Senaste kommentarerna i forumet

Hej, jag ville bara skicka en hälsning till dig som kämpar så hårt och säga att du är inte ensam. Så bra att du skriver här och berättar din historia. Förstår din smärta och ser att du är stark!!! Kram /A ?

Känner mig deppig och har massa ångest idag. Imorgon är det 14 dagar nykter. Känner bara hur jag inte ser fram emot något. Alla krav ger mig ångest. Pga theralen så Känner jag mig som en zombie. Hoppas det vänder snart.

Och tack för tänkvärt inlägg!

God fortsättning ❤️ Jag är en av dem som snusar, och aldrig tänker sluta igen. Jag var utan i fyra år, men tyckte att livskvalitén sjönk drastiskt. Att börja igen var ett väl övervägt beslut, inte pga något övermäktigt sug, utan pga att allt kändes ”meeeh...” alltid jämt och hela tiden. Kanske är det så det funkar för många med alkohol också. Jag vet att det har känts så mellan varven under min nykterhet, men inte alltid jämt och hela tiden, utan vid de tillfällen då vinet brukade komma fram. Fredag kväll i soffan, när man ska skaka av sig veckan. Då kan jag fortfarande känna ”meeeh...” ibland. Men det är ju trots allt ganska begränsat. Kram på dig kära vän ❤️

Härligt Jullan! Det är så skönt när den där naturligheten sätter sig. Man dricker inte helt enkelt, ens vänner vet om det, och det är ingen grej alls liksom. För min del var det först då jag kunde njuta av nykterheten på riktigt riktigt. Om man fortfarande ”skäms” och inte vågar stå för att man inte dricker så vet man inte hur den känslan är. Den måste upplevas.

Ha ett gott nytt år nu Jullan!

Kram ?

Ingen alkohol igår men känner mig endå bakis idag...theralen för sömn och ångest var verkligen skit för mig. Känner mig som en zombie.

Jag förstår att du inte orkar ❤️ Du har nog redan orkat för mycket för länge... Kanske ska du dedikera 2021 till att lyssna på själens nödrop? I ett land som Sverige MÅSTE det finnas andra lösningar än att anhöriga bränner ljuset i båda ändar... Börja med att skapa kontakt med kommunens LSS-samordnare. Kram

Ytterligare ett nyktert nyårsfirande har gått av stapeln. Lugnt och skönt, med bara familjen och alldeles för mycket ätbart. Vuxna barnet skulle gått på fest, men ställde in och stannade hemma med oss istället. Extra roligt att även de truliga, svårflirtade tonåringarna spenderade hela kvällen med oss, med humöret på topp ❤️ Nu har jag vänt på dygnet ? Men jag fick frukost på sängen av min curling-man ❤️ Rakt igenom fin och harmonisk start på nya året ? God fortsättning önskar jag er alla forumvänner!

Tack alla?nyårsafton jobbade jag, men ett litet firande hanns ändå med. En ganska skön händelse var att värdparet hade köpt a fritt bubbel till mig. Nu behöver jag inte längre förklara mig eller ens bli tillfrågad av de närmaste bekantskaperna. Måste säga att mitt val att inte dricka a växer sig starkare och starkare. Det är sällan tankarna om att dricka infinner sig. Och gör dom det , flyger de som hastigast förbi i mitt sinne. Märker att jag kan njuta mer av sällskap och socialt umgänge när jag är närvarande nykter. Sedan att man får gå hem lite tidigare tar jag som en bonus, ni vet när sällskapet börjar sjunga på andra versen. Då går jag hem, lägger mig i sängen och njuter av att inte tillhöra dom ganska många procenten som kommer vakna bakfulla, ångestdrabbade och ha minnesluckor på nyårsdagen. Alltså idag. Grattis till oss som höll nollan, och till er andra, det finns en väg ut. Kramar Jullan

Jag håller med Sisyfos, även om jag förstår att du vill ställa upp för din sambo FinaLisa. Men det ska inte behöva vara så. Vi har ett samhälle som ska räcka till för sådant, det är dit våra skattepengar ska gå bland annat. Kontakta kommunens biståndshandläggare och utöka hemtjänsten är mitt råd.

Min mamma var väldigt krasslig förra hösten/vintern. In och ut på sjukhus, fraktur, morfin, blöja, diarréer, och sen hemorrojder ovanpå det också. Hon ringde mig mitt i natten helt panikslagen. Jag hjälpte henne förstås akut, men nästa dag sa jag till henne så fint jag kunde att jag vägrar torka bajs och sköta hemorrojder på henne. Sådant får de som har betalt för det göra. Därefter fick hon larm som hon kunde trycka på dygnet runt, och hemtjänsten utökades till sex gånger per dag. Nu mår hon mycket bättre, tack och lov.

Som anhörig är det tufft nog ändå att räcka till, både praktiskt och känslomässigt. Sjukvård och omvårdnad ska skötas av personal som har betalt för det. Vi anhöriga kan hjälpa till på alla andra möjliga sätt.

Kram ?

FinaLisa, jag hoppas precis som du att år 2021 blir ett ljusare år än 2020. Alkohol mässigt har jag samma tankar som dig. Jag vill undvika flykt soda här hemma. Att kunna ta en pilsner eller ett glas vin under kontrollerade former är mitt mål. Jag tror att alkohol på den nivån inte är skadlig för kroppen. Jag har kanske fel men total nykterhet skrämmer mig. Idag börjar min helt vita månad/period. Jag har varit helt vit i början av året de senaste 3 åren. Jag tänker följa samma rutin detta år. En dag i taget ?
/Mrx

Skrev det här som en kommentar på ett inlägg inne hos Kallekandricka. Men det kändes som en nulägesbeskrivning av mitt snart första nyktra år, så det passar bra som ett inlägg här i min egen tråd också.

Efter den första nyktra tidens euofori över att man faktiskt lyckas hålla sig nykter, och man slipper vara bakfull, så infinner sig ett stadium där det inte händer så mycket. Man har vant sig vid nykterheten, men inget himmelrike har öppnat sig. Livet lunkar på med ups and downs. Tröttheten är en ständig följeslagare de första månaderna. Det är först nu vid snart ett års nykterhet som jag känner av en kognitiv pigghet som känns påtaglig - och den piggheten är väldigt välkommen!

Om jag tänker efter så har jag verkligen återfunnit glädjen i små vardagliga ting, rastlösheten är inte lika stark och jag är mer chill helt enkelt. Trivs bättre i mitt eget sällskap, har mer tålamod med det mesta. Min upplevelse nu är att varken dalar eller toppar i humöret är lika djupa/höga längre, även om en viss period efter några nyktra månader var väldigt känslointensiv! Idag känns de känslor som jag har mer genuina och de håller i sig längre. Jag skrattar mycket hjärtligare, bara en så sak. Jag uppskattar umgänge med andra mycket mer - och jag uppskattar att vara självsam också mycket mer.

Den nyktra resan är nog en mix av att fly från skräckbilden och att sträva mot målbilden. Att göra plus- och minuslistor då och då - för att faktiskt påminna sig om hur det var, vad man uppnått och vart man vill, tror jag är jätteviktigt.

Överlag känns det så oerhört befriande att slippa all skuld, skam och lögner som hänger ihop med alkoholen. Att alkoholen inte längre har någon plats i mitt liv frigör så oerhört mycket tid. Tid som jag använt mycket för att vila, men också för att återuppta gamla hobbies och odla nya intressen. Jag älskar att lära mig nya saker, det är en tydligt stark drivkraft hos mig. Och när jag verkligen märker att mina kognitiva förmågor har förbättrats oerhört mycket, så blir jag så tacksam och glad för att jag tog det här beslutet.

Gottnyttårkram ?

Tack för välkomnandet. Har startat en egen tråd. Kram

Då ser vi fram emot att du startar en egen tråd så att vi får följa dig på din nyktra resa.

Kram ?

Bra jobbat!!!!

Vinäger, jag valde att avsluta mitt AH Facebook konto eftersom aktiviteten där var väldigt låg. Ser att PimPim tillbaka här på forumet. Hon var ju även med i AH FB gruppen. Det kanske är dags att skaffa en profil igen om flera hakar på. En dag i taget ?
/Mrx

Ibland tror jag inte att alkoholproblemen är det primära. Det är en usel lösning på en jobbig situation.

Ber om ursäkt nu i förväg om jag är inne och klampar alldeles för mycket.

Pratar du och sambon om det här... för det är ett i mina ögon rätt stort problem det här att leva med någon som behöver konstant skötsel. Jag förstår att du är trött. Det är inte en rimlig situation. Nu har ni börjat så och den har gradvis försämrats. Går det att tänka annorlunda? Går det att få assistans i hemmet? Går det att separera så att hen har assistenter i hemmet och du bor någon annanstans? En skitjobbig tanke, jag vet, men det låter i mina ögon orimligt att du tappar din livsgnista.
Att finnas där på heltid för någon annan som man har varit ”jämbördig” med är en svår situation. Att någon man älskar blir beroende av en rubbar också en del i förhållandet.
Jag tycker verkligen inte att att du ska skämmas för att du inte orkar. Kan du prata om lösningar med nån på kommunen? Kan du prata med din sambo?
Jag kanske låter hård när jag skriver så här, men t.ex. min pappa som blev svårt sjuk och visste att han skulle gå bort, valde bort att vårdas hemma av min mamma den sista tiden. De hade säkert klarat det, men han ville inte lägga personlig hygien på henne tror jag. Han tyckte att det var jobbigt nog - man kanske ändå lättare med personal. Han ville dock ha henne där, men inte som vårdare.

Så nu när det har blivit mer jobb och en mer ansträngande situation för dig, tror du att det går att få till en ändring? Jag förstår att det är ett jobbigt samtal och en jobbig situation men det du har nu låter i mina ögon alltför ansträngande även med någon man älskar. Stark in absurdum som Vinäger skrev. Det är en styrka också att säga stopp, men kan vara svårt att se annat när man biter ihop och klämmer ur sina sista droppar.

Önskar dig ett Gott Nytt År!

Har smugit runt här en tid och måste få säga att din tråd ger mig hopp ?

Jag har många hemska minnen som är mitt ”varför” till att jag ska sluta.

Ha en fin nyårsdag!

Vilka fina vänner jag har här på forumet. ? Så tacksam över att ni finns. Och så kul att se PimPim här igen.

Varafrisk, jag och några andra har skaffat ett Facebookkonto med våra nick. Mitt är Vinäger AH. Däremot är aktiviteten vad gäller inlägg inte så hög, men där kan vi hålla kontakten via messenger.

God fortsättning och kram på er! ?

Så uppfattar jag dig och många andra här. Stark in absurdum ibland. Vi klarar livet - för att vi måste. Men visst tar vi stryk ibland. Även om vi självklart vet att alkohol skadar kan den lindra för stunden, precis som du beskriver.

Ha inte dåligt samvete. Jag tycker att du verkar ha en bra plan för det nya året.

Kram till dig och förhoppningsvis kan vi få till en träff i sommar. Tror att flera andra hänger på. ?

Kram kram

Ingen nämnd ingen glömd...?

2021 är här och förhoppningsvis blir detta ett mycket bättre år än det gamla??

Så fort det går att resa iväg måste jag försöka göra detta då jag behöver avlastning.
Mitt arbete pågår varje dag, en del betalt och resten gratis. Jag är sambo med en man som är sjuk och rullstolsburen.
Under detta år har han blivit sämre i sin sjukdom och det innebär mycket merjobb med den personliga hygienen om ni förstår vad jag menar...
Jag älskar honom men känner mig fjättrad och instängd och har tappat livslusten. Mitt liv känns för jobbigt helt enkelt!
Och så får jag dåligt samvete för att jag känner så ..?

Så ja, det har varit lätt att ta till lite vin då och då den senaste tiden för att i tankarna kunna fly bort och få lite luft i tillvaron.
Även om jag vet att det är "låtsasluft" så hjälper den lite för stunden.

Men nu är det nytt år och jag vill göra en omstart och har bestämt att inte "flydricka" hemma mer.
Jag vill inte hamna tillbaka i det jag var för 3-4 år sedan då jag drack ofta och ganska mycket.

Men om det är så att jag åker iväg någonstans eller blir hembjuden till någon då ska jag kunna dricka lite vin utan att få ångest tänker jag. Det skulle vara skönt att kunna göra det åtminstone. Att möjligheten finns. Men vi får se....en dag i taget.
Idag är det dag 1 i vilket fall som helst ?

God fortsättning på det alldeles nya året!?

Kram ???

Många guldkorn i dina rader nordäng.
Just därför forumet är så fint.
Samma känsla kan ofta förena oss.
Men lösningen är olika och just där hjälper man varann.
Aha,sådär gjorde hen och det känns som att det kan stämma för mig också.

Så länge vi vägrar släppa ifrån oss ryggsäcken för att den också är trygg att bära så lär vi få släpa på dödvikt som inte gagnar oss ett dugg.

Men som med nyårslöften:
Kanske hälla ut innehållet och plocka bort de stenar man kan överblicka.
Då åker åtminstone en del grus bort.
Till slut kanske de största blocken också kan brytas upp i mindre bitar och bearbetas.

Jag är tillbaka ❤️

Tidigare på lördagar var jag väldigt medveten om när bolaget stängde, och vilka kvällar de hade öppet längre. Nu är det något som helt hamnar utanför min radar. Totalt. Och det är ingen liten sak, det är ett förändrat mindset.

Det verkar onekligen som om du är i farozonen att ha smittats. Just i våra två städer har det tagit rejäl fart den senaste veckan. Jag skyller på hockeyn! I min hemstads lag konstaterades 21 smittade, och alla dessa personer har familj och jobb - och det är bara bedrövligt. Varför var det så viktigt att spela hockey i höst/vinter?

Gottnyttårkram ?

Åh tack goa du❣️

Men hur hörs vi via Messenger ? Tror att jag kan veta var FinaLisa bor.

Vi hörs❣️

Kram❤️