Senaste kommentarerna i forumet

Nu så! ska jag ta mig tid att svara. Jag läser här nästan varje dag men skriver inte lika ofta.

Jag gillar utmaningar både på fritiden och på jobb. Hemma startar jag nya projekt i tex trädgården rätt ofta. Annars är min utmaning att vara på gymmet minst två ggr i veckan och utöver det göra yoga ett par gånger hemma. I 11 veckor har jag klarat den utmaningen. Och känner skillnad i kroppen. Att vara utan alkohol har nog gjort sitt också.

På jobbet gillar jag mer utmaningar där jag behöver tänka nytt och komma på lösningar. Har haft samma jobb i 3,5 år nu och känner att nej, nu kan jag ju det här. Min senaste utmaning var det nya jobbet jag sökte. Herregud vilken lång process.

Men det viktigaste för mig är att min tid med barnen inte blir lidande. Så på det sättet vill jag inte ha för mycket att göra. För då behöver jag stressa. Och det är som sagt inte min grej... Så det är helt klart skillnad på utmaning och stress.

Lycka till med klinkergolvet! En utmaning jag inte antar ?

Bengt Renander som driver podden är ex-alkis och jobbar som coach sen många år. Han pratar fruktansvärt sävligt, men man vänjer sig. Nästan ?

Han pratar om medveten närvaro från alla håll och kanter. Av honom behöver du inspireras! Inte tänka bakåt, inte framåt - bara vara här och nu. Åtminstone en stund då och då. Man kan grubbla sig sjuk!

Kram ?

Själv är jag bara på dag 5 och ett intag av antabus. Inga biverkningar än, men har Lergigan mot min ångest.

Blir galen på denna extrema trötthet. Har nu varit nykter 5 veckor med antabus . Varje dag är en berg och dalbanan med humöret .
Paniken växer .
Och har inget att döva ångesten med .

”Lustigt nog verkar jag nu tro att jag skall hitta rötterna till mitt grubbel genom att grubbla på det.”

Ja, det är faktiskt lustigt ? Och bra att du sätter ord på det. Då ser du själv lustigheten.

Jag tror att du ska lära dig meditera. Så du kan stänga av när det blir ”för mycket”.

Dålig självkänsla i barndomen sätter spår hela livet tyvärr. Har inga tips där tyvärr. Mer än sätta ord på det kanske, förstå att då var då och nu är nu.

Kram ?

Ibland lyckas jag stänga av gnället, ibland äter det upp mig inifrån. Det beror på min egen dagsform har jag märkt. Vissa dagar kan jag inte ens se på nyheterna, jag fixar inte allt elände. Jag känner mig hudlös, min empati blir liksom överhettad.

Kram ?

Tack för stödet, Andrahalvlek <3. Min lösningsorientering fortsätter att hålla mig sysselsatt och lustigt nog verkar jag nu tro att jag skall hitta rötterna till mitt grubbel genom att grubbla på det..

På måndagkvällar spelar jag padeltennis. Det är nog det roligast jag vet under en vanlig vecka och många gånger känns det som det enda jag upplever som ett rent nöje. Jag spelar tillsammans med två av mina bröder och min närmaste vän. Det är några av få människor jag är ganska trygg bland och kan vara relativt avslappnad med.
Trots det så åker jag nästan varje gång hem efter träningen med en olustig känsla som startar igång diverse grubbel. Jag har noterat det förr och noterade det igår nu när jag är lite extra uppmärksam.

Denna olustiga känslan är väldigt intressant för den kommer många gånger under en dag och särskilt i situationer med andra människor, jag vill gärna förstå vad den kommer ifrån. Jag skymtar även här roten hos osäkerhet i mig själv.

Det ligger uppenbarligen väldigt, väldigt mycket energi hos mig i möten med människor och energin grundar sig i känslor.
Det enda jag kan komma fram till är att jag har en väldigt djup rädsla för att inte vara omtyckt. Känslorna kan mycket möjligt rota sig i barndomen med lite vänner och periodvis utanförskap. Den som inte blev bjuden.
Så är det inte längre och det är något jag är väldigt lycklig över. Dock ger jag bevisligen mycket energi i mina relationer och har säkert gjort sedan lång tid tillbaka för att nå detta. Jag har skapat en energikrävande mask för rädslan att någon ska se den där pojken bakom som inte blev bjuden.

#hobbypsykolog.nu

Är precis som du väldigt lösningsorienterad och har extremt svårt för människor som ältar samma problem om och om igen utan att nämna ett enda förslag på lösning.
Min svärmor är en energitjuv till max och jag känner ingen gnälligare människa. Hon är dessutom expert på att ge andra människor skuld och kan verkligen sätta sig i mitt huvud på ett sätt som gör mig så förbannad.

Det är ju svårt att komma runt hos människor man inte fysiskt kan undvika men det jag försöker göra är att inte svara på eller kommentera det som är planlöst gnäll utan på ett passivt sätt visa att jag inte är intresserad i såna diskussioner, men det är långt ifrån lätt ibland när man hamnar i en 1 mot 1 situationer.

Sen kan man fråga sig varför vissa har förmågan att påverkar en så mycket när man tycker att man bara borde kunna stänga av mentalt, som Blenda säger.

Grattis till 3 månader, en liten milstolpe ju. Livet får vi nu se som det är, utan filter. Ibland upp ibland ner och vissa dagar går i grått. Men var så säker , efter regn kommer solsken. Kram

Just det säger jag till henne ibland. ”Jag mår dåligt när du bara pratar om allt som är fel och dåligt, kan vi inte prata om något roligare?” Samtidigt vet jag ju att hon har behov av att ”lasta av sig”.

Men jag har inga lösningar. Jag måste kanske bara lära mig lyssna utan att försöka lösa problemen? Väldigt svårt när man som jag är lösningsorienterad till max.

Kram ?

Kan du påverka? Om inte, så släpp det!
Det gäller ju även energitjuvarna. Vissa måste man förstås ha omkring sig (min mamma är ett exempel...), men man får träna på att släppa mentalt, inte släppa in. Lite falsk blir relationen när man håller den på mentalt avstånd, men ibland måste man.
Eller säg till henne precis som du skriver. "Jag orkar inte bära dig också". Men på ett vänligt och ärligt sätt, för det är naturligtvis ganska synd om henne.

Jag har en kollega/vän som fullständigt dränerar mig på energi. Om jag är positiv så är hon negativ. Hon ältar och gnäller och beklagar sig, med all rätt oftast, så jag blir helt matt och tom på ord. Vet inte hur många gånger jag sagt åt henne: ”Kan du påverka? Om inte släpp det.” Det har gått så långt att jag försöker undvika henne. Jag har liksom nog med att hålla uppe mitt eget positiva tänk i mörkret vissa dagar. Jag orkar inte bära henne också.

Hur gör ni? Ge mig alla era tips tack!

Kram ?

Ja, idag var det alltså tre månader nykter men har varit en off dag. Hade tänkt skriva ner lite funderingar, men det får bli en annan dag. Behöver sova.

Det är inte så att jag är sugen på att dricka och har egentligen inget med alkohol att göra att jag har en sådan dag. Möjligtvis indirekt då. Jag hoppas att alla andra hade en bra dag i alla fall.

Nykterheten kräver inte riktigt lika mycket jobb som en bebis, men lite likt är det. Överlag en alldeles underbar ny bekantskap, men ibland skitjobbigt. Allra helst när man är trött, stressad och har lågt blodsocker ?

Kram ?

Minns mitt dejtande i början..Var ju som en Bambi på hal is..Hur ser en medelålders man ut som jag skulle vilja dejta? Har jag förmågan att kunna välja rätt? Ingen som dricker i alla fall, inget annat beroende heller..Snus går bra..Jag kände inte till Bekräftelse, och sex- och relationsberoende..Verkar vara vanligare än man tror. Ibland trodde jag att jag hittat rätt person..Min son var inte så säker..Han slängde en blick på någon man på ett foto, och sa tex han har bekräftelsebehov, han ser opålitlig ut..Denna man jag har nu, har han godkänt..?..Vet inte om mannens snygga, coola bil hjälpte till med godkännandet..?..Det har hänt en del på jobbfronten i år också..Trivdes ju bra på Lss-boendet med unga vuxna, men så skulle vi få en utåtagerande boende..Då tackade jag för mig, när det lämpligt fanns en intressant tjänst att få..Händelser gjorde att jag nu har lite andra brukare, som jag trivs väldigt bra med..Arbetstiderna passar mig perfekt..Corona-pandemin har gjort att man måste välja sina aktiviteter väl..Just nu inga Second-hand rundor som jag saknar, inte åka till Norge, för att hälsa på mina döttrar med familj, inte träffa så mycket människor ö.h. Men det funkar bra..Hellre det än att smitta, och smittas..Vi måste få slut på denna pandemi..???..Hoppas vaccinet blir effektfullt och bra..Just nu trivs jag väldigt bra med mig själv och livet..Hoppas det fortsätter så..⭐️❤️❤️⭐️

Ett tricks att kunna somna, som jag använder, är att tänka: Jag klarar en dag på jobbet med lite sömn, jag har gjort det förr..Jag kan ta en tupplur efter jobbet om det behövs ..Att lugna sig själv helt enkelt..Ibland lägger jag en kudde mellan benen och sover på sidan..Känns också tryggt och bra..Men jag läser allt du skriver, så skriv gärna när du vill..❤️

Det har gått väldigt bra för dig..Säkert tack vare din inställning och styrka..Mycket bra jobbat..???

Stort GRATTIS!! Så bra jobbat??❤???????
Massa grattiskramar???

Du har rätt, människor är oftast hjälpsamma om man ber om något.
Imorgon har jag tid hos vårdcentralen, ska ta lite prover och be om att få några psykologsamtal.
Behöver hjälp med att sortera mina tankar och minska mina grubblerier...?

Kram ???

Till Nio månader!! Hur firar du förlossningen? ?
Du är en kämpe och inspiratör här på forumet ??
En sådan energi du har och jag undrar hur du hinner med att jobba och samtidigt skriva här så mycket!? Puh, blir helt slut bara jag tänker på det...?
Ha en fin kväll ?
Kram
???

Stort grattis till 9 månader = graviditeten.??????
Kram⚘

Eftersom jag inte får till träningen med någon reda över tid så är jag absolut i behov av tips!

Jag tror som du att jag behöver lägga ribban väldigt lågt. Jag har en tendens att träna järnet när motivationen kommer - och sen kan jag inte gå på en vecka pga träningsvärk ?

30 min dagligen bör jag fixa! Idag blev det lunchpromenad istället för gym dock för jag hade glömt handduk. Kan inte sitta svettig på jobbet efter lunch.

Det där med glädjen i det lilla som kommer först efter en tids nykterhet är så klurigt att förklara. Går det ens att förklara? Det är ju en aha-upplevelse som man själv måste uppleva för att verkligen förstå.

Det är nog därför man rekommenderar just 3 nyktra månader, för då hinner man uppleva vilken skillnad det är. Att känna glädje och nöjdhet i det vardagliga är verkligen en gåva ❤️

Kram ?

Jag älskar det här med att man ständigt snappar upp nya små fördelar under sin nyktra resa, du skriver om många igenkännande. Som det där med att man nuförtiden går runt och bedömer människorna i sin omgivnings alkoholvanor, kollegor, vänner, etc. "den har nog problem och den måste ju ha problem. Både bra och dåligt. Ibland tänker jag att man gör det som en form av tröst för att det får en själv att inte känna sig så annorlunda. Ibland tänker jag också, vem är jag att döma? Många människor verkar klara av att dricka långt över vad som är "riskfritt" utan att någonsin uppleva ett problem med det. Vad som är "problem" eller ej är ju i betraktarens ögon, att dricka per definition är inte ett problem i sig utan vad det kan leda till hos olika människor. Sen finns det väl ingen som skulle sitta vid fikabordet på jobbet och säga- jag upplever problem med mitt drickande. Gjorde vi det?? Så, våra misstankar är nog många gånger befogade tyvärr...

Det du nämner om att alkohol och andra droger tar bort det fina i så mycket annat är också så viktigt! Det är SÅ viktigt att förmedla till dem som försöker sluta eftersom det tar ett bra tag för detta att börja återställa sig. Den största anledningen till att människor inte klarar av att vara nyktra är ju för att allt annat till en början känns så meningslöst. När hjärnan är intrimmad med alkoholens rus som referenspunkt kan inget annat mäta sig i jämförelse men efter veckor och månader så kommer glädjen i det mindre tillbaka och den känslan är så underbar.

Kan inte låta bli att sätta på mig tipsar-byxorna när du skriver om din nya träningsmotivation. Förlåt på förhand eftersom du inte bett om dem! men.. om jag får ge dig några råd från en som drömt om att skapa en sund relation till träning i hela mitt liv men förr bara haft lägena AV eller PÅ-in i väggen?

Börja minimalt! - Skapa rutin, tid och dagar. - Sätt en långsiktigt mål (om minst 1 år) - Känn glädjen i det!

Jag känner verkligen med din glädje och nya motivation och att man är på G igen, för det finns ju verkligen så mycket glädje att hämta i rörelse. Man vill trycka in ett pass här och en extra promenad där.
Men som sagt, mina allra största råd, skapa rutin och glädje, börja minimalt och tänk LÅNGsiktigt! Gillar din idé med guld-stjärnorna, men kanske istället för att jaga dem börja med att sätta upp ett max-mål / vecka sen vara nöjd?

Kram!

Det låter lite som du kan vara ”högkänslig”, då mår man dåligt av andras dåliga energier. Då bör man se upp med energitjuvar och noga bevaka sina gränser.

Är du introvert kan du lära dig vara extrovert när det krävs, men det kräver också mycket återhämtning efteråt.

Slutligen är du helt rätt ute när du jobbar med dina tankar. Det är tankarna som gör oss sjuka. Meditation för att på sikt lära sig stänga av tankarna kan också vara en idé.

Det ska bli spännande att höra hur det går för dig fortsättningsvis i utredningen. Första besöket har ju redan nu resulterat i lite annorlunda tänk.

Kram ?

Stort grattis till 148 nyktra dagar och många kloka erfarenheter! Själv firar jag 9-månadersdag idag och det känns avlägset att någonsin dricka igen. Heja oss!

Kram ❤️