Senaste kommentarerna i forumet

Lördag...
Jag har beredskap i jobbet, och i natt blev jag väckt och fick jobba ett par timmar (hemifrån), det tog säkert en timme innan jag lyckades somna efteråt, det brukar alltid vara svårt varva ner direkt efteråt. Så morgonen blev seg, tror att radion hade spelat p1 minst en timme innan jag vaknade till liv...

Men efter ett par kannor kaffe och lite frukost så slet jag på mig joggingskorna och gav mig ut i skogen. Långsamt tempo, som alltid, idag utforskade jag nya vägar för att få ihop fler kilometrar. Skönt och kul. Det var många ute i skogen, både joggare, cyklister och de som promenerade. Jag fick själv ihop årets rekord i sträcka - 7 km! Långsamt, på den tiden sprang jag en mil för massa år sen ;-). Men supernöjd ändå.

Nu ska jag varva ner, duscha o joxa på här hemma en stund, och sedan åka på ett kalas för ett av syskonbarnen som fyller 10 år. När de fyller 10 nu för tiden så är det två kalas, ett för oss i släkten, och ett för vännerna. :-) tänk vad annorlunda det är mot förr. Nu är det filmkväll, tacos, och allt möjligt. Och presenter så det rinner ut genom öronen på barnen. Huvudsaken de ser bakom presenter o allt, och förstår att vi älskar dem.

Hur kvällen blir sen vet jag inte, förutom nykter.

Tack Fibblan?
men Nä... min morgon var inte god idag...?
Tyvärr så tog jag ett planerat återfall igår...
Det var ingen impulshandling utan en förhandling med? som började redan på torsdagen.
Så igår släpptes spärren och jag valde att dricka hela kvällen.
Skäms över denna idioti!!!?

Men nu står det 29-1 till mig iallafall och jag tänker inte ge efter mer.
Mitt straff idag är att må dåligt och jag hoppas denna dagen passerar snabbt...vill tillbaka på den nyktra vägen så fort som möjligt!

Önskar alla en fin helg☀️
Kram ???

Det är helgen 19-20/9 som vi ska till Varberg. Det hade varit hur kul som helst att tjöta IRL, men det är ju min dotter som jag ska ägna mig åt huvudsakligen den helgen. Hade varit snopet om du dök upp och stal showen ? Vi får planera en annan IRL-träff allihop här på forumet!

Men du hade nog känt igen mig. Tror inte där finns så många par i kombon medelålders mamma-ung vuxen dotter. Där är nog mest kärlekspar och kompispar. Men jag kan ha fel. Det har hänt förr. Någon gång ?

Sen finns det nog flera spa-ställen att välja på i Varberg. Vi har valt det allra mest kustnära och jag hoppas på bad i kallbadhuset också. Äldsta dottern är ju inte badkruka, som den yngsta har blivit. Annars badar jag självsam.

Kram ?

Tack för att du hälsade på hos mig, och tack för fina ord. Här kommer massor av kramar från mig till dig ❤️

Totalt är den senaste dokumentären om Pia, ”Det sköra livet” 2 x 60 min. Sen finns det tre tidigare dokumentärerna om Pia som heter ”Det svåra livet”, ”Det nya livet” och ”Leva livet”.

Kan rekommendera Tom Alandhs dokumentärer om Martina också. Hon har downs syndrom och är född i en tid då hennes mamma var minst sagt pionjär på området.

Det ”normala” då var att barn med handikapp lämnades på barnhem och senare mentalsjukhus. Men mamman behöll sin dotter hemma och ägnade hela sitt liv åt att Martina skulle få bästa möjliga liv.

Martina själv är en underbar personlighet. Så underfundig och rolig, samtidigt som hon är dödens allvarlig och seriös.

Jag börjar gråta varje gång jag ser de dokumentärerna. Jag blir så rörd. Tom Alandh kommer så otroligt nära Martina - och det betyder så mycket för henne.

Söker man på ”Martina” på svtplay får man upp alla dokumentärer om henne. Martina fyllde 50 år 2019 och Tom Alandh har dokumenterat hennes liv sen hon var 5 år gammal. Helt otroligt tidsdokument.

Kram ?

God morgon,
Jag vet ju att du är himla nöjd med ditt jobb som går så bra att kombinera med dit stora intresse, en otroligt bra balans ju! Jag vill dock instämma med Kaveldun att jag tycker du är alldeles för ung för att sluta drömma om nya möjligheter. Fiske-business skulle jag säga är min grundaste kompetens... men bara att börja fundera över vad man innerst inne önskar och längtar efter tror jag är bra pulshöjning för känslolivet. I tid med att barnen blir stora så växer också lusten att utveckla sig själv.
Precis som Kaveldun var jag mycket sen med att ta/ få fast anställning men har relativt sent ändå fått chans att lära mig mycket! Senast i våras fick jag ett nytt uppdrag, jobbigt och stressigt men samtidigt stor glädje i att få lära nytt, samt utvecklas, så spännande.
Jag propagerar inte för någon karriär-strävan men att växa och se der föränderliga livet forsa fram är himla kul! Hoppas du får en fin lördag, jag är den enda som är vaken här- dessutom med huvudvärk.. Kram ?

Tack! Det känns riktigt gött? Tiden rusar iväg!
Och grattis till dig själv. Vi ligger ju lika du och jag??
Kram?

Själv haft en morgon fylld av barnens villkorslösa kärlek och blir rörd både av den och när jag läser dina fantastiska beskrivning av hur kärleken till dina barn är??. Känner igen mig i och småler när du sätter huvudet på spiken☺️! Visst navelsträngen klipps, men de är fortfarande och för alltid sammanlänkade med oss och jag instämmer med känslan att det känns fysiskt än, som ens egna kropp! Skönt att du håller i ditt avstånd till giftet och att det känns självklart ?❣️ 200 dagar har det hunnit bli?! Stort GRATTIS till dessa och till alla vackra känslor som får leva med sin äkthet, som de ju kan och har möjlighet till, när vi inte tillför alkohol, som inte gör annat än att bedöva.. Visst, vi får tas med de jobbiga känslorna med..men det är det såå värt i långa loppet! Detta är livet!

Var längesen jag skrev, men nu när jag gör det, så vill jag passa på att än en gång tacka för din närvaro här. Du inspirerar och är en god vägvisare ?!

Har också sett de andra dokumentärerna om Pia och tänkt se även denna. Kanske kan passa bra denna regniga dag☔. Gripande och också en värdefull påminnelse om hur starkt giftet är.. sorgligt att hennes dotter trampade in på den stigen också ?.
Önskar dig en fin dag och fortsatt framgång på DIN nyktra stig??!
Kram!
/Fibblan ?.

1 månad ???!! Förvånas över hur snabbt tiden går..?, men det är inte desto mindre härligt att höra att du nu har en hel månad av nykterhet bakom dig nu?! Stort GRATTIS ?!
Även om jag vet att det finns skyar av orosmoln och annat som gör livet kämpigt emellanåt, så låter det som att livet känns hanterbart och t.o.m bra just nu(?) Låter så trivsamt med akrylmålning, språkstudier och träning☺️. En härlig mix av bra saker du kan göra för dig själv och ditt välmående. Viktigt ?! Och så nykterheten förstås. Allt, verkligen allt blir bättre när man lyckas låta bli giftet?!
Fortsätt så, FinaLisa?! Så fint att höra?!
Stor kram!
/Fibblan ?.

Ligger i badkaret och tar mitt sedvanliga kvällsbad.Ovanligt mycket på jobbet i kväll och tiden flög fram. Läste någonstans här att min forumskompis Andrahalvlek skulle på spahelg i Varberg om ett par veckor och det slog mig att det ska ju jag också. Hmm, det hade ju varit nice om vi stötte på varandra och kunde tjöta lite live. Men jag vet ju inte hur hon ser ut så jag hade helt sonika fått traska runt på spat och ställa frågor till kvinnor i liknade ålder. ” Hej, är det du som är Andrahalvlek?”?Hmm, känns sådär. Fick gå upp ur badkaret och dubbelkolla i vår väggalmanacka och det var visst helgen före som vi skulle dit. Tråkigt, men kanske lika bra. ?

Avslutningsvis några ord till alla nybörjarhjältar här som slåss mot sug och rastlöshet. Håll ut, ni fixar detta! Kram

Kan verkligen rekommendera Tom Alandhs senaste dokumentär om missbrukaren Pia, som han följt i nästan 20 år, på svtplay.

Även Pias mamma Ann-Marie och Pias två barn Jonas och Jennie finns med i dokumentären. Dottern går tyvärr i mamma Pias fotspår ?

Alandh har gjort flera tidigare dokumentärer om Pia under dessa 20 år, och jag har sett dem alla. Väldigt fina och kärleksfulla.

Kram ?

Den delen av min hjärna har just visat sig vara vid god vigör. Man kan inte slappna av.

Grattis! Bra jobbat! Låt dessa 6 veckor bli till 6 år.

På fredagar i min vardag är det bytdag. Yngsta dottern byter hem. När hon har varit hos mig en vecka så kör jag henne till sin pappa, och han bjuder på middag. När hon ska komma till mig är det jag som bjuder honom på middag.

Tidigare hade vi söndagar som bytdag. För 1,5 år sedan när jag träffade en kille jag gillade så bytte vi till fredagar, eftersom den killen hade fredagar som bytdag för sina barn. Det var enda chansen för att vi skulle kunna träffas utan barn.

Jag och killen har inte träffats på ett år snart, men vi har inte bytt tillbaka till söndagar som bytdag.

Jag gillar att dottern byter hem på fredagar. Då får jag och dottern en mysig helg ihop ❤️ Och det är rätt skönt efter en vecka med pratkvarnen att få två lediga dagar och göra vad man vill också.

Det som känns nytt i och med nykterheten är att jag som ikväll inte har lika bråttom hem till min lägenhet - och vinet! Jag sitter kvar lite längre vid köksbordet och pratar om ditt och datt.

Just ikväll pratade vi mycket om nästa helg, då vi gemensamt ska åka till äldsta dottern i Göteborg eftersom hon fyller 23 år.

Jag blir alltid nostalgisk när hon fyller år. Jag minns den första bebistiden otroligt väl. Det var så enormt omvälvande att bli mamma, men jag var euforiskt lycklig och kärleken var så enormt stark ❤️ Starkaste känsla jag upplevt i hela mitt liv tror jag.

Med yngsta dottern var den första tiden väldigt annorlunda eftersom hon föddes svårt sjuk. Hon var fyra månader innan hon skrevs ut från sjukhuset första gången. Med henne grumlades kärleken av känslor som ilska, sorg, vanmakt, skräck. Under väldigt lång tid, flera år.

Kärleken till barnen är verkligen speciell, den går utanpå allt annat. Jag skulle utan att blinka offra mitt liv för att de fick leva och må bra. De är som en förlängning av mig själv, nästan som en extra kroppsdel som lever sitt eget liv.

Djupa tankar för en självsam mamma en fredagkväll framför tv:n. Med alkoholfri öl och choklad som fredagsmys.

Något annat som är nytt i och med nykterheten är att jag är kvällstrött. Lägger jag mig kl 22.30 när jag ska jobba så lägger jag mig typ kl 23-23.30 fredag och lördag. Ingen nattuggla här längre.

Kram ?

Tack för alla hejarop ?

Jo, ingen av de tidigare gångerna lyckades jag särskilt många veckor, så jag är just nu på rekord för min del :) 9+ veckor. Vore ju dumt sumpa det :) Men det går ju låta reptilhjärnan ta över snabbt om man har lust.

Sluter mina ögon. Jag har lagt mig på sängen. Klockan är 17:15. Och jag har en orolig och rastlös känsla i kroppen.
- Hej Sug. Det var länge sen. Jag hade glömt bort dig, det var så länge sen att jag nu fräser och spottar som en vampyr i morgonens första solstrålar. Men... välkommen hem till mig!

Djupt andetag. Andas ut. Ett till djupt in. Ut. Ytterligare ett. Håller andan. Räknar ner från tre, två, ett. Andas ut.

- Jag behöver förstå varför du är här, idag är det överjävligt, om jag inte hittar orsaken till varför du är här, kan jag inte heller acceptera dig, för att bli av med dig.

Jag andas in igen. Och ut.

- Jag vägrar vara rädd för dig. Jag vill acceptera och gå med dig en stund, men tills dess jag hittat orsak åsamkar du mig bara ett gnagande obehag och ångest.

Jag fortsätter blunda. Går djupt in i mitt medvetande. Felsöker. Och plötsligt har jag hittat felet. Det som egentligen inte alls är det fel, utan tillhör livet. Känslan som jag inte hanterat ännu, nykter.

För en tid sen så tog en djup och innerlig, ärlig och vacker relation fart, detta till trots att det skiljer oss många många år emellan. Jag har funnit en själsfrende och troligtvis den personen som varit ämnad för mig, bara det att han råkat födas helt osynk med mig.
Jag vågar knappt tala om den relationen med någon annan än med honom, och han bekräftar mig med att känna det samma tillbaka.
Det är så jävla konstigt alltihopa, fast kanske ändå inte, det känns så konstigt att kunna vara såhär lycklig, i stunden. Just nu. Hela tiden.

Känslan jag försöker hantera kallas väl lycka, välbefinnande och förälskelse, som jag egentligen skulle vilja fly undan med att dricka alkohol, eller förstärka, det är en mix av anledningar till att jag känner som jag gör idag, för att jag är rädd för att känna såhär, för att jag undrar om det är totalt fel, för att jag undrar vad det är som är fel på mig, varför jag inte kan träffa någon jag har chansen att bygga nått på riktigt med och för att det är totalt jävla vackert att få leva, att få vara en sol som klivit direkt in i hans liv och för att han fyller mitt med skratt, djupa samtal, och en mening och att ensamhet känns totalt jävla meningslöst helt plötsligt.

Under tiden jag skrivit det här har jag vunnit över suget.
Varför leva livet okomplicerat?
Jag är en enda stor komplikation liksom.

/Dee

Jag tror det är en bra idé att hänga kvar här även om det går bra för stunden. Visst hade du varit här tidigare och sedan fallit in i ditt gamla mönster. Har för mig att jag läst det i din tråd. Stanna kvar och fortsätt skriva när du får lust. Det tror i alla fall jag är en bra långsiktig strategi.

Jo, det finns längre helt nyktra perioder i mitt liv. Det är därför jag vet hur bra jag mår när jag avstår helt. Ändå finns det någon form av sorg och saknad av en liten skvätt undre kontrollerade former hos mig. Har aldrig haft något större sug efter alkohol utan mer bara druckit på rutin. Typ när det är fredag ska man dricka alkohol eller har man främmande ska man bjuda på alkohol för det är mysigt. Just nu mår jag bra av min alkohol konsumtion så egentligen ska jag väl vara rätt nöjd med livet. Jag går på gym 2-3 gånger per vecka och tar långa promenader nästan varje dag. Ändå känns det som att jag vill må ännu bättre. Det är väl därför som jag har kvar min profil här inne. Dessutom gillar jag människorna som skriver och berättar om sina erfarenheter på forumet. Vi har många berörningspunkter och igenkänningsfaktorn är hög även om vi inte har exakt samma problematik. Tanken på hel vitt slås med min tanke om kontrollerat drickande. Det är inget större slagsmål mellan dessa tankar men de ligger och pyr i min hjärna. Idag är i jag i alla fall nykter och kommer att vara det ett bra tag framöver.

Vad härligt att du trivs bra med ditt drickande och har klarat att dra ner ordentligt, bra jobbat! Jag tänkte på en sak bara,hur många längre helnyktra perioder
har du haft de senaste åren? Dvs minst 3 månader utan en droppe alkohol, helst längre. För egen del var det
först då som de verkliga fördelarna och bättre mående av att inte dricka något alls började komma. Innan dess är det omöjligt att veta att man mår bra av att inte dricka alls. I all välmening, om du inte har testat en längre nykter period, så kan det vara värt att prova. Men du gör självklart som du vill, huvudsaken är att man känner att man mår bra och trivs. Både i nuläge och hur man vill ha det i framtiden med tanke på hälsa osv.

En dag i taget som sagt! Ha det bra.

Vet du, jag tror jag brydde mig mer om min vikt när jag drack... det känns absolut mindre viktigt nu, men kan hålla med dig - jag hade gärna varit en av de som tappade 5-10 kilo av att jag slutade med öl. För det trodde jag verkligen skulle vara en bieffekt, kanske har jag gått ner 1-3 kilo, det fluktuerar dock en del.

Bättre vara lite rund o go runt magen än rund under fötterna!

Att hålla nolltolerans när det finns barn o barnbarn i huset skulle nästan vara lagstadgat, för det finns nog inget som är mer dumt än just det. Inga barn (tycker jag) ska behöva vara med vuxna som dricker.

Håller med ; att hänga här o kolla av tror jag att jag vill fortsätta med, för om det någon dag blir skitjobbigt finns ju vanorna kvar att skriva här, istället för att bara försvinna ner i flaskan utan att någon märker det.

Skönt att knät är bättre också ?

Kram ?

Ja, det gick åt lite energi igår för att bestämma hur mycket jag skulle dricka. Den energin skulle jag kunna ha användt till andra aktiviteter. Jag har aldrig kunnat idientfiera mig själv som alkis. Har ett kluvet förhållande till alkohol. Ibland uppskattar jag att dricka bara jag slipper bli full och sedan bakfull med ångest. Min tråd heter "fyller ångest". Jag hade hamnat i ett läge då jag per automatik gick till bolaget och handlade alkohol när jag började skriva här. Jag använd då alkohol både som bränsle och avslappnings medel. Mitt jobb tog all min energi på den tiden. Först jobba jag full dag på kontoret sedan fortsatte jag jobba hemma på kvällar och helger. Jag fick insikt och drog ned rejält på drickat. Insåg att jag mådde bäst av att inte dricka alls. Jag har numera ett stabilt och kontrollerat förhållande till alkoholen. Jag tror gårdagens förhandling innan AW om vad jag skulle dricka är en del av min förändringsresa. Dessutom har jag skrivit ner vad jag tänkte och kände innan jag drack. Det känns bra att ha detta på pränt för framtida bruk. Nu laddar vi för en helg tillsammans med barnbarnen som ska bo här hos oss. Vi dricker aldrig alkohol när barn eller barnbarn finns i huset. Den regeln tummar vi aldrig på.

Trevlig nykter helg på er alla forum vänner.. En dag i taget ;)

Idag tog jag på mig jeans för första gången på evigheter. Kändes konstigt. De hade krympt en smula, mest i midjan. Hm. Men jag fick på mig dem!

Önskar jag tillhörde dem härinne på forumet som går ner i vikt under nykterheten, men sådant får man inte välja tyvärr.

Jag ska inte säga att jag struntar i vikten, för det gör jag inte. Jag har bantat större delen av mitt vuxna liv. Jag hade nog varit miljonär om jag hade fått en tusenlapp för varje kilo jag gått ner under årens lopp ?

Tyvärr har jag gått upp alla kilon igen, och lite till. Mitt dåliga mående som kommer i skov är en bov i sammanhanget.

När jag är deprimerad äter jag knappt alls. Får inte ner maten, har ingen aptit alls. Kan rasa 10 kg på tre veckor. När jag sen mår bättre igen så äter jag desto mer. Ofrivillig jojo-bantning. Min ämnesomsättning är kajko helt enkelt. Klimakteriet gör inte saken bättre, då ökar fettcellerna i omfång tyvärr.

Men jag har i alla fall landat i att vikten är som den är. Jag behöver gå ner i vikt för hälsans skull, och jag gör så gott jag kan - och det är alltid tillräckligt.

Hellre må bra och vara tjock än att må dåligt och vara smal. Kan jag på sikt sluta med min SSRI-medicin så påverkar det nog vikten positivt också.

Kram ?