funktionshinder. Och det verkar det ju inte vara något tvivel om i din sons fall.
När du säger att han äter, gör han det själv? Föräldraansvaret följer ju barnets utveckling och minskar efter hand som barnet förväntas klara saker utan hjälp. Du kan också få avlösning i hemmet förutom korttidsboende för att få avlastning.
Först måste du få ett nytt läkarintyg som stödjer funktionsnedsättningen och varaktigheten i din sons diagnos. 🌼🌸🌺

Det närmar sig med stormsteg nu. Idag har jag beställt hemförsäkring och fyllt i blankett om adressändring hos Skattemyndigheten. Hämtade ut medicin ikväll och passade på att be om blanketter så att personalen på boendet får fullmakt att beställa och hämta ut medicinen.

Nästa vecka ska vi till boendet både måndag och onsdag. På måndag ska det bli filminspelning och på onsdag är det stor invigning med politiker på besök och även pressen. Det blir det första privata LSS-boendet i kommunen så det är ju lite speciellt förstås. Dotterns pappa är lite skeptisk till att det är ett privat boende, men man hör ju bara om ställen där det inte fungerar. Alla privata ställen där det funkar bra skrivs det sällan om. Och väldigt många kommunala ställen funkar nog inte heller så bra.

För mig är det viktigast att vi känner att personalen, och vi har ju hittills bara träffat de två som startar boendet, har rätt attityd till de boende. Och de verkar verkligen brinna för att dessa unga vuxna ska få ett så aktivt liv som möjligt tillsammans. För mig är det också viktigt att vi föräldrar, och jag som tillika är god man, har god inblick och medbestämmande. Och det har vi lovats - och jag kommer att utnyttja det till fullo.

Den första tiden tänker jag i princip flytta in hos dottern, eller åtminstone tillbringa flera timmar där varje kväll och även på helgerna. Jag kan häcka i hennes nya soffa när hon hänger med de andra i de gemensamma lokalerna. Sen kan hon komma in till mig ibland och showa och berätta om allt roligt de hittar på 😍 Hon är en teaterapa och dramaqueen.

Jag känner mig också trygg med att jag känner föräldrarna till två andra boende hyfsat väl. Vi har följts åt genom åren och det är bra och kloka människor med liknande värderingar som vi har. Gud nåde den som bråkar med oss kan jag säga. En av mammorna är väldigt pådrivande, snudd på för mycket enligt min mening ibland. Men hon känner å andra sidan chefen för boendet otroligt väl. Chefen för boendet började sin karriär inom funktionsstöd med att vara personlig assistent åt just hennes son när han var liten, och idag är han 24 år. Och det senaste jobbet hon kommer från är som platschef på ett annat boende. Så hon kan jobbet om man säger så, från grunden.

Det blir bra. Jag känner det på mig. Jag låter min gräsligt positiva syn genomsyra även det här. Och blir det inte bra, så löser vi det då. Allt kommer inte gå som på en räkmacka förstås, så naiv är jag inte. Jag väljer istället att försöka låta bli att ha förväntningar. Det brukar bli bäst då, att låta allt bli som det blir.

Minns när yngsta dottern var yngre. Många sjukhusbesök blev det, och även tandläkarbesök. Blodprovstagning i parti och minut. Jämmer och elände, ofta fick vi åka hem utan fullbordad undersökning. Jag var så frustrerad. Tills jag slutade ha några förväntningar. Vi åker dit. Sen blir det som det blir. När jag kunde tänka så fullt ut, verkligen släppa alla förväntningar, så blev det mycket bättre. Då kunde jag läsa av dottern bättre, och jag tror att mitt lugn smittade av sig på henne. Då gick alla undersökningar bra, eller åtminstone oftare bra än dåligt.

Dottern är så tydligt en barometer på mitt humör, så tydligt att det nästan är kusligt. Men på grund av sin språkstörning, som ger henne otydligt tal och begränsat ordförråd, så tror jag att hon har utvecklat andra sinnen. Hon läser av kroppsspråk och energier på ett mycket mer utvecklat sätt. Ungefär som en blind som utvecklar sin hörsel och känsel i fingrarna mer.

Kram 🐘

@Torn @Seklart Kalkon-vila får man unna sig när man tillbringat fyra timmar utomhus 😉 Jag tycker att jag har varit ute mycket i vinter, men vårluften tröttar mig verkligen ändå.

Kram 🐘

Kära @kaffetanten
Jag måste bara skriva en rad och säga att du är helt otrolig. Jag är förundrad, rörd, och djupt imponerad av din kraft, wow.
Och du, med alla de utmaningar du har, och så fixar du nykterheten på det, ihop med klokskap och massa kärlek och omsorg om din son. Jag hoppas du sträcker på dig varje dag. Heja, heja dig! Kram. 🤗

Grattis till tid!🍃🌺🍃..Jättebra jobbat. Och håller med dig, det finns många som blir psykiskt förvandlade av alkohol. Har sett närstående bli psykotiska efter en tids drickande.🥺. Nu fortsätter vi, den fria vägen.💫

Absolut finns det inga lönepåslag i Världen, som kan mäta sig med att bli fri från ett missbruk. 🍃🌟🍃..Bra att du sover, när det behövs..Säger alltid det till folk, som är trötta eller sura..Gå och lägg dig en stund..😁 Det hjälper, och man får ny energi..Kram🍃💕🍃

@Mirabelle G-S Wow! Verkligen spännande 👏🏻🙌🏻👊🏻🤘🏻🙏🏻

Kram 🐘

Nämen hej och hå... ”Du är inte ett träd, så du kan fl...” Längre än så hann tanten inte tänka innan tre jobbansökningar hade dragit iväg till nya spännande destinationer. Och innan 9-rasten på måndag morgon var intervjuer med ivriga chefer inbokade. Tjolahopp. Nu blir det spännande igen.

Kalkon-vila! var får du allt ifrån😂 Japp, över två timmar får heta kalkon-vila från och med nu tycker jag. Andrahalvlek var på gränsen i går. 😅

Kram

Tack Andrahalvlek. Ska se om jag får tag på någon i veckan. ❤

@Kaffetanten88 Att han inte skulle inkluderas av LSS är snömos. Du har rätt till avlastning nu! Du kommer att slita ut dig annars. Ring en LSS-handläggare och fråga vad som krävs och hur du ska tillväga. Att ha en 3,5-åring som är vårdkrävande som en bebis kan slita ut den tappraste. Och det blir bara jobbigare ju äldre han blir. Du måste få sova ibland ❤️

Kram 🐘

@Pianisten skrev:"Jag är hård mot min son ibland för jag vet att jag måste vara det. För jag vet att han bara kan hitta vissa styrkor inom sig själv. "

Jag tror vi gör våra barn en björntjänst om vi inte låter dem ta konflikter och ta ansvar för sina handlingar. Det är en jätteviktig del i att utvecklas. Man börjar i liten skala som barn och avancerar efterhand. Jag har varit svintuff mot mina barn gällande hur man beter sig mot andra, vad som är ”rätt” och ”fel”. En del får sin moraliska kompass tidigt, en del får den knappt aldrig.

Minns när äldsta dottern var cirka 6 år. Plötsligt satt hon i trappan och grät, sneglade mellan träspjälorna. Hon hade ljugit för oss om något och nu kunde hon inte sova, hon var tvungen att berätta. En skitsak, men stor i hennes värld. Och hon fick inte skäll, tvärtom fick hon beröm för att hon hade berättat och sen fick hon ta konsekvensen av sin lögn, minns inte ens vad.

Det finns ett begrepp som heter EQ. Som intelligens fast på empatisk nivå. Jag läste en bok som heter ”EQ för föräldrar” av John Gottman när äldsta dottern var liten och där fick jag stöd i HUR jag skulle prata med henne. Inte ge henne svaren, utan låta svaren väckas i henne. Efter en konflikt med en kompis tex. ”Vad hände? Varför blev det så? Kunde du gjort annorlunda? Hur gör du nästa gång? Kan du göra något just nu?” Jättebra bok!

Med den yngsta, som har en utvecklingsstörning, kan jag förstås inte ha likadana diskussioner. Där är jag mer glasklar. ”Det där är okej, det där är inte okej, så gör man inte” osv. Jag kan säga till henne ”När du skäller och skriker på mig blir jag ledsen. Gå in på ditt rum och stanna där tills du inte är arg längre.” Då gör hon det, och kommer sen tillbaka efter en stund och fjäskar. Eller om vi sitter i bilen så säger jag åt henne att vara tyst och titta ut genom fönstret. Det är okej att hon är arg, men det är inte okej att hon skriker på mig. Man får hitta rätt nivå helt enkelt. Och rätt stöd efter varje barns behov.

Konstigt nog med den yngsta, som har utvecklingsstörning och autistiska drag, så är hennes empati enorm. När hon var liten och råkade skada sin storasyster grät hon så förfärat över situationen att jag fick trösta henne mer än storasyster. Hon är väldigt mån om att alla ska vara med, känna sig inkluderade. Puttar fram sina kompisar så att de ska få ta plats. Läser av sinnesstämningar och hon är svinbra på att läsa av folk, hon är en väldigt god människokännare rent intuitivt. Så empati måste finnas någon helt annanstans i hjärnan än intelligensen. Mycket märkligt.

Kram 🐘

Och cyberkramar tillbaka! tack <3
(Haha ja ironiskt är bara förnamnet angående MrNG.)

Hey, @alkoholhjälpen, varför kan man inte Like:a inlägg längre? synd :/

@Andrahalvlek Sonen kommer ju behöva gå i särskola men antagligen behöver han också ha med sig en assistent för att ens få börja skolan. När det är dags. I princip alla barn med den här genmutationen lär sig aldrig gå på toa tex. Han är bara 3,5 nu så en del kan ju hända. Men han är väl ca 5 mån i huvudet. Har ett konstant brus i främre delen av hjärnan. Vet inte om jag skrivit innan men skriver igen. Han sitter inte, kravlar inte, kan inte gå eller stå. Har inget tal. Äter bara puré. Börjar bli bättre på ögonkontakt.

Nu säger man att barnen får gå ett extra år på förskolan. Sonen går på en förskola som har en avdelning där sonen går. Där är de 6 barn. Varje barn har en egen personal. 2 av barnen är lite äldre men har autism och pratar inte och fick gå ett extra år. Så de gör tydligen så nu.

Tack för att du svarar mig. 😊

Lustigt du säger det @Andrahalvlek. Jag har ju två barn, min äldsta är väldigt lik sin mamma. Jag har beundrat henne enda sedan hon var bara några år gammal för det märktes så tydligt att hon hade något som jag aldrig haft. Det är svårt att sätta fingret på det men vissa människor har det bara i sig, går in ett rum utan att fundera på hur man skall vara, bara "är" på nått sätt.
Min yngre son är sin pappa upp i dagen och påminner mig själv mycket om min barndom. Osäker, kände in väldigt mycket. Känslig. Blev orolig mot panikslagen i helt nya grupper men med tiden när tryggheten i gruppen kom tillbaka så tippade det över till en liten självsäkerhet som blev stökig och energisk. Inte mycket empati.

Alla dessa egenskaperna har jag byggt upp en avsky mot hos mig själv. Bara upplevt som hinder och lidande. Kan nog ärligt talat fortfarande inte hitta något bra dessa egenskaperna gett mig. Så givetvis har jag jättesvårt att stå ut med att se detta hos min son. Det blir som att se en 30 år yngre spegelbild av sig själv. På gott och ont.

Min mamma tog mig under sina vingar, gjorde så gott hon kunde för att beskydda mig mot mina rädslor. När någon varit dum mot mig så attackerade hon dem. Hjälpte det mig? Nej tvärtom, jag var ju tvungen att möta dem ändå, långt senare när jag började bli vuxen och skulle stå på egna ben och det tog mig mycket längre tid att lära mig än det behövt göra.
Jag är hård mot min son ibland för jag vet att jag måste vara det. För jag vet att han bara kan hitta vissa styrkor inom sig själv. Jag kommer beskydda honom mot verkliga faror, när han behöver min styrka eller förnuft som vuxen men inte mot att lära honom möta andra människor och inte mot att hantera konflikter med andra.
När människor eller barn gör varandra illa måste någon såklart bryta in men mycket fram dit är delar av livet man måste lära sig att hantera på egen hand.

@Kaffetanten88 Om din son har en IF så är särskola att föredra. De är verkligen proffs där! Det bästa vi gjorde var att placera dottern i särskolan från tredje klass. Den inkluderande tanken är jättefin, men den håller bara i teorin och inte i praktiken, vilket gör att barnen lär sig sämre. Och deras självkänsla tar stryk när de känner sig otillräckliga. Min dotter förstod att hon inte förstod, och for väldigt illa av det. I särskolan är personalen van att individanpassa all undervisning på ett helt annat sätt. Alla har sina svårigheter, och det är helt okej. Det är min erfarenhet. För att få rätt till särskola krävs utredning på IF.

Kram 🐘

@Kaffetanten88 Låter jättekonstigt. När min dotter gick i förskola så sa man att om man bedömde att barnet inte skulle ”hinna ikapp” så var det lika bra att barnet fick börja i skolan med sina jämnåriga, med resurs. Vi fick psykologutredning gjord via kommunens resursteam inför skolstart. Kommunerna har ju ansvar för att identifiera de elever som behöver stöd, och de hade en anställd psykolog. Så kolla med LSS-handläggaren hur du ska gå tillväga. Att inkluderas av LSS är viktigt om man har det behovet eftersom det är en rättighetslag, även om vissa kommuner försöker urholka tyngden i lagen. Habiliteringen är jag också besviken på. Den enda hjälp vi fått där är logopedkontakt. Under dotterns år i skolan hann vi avverka åtta logopeder. Den ständiga personalomsättningen på habiliteringen är ett jätteproblem. Men habiliteringens läkare har alltid skrivit de läkarintyg som försäkringskassan behöver tex. Nu får ju vår dotter aktivitetsersättning. Hon är stor nu, fyller 22 år.

Kram 🐘

@Andrahalvlek Det är där problemet ligger. Sist jag sökte så hjälpte habiliteringen mig söka för egen del. De säger att de inte lämnar några intyg själva från habiliteringen. Läkaren lämnade ett så dåligt intyg så kommunen beslöt att sonen inte tillhör LSS även fast han bör göra det. Det är helt sjukt. Jag är lite besviken på habiliteringen just nu. Dels för att de säger att de inte lämnar ut några intyg men även dels för att de inte tycker att det behövs göras någon utredning på sonen för än han ska börja skolan. Han kommer gå på förskolan tills han är 7 år....

@Kaffetanten88 skrev:"Ska jag orka och inte braka och kanske till och med ta till flaskan igen så får jag se till att få hjälp utifrån!"

Helt rätt tänkt. Och bra att du är nykter så att du kan agera på det, inte stoppa huvudet i sanden mer. Om sonen inkluderas av LSS borde du kunna få avlastning redan nu. Då ska du kontakta en LSS-handläggare på kommunen. Den personen borde kunna svara på vad du måste göra om underlaget inte är tillräckligt. Habiliteringen borde kunna hjälpa till med intyg också. Det brukar finnas både korttidsboende och familjehem som kan ge avlastning, det beror på omfattningen och utbudet i kommunen. Och enskild vårdnad vore kanske önskvärt också om du inte kan lita på pappans insats ett dugg.

Kram 🐘

Idag är jag tacksam att jag varit nykter så länge och är så stabil och har mer energi.

Exet ringde i morse. Han har gjort sig ovän med sin familj. Han har dejtat en del efter vi separerade och hade en tjej ett tag. Sen gjorde de tydligen slut. Nu hade han en philipinsk tjej som han gillar och tycker är snäll osv. Hans familj där emot vägrar träffa henne. Säger massa rasistiskt om att hon säkert bara är ute efter hans pengar osv osv. Hans mamma är "jättesårad" och besviken. Han känner det som att hans mamma och syrra försöker kontrollera honom.

Här står jag utanför och tänker...nähä de säger du inte. I alla år vi varit ihop så är det de enda de gjort. Försökt kontrollera allt. 🙄 Jösses! Men ja det är synd om honom han är ensam. Det märks att han inte klarar att vara ensam med tanke på hur många tjejer han gått igenom sen vi separerade.

Hur påverkar det här mig? Jo. Dels den här helgen skulle han ha sonen men orkar inte så jag har honom en extra helg. Dels hans mamma vill inte ta honom på fredagar så varannan vecka när det är pappa helg får jag en mindre dag att vila upp mig på.

Jag håller nu på att kolla dels hur jag ska få igång en utredning på sonen så han kan få intellektuell funktionsnedsättning som diagnos förutom sin ovanliga genmutation och ovanliga epileptiska syndrom. Detta för att jag lättare ska kunna söka assistans från kommunen så jag kan få avlastning på annat sätt så jag inte går under.

Även om jag bor med min kille så är det jag som sköter allt med sonen. Varje natt ligger jag bredvid hans säng. Det är jag som vaknar varje gång han gör något konstigt ljud ifall det är en kramp. Jag har koll på alla mediciner, jag har koll på allt som har med hans speciella kost att göra. Kost som hjälper vid epilepsi. Jag hämtar och lämnar vid förskolan. Jag har koll på läkarbesök, går på läkarbesök. Osv osv. Jag behöver avlastning för att orka för att hålla hela livet ut. Sonen kommer aldrig bli bra nog att klara sig själv och i värsta fall kan han bli sämre i tonåren om man ser till hur det går för andra med samma genmutation.

Oj vad långt detta blev. 🙈 Jag tror samtalet idag fick mig att inse att jag är ganska ensam med ansvaret för sonen. Att det är upp till mig. Behöver jag hjälp får jag fixa det hjälp helt enkelt. Ska jag orka och inte braka och kanske till och med ta till flaskan igen så får jag se till att få hjälp utifrån!

Kram allesammans! ❤