Senaste kommentarerna i forumet

En utmanande första lördagkväll efter jobbstart måste jag säga. Arbetar bara 25 procent. Har ägnat mina två första dagar åt att sparka igång datorn och säga hejhej till fina kollegor. Inget stressande på något sätt. Men, den gamla vanan av rödvinet på fredagkvällen efter en jobbvecka har jag inte riktigt fått möjlighet att träna bort. PRECIS detta har oroat mig. Som ett brev på posten kom suget i fredags. Var dock upptagen som flytthjälp - eller snarare borrhjälp. Men i går, på vägen hem från min vän då fick jag ta till HEEELA artilleriet igen. Hjärnan letade efter pubar att slinka in i. EN öl kan väl ändå inte skada. Jag behöver den. Har ju varit så duktig nu i 9 månader. Den andra delen av mig kämpade fram minnesbilden av min pojkes blick när jag stod där askalas en sen natt i december förra året eller hur jag kommer att må i morgon bitti eller hur det blir om 20 år om jag fortsätter på samma sätt som tidigare. Jisses vilket resonerande det var! Nio månaders nykterhet och det är fortsatt så att jag inte får glömma och inte ta det första glaset. Det bara är så.

Vaknar i dag. Nykter men slutkörd. Det har blivit lite för mycket åtaganden för mig sista tiden och jobbstarten som jag gläder mig över blev mer ansträngande än jag förväntade mig. Just lyssnat klart på Anonyma prestationister av Adam Svanell. Rekommenderas! Nu ska jag lägga lite krut på att läsa ikapp här.

Tack Varafrisk och Rolf för era påhälsningar!

Kram!

Åh vad jag känner igen mig. Dessa förljugna förbannade livslögner på sociala medier. Jag tror att det skapar mycket "onödig" ångest hos så många, inte minst unga människor på väg ut i livet som inte kan leva upp till drömmen, utan blir istället de som fortsätter göda det rosa flufflivet. Moment 22. Och igår, på min dammiddag, (då jag ramlade tillbaka på dag 0, men var ändå nyktrast i sällskapet...) var det en riktig vattendelare mellan de som pratade om tunga saker på riktigt, och de som valde att låtsas. Men människor är olika, och jag tänker att alla får välja själv mellan nakna sanningar kontra livslögner. Min egen mamma (93 år) vägrar till exempel att se verkligheten, de enda gångerna som jag sminkar mig och tar på snygga kläder är när jag ska träffa henne :)

Och en parentes – din dotter var kanske inte definitionsmässigt sjuk. Men hon behövde nog komma därifrån <3

så väl jag känner igen det där med att sluta ljuga !!!
Under min aktiva tid var ju lögnen ett livselixir men när jag gick in i nykterheten så kunde jag bara inte fortsätta så för det skapade våldsamma känslostormar när jag inte var ärlig.
Det tog några år (!!) för mig att lära mig att hantera det. Med hantera menar jag då att jag ff inte ljuger men "slingrar" mig på ett finare sätt !!

Du mår bra nu. levern kommer reparera sig bra om du inte dricker. Ta nya levervärden om två månader. Se hur de ligger då.

Kom ett minne till mig ,det var när jag ramlade på ett dansgolv och slog mig i huvudet och samma natt ramlade jag baklänges när jag satt på huk och kräktes över toastolen och slog mitt huvud i en dörr.
Och sen veckan därpå gick jag till kiropraktorn för jag hade så ont i nacken.
Jag sa att jag blivit puttad in i en pelare på ett dansgolv.
Då tänkte jag ytterligare en gång att jag måste sluta dricka.
Men det fortsatte lång tid efter det.
Viktigt för mig att bli på mind och uttrycka eländet.
Ser ut på alla löv som fallit ner sen igår och känner mig härligt fri just nu.
Pilla

Finns ju inget fel väder, bara fel kläder ?ha det bäst.

Och ändå vara uppriktig..Jag tillhör också typen ärlig..Men har lärt mig att använda vita lögner vid många tillfällen framför allt på jobbet i psykiatrin..Där man fick ”hitta på” regler för att inte bli ihjältjatad.. Till vänner och nära som dricker för mycket, har jag också lärt mig, att säga det som gynnar situationen, och försöker hålla inne med resten..Inte helt enkelt, man blir så fruktansvärd frustrerad när någon låtsas att allt är bra, och personen är fullt synligt försupen, och mår skit av situationen..Då försöker jag tänka att, hen vill inte ha min hjälp, eller goda råd..Låt det vara..Jättesvårt många gånger, men för att orka själv, måste vi låta personen leva sitt liv..???

Jättebra att du tar hand om dig, och stärker både kropp och sinne med motion..Kram???

Jag dricker inte och mår bra. Livet är så mycket mer som nykter.
Tacksam ????

Varje dag, varje vecka utan alkohol är en sån vinst för hälsan.
Det finns så mycket annat att njuta av och att få uppleva med känslor aktiverade.
Kram

Låter som en bra dag? Det blir det säkert imorgon med, trots regn o lite rusk...
Sov gott bästa Torn?

Dagarna rullar på. I går satt jag och köpte och sålde aktier. Det var en perfekt dag eftersom marknaden var orolig pga en viss presidents hälsoläge. ? Mycket rörelser upp och ner då. Det gick bra, så när börsen hade stängt åkte jag och min dotter och köpte en elsparkcykel för vinsten En rejäl sak som vi kan använda hela familjen. Sedan blev det en löprunda på 5,3 km. I dag har det blivit en fisketur, lite väl blåsigt och ingen fångst dock, men alltid lika skönt att komma ut. Frugan hade lagat en god fisksoppa till middag, och nu tar jag ett varmt bad. Ingen motionsrunda i dag.
Allt är frid och fröjd och jag har inget som besvärar mig för tillfället.

Jo, förresten, i morgon ska det regna hela dagen här, så jag måste plocka fram mina regnkläder. ?

Ha det bra! ?

Här kommer en kryakram från mig med! ?

Skönt att jag inte är ensam om att brottas med detta. Jag är redan sen tidigare väldigt ärlig, alldeles tillräckligt liksom. Men det var väl någon som uttryckte det så att ens personlighet liksom blir ”extra mycket” i nykterheten. Känns lite oväntat faktiskt.

Kram ?

Cyklade ikväll - halvmörkt, blåsigt, duggregn. Skönt ??

Kram ?

Exakt samma behov av att få "tala sanning"
Troligen pga samma orsak som du.
Man hade lyft på slöjorna och såg alla sanningar som fanns där,liksom redo att spricka om jag inte sa något.

Jag är ju från andra sidan(medberoende) men har haft samma behov av att mörka sanningar,framför allt för mig själv.
Så när väl muren rasade, så var det som att jag nästan regrederade ner till tonåren.

Allt måste fram på bordet,oavsett vad motparten tyckte.
Något annat vore lögn.

Det rent av skavde i mig om jag inte fick spotta ur mig det jag upplevde som sant och riktigt.

Det är lite bättre nu,men ibland så får jag vekligen hålla tillbaka.

En gång ska vara den första för allt. Även förkyld och nykter!

Kram ?

Så sant, jag har fått godissug som heter duga. Men en sak i sänder. Kram

Åkte på en förkylning, så nu ligger jag och kurerar mig. Inte mycket sug när man e sjuk iallafall. Alltid nåt. Nykter och fri men jäkligt snorig. Kram

Handlat kläder till dottern. Mycket kläder. Det behövdes. Hon växer inte på längden längre men på bredden. Hon har byxor endast en storlek under min storlek nu ?

Det är så svårt att motivera henne att äta bra och röra sig mer. I hennes diagnos utvecklingsstörning ingår att hon inte har något konsekvenstänk, eller förmåga att planera och strukturera självständigt. Jag hoppas mycket på hennes framtida boende, som ska ha kost och rörelseglädje som tema ??

Efteråt gick vi på Espresso House. Dottern valde kanelbulle och jag en vegosallad med sötpotatisfalafel. Visst var jag duktig?!

Men efter det köpte jag tiptop och choklad i kiosken ? Ja ja, Rom byggdes inte på en dag och ett sådant snedsteg är lååååångt ifrån lika illa som ett glas vin vore.

Kram ?

Ja dessa ungdomar skall styra Sverige framåt. Om 15 år har vi inget socialt skyddsnät för vi är färre som betalar skatt, arbetar och fler nyttjar vår välfärd samtidigt som vi har en ökad åldrande befolkning. Men men mitt knä är bättre. Kunde löpa 2km igår 2/10 lite ont har jag idag. Nu städar vi sedan blir det GP speedway på TV och lite gott att äta och dricka. (Pepsi-max)

Sen jag slutade dricka har jag fått allt svårare att ljuga. Det är som om jag genom att bli ärligare mot mig själv vad det gäller drickandet, också stramat upp mina egna värderingar vad det gäller lögner.

Jag har tidigare utan större problem kunnat ta till vita lögner - om det känts nödvändigt för mig eller varit skonsamt mot andra, men nu fixar jag inte ens det.

Min yngsta dotter med utvecklingsstörning är också värdelös på att ljuga. Hon kan försöka gömma och smussla. (Främst cola och vilka hon skriver med på sin telefon.) Jag genomskådar henne alltid. Och konfronterar henne. Då skruvar hon på sig och försöker byta ämne. ”Kolla...” Sötnöt ❤️

Men långt ifrån alla genomskådar henne. I måndags blev jag hemringd från jobbet av dotterns dagliga verksamhet, eftersom dottern var sjuk och behövde komma hem.

Det räckte att jag kastade en blick på henne för att se att hon inte alls var sjuk. Hon hade lurat personalen, som inte känner henne tillräckligt väl än.

Senare på kvällen sa jag: ”Du är inte speciellt sjuk. Är det så att du luras lite?” Då svarade hon: ”Lite”. För hon kan inte ljuga på en direkt fråga, och det hedrar henne verkligen!

Hon fick ändå vara hemma tre dagar eftersom jag hade avbokat allt, och jag jobbar ju ändå hemifrån vissa dagar. Och sen fick jag ännu en gång ta snacket ”om du luras att du är sjuk när du inte är det, så tror jag till slut inte på dig när du faktiskt är sjuk.” För vilken gång i ordningen vet jag inte. Svårt att förstå onekligen.

Jag kan inte heller ljuga på direkt fråga, det har jag aldrig kunnat. Men jag har utan problem ”glömt att berätta” en himla massa saker. Och också dragit många vita lögner. Nu kan jag inte ens det längre.

En kollega till mig har träffat en ny man. De är så lyckliga (på fejjan och instagram) och köpte till och med hus ihop i somras. Vi är inte vänner, bara kollegor. Lite småprat vid fikat om tillfälle ges, men vi jobbar inte nära ihop heller direkt.

Alla på jobbet är SÅ exalterade över hennes nya man och hus, och hon får massor av positiva kommentarer varje gång hon skildrar deras lycka på fejjan eller instagram.

Jag har inte sagt någonting. Inte ens ett ynka ”kul för dig”. Orsaken är att jag från andra håll hört så mycket skit om den nya mannen. Han är ökänd i vissa kretsar. Jag skulle inte ta i honom med tång.

Hade vi varit goda vänner hade jag tidigt i deras kontakt berättat allt jag hört om honom, om inte annat så för kännedom. Då hade hon åtminstone fått en chans att rota lite mer. Men vi två är ju inte alls på den nivån. Och jag har ingen aning om hur mycket substans det finns i skvallret, och har inte lust att rota i det heller.

Så min lösning, för att slippa ljuga, är att låtsas som om han inte finns när vi pratar. Vi kan prata om barn, hästar och hundar, men inte ett ord om hennes nya man och hus och kärlekslycka. Jag byter ämne om hon eller någon annan börjar prata om det. Jag för ABSOLUT inte vidare skvallret jag hört heller. Knäpp tyst.

Men det gör lite ont i mig, nu när jag tydligen har stramat upp mina värderingar vad det gäller lögner. Samtidigt kan jag ju inte gå runt och vara en pinsam och plågsam ”sanningssägare” ? Min ärlighet får nog fan ha några gränser.

Om hon skulle fråga mig vad jag tycker om hennes nya man, som dessutom är en ex-kollega till oss båda, så skulle jag nog svara: ”Jag och xx kom aldrig så bra överens, vi pratade liksom förbi varandra. Men han har mycket energi, och jag hoppas innerligt att han använder den på rätt sätt ihop med dig”.

Om man som jag, och min dotter, har svårt att ljuga på direkt fråga så är det nog viktigt att fundera över hur man ska svara om någon ställer frågan. Jag vill inte såra och söndra i onödan, men kan samtidigt inte ljuga på direkt fråga.

Det börjar bli standard det här att ha långa utläggningar på lördags- och söndagsmorgnar. Det är tydligt att det finns mycket inombords som behöver stötas och blötas.

Jag har ett svårt dilemma till som jag måste hantera. Men jag behöver noga tänka högt med någon IRL först, och sova på saken några nätter till innan det dilemmat är reda att luftas.

Kram ?

Tack! Bara att fortsätta?
Ha en fin helg o kram??

Tack! Och grattis till dig med? Visst flyter det på och vi mår så bra. Så himla gött?
Ha en fin lördag och stor kram?

Grattis till dina nyktra dagar! Wow vilken resa du gör, så bra??
Och välkommen hit till det vidare livet. Hade inte sett din tråd, är ju inte så mycket på ah numera. Men nu tänkte jag ta mig en drive denna helg?
Tänk att du drömmer om alkoholen. Många gör det. Men inte jag, inte alls. Men jag tänkte mycket på den i vaket tillstånd, kanske min hjärna hade det färdigbearbetat till natten och ville vara ifred då?
Trevlig helg o kram??