Senaste kommentarerna i forumet

Jag har ju haft urusla järndepåer tidigare, som nog orsakade myrkrypningarna som jag sökte för då. Men jag tror att järndepåerna är bra nu eftersom jag lämnade blod tidigare i höstas och de brukar skicka sms om ferritin är för lågt och be mig äta mer järntabletter. Jag får alltid två kartor med järntabletter med mig hem.

Men att tro något är kasst, det är bättre att veta. Om inte myrkrypningarna blivit bättre innan måndag så ringer jag VC och ber att få lämna blodprov. Jag ska be att få tala med en läkare först förresten så att jag kan få ta blodprov som visar på järn, b-vitamin, magnesium, kalium och även det där provet som visar leverstatus, det som jag fick förhöjt på för några år sedan men som aldrig följdes upp.

Om myrkrypningarna beror på att benen blir ansträngda pga mina promenader så borde det ge med sig inom några dagar. Tänker jag. Hoppas jag. Jag har inte träningsvärk, mer lite molande värk vid stillasittande/liggande. En värk som lättar när jag växelvis spänner och slappar av i musklerna.

Kram ?

Tack för påhälsningen ? usch läser att du har det supertufft just nu ?!! Så ledsen att höra!! Förstår att du har mycket runt dig o mycket som ”löser sig” (för stunden) med lite vin. Både du o jag vet att det är en högst tillfällig o högst dålig lösning på problemet - även om det känns så för stunden. Jag hoppas o tror att du får styrka att ta tag i att inte dricka - vi vet båda att man mår så mycket bättre utan giftet! Haka på mig vet ja!! Jag är inne i en stark period just nu!! Kan inte heller dricka då jag efter en mega tuff höst med alldeles för mycket jobb kände av flimret igen i hjärtat vilket slutade med ett besök på sjukhuset o rekommendation av tabletter för det. OCH det fina i kråksången är att man inte kan dricka på dom ?? eller ja kan o kan men där har jag en stark sida av mig skulle aldrig kombinera tabletter o vin! Bra så ?? tänker köra vitt ett bra tag nu har förstått att stress o sen avkoppling av den över helgen med vin kan utlösa en sån attack o den vill jag helst vara utan! Kommer ganska surt efter så inte värt det! Peppar dig gärna för just nu är jag megastark o känner alla bra sidor av att inte dricka (du vet dit man kommer efter några veckor ? då man känner att kroppen vaknar livet leker man orkar så mycket mer hjärnan är klar! Ja du o jag vet allt det där men som sagt kramar om o vi kan peppa varandra?? ? vill så gärna att du ska få må bra igen!! Skickar massa styrkekramar o visst hoppar du på mitt tåg så vi får må bra nu under 2021 som ska bli ett toppenår för oss!! Nu kämpar vi ❤️ heja heja oss ??!!

Det som händer i USA just nu har jag valt att helt nyhetsdetoxa bort. Hör bara sporadiskt. Eller nja, jag ser Rapport varje dag, men inget mer. Har en tendens annars att se nyheter hela kvällen, och jag blir så ledsen och uppgiven. Jag tappar liksom hoppet om mänskligheten. Mitt senaste favvoprogram är istället ”Lerins sommarö”. Då får jag hopp om mänskligheten igen ❤️

Det låter jättemysigt att somna sams, för både stora och små ❤️ Små barn och vuxna med ett litet barns personlighet, som min dotter, är ofta en barometer på vårt eget humör. Är vi övertygade inifrån och ut så går det mesta enklare. Har jag det minsta tveksamhet inombords så märker hon det och sätter in tjat- och tjafsarsenalen. Jag försöker också tänka att perioder av trots egentligen är perioder av utveckling. Lyckas dock inte alltid tänka så. Suck.

Min dotter kommer fortfarande in i trotsperioder då vi tjafsar som sjutton. Den senaste pågående konflikten är om hon ska ha med sig matlådor eller inte till jobbet, och helst räkmacka och cola på fredagar. Suck. Nu måste jag blanda in personalen på hennes jobb och hennes pappa i detta, för att sätta ner foten rejält. Vi måste vara lika stenhårda allihop, och säga samma sak. Det lutar åt att det blir matlåda varje torsdag till att börja med, för då serveras det soppa och det gillar hon inte. Räkmacka och cola på fredagar måste jag dock få henne att glömma.

Men när hon kommer in i sådana perioder försöker jag tänka att det beror på att hon vill bestämma mer, över något. Då kan jag sätta ramarna för ”något”. Fråga henne om hon vill lägga sig kl 20.30 eller kl 21.00 tex. Hon väljer förstås kl 21.00, och det har jag ju räknat med, men hon upplever ändå att hon bestämmer och då går det lättare.

Eller klädval. Hon vill ha klänning på sig, okej det får hon men hon måste ha byxor också eftersom det är kallt ute och hon får välja mellan två olika byxor. Hon upplever att hon bestämt, och allt är frid och fröjd. Överlag blir det enklare när jag inte upplever detta tjafs som trots utan som ett tecken på att hon har behov av att utveckla sin självständighet. Jag har fått en del träning på detta, hon fyller 22 år och är i mångt och mycket som en femåring.

Kram ?

Mycket fint jobbat för ett bättre liv..Kram..?

Alla steg och beslutsamhet, är imponerad- och såklart du ska äta, allt handlar ju om att hitta ett sätt att leva, som håller i längden.
Bra där med smoothisar och kunskap, du är snart doktor även i detta ämne! Kram ?

Orkar nästan inte ta in attackerna i USA. Men följer nyheterna.
Annars har min dag varit möten (på avstånd) med mina väldans fina barn i lite olika omgångar. Barnbarnet ”blev kvar” och vi slapp gårdagens strid vid läggning pga jag kände mig så jäkla stark fast mjuk. Det blev en fin avslutning på dagen och på något vis symtomatiskt på det bra sättet för mitt första år som nykter. Alla som haft med mkt trotsigt barn att göra vet vad det innebär att vända en rusande komet av humör, till lugn och sams och godnatt min skatt.
Idag var jag så trött efter mkt tidig morgon och aktiv dag att jag sa på eftermiddagen att ”nu måste mormor vila en stund”.
”Det är du verkligen värd mormor”, svarade barnet bakom skärmen.
Idag har jag varit nyväckt glad, det känns som om krafterna återvänt efter jul, återvänder till en bekant känsla av att vara levande!
Tack Adde, Vinäger och Vakna vacker. Alla betydelsefulla på olika vis, är så glad att ni hejar på mig ?
Nu åter till nyheterna eftersom utegångsförbud träder i kraft exakt nu.
Godnatt alla goda människor och därmed- krafter! ?

Är uppe lite senare än vanligt idag men ligger i sängen och ska strax läsa lite i min bok.
Men ville bara bekräfta din tanke om vart mitt förhållande till alkohol är på väg.
Och du har rätt, jag har för tillfället satt målet lite mer flyttbart men ändå fast vid regeln att inte dricka hemma ensam.
Ska verkligen lägga allt krut på detta beslut och se var det landar i så småningom.
Jag har fått en psykologkontakt och ska dit igen denna vecka.
Behöver hjälp att komma ur negativa tankar...
Och det känns skönt att ha dig och några till här på forumet att dela funderingar och annat med.

Jag läser inte några nya trådar längre för jag kan inte ta in så mycket information.

Allt gott till dig Vinäger ?
Sweet Dreams??
Kram ???

Halooo ??❤ kom tebax!!

Hur går det? Hoppas du haft en bra dag. Och om du haft en dålig, ja puffa mig så peppar jag dig ??

Som jag förstår det kan det ju vara andra obalanser som spökar också. Låga kaliumvärden kan ju ge både kramper och myrkrypningar i benen, t.ex. Kalium finns ju främst i mat som även är kolhydratrik, även om det även finns i t.ex fisk, men kan ju vara en bristvara om man äter lågkolhydratigt. Jag hoppas att du kan hitta en lösning.

Håller med, det måste ha varit meningen! Att du skrev din fråga, att du fick veta att fler här på forumet kände likadant, att jag drog mig till minnes att jag hört och läst om postakut abstinens, och att du fick möjlighet att ta reda på mer. Och sen poddavsnittet om PAWS som pricken över i:et ?

Det måste vara extra svårt när det tar lång tid att skörda frukterna, och risken för återfall är då nog stor. Skönt att du har fått mer kunskap om PAWS så du inte känner dig så uppgiven att du inte orkar kämpa för nykterheten.

Av står initialerna för på engelska?

Kram ?

I natt sov jag verkligen som en kratta pga myrkrypningar. Jag äter magnesium, mina järndepåer är nog okej, jag förstår inte varför det kryper i benen på natten ? Men det hänger kanske ihop med promenaderna. Jag får myrkypningar när jag promenerar mycket, och jag får det om jag inte promenerar alls. Ingetdera är bra tydligen. Har köpt stödstrumpor, men det hjälper inte heller. Men 9 av 10 kvällar är det okej, det kryper bara en kortare stund. Men vissa nätter är hopplösa. Jag karvar hit och dit i sängen som en väderkvarn.

Trots det har jag haft en toppendag vad det gäller kost och motion. Städat ut julen. Dammsugat. Tre promenader. Höneblund. Badat. Ätit bra mat, tre måltider, ett mellis och nu är det snart dags för smoothie. (Har plockat fram min blender, den stod och dammade i ett skåp.) Totalt 14.828 steg. Ingen choklad. Yeah!

En ny vana ska jag inkludera i mitt liv. Ingen padda och mobil i sovrummet vid läggdags. Lägga mig och läsa en vanlig tidning eller bok senast kl 22. Jag blir liggande med paddan alldeles för länge om kvällarna, det får vara slut med det nu. Basta.

Imorgon ska jag jobba några timmar, jag måste attestera löner. Sen är jag ledig igen!

Kram ?

att läsa ditt inlägg om PAWS, som jag lärt mig att det heter. För en del tar det längre tid att skörda frukterna, så att säga, efter att man slutat med ett missbruk. Ofta beroende på att andra negativa saker hänt och så har fallet varit för mig. Dödsfall mm, så kanske är det inte så konstigt att jag är olycklig.

Hur som helst, gick in för att lyssna på en av favoritpoddarna Soberful till den dagliga promenaden och vad möter mig som senaste program om inte avsnittet PAWS... Kändes som att någon talade till mig, eller hur jag skall säga. Kanske inte ändå ? men det känns som en liten glimt av att det eventuellt inte är kört för mig ändå. Ville bara berätta det.

Då får du ett boktips tillbaka av mig! ”Hälsogåtan” av och med epidimolog Anders Wallensten (Den snygga lite gråhårige på tv.) Han är allmänläkare och träningsvurmare också.

Inget nytt under solen än men fakta, fakta, fakta och repetera, repetera, repetera funkar nog lika bra på kost och motion som alkohol.

Lättillgänglig bok! Lagom som sällskap på dagens tre promenader i regn.

Kram ?

Är också intresserad av detta med kost och immunförsvar. Kan rekommendera boken Food Pharmacy, den är en lättsam blandning av recept och fakta om tarmflora och antiinflammatorisk mat. Har fått flera insikter samt goda recept från den.

Omg! Det var inte lite, jäklar vad strongt av dig! Då fanns det en del att klämma på innan.? Hmm, jag gick ner 8 kg ganska lätt i höstas, med min löpning och mindre sötsaker. Sedan hände inget mer. Ligger kvar och stampar. Är egentligen nöjd, men 5 kg till hade suttit fint. Får klura ut vad som krävs för att nå dit.

Ha en bra kväll! ?

Du eldar för att värma upp huset och varmvattnet, då hade det blivit en hel del att hugga.? Jag gör bara åt ca 3 kbm ved om året i öppna spisen. Det klarar jag att hugga upp från ett par träd på tomten varje senvinter. Sist gjorde jag det nykter dessutom.?

Det är ju miljövänligt och billigt med veduppvärmning, vi har bergvärme, men jag funderar på att ta alla pengar jag sparar på att inte dricka och investera i solpaneler att sätta på hustaket. Just nu investerar jag i hållbar energi på börsen, och det har gått jättebra. Alltså går de pengar jag förr la på alkohol till att lindra den globala uppvärmningen. Det känns bra!

Kram. ?

Kul att du hälsade på. Du är utan tvekan en av de mest spännande människor jag vet. Din ärlighet och mänsklighet berör. Du har starka åsikter och reaktioner. Ibland så stora att inte en du kan styra dessa. Och så målande du beskriver hur livet är. Utan att dömma. Jag är helt säker att du förändrat många liv genom forumet ???

Tog en stund att läsa ikapp, men det var värt det. Jag ångrar att jag inte varit här när jag borde ha gjort det.
Hoppas på många gemensamma nyktra dagar. ??? Kram

// Mary

Jo, jag har ju skottat snö nykter, men inte utan att alkoholen fanns i tankarna. Fasen vad gott det hade varit med en öl typ. Och oftast väntade jag med att skotta tills jag kunde dricka. Tyckte det var för jobbigt utan alkohol i kroppen.?Jag gillar också synen av snö, dottern gav sig helt lyrisk ut och skulle åka pulka på de få centimetrarna som kommit i morse. Det är något speciellt med snö.?

Kram

"Dansar aldrig nykter" har man ju hört talas om men att aldrig skotta nykter var något nytt för mig! Håller tummarna att ni får riktigt mycket snö för dig att öva på Torn!

Kram!

Storkok på söndagar och göra matlådor för hela veckan skulle kanske funka? Be din mamma om hjälp, så har ni ännu ett projekt ihop.

Själv brukar jag alltid laga mat till minst fyra, det sitter liksom i ryggmärgen. Så jag kan äta samma mat tre dagar i rad, sen behöver jag variation.

Men om du lagar två-tre olika maträtter som storkok på söndagar så får du matlådor till både lunch och middag för hela veckan och slipper tänka på det sen. Bra mat liksom sömn är grunden till allt.

Kram ?

Aldrig skottat snö nykter? Du skojar? Var du alltid lite på pickalurven när du skottade snö ? Då hoppas jag att du får massor av snö! Du kommer att ta i lite extra, göra lite mer. Det är spännande med snöskottning, man blir liksom aldrig klar, det finns alltid en hörna man kan fixa till lite till.

Snö har jag skottat i parti och minut faktiskt - nykter. Det gjorde man ju direkt efter frukost oftast. Jag har aldrig upplevt så mycket snö som när jag bodde i norra delen av det här länet, som ligger mycket högre över havet. I Gbg var det glest mellan snövintrarna. Men nu sa dottern att de hade -5 och att det kom lite snö.

Jag hoppas att det ska snöa här också, men idag har det bara regnat. Jag älskar snö, det blir så vackert. Snö på trädgrenar är som finaste konstverket, solen som glittrar i snön, och allt det vita böljande orörda som täcker allt brunt, grått och smutsigt. Den typen av snö fick jag uppleva i byn jag bodde i tidigare. Här i stan blir det direkt slask och smutssnö. Men då får man lämna stan och ta sig ut i skogen och njuta av allt det vackra!

Kram ?

Mindre marginaler

Sköterskan sa på telefon för några veckor sedan, att det nu, utan nikotinet som ”hjälper till” är viktigare att du sköter mat, sömn, motion nu, eftersom det finns mindre marginaler.

Så sant; oavsett om den nyss genomlevda perioden må-dåligt för mig berodde på biverkningar eller abstinens, kanske något i humöret, nått som inträffade som jag inte hanterade på ett bra sätt.... Eller en kombination av allt, så fanns inget i botten som tog emot mig som snuset gjorde.

En lärdom är dock - aldrig mer nikotin, och aldrig öka dosen av champixen. Never. Det är inte värt en gång till att behöva genomlida nedstigandet till normalnivå, som tydligen måste ske genom ett periodvis ganska mörkt ställe.

Jag hade inte kunnat så relativt enkelt kunna bli kvitt nikotinet själv - utan medicinen hade det krävts mer viljestyrka än jag har. Trots dikeskörningen i veckan, så skulle jag göra om kuren varje dag. Även om jag nog hade pratat mer med sköterskan och pratat risker, och hur jag ska göra om något inträffar.

Att sluta snusa utan hjälpmedel - också det är ju ett mixtrande med kemin i skallen, inte särskilt riskfritt heller med tanke på hur jag vet jag har mått tidigare när jag provat. Så... denna väg fick det bli för mig.

Så tänker jag nu.

Normalnivån nu är ju egentligen ganska okay, och blir inget värre så är det bra.

Angående att röra på sig... Jag har varit ute i skogen igen... med en av mina bröder, och ett av hans barn, denna gång fick vi med oss en burk Bullens pilsnerkorv som fick puttra en stund vid elden vi gjorde upp. Bullens pilsnerkorv är alltid gourmerätt ute till skogs :-)

Jag ser samtalet mellan Andrahalvlek & Mic ; förstår ju båda från sidan ;-). Tänker... ja, prova igen, men - som jag sa förra gången, om du känner du måste ge upp lite, ge inte upp helt, utan släpp taget, välj ordning på det du måste göra, istället för att göra en all-in och vara borta härifrån i veckor. Nu vet vi ju dessutom om att du inte låter bli läsa fast du låtsas som det ;-)

Eldar med ved för att värma upp huset..Har även en luftvärmepump, men mycket effektivare med eldandet..Ved har jag köpt färdigklyven denna gång..Men behöver ändå klyva en del för att tända med..Tidigare sågade jag och grannen ner stockar, och klöv tillsammans..Men tyckte att det var för jobbigt denna gång..Man ska ha lagom mycket att göra..Inte en massa projekt..?..Nu vintertid så blir det eldande varje dag..Har lärt mig en hel del på dessa 3 år jag bott här i huset, om vedeldning..?..Första året kokade pannan över..?..Det blev vattenskada av ett rör som sprack..Men det löste sig det med..Tur det finns duktiga hantverkare och försäkringsbolag..??

Ibland känns det som att jag klagar, men försöker bara ge nyanser. Och vad fint att läsa att du tycker att jag är ödmjuk inför olika tänk och situationer. Det är nämligen så jag försöker vara i livet. Öppen för olikheter. Det är ok att vara annorlunda, så länge man inte skadar någon.

Och, vet ni, det finns många sätt att göra rätt på. ?

I dag är jag nykter. Gott så.

Kram

Sista lediga dagen, i morgon tillbaka till verkligheten. Det känns konstigt. Försöker städa undan julen lite men mår illa så är inte så pepp. Har alltid mått illa ett par dagar när dosen höjs på Concerta, så vet att det försvinner. Min mor ska komma hit i helgen och hjälpa mig plocka det sista med julen och städa efter allt så vill få undan lite innan. Det är såna saker som vi kan göra tillsammans, hon har typ städmani och gillar att hålla på med saker hela tiden, och hon är väldigt bra på att få igång mig. Då jag inte är så mycket för att gå i gallerior, eller hitta på nya saker så är det något vi kan göra tillsammans. Det, loppisar och skogen.

I dag blir det ett långt inlägg känner jag.

Jag känner mig hungrig men mår som sagt illa och då kan jag inte äta. Har inte så mycket i matväg hemma heller och har planerat dåligt just nu. Det där med mat är nog ett av mina största vardagliga bekymmer. Det är ett av mina projekt att få bukt med 2021, men det känns ibland övermäktigt med min ADHD-hjärna. Känner att jag har skrivit ganska mycket om mina krångel som beror på min autism. Men det som påverkar mig mest (som jag nu förstår), som påverkar det vardagliga när jag är ensam - det är min ADHD.

Autism har mer att göra med yttre faktorer, andra människor och att inte förstå människor, sammanhang. För att försöka anpassa mig och inte visa min okunskap, passa in och maska så att det såklart massor av energi i vardagen - bland andra människor. Är jag inte kring människor eller jobbiga situationer så påverkar min autism inte mig alls. Så länge jag får göra min grej så är jag ju glad. Andra kanske ser mig som en ensamvarg men jag trivs i min bubbla.

Men ADHD (ADD) har mer att göra med min energi när jag är själv. Jag har ju ingen fysisk överaktivitet, men en överaktivitet i hjärnan definitivt, har lite dålig impulskontroll (därför jag är här bl.a.) men i det stora hela är det inget jätteproblem. Det som är jobbigast för mig är att ta tag i saker, att kunna fördela energin, att starta och genomföra vardagliga saker. Min startmotor är felkonstruerad. När det gäller skola eller mitt jobb så har jag alltid tagit det så seriöst och haft det som ett intresse (och detta har med autismen att göra) så där har jag inga direkt problem att få saker gjorda. Så länge det berör någon annan så är jag mästaren på att vara "den duktiga flickan", även om all energi går till det. Så ingen ser någonsin denan sida, snarare tvärt om - jag är en yes-man, en som tar tag och gör ALLT!

Men när det gäller det vardagliga, när det inte finns tydliga regler och förväntningar på mig som det finns på jobbet, eller när man umgås med andra. Då har jag svårt att få ihop saker. Då jag bor själv och ofta är själv så tänker nog många att det kanske inte spelar så stor roll, då det bara påverkar mig själv. Men det är just det - det blir jobbigt, och ofta känner jag mig som ett barn. Ett barn som väntar på att den vuxna ska tjata på mig att göra något, att hjälpa mig - starta mig. Det kan vara allt som att borsta tänderna, ta ut soporna, plocka in i diskmaskinen, ställa tillbaka en sak där den ska vara, dammsuga.. och allt som har att göra med mat.

Det jobbigaste utan tvekan är detta med mat. Jag är nog mest ett barn med det. Jag blir akut hungrig och har 9/10 fall ingen plan för vad jag ska äta. "Vanliga" människor tittar då i kylskåpet och hittar på något, tar tag i det. Jag kan titta i kylskåpet, men kommer inte igång. Det är ungefär som att hjärnan inte kan koppla ihop saker, jag kan se mat jag kan laga, men det känns som att jag inte vet hur jag ska göra (fast jag vet). Det känns ibland som att bara tanken att ställa sig och steka någonting är så energikrävande att jag aldrig ens hinner komma till att ta fram stekpannan. Helt plötsligt har det gått 2 timmar, jag har funderat på att jag är hungrig, nu är jag vrålhungrig och emotionell. Men jag får inte ihop något, så jag äter en energibar, godis, en macka, popcorn, chips eller snabbnudlar. Som ni förstår mår man inte så bra av att äta sånt. Jag kan ju laga mat (under perioder funkar det bättre) och detta är inga problem när andra har en förväntning på mig. När jag har en utspikad plan, då funkar det, men när något kommer emellan, när något blir fel så blinkar det error i huvudet. Då måste hjärnan omprogrammeras igen, och det tar tid. Gudars, min hjärna är en gammal IBM-dator från 90-talet :(

Det är som att jag måste lära mig saker på nytt, varje gång jag gör det. Med det menar jag att det tar alltid så mycket energi och aktiviteterna kommer inte naturligt hur många gånger jag gör det.

Jag har nu skaffat en app som heter Tiimo, den är för personer med ADHD och ASD (Autism) där jag kan planera in, och få påminnelser på min smartwatch. Appen är superbra - verkligen. Problemet i det hela är att jag måste ju planera för att kunna sätta mig och planera. Jag älskar att planera egentligen, men är också så känslostyrd så det blir ofta svårt att hålla sig till planeringen om jag inte känner för det/har ork. Då blir jag barn igen.

Haha.... borde nog be om hjälp med sånt här. Jag vet att man kan få hjälp via LSS och ahbiliteringen, men jag är vuxen, har ett jobb och funkar ju ganska bra - det känns skamligt att be om hjälp, att erkänna att saker inte riktigt funkar. Jag vet att det inte är skamligt utifrån, det finns ju en anledning att det erbjuds, men för mig - som hela mitt liv sett mig som gemene man, som en neurotypisk, så är det lite för tidigt att erkänna mig "besegrad". Men det kanske kan vara okej att allt inte funkar heller, måste allt vara perfekt? Det är ju knappast perfekt för vanligt folk?

Min stolthet är nog problemet, det är ju även den som gjort att jag aldrig tagit professionell hjälp ang. min alkoholkonsumtion. Nu hoppas jag ju att jag aldrig behövde/behöver det heller, men jag är ju väldigt självgående.

Jag funderar på om jag ser detta mer som ett problem nu för att jag vet vad det beror på, att det inte är för att jag är lat och föredrar att inte laga mat. Jag vet nu att jag helt vill ha lagad mat, äta bra mat som jag mår bra av och ha rutiner. Men det är så svårt att följa p.g.a.. min funktionsnedsättning. Att bara göra det funkar ju liksom inte.

Detta är i vilket fall något jag ska jobba med, det kommer ju aldrig bli perfekt men det är något jag skulle vilja hitta bättre strategier för. Medicinen hjälper en hel del här att trigga igång startmotorn lite ibland, men framförallt gör de att energin finns där.

Det snöar för fullt ute så jag får se om jag tar på mig snöskorna lite senare och ger mig ut. Nu ska jag annars försöka återgå till julstöket