Senaste kommentarerna i forumet

Somnade ca 23, vaknade halv tre och tänkte på jobb ?, och vaknade sedan kl 6 trots att klockan ringde först kl 7.

Ändå har jag sovit gott! Jag är fan inte bortskämd med sömn. 7 tim verkar min biologiska klocka var inställd på. Har märkt det på helger också, att jag vaknar naturligt efter 7 timmar.

Men då är det puckat att sällan få mer än 6 timmars sömn när man ska jobba. Så kl 21.30 får fortsatt vara min nya dags-att-gå-och-lägga-sig-tid.

Och läsa istället för att glo i mobilen är nog också klokt. I mobilen har det alltid hänt något nytt. Med en bok blir jag naturligt trött efter ett tag, och boken finns ju kvar imorgon.

Förkylningen ligger och lurar i farstun. Ska nog köpa esberitox och c-vitamin och ge mig själv en dunderkur i förebyggande syfte.

Ingefära ska jag köpa också! Toppa röd blodgrapedrink med ingefära bara måste bli gott ?

Kram ?

Ps. Jobbtankarna var snarare ett moraliskt dilemma som jag burit med mig sen i måndags. Klockan halv tre i natt hade jag sovit klart på saken. Nu vet jag vad jag tycker och vad jag vill strida för gentemot min chef. Och jag har meddelat henne det också. Väntar på återkoppling från henne. Alltid sova på saken! Inte ta några förhastade beslut om man inte måste.

Imponerad av er som använder mobilen som om det vore en dator. Jag ser sämre och sämre. Bara under sommaren har jag behövt öka styrka på läsglasögonen två gånger. Snart dags för progressiva känner jag. Och ännu än utgift som jag bävar för. Nya datorn har nu anlänt! Nu ser jag vad jag skriver igen :D

Livet rullar på i sakta mak. Känslan av harmoni består. Helt fantastisk känsla som jag inte levt med på mååååånga år. Övertygad om att det är frånvaron av alkohol som ger mig detta. Önskar så att alla som är här kommer att få uppleva samma.

Märker att tålamodet med flickan är så mycket större även om jag i stunden kan bli väldigt stressad när det blir problem på olika sätt. Återhämtar mig snabbare efter en dust.

Träningen fungerar också. Väldigt skönt. Har haft så många bakslag med den, men nu verkar det hålla. Viktigt för att få tillbaka mina hjärnceller men inte minst för att jag behöver den i förebyggande syfte mot drickande i framtiden.

Lyssnandet på böcker fortsätter. Nu senast har det varit Cecilia Svenssons bok "Tack det är bra.." och Kjell Olof Feldts bok om kontrollerat drickande. Båda bra böcker men när det gäller Kjell Olof Feldts erfarenheter kunde jag inte bli annat än matt. Jobbet att kontrollera sitt drickande känns så oerhört mycket större än att sluta helt. Och att sluta helt är verkligen INTE ett litet jobb. Självklart kommer jobbet att minska med tiden, även för de som dricker kontrollerat och jag vill verkligen inte tala emot den möjligheten. För den finns och den fungerar för vissa, det vet jag!

Återkommer säker under dagen. Känner en längtan efter större närvaro här.

Kram så länge!

Pianisten, vi båda har ju kämpat här inne under flera år. Skrivandet är precis som du skriver en tryckventil för att orka med. Jag får även ny energi av att läsa. Det är helt underbart att läsa vad andra skriver och inse att vi människor ofta tänker i samma banor. Tyvärr har vi dock ofta svårt att uttrycka våra tankar och funderingar IRL. För mig känns det bättre att skriva och läsa helt anonymt här på forumet. En dag i taget ?

Jag undviker människor som dricker som pesten....framförallt de jag känner väl. Ytliga bryr jag mej inte om men familj...jag kastas tillbaka till min barndom/ungdom där jag kände skam rädsla och skam runt min mamma främst men även min pappa de få tillfällen han tappade kontrollen och blev uttalat annorlunda. Jag inser att jag har MASSOR med människor runt mej som faktiskt inte behöver dricka. Har inte förstått det. Har inte sett. Men nu ser jag och väljer systematiskt. Vill undvika vinpimplandet till varje pris.

Men frågan jag har till er andra.....har det kommit en känsla av tomhet och brist på glädje efter alkoholstoppet? I början var det ångest för att jag inte visst hur jag skulle klara att bryta vanan. Det gick snabbt över faktiskt....men nu ca 3,5 månad senare utan en droppe alkohol är jag inte glad alls. Känner mej så tom. Kanske står för att jag ska fylla med annat som är mer värt. Ja jag väljer att tänka så....nr man röjer ut skit hemma blir det ju oxå tomt....men sen fyller man ju ut tomrummet med något som matchar stilen. Omdesign av min insida delux.

om du skulle bli förkyld nu. Komplettera dina sov-dead lines med höneblundar hela veckan om du kan. Vila är bästa medicinen mot förkylning. Du har några dagar på dig!
Kram!

Jag satt också uppe och ugglade i natt. Pigg som en spigg. Så kändes det. Men det funkar med en och annan natt med lite sömn om man bara sover sina nyktra timmar de flesta nätter.
Kram!

Skönt att det känns bättre nu Finalisa! Låter som en underbar plan för dagen. Själv ska jag till kiropraktorn. För andra gången ska vi försöka fixa att jag blev sned i bäckenet när jag var på Bounce med flickan i två timmar på sportlovet...
Kram!

Tack alla , alltid lika fint med påhälsning. Appen ska jag kolla, nu glömmer jag hela tiden. Antabus är avslutat och vi bestämde att jag ska gå till a mottagningen 1/g var 3dje vecka för uppföljning. Naltrexon ska jag behålla, vet inte om det hjälper, men jag chansar inte med något denna gång, jag tänker 1-1,5 år. Några saker att tänka på nu och i framtiden får bli. En dag i taget, det viktigaste först ( nykterhet), jag är inte ensam, jag är värdefull, jag glömmer inte varför jag ville bli nykter, jag lyfter inte det första glaset......

Du har säkert rätt i att det blir värre med åren. Kroppen är inte lika tålig längre.
Så den sa ifrån på skarpen denna gång! Vilken rejäl smäll jag fick!!??
Först idag, på dag 5, känns det som jag är helt återställd, tack och lov??

Idag ska jag ut på långpromenad i naturen. ??? Det ska bli jättefint väder ☀️och jag ser fram emot att packa ryggsäcken?

Fibblan, Glädjestad och Friskeby låter som helt underbara ställen!???

Kram ???

Hoppas du kom till ro till sist..?
Och som du säger är det bättre att vakna trött ? än bakis...?

Härligt med nykterheten och många fina och bra känslor man förnimmer på den vita vägen✌️ ?

Kram ???

..för flera timmar sedan..?
Svårt att varva ner..Men utan alkohol kommer jag ändå vakna piggare, än om jag valt att göra som förr.. Hellre lite svårare att komma till ro på naturlig väg, än o döva med gift, som bara skapar konstgjord sömn ändå..
Mår bra, för jag är nykter✔️☺️.
Kram och godnatt ?!
/Fibblan ?.

Hihihi ?, måste få skratta lite mitt i allt! Nä, du - det vedervärdiga stället har vi varit på så mkt vi ska✔️?! Finns inget att hämta där✔️! Nu tuffare vi vidare mot Glädjestad och andra små "Friskebyar"??!
Sov så gott?!
Stor kram!
Fibblan ?.

Du har så fruktansvärt rätt. Gjorde precis samma sak när jag slutade snusa, lät en hel stock ligga i bilens dörrfack utan att röra den. Gav till sist bort den till en vän.
Jag har både öl och vin hemma och en hel låda whisky som jag tänkte sälja. Vill att allt ska vara normalt så att man kan bjuda gäster och flickvännen. Jag vet att det är dumdristigt men det ingår i mitt spel mot mig själv för att testa mina gränser. Jag måste ju lära mig att motstå frestelsen. Rätt eller fel men jag ska även rådgöra med psykologen när hen känner till mitt case.
Den där halvdruckna flaskan ryker imorgon och all annan öppnad starksprit också för den delen.
Stort tack för peppen och kramen

Kram?

Och gör dig av med flaskan imorgon. Onödig frestelse. Tillfället gör tjuven.

Stort grattis till två nyktra månader!

Kram ?

Kläder o sånt
Är inte så kul att köpa kläder... men jag hittade i alla fall en lite tjockare träningsjacka på rea som nog ska kunna hålla mig varm en bra bit in i hösten o vintern. Uh. pannlampa? Mja.... men säkert dubbar, för det brukar kunna vara svinhalt på vintern numera :-)

Har inte velat köra intervaller tidigare, för det har känts bra kunna komma upp till ganska många kilometer, men du har helt rätt, växlingen och intervaller är nog nästa steg :)

Nej träning o ganska mycket annat brukar jag landa i att jag gör det själv, är mest en tävlingsmänniska mot mig själv, iofs missar jag gemenskapen då, men det är något jag får plocka upp på andra ställen. Och det jag också gillar med just löpning (fattar inte varför jag slutade...) är att man kommer ut i alla möjliga väder, och det egentligen inte finns något hinder bara man har skor (och det inte är för kallt). Jag sprang t.o.m i Hyde park en gång för tre evigheter sen när jag var där på semester. Det var coolt!

Ikväll blev det kajak o middag, i en av sjöarna i närheten, jag landade på en sandstrand. Tyvärr hade jag glömt dosan mini-portion. Men se där, i ryggsäcken fanns en original portion. Haha. så nu har jag matat tillbaka mig till samma nivå som för några dagar sedan... Men har massa dosor mini hemma så kommer nog gå tillbaka och andas in sådana....

Det var skönt vara ute, tills jag, när jag klev ur och inte märkte att vänster ben somnat. Plums så blev jag blöt. Men det blir ju inga olyckor när det är 20 cm djupt vatten. Mer roande...

Japp, nu är det nästan två månader men ikväll blev det tufft. Provade att vara ensam och mysa lite med film och bara umgås med mig själv. Suget och lockelsen dök över mig och jag började tänka tvångstankar om den där flaskan som ligger gömd (jag vet, skjut mig). Jag kraftsamlar och stärker mitt psyke och kände att jag skulle skriva här. Vill inte oroa min flickvän nu när det gått så bra hela sommaren. Jag lovar mig själv, jag ska inte dricka något ikväll. Bara gå till sängs och titta på nyheterna. Gud vad stolt och nöjd jag kommer att känna mig imorgon bitti ??
Första samtalet med beroendecentrum nästa vecka. Endast per telefon och två månaders väntetid, galet dålig tillgänglighet.
Det blir bra det här.

Känner mig jämnt trött, åtminstone på jobbdagar. Det är så normalt att jag knappt tänker på det.

Nu funderar jag på om jag dessutom har förkylning på g. Vore så jävla typiskt nu när vi ska åka till Gbg i helgen ? Har lite rossel i halsen, som kanske utvecklar sig till halsont, och en konstig huvudvärk som jag tror utgår från skuldran (dålig arbetsställning?)

Jag bryr mig typ aldrig om jag blir sjuk annars, men att ställa in resan till helgen vore KATASTROF. Då kan jag få en lätt släng av hypokondri. Ja, ja. Allt blir som det blir och går som det går.

Men jag kan göra en sak. Jag kan lägga mig tidigare på jobbdagar. Och ge fan i mobilen och läsa en bok den sista halvtimmen innan det är dags för ljudboksinsomning.

Så kl 21.30 får bli min nya dags-att-lägga-sig-deadline. Då kan jag släcka senast kl 22.30 och förhoppningsvis sova kl 23. Då får jag sju timmars sömn om klockan ringer kl 6. (När jag jobbar hemifrån blir det dessutom 8 tim sömn om klockan ringer först kl 7.)

Kram ?

Jag har också haft återfall flera gånger med olika konsekvenser som följd. Jag tycker att Antabus fungerar bra för mig. Jag har aldrig haft abstinens så det kan jag inte uttala mig om. Hoppas det går bra för dig.

Ja det är nog just den funktionen skrivandet har för mig och många anda. Både som en hjälp till att sätta ord och finger på punkter och känslor. Och som en tryckventil för att orka med det.

Kram

Kanske dom talar om mig som hon som är så jävla stark.
Driven. Snabb.
Den där bruden som är kul att ha att göra med.
Kanske dom talar om mig som hon som jämt var full.
Ångestfylld. Trött.
Den där bruden som var en jävla alkis och som inte kunde skärpa till sig.

Oavsett vad dom än säger om mig, så måste jag kunna få vila och beundra mig i mitt mod. I min styrka.
Men säg mig, varför känns det inte alltid så vissa stunder?
Det är som en skugga som följer mig, i vissa situationer, som jag bara inte blir av med.
I dessa situationer blir jag istället högpresterande som för att motbevisa att det som kanske viskas bakom ryggen på mig känns främmande. Det är inte längre än del av mig.

Oavsett vad dom än säger om mig, säger det kanske ibland mer om dom själva.
Varför pratade dom inte med mig om dom nu såg mitt missbruk?
Varför hjälpte dom mig inte?
Om jag blickar tillbaka så vill jag inte ha något ogjort, jag hade inte klarat av att ta ett erbjudande om hjälp för att tillfriskna eftersom min skam inför den här sjukdomen var, och är, för stor. Jag var tvungen att göra det på mitt sätt. I det tysta. Jag är så oerhört tacksam för att det vart så, och jag är så tacksam för den platsen jag är på idag, och för de få personer som har bidragit till mitt tillfrisknande, professionellt virtuellt, och de som fysiskt har bidragit med glada hejarop och stöd. (Tack!)

Det är så typiskt denna sjukdom som kallas alkoholism, att vi blir så självcentrerade och rent av egoistiska. I mitt fall finns den strimman kvar enkom när jag tänker på mitt förflutna.
Jag försöker ta ett par djupa andetag när den tanken kommer och tänka att nog har mina gamla arbetskamrater annat att avhandla än lilla mig på en återträff.
Jag försöker tänka att det säger mer om mig själv och min självkänsla i tillfrisknandet, än om mina gamla kollegor, att jag tänker på det här viset.

Jag borde verkligen släppa tanken, för jag är den som står mig själv allra närmst, och jag vet att även en jävla alkis kan ha en riktig kämparglöd och inre styrka när allt kommer omkring.

/Dee

"Just nu mår jag bra av min alkohol konsumtion... ...Ändå känns det som att jag vill må ännu bättre."

Summerar på spiken min egen situation och varför jag fortfarande hänger här. Skriva av sig. Påminna sig om sin egen historia och små framsteg.
Torns senaste inlägg här väcker lite funderingar. För egen del känns de direkta problemen av alkohol borta och de inre striderna om när dricka eller inte, alkohol finns inte ens kvar i tanken under vardagarna. Men jag har sedan en tid tillbaka stora bekymmer med energi och motivation och jag kan titta tillbaka på två helger med relativt hög konsumtion i samband med festligheter.. kanske är man för nonchalant och inte tar detta i beaktning.

Kämpa på kompis

Nu blir jag också inspirerad att endast snusa ”medvetet”.

Kram ?

Föreningsliv? Eller allt sånt är kanske otänkbart om du tillhör riskgrupp?

Såg ett så trevligt initiativ som har gjorts i en grannkommun. Äldre kan anmäla sig och matchas med en ”promenadvän” som de kan promenera med och avsluta med fika. Man hade samarbete med olika kafé som hade rabatt och coronaanpassad servering.

Och promenaderna var också coronaanpassade. Man möttes utomhus och höll 1,5 meters avstånd.

Den typen av promenader brukar jag ta med min mamma nästan varje helg.

Kram ?

Skrivande funkar som självterapi för mig. När jag skriver tvingas jag sätta ord på vad jag tänker och känner.

Ibland börjar orden nästan resonera med sig själva. Och ibland får jag en aha-upplevelse - just det, det är ju det som skaver!

Kram ?

Befinner mig i en lång seg energiätande svacka. Allt är tungt. Jobbet är tungt. Vardagsrutinerna fungerar inte. En stor mental vägg. Som i det där gränslandet man befinner sig i ibland när man känner att man håller på att bli sjuk, men det bryter inte ut på riktigt. Jag tycker jag är snäll mot mig själv. Känner efter med träningen, håller igen, förenklar, vilar.
Förra helgen fick jag ont i halsen, gick och tog ett convid-test och stannade hemma från jobbet i 3 dagar. Bara vilade. Testet var negativt och halsontet försvann ganska fort, jag kände mig återställd och gick tillbaka till jobbet. Gick och tränade ett mjukt pass. Hela helgen som var vilade jag i stort sett, förutom ett träningspass i söndags förmiddag. Blev fruktansvärt dålig efter passet, illamående, utmattad.
En liten panik växer inom mig för att jag inte kan sätta fingret på vad problemet är. Jag känner mig både kroppsligt och mentalt trött men kan ändå prestera när jag tränar, känner ingen svacka i styrkan.
Min erfarenhet av mig själv säger mig att jag ska fortsätta kriga och inte lägga mig med täcket över huvudet men nu har kriget pågått i flera veckor och energin börjar sina ordentligt.