Senaste kommentarerna i forumet

Jag tänker likadant. Samlar nyktra erfarenheter som smultron på ett grässtrå. Laddar om alla situationer och gamla vanor med nyktert sinne.

Kram ?

Sen den lilla tankesnurren i fredags swishade helgen bara förbi. Det är fascinerande hur vanorna styr ens tankemönster, märktes så tydligt i fredags när förnuftet tillfälligt skulle bryta in och överstyra en ny liten vana. En otroligt viktig del att ta med sig i början av en nykter resa, att det där suget som tycks dyka upp från ingenstans ofta är sammankopplat med vanor från platser, sammanhang o tidpunkter och då finns dessa lite överallt varje dag. Till en början är det säkert framgångsrikt att undvika såna där kända platser, men i längden är jag övertygad om att nyckeln inte är att undvika utan att "skriva över" med nya vanor. Att bli kvitt alkoholproblem är en resa över tid och inget som händer av ett ögonblicksbeslut, men det är inte tiden i sig som löser problemet utan hur vi jobbar med tiden, jobbar med vanorna, jobbar med vår vardag och börjar fylla den med meningsfulla nyktra aktiviteter. Att tro att tiden i säg är lösningen är just det vi kallar för "nykter på vita knogar". Just den lösningen bar mig rakt in i kraschen. På gott och ont.

När det handlar om alkohol så handlar det om att träna på att bryta och byta impulser men när det kommer till lediga dagar så tränar jag istället på att faktiskt AGERA på impulser.. Annars riskerar jag att fastna sittande i grubbel, åter igen, den eftertänksammas vägval bli för många, och målet är suddigt eller obefintligt. Som att ge sig ut och köra utan ett resmål. I lördags som är en träningsfri dag var det nära att fastna i morgonens vägval, inget kändes som vanligt särskilt lockande eller inspirerande. Jag fick en kort impuls att häcken borde klippas och tvingade mig att agera på den istället för att grubbla vidare. Dagen gick till att klippa denna ca 40m långa och 2 m höga häck. Skönt att få det gjort och jag mådde ganska bra efteråt. Win-win.

Vi på Alkoholhjälpen & Anhörigstödet funderar, vänder och vrider på alternativ samt försöker vara kreativa gällande en eventuell träff under de begränsande omständigheter vi har att förhålla oss till. Vi har bland annat tänkt prommis och höstpicnic i det fria eller digitalt möte. Den digitala varianten har vi för tillfället avfärdat. Så som det ser ut nu har vi varken datum eller upplägg. Det betyder inte att vi bryter den goda traditionen vi påbörjat endast att den ligger lite i träda. Så fort vi vet, förmår och har möjlighet kommer vi låta er alla veta!

Vänligen Li-Lo med övriga
Alkoholhjälpen

Ja det är intressant, det är samma sak för mig när jag känner doften av öl och vin, får avsmak. För att inte tala om doften av whisky eller gin. Uähh! Jag försökte lära mig att tycka om att dricka alkoholfri öl, men doften påminde för mycket av doften av starköl så jag lade ner det.

Jag förstår precis hur ni tänker, både Jasmine och Villjulevaockså. Jag tänker att man nog måste ha engelska som modersmål för att förstå alla nyanser, som känns motsvarande självklara i svenskan.

Men det finns ju ”sober club” och ”sober heroes” och hel massa hashtaggs med ordet sober, så helt ut förstår jag inte Annie Graces avståndstagande till ordet sober.

Hon brukar framhålla att hon inte dricker. Eller rättare sagt att hon visst kan dricka så mycket hon vill, om hon vill, men att hon inte har velat dricka på fem år. Jag tänker att man inte behöver krångla till det.

Fast jag skulle kanske inte heller i olika officiella sammanhang presentera mig som nykter. Jag svarar nog hellre ”nej tack, har du något alkoholfritt alternativ?”

Och frågar någon varför så svarar jag ”jag har slutat dricka alkohol”. Med det svaret förstår man direkt att jag har druckit alkohol historiskt, men att jag har valt att sluta dricka. Och det är väl egentligen samma sak som Annie Grace menar.

Jag är dock inte obekväm med ordet nykter. Härinne på forumet bland likasinnade är jag stolt och nykter. Men ordet nykterist känns lite ålderdomligt och pretto i mina öron.

Kram ?

Ps. Varje gång jag hör folk av okunskap och oförstånd säga ”hen är mongolid/mongo” vill jag slå vederbörande på käften. Vissa ord är så fruktansvärt negativt laddade för mig. Samma sak med harmynt, som historiskt är väldigt negativt laddar. Min yngsta dotter är född med läpp-, käk- och gomspalt (LKG). Punkt. Frågar någon ”är hon harmynt” låtsas jag inte höra att de pratar med mig. Så starkt kan jag reagera på vissa ord. Ett annat sådant negativt ord är ”efterbliven”. Jag kan knappt skriva det.

Intressant att det låter så likt hos många f.d rökare att de sedan äcklas av röklukten. Även min fru tycker likadant som gammal rökare, hon har fruktansvärt ont av att sitta nära folk som röker numera. Jag själv har aldrig rökt ett enda bloss eller provat en prilla i hela mitt liv och har inte det minsta ont av lukten av nån delar, kan t.o.m tycka att röklukten är god ibland.

Visst är det härligt att nykterheten tar plats som det normala i igen i livet. Tänker ofta att det gäller bara att inte ta det första glaset. Jag har klarat många helger nu trots att maken dricker sina helgöl.

Härligt att kunna sjunga och vara nykter på kräftskiva. Största vinsten att vakna dagen efter utan baksmälla.

Vi tar en dag i taget!
Kram

Kanske är jag ute och cyklar tidigt på morgonen, men kan det vara en likartad skillnad som det är mellan “jag får inte dricka” och “jag vill inte dricka”.

Man är nykter för man inte vill dricka. Sen, kanske man inte kan säga att “jag är nykterist för jag inte får dricka”.

Hmm.

Men jag tror egentligen mer på det där att man är mer än sin “diagnos”; bättre att identifiera sig med annat än det missbruk som finns i ryggsäcken. Min brors pojk som har downs-diagnos är också mer än sin diagnos, ibland den mest mänskliga av oss alla i familjen, främst för att han alltid säger och visar det han tänker, är sig själv och alltid ärlig, ingen mask som döljer.

Sedan vet en ju aldrig vem som blir lite uppretad över det som man säger, ibland kan det ju vara just de som har mest problem själv? eller bara råkar vara på dåligt humör ?

Spontant tänker jag att det är så engelskan är utformad. Would you like a drink? No, thanks I don’t drink. Du säger inte No thanks I am sober. Jaha, nykter, självklart för du har ju inte druckit något? Sober är inte detsamma som nykterist... likt det du skriver. Oj, nu kanske det blev rörigt, men hoppas du förstår vad jag menar. Annars ber jag om ursäkt för att jag svamlar i din tråd?.

Förstår att du tycker det är härligt att ni kunnat hålla ihop kärnfamiljen- det är något jag verkligen saknar... Och härligt att ni hade en bra semester!

Önskar dig en skön vila idag?

Tröttheten märkte jag av i helgen. Dessutom en rastlöshet men samtidigt som jag även noterade någon slags lugn jag inte sett mycket av tidigare ...

Ska göra mitt bästa med tålamod och att visa lagom mycket positiv förstärkning. Har fått avsmak från alkohol, så det finns absolut inte hemma.. Inte funnits på länge.

Kram. ?

Tyvärr hittade jag ingen kladdkaka som emoji, så du fick 8 ballonger istället.

Så glad är jag för din skull ? Och för min egen skull, som har ett så stort stöd av dig här på forumet. Det är oerhört värdefullt att ha några som man lärt känna lite mer, som följts åt.

Det betyder jättemycket för mig varje gång du skriver hos mig. Stort tack för att du finns ❤️

Tänk att du och Se klart firar 8 månader som nyktra samma dag som min dotter fyller 23 år. På det viset kommer ni två nu alltid finnas med mig i tanken på hennes födelsedag. Det är coolt! För att citera min yngsta dotter som just nu tycker att allt är just coolt ?

Kram ?

Du får absolut inte äventyra din nykterhet, då får du snusa vidare oförändrat ett tag till. Var sak har sin tid. Viktigast först - vara nykter!

Kram ?

Du kan hjälpa honom på några sätt:

1) Aktivt bidra till att det inte finns alkohol hemma.

2) Ha förståelse för att trötthet, irritation och nedstämdhet är typiska problem i början och kanske ett bra tag framöver.

3) Ge lagom mycket positiv förstärkning när han gör ”rätt”. Du ska inte göra för stor grej av det, men ändå visa att du ser det.

4) Ha tålamod.

Kram ?

Han måste ta ansvar för sitt eget liv. Du kan bara vara tydlig med var dina gränser går. Skönt att han varit nykter i helgen! Tipsa honom om forumet!

Kram ?

Jag jobbar på att ta udden av den skammen. Det är väldigt många som dricker mer än de borde. Jag tar åtminstone ansvar för att jag gjorde det, genom att sluta dricka. Och det är jag stolt över.

Jag hänvisar alltid i första hand till mitt psykiska mående och sömnen - och det är helt sant att jag både mår bättre och sover bättre. Några andra detaljer behöver ingen veta.

Jag tänker att ”komma ut” är det viktiga tredje steget enligt Annie Graces lyckosam-nykterhets-tips:

1) Tro på att du klarar av det.

2) Slå inte på dig själv om du snubblar, upp igen och sikta mot målet. Fokusera på fördelarna med nykterheten - lyft dem mot skyarna!

3) Identifiera dig som nykter, precis som du skulle ha gjort om du utövade en hobby/idrott seriöst.

Konstig nog verkar Annie Grace ha något emot just ordet ”sober”. Hon säger hellre ”I dont’t drink”. Förstår inte riktigt varför ? Kan det vara en nyans i engelskan jag missar?

Eller är det ungefär som att jag inte vill kalla mig nykterist? Lika lite som jag vill kalla mig före detta alkoholist.

Jag är nykter, inte nykterist. För mig är det stor skillnad. Vet inte riktigt varför. Olika värderingar i orden?

Nä, det är nog av samma anledning som jag säger att min dotter har en utvecklingsstörning - hon är inte utvecklingsstörd. Ingen ÄR sitt handikapp/sjukdom.

Kram ?

... och bara svarar Saskijj här att den där saknaden försvinner med tiden. Tror det gäller 100% av alla tillfrisknande. Man (jag) flyttar mig så långt från alkoholen att det den stod för - om någon positiv mening- inte gäller längre. En dag i taget! Kram ?

De flesta av mina vänner och bekanta såg att jag hade problem med alkohol långt innan jag förstod det själv och stöttade mig hela tiden. Hade en kompis som ville att jag skulle bli som vanligt igen ,han har problem själv.
När jag till sist blev nykter på riktigt efter några återfall så blev jag stoppad på torget av en a-lagare som frågade om han fick ställa en personlig fråga men att jag behövde inte svara om jag Inte ville, sen frågade han, du dricker inte längre nu va? Nej inte just nu var allt jag fick fram. Det var väldigt många som förstått långt innan jag gjorde det själv. Jag hade varit nykter i några veckor och var så rädd för att börja igen.
Ibland om folk frågar så säger jag att jag är nykter alkoholist och då har det hänt att folk sagt att de har en förälder eller syskon som är alkoholist. Ibland så säger jag bara att jag har slutat och nu varit nykter några år. Ibland har jag sagt att jag är med i AA.
Nu har jag varit nykter i 20 år, en dag i taget.
Lycka till!

Härligt att du hittat balans i livet! Och att få träffa familjen... Allt gott till dig!

Inte alla helger som pojkvännen pantat burkar/flaskor utan att köpa alkohol ... Men nu hände det.
Inte alla helger han varit nykter men nu hände det.
Saknat en nykter pojkvän en helg, nu hände det.

Kanske han verkligen vill sluta eller åtminstone dra ner på alkohol ett tag som han säger.
Gällande det vet jag inte vad som förväntas av mig, befinner mig som i främmande land. Har som vant mig med onykter tillvaro, men nu då? Har så svårt att fråga.
Det enda jag sagt om att dra ner på alkohol är att jag välkomnar det och att det är bra för hans hälsa ... ? Kanske jag inte behöver säga något mera, om det skulle tas som en stämpel på att jag anser att han haft/har problem.

Sköt om er. ?

Vad fint det låter med att ’komma ut’ ....och viktigt tror jag. Jag har berättat för min särbo och min bästa vän...men inte fler.
Tänker att det är ett steg i resan mot stabil nykterhet.
För mig känns detta med att berätta om att jag slutat dricka som att berätta att jag drack på tok för mkt...
Men det gäller säkert för många av oss ensamdrickare...
Sedan sätter alkoholism olika spår...tror att många av mina nära märkt det på dålig närvaro från min sida....tystnad
Låter som att du hade en härlig helg!

Det enda jag har längtat efter denna helgen är min röd grapefrukt-drink. Så gott var det att dricka det när jag kom hem nu ?

Helt slut i kolan, faktiskt helt urblåst. Vi gjorde en utflykt till Röde sten, under Älvsborgsbron, och där blåste det verkligen. (Garanterat corona-fritt utflyktsmål eftersom vi körde dit.)

God och prisvärd mat hade de på Klippans konstkafé precis bredvid bron. Rekommenderas! Liksom 5:ans B&B i Örgryte. Båda ställen tänker jag besöka igen ?

Nu är jag SÅ glad att jag var klok nog att planera in en semesterdag imorgon också. Jag ska bara sova så mycket jag behöver.

Apropå klimakteriet så kan du ha rätt Se klart. Det är kroppen som säger åt oss att varva ner, motionera, tänka på vad vi äter och dricker. Kroppen skriker åt oss: Ta det lugnt och ligg ner människa!

Att sluta dricka alkohol var det bästa jag kunde ge min kropp faktiskt. Alkoholstoppet har förbättrat min sömn, mitt humör, mitt tålamod, sänkt min stresströskel, och gjort mig mer självsnäll. Tänk att en enda sak kan få så många positiva effekter!

Så nu tänker jag att klimakteriet får ha sin gång helt enkelt. Jag tar progesteron var tredje månad för att få bukt med blödningarna - och hoppas att varje mens är den sista! Östrogen har jag provat som sagt, men jag blir helt deprimerad och suicidal av det.

Nä, nu får klimakteriet rasa ut i den takt det behöver helt enkelt. Jag tränar på mitt tålamod ? Många år har det gått redan, men nu mår jag som sagt bättre än någonsin!

Någon sa att om man hade psykiska bekymmer i puberteten så är risken stor att man får det även i klimakteriet. Vi är alla olika känsliga för hormonernas berg- och dalbana.

Det är just när hormonerna går upp eller ner som vi mår dåligt. När de stabiliserat sig på en låg nivå mår vi bättre. Hoppet finns fortfarande!

Kram ?

Kanske är bättre än att sätta upp ett begränsat mål på x antal månader eller dagar. Helst tar jag en dag i taget. Men är alltid lyckligast när jag vaknat vacker och nykter.

Jag saknar verkligen det där sköna ruset när värmen och avslappningen sprider sig i kroppen... Men den lyckan är sååå förrädisk och kortvarig. Sen kommer ångesten och minnesluckor...

Så... Jag är så tacksam för att du delar med dig av din erfarenhet.

Tack.

Kram Saskij
?

Ja, det är verkligen en gåva att vi på ett sätt hållit ihop ”kärnfamiljen” trots att vi är separerade sen snart sju år.

Vi brukar skoja om att vi driver företaget Familjen AB vidare gemensamt, men från två adresser.

Kram ?

Det har gått ett halvår utan, att träffa barn och barnbarn. Men nu har jag träffat son med familj och dotter med familj. Jag trodde, att det skulle kännas mer ovant. Det kändes bara naturligt. Och nykterheten består. Det är jag tacksam för. Har haft en kravlös period. Utan gym och bridge. Har mitt eget rörelseprogram. Fungerar bra. Inga tider, att passa. Ja, livet går vidare i lugn takt.

Måste uppdatera mig på dina resor, sömn, jobb, döttrar och nykterhet (den känns minst spännande numera).
Fastnade i inlägget om klimakteriet som både du och kaveldun finner onödigt, och jag kan på sätt och vis hålla med. Finns inget trivsamt med det, och är ur led med vår moderna tid. Men för min del påminner den mig om var jag befinner mig i livet, och hjärnan får en liten knuff, ihop med att barnen är vuxna, och barnbarnen. Att förstå på något filosofisk, eller kanske existensiell är plan, att jag åldras. (Och nu med värdighet.)
Jag tror inte vi kommer att komma till att kvinnor i klimakteriet inte skulle jobba heltid, men rent biologiskt- och historiskt- har vi inte levt så länge! Klimakteriet är också en sorts uppmaning att stanna upp, och för hundra år sedan gjorde man det. Obs- tror inte något var bättre förr, men tror att vi idag maxar livscykeln så att vi glömmer bort att det är en cykel...
Vet att du testat hormoner mm, och det är synd att du inte fått det att fungera. Jag testade 2-3 olika innan jag hittade rätt. Kanske dags för en ny gynekolog? Detta om detta.
Ville bara säga hej och så fint att allt verkar bra. Kram kram från soffan. ?