Senaste kommentarerna i forumet

@vår2022 Jag har också ringt psykakuten. När ångesten höll på att kväva mig. Blev så jävla nonchalant bemött. Helt uttråkad person i andra ändan som sa saker i stil med: ”Försök att distrahera dig.” What? Vissa är verkligen fel person på fel plats.

Och besöket på psykakuten blev kort. Det var som ett fängelse, jag fick mer ångest av att bara sitta där. Blev pratad med och fick lite piller, sen åkte vi hem. Det viktigaste var att få en tid på dagpsykiatrin och få träffa en kunnig läkare.

På psykiatrin i min hemstad fick jag träffa en läkare som var 70+ och han visste vad han snackade om. I över en timme pratade vi om mediciner och hur de påverkar hjärnkemin, vad jag bör tänka på mer etc. Så jävla skönt att få möta ett proffs.

Senast vi träffades var i maj i fjol. Vi konstaterade att medicinen funkar och jag funkar. Jobbar hundra procent igen, har ork att göra roliga saker på kvällar och helger till och med. Sen sa han: ”Då ses vi om ett år igen.” Yes. Jag mår bra.

Skönt att jag får fortsätta vara patient hos honom, det är en enorm trygghet. Bara att veta att jag kan ringa dit om jag mår sämre. Jag vill inte träffa ännu en stressad hyrläkare på vårdcentralen som har noll koll på dåligt psykiskt mående. Och som har max en kvart att lägga på mig.

Sjukvården i vårt land är en nationell katastrof på många områden. Det är så jävla sorgligt.

Kram 🐘

@Carisie Alla gånger!!! Den listan skulle se helt annorlunda ut❤️

@vår2022 And the list goes on ...and on....and on...

Jag brukar säga att jag gör mig bäst nykter - jag tror du också gör det ❤️

@B.Å Visst är det bedrövligt?! Hur fan gick det till när hjärnan separerades från kroppen? Hur kan inte ett brutet psyke vara lika prioriterat som ett brutet ben?

När jag var svårt utmattningsdeprimerad senaste gången för tre år sedan besökte jag vårdcentralen två gånger utan att få hjälp. Två olika läkare som lade huvudet på sned och pratade om kost och träning. Vad fan? Jag hade mobiliserat mina sista smulor av kraft för att ta mig dit, och fick ingen hjälp.

Jag var tvungen att bli ännu sämre, tills min vuxna dotter skjutsade mig till psykakuten. DÅ fick jag tid hos psykiatrin. Och fick hjälp. Rätt antidepp och samtalshjälp.

Så jag vet precis hur han mådde. Tyvärr. Och just därför blev jag så glad över att han mår bättre ❤️

Kram 🐘

@Carisie Dubbelseende, pratar baklänges, dålig motorik och borttappade saker😂

@vår2022 Blåmärken av oklar natur, saknar en klack, minnesförlust, vinmage och dålig andedräkt i hela ansiktet 😅😅

@Carisie Ha ha!😂 glömde i fallet miss alkoholberoende ”matt i pälsen, håret en rishög och torrt som fnöske, ringar under ögonen, blemmor i ansiktet, raggsocka i munnen, trolig orsak sömnbrist”😂

@B.Å Tur han inte var min karl.: han hade ingen för ingen stod ut. Han träffade en massa rätt snygga tjejer men det var bara en eller annan grogghagga som stod ut med honom nån längre stund 😅

@vår2022 hahaha,

”svullen uppsyn, blicken tom och irrande, rastlös och nervöst intryck, orolig gång, lite för stor buk, händer och fötter svullna, dålig lukt och som helhet rätt sliten individ”

Underkänd så det rök om en, så pricksäker beskrivning 😂😂😂

@vår2022 Asså min ex-svärfar var exakt noll skön - hade han varit hund är risken hade risken för eutanasi varit överhängande 😅

@vår2022 Sluta jag döööööööör!!!!! 😂😂😂😂 Asså på riktigt! Men duger miss world som jämförelse? Knotorna smattrar som kastanjetter en tangoafton på svenskhotellet på Kanarieöarna. Håret ligger likt djungeldimmorna i Uganda om morgonen och nu ska fröken säga några väl valda ord. "I wish for peace in the world"...Nä.. jag dog nog på riktigt tror jag. Kan också vara så att jag fick höghöjdsfylla eftersom jag tittade på Mahanakorn skywalk i Bangkok 🏙️

Herregud.. läste för gubben och nu dig han också. Massdöd i Stockholm orsakad av gapskratt. Den troliga dödsorsaken är andnöd.
😶

@Andrahalvlek Jag minns! Så himla fint att höra att din bekant fått en så positiv utveckling och att det verkar gå bra❤️. Håller med om väntetider och verkar som att man måste vara suicidbenägen eller gjort försök för att bli hörd, om än då. Läser också om att man stänger avdelningar av ekonomiska skäl, så sorgligt!

Jag tror absolut att du hjälpte honom vidare för att du tog dig tid att lyssna och vågade prata om det. Då vågade han också. Så fint❤️

@B.Å Ha, ha! Undra vilken bedömning man skulle fått av domaren ”svullen uppsyn, blicken tom och irrande, rastlös och nervöst intryck, orolig gång, lite för stor buk, händer och fötter svullna, dålig lukt och som helhet rätt sliten individ”😂. Underkänd!

@Andrahalvlek åh så fint att läsa. Håller med om väntetiderna, det är så sorgligt hur psykisk ohälsa inte prioriteras. Många som är sjuka söker inte ens hjälp för man orkar knappt borsta tänderna och då orkar man knappast sitta i telefonköer och kastas mellan olika avdelningar som antingen har telefontider på tisdagar eller torsdagar och ibland inte alls.

Så fint att han fick prata med dig och mår bättre nu ❤️

@Carisie hahaha tur han är en förre detta en sån karl orkar ingen med 🤪

…när jag tänker efter så låter det lite som jag med, i somras alltså, svullen och gapig, med dålig mage och sura uppstötningar 🙃haha!

Min hund var dock ljuvlig och ”mammas duktiga pojke” ❤️

@B.Å Tack❤️. Vilken fin bild. Ja, vi borde lära oss mer och vara som hundar. De dömer inte heller ut någon efter utseende. Min hund kunde gott ha tänkt ”fan vilken ful och oproportionerlig gubbe och inte har han någon fin personlighet heller! ”😂. Ja, utställningar kan väl både förstå och inte. Tänker också att det är nog är många som försöker kompensera sitt liv genom en hund, som ”misslyckade” föräldrar som kompenserar sig genom sina barn i tex idrott. Att då få negativt omdöme måste ta knäcken på dem.

Ha, ha! Låter som en skön hund och ovillkorlig kärlek från dig😍.

@Carisie Men din fd svärfar låter inte som lika skön😂

@B.Å "tjock liten skällapa med dålig andedräkt" 😂😂😂😂 Det låter som min fd svärfar alkoholist i stadie IV (at best).

Asså kärlek till din skällapa 🐕🩵

@vår2022 åh så ont i hjärtat jag fick nu, hur kan man säga så om en oskyldig hund (ja jag fattar att hundar ställd ut och sånt, men ändå!) som är dessutom säkert världens sötaste, gullig och snäll ❤️. Jag har svårt för sånt (när det gäller djur) och har själv uppfostrat en hund (eller ja en tjock liten skällapa med dålig andedräkt som jag tyckte var gulligast i världen) fattar hur detta måste kännas 😭

Men vet du vad, du duger till. Du är viktig och klok och för din hund är du viktigast av alla. Vi borde alla bli mer som hundar, de älskar så villkorslöst och som du säger; de tycker om sig själva, här jag liksom en väldigt duktig pojk som skiter i vad andra tycker 😍

Kommer ihåg en bild jag såg en gång, på en hund och hans husse som speglades i en sjö. Husses spegelbild visade massa knepiga tankebubblor med planering av middagar och oro inför framtiden. Hundens spegelbild visade bara en tanke: en bild på han själv stående med sin husse framför en spegelblank sjö.

Tyckte det var så fint 😍

@LAO Tack för ditt svar❤️. Känslomässigt blir ju en hund en del av dig liksom en positiv eller negativ bedömning, man blir glad eller ledsen. Processandet har ändå gett mig mycket och då jag tillåter mig att känna det jag kände, pratar om det, sätta ord på det, bolla, så får skammen inte plats. Skammen bor i de dolda, tysta rummen med unken luft och vill inte bli blottad😂. Så avståndet till känslan och obehaget har avsevärt ökat i avstånd. Tänker som du, för varje gång man blottar obehaget, skammen så blir de mindre och obetydligare. Kram❤️

@LAO ❤️

@Carisie jag blir typ arg när jag läsar att någon eller några varit så elaka mot dig. Fy! Tack för att du orkade bli en så fin och stark person som du är nu💕

@vår2022 du är så klok och beskriver så bra det jag tror att många av oss upplevt vid något eller några tillfällen. Man blir lika ledsen varje gång och paniken och ångesten sköljer över. Jag vill helst av allt forska i framtiden, men vet inte om jag kommer orka att ligga under pressen att bli bedömd på allt jag gör.
En hund blir ju en familjemedlem och en förlängning av en själv, det blir oerhört sårande och man vill ju helst avlägsna sig från känslan. Hoppas att känslan ligger lite längre ifrån dig nu, och jag tror att för varje gång man tittar noga på de här obehagliga känslorna blir de mindre.
Stor kram❤️

@Andrahalvlek Tack för ditt svar❤️ det är så fint och utvecklande att få feedback på sina tankar från olika perspektiv. Ja, det man övar på bli man bättre på! Det positiva i detta är att jag fått en erfarenhet av hur det går till på en utställning, som är en helt ny värld och som inte kommer att vara en speciellt stor del i mitt liv. Även att samma hund kan få helt olika bedömningar beroende på domare och godtycke. Reaktionen kommer inte att bli densamma nästa gång oavsett bedömning för jag vet nu var jag har mig själv.

Pussat vovven! Kram❤️

@vår2022 Fy så kränkande upplevelse. Jag förstår att dina ryggmärgsreflexer kickade in. För att det var så du kände/gjorde back the days. Men redan efter en natt kan du se på det inträffade med mer distans, och det betyder att du verkligen jobbat med din självkänsla. Bravo!

Har man inte en god självkänsla med sig från barndomen så kan det vara svårt att få den pigg och rask i vuxen ålder. Eftersom man inte utsätter sig för sådana situationer så ofta, att bli bedömd av andra. Men allt man övar på blir man bättre på! Nästa gång något liknande händer så rycker du axlarna och tänker att domaren måste ha vaknat på fel sida.

Pussa på fina vovven ❤️

Kram 🐘

Någon av er kanske minns min bekant som mådde så fruktansvärt dåligt. Svårt deprimerad, självmordstankar. Han lättade sitt hjärta för mig, eftersom han vet att jag också mått väldigt dåligt psykiskt, och jag visste knappt hur jag skulle kunna hjälpa. Hans smärta landade i mitt knä och jag sa floskler som ”det blir bättre, jag lovar” och att han skulle stå på sig mot sjukvården och kräva läkartid. Jag kunde inte göra mer, men jag mådde dåligt av det själv. Hade lite svårt att släppa det, kände sådan enorm empati med honom.

Häromdagen möttes vi av en slump. Antidepp har gjort verkan, han har fått och gått ett antal terapitimmar, landat i sin nya vardag och dessutom sen några veckor tillbaka har han börjat dejta. Han trivs i sin vardag och har framtidshopp igen. Alltså wow 🤩 Jag blev så glad så jag nästan började gråta. Sådan enorm skillnad.

Att väntetiderna till psykiatrin är aplånga är en nationell katastrof. Att folk ska behöva gå obehandlade när de faktiskt är dödssjuka. Skamligt. När man mår dåligt tror man dessutom att ingen kan hjälpa, det sitter långt inne att ens söka vård. Och när man väl gör det måste man kämpa för att få träffa en läkare, som min bekant fick göra. Alla har inte den förmågan. Så himla sorgligt, men just nu är jag innerligt glad och tacksam över att min bekant mår bra igen.

Jag kallar honom bekant för kompisar är vi inte i den bemärkelsen. Vi springer på varandra ibland bara. Men även ytliga bekanta kan göra skillnad, om man vågar prata. Och vågar lyssna. Att han fick prata med mig tror jag hjälpte honom att sortera sina tankar och formulera en handlingsplan. Jag hoppas att det var så.

Kram 🐘