Senaste kommentarerna i forumet

… att sova. Svårt att koppla av och känna mig trygg i att någon annan skulle ”ta hand om”.
Jag tror iaf jag förstår life av det du beskriver.. stor kram 🥰

Jag återknyter till ditt svar ovan. Att lära sig att inte känna oro (när föräldrar bråkar/dricker) är inte att man inte känner oro, utan att man kanaliserar den på annat sätt. Tänker jag. Man kan vara så fylla av oro att själva beteenden blir bekymmerslöst. Om man läser lite om affektteori blir det ganska logiskt. Liksom att bära på så mycket skam i sig själv, att konsekvensen blir att vara skamlös.
Ofta har de där jobbiga känslorna liksom konverterat och är inte helt lätta att få fatt i. Det är svårt för den alltid glada- att hitta sin känsla av sorg, kräver forskande och mod. När mina föräldrar grälade var mina öron som tefat. När de blev fulla likaså. Jag reagerade med att ha svårt

Alla fina, kikar in en kortis. Blir ju inte ofta precis. Måste komma in o läsa sen om hur ni har det, för mig går det bra i alla fall.
Fick en bra grund, står stabilt i nykterheten. Mycket ändrar sig vartefter tiden går och det på ett så positivt resultat så man kan inte fatta det där i början, eller hur? 4.5 år är det snart för mig. Såå gött, björnkramar🤗

Vi uppträdde i ösregn 🤣 Bland det knäppaste jag gjort. Men vi höll oss varma genom att sjunga och dansa, och det var roligt. Roligt minne blir det.

Kram 🐘

@Sattva ❤️Ja, jag tänker också att det kommer bli bra en dag! Något som jag har varit medveten om men medvetenheten har inte gått in i mig på djupet det är det här med energitjuvar.

Jag har en kollega som är vikarie h oss. Började h oss i början på förra året och kommer sluta sista augusti. Hon är trevlig och lätt att prata med. Så jag sökte mig lite till henne mycket pga att jag kände mig ensam. Det visade sig att hon kände sig ensam. Vi pratade inte så mycket m varandra på jobbet. Sitter på olika plan. Hon är sekreterare och jag behandlare. Så vi skrev/skriver på Messenger…långa meddelanden…och det blev mycket negativt om vår arbetsplats. Saker som jag mer konstaterat att så är det dessutom kunde hon likna min syster väldigt mycket i vad hon sa till mig. Det var i all välmening men jag kände att jag behövde inte de råden…ville/vill bara kunna säga saker utan att det blir så stort. Faktum är att hon är en energitjuv för mig…även om jag inte tycker att min arbetsplats är den bästa så tar det negativa så otroligt mycket energi och det leder ingen av oss framåt vare sig hon el jag. Jag känner att vi kan ha liknande behov av en kollega men jag känner att jag kanske inte får det på min arbetsplats. Så jag försöker känna inåt och känner att jag måste vara mig själv…att ge utan behöva få tillbaka. För att uppmärksamma en annan person, säga ngt positivt det ger mig själv så mycket.

Nu måste jag sluta skriva för jag ska sminka mig. Min man och jag ska åka utanför stan och äta på en ”finrestaurang” brukar inte göra det men idag får det bli så. Vi firar 33 år som gifta min livskamrat och jag❤️ Det har inte alltid varit så enkelt, ibland har jag tvivlat och att han fortfarande valde mig efter alla år som jag satt i fåtöljen och drack. Han blev ju dock starkt medberoende. Så mycket tungt vi har mött i vårt liv och även mycket glädje men tack och lov så har vi valt varandra hela tiden🙏🏻❤️Jag är ytterst tacksam för det🙏🏻 Om inte jag hade varit nykter hade vi inte valt den restaurang som vi ska besöka ikväll eftersom vi måste köra bil. Så jag ser framemot kvällen!

Kramar 🌺💕

I ungefär 10 år har jag på olika sätt försökt kontrollera mitt drickande med varierande resultat. Det senaste året har det dock gått bättre än någonsin. Jag tog hjälp och hittade tillslut vad jag känner är den ultimata lösningen, antabus. Jag har nämligen kommit på att nyckeln till att jag ska kunna hålla mig nykter är inte bara att hålla de långsiktiga vinsterna synliga för mig utan även den omedelbara konsekvensen är nödvändig. Den konsekvens som antabus ger.
Detta gav mig ett lugn och ett hopp som är svårt att beskriva. Plötsligt kunde jag vara, och är, den jag alltid önskat. Min tro på mig själv i nyktert tillstånd vet inte så många gränser.
Men det är bräckligt så klart. Det är också en tro jag har. Tron på alltings bräcklighet.
Så när min tro på mig själv är som starkast passar jag på, för jag vet ju också att det inte krävs särskilt mycket för att rubba den. Jag passar på att skaffa mig ett fantastiskt jobb, passar på att skapa en fantastisk version av mig själv, passar på att bygga upp en lika fantastisk relation till mina barn. Inget av detta hade funkat om jag samtidigt dricker, det vet jag av erfarenhet.
Alkohol har alltid gjort mig dummare och fulare än vad jag egentligen är. Den har sövt mig men också gett mig pauser från mig själv. Jag har tänkt att de varit välbehövliga. Och det kanske de har varit, jag tror säkert många av oss använder alkohol för att undkomma oss själva.
Sist jag hängde här i forumet hade jag ett större behov av komma undan den jag är. Tack och lov är det behovet mycket mindre idag.
Det tragiska i min strategi är att jag lägger väldigt stor vikt vid min Antabus, den är avgörande tycker jag. Den ger mig den sista styrkan jag vet att jag behöver. Därför är det tragiskt att min kropp plötsligt bestämt sig för att jag inte tål den...
Mina levervärden har flippat ur, märkligt och en smula komiskt då de aldrig gjort det när jag drack. Även kliniken är förbryllade.
Först fick jag panik när jag fick beskedet, kände att min kropp stod och hånskrattade åt mig och att allt var förlorat.
Detta var i måndags, har varit på kliniken och vi har en ny plan. Återigen träffat en läkare som gav mig hopp. Fick ännu mer panik när jag insåg att min vanliga läkare inte kunde ta emot mig men den nye såg mig också och jag lugnade mig. Jag har minskat dosen och har tagit alla tänkbara prover. Nu kan jag bara vänta och se även om det inte är min starkaste gren.
Det var en bräcklig lösning, det borde jag vetat.

@Se klart Fy! Det är så hemskt när jobbet tar all ens energi. Så ska det inte vara! Det är så vanligt idag att folk mår dåligt på grund av sina arbeten! Jag är en av dem, jag sa ju upp mig som du kanske läst! Läskigt men jag kände att det inte går längre, jobbet åt upp all min tid, tänkte på jobbet dygnet runt för jag försökte finna lösningar men tillslut när jag bara grät och kände att det tagit över hela mitt mående då fick jag ta detta beslut! Jag vet fortfarande inte vad jag kommer göra efter min uppsägningstid men jag söker jobb och hoppas på det bästa 🙏❤️.

Jag hoppas verkligen HR lyssnar på dig och kan hjälpa dig!
Underbart alla fall att du somnar så gott efter du börjat terapin!❤️ Kram

Gick och lade mig kl 22 och sov till 9. Lillprinsen har nog varit vaken sen 7 men så länge jag sover så låter han bli mig. Det är kärlek det ❤️ Nu har jag ätit frukost, ska packa ryggan och dra till skogs några timmar. Den här gången precis vid havet, så lillprinsen lär nog bada. Jag är inte så badsugen, det har utlovats regn i eftermiddag.

Ikväll står det uppträde med kören på schemat. Utomhus. Inte sugen ett endaste dugg. Men jag gör det för körledarens skull. Vissa saker gör man inte för sig själv utan för andra. Det finns plats för sådant fortfarande i mitt nyktra, sanningssägande liv. På med leendet, fake it until you make it. Min körledare betyder så mycket för mitt mående generellt att jag gör det här utan större problem. Det lilla motståndet jag känner kör jag över, det handlar bara om några timmar av mitt liv.

Jag är pigg och utvilad, snart trött efter en långpromenad, och nöjd med skogsvistelsen. Då fixar jag att sjunga en stund - och jag kommer att njuta av det när vi väl gör det. Om det inte blir inställt pga regn, risken är stor.

Trevlighelgkram 🐘

@Sattva Håller med ❤️

@Vinäger Så fint ❤️ Jag upplever själv dagligen storheten med ett nyktert liv, och att dela det med någon vore verkligen mysigt 🥰 Men jag klarar mig utan gubbe, jag har lillprinsen som sällskap 24/7 nästan, förutom de timmar jag är på jobbet eller på annat hundvänlig ståhej. Mycket sällsynt dock, jag föredrar hundinkluderande ståhej.

Kram 🐘

@aeromagnus Grattis till att sonen gått ut nian och att det till hösten väntar nya äventyr för er båda! 🥳🥳🥳 Lite fint ändå att en del elever uttryckte tacksamhet för det du gjort för dem.

Fortsätt din grej, på den nya skolan uppskattas det förhoppningsvis. Jag tror själv på att man som lärare ska ha viss distans till sin elever, precis som en chef ska ha till sina anställda. På jobbet tar man på sig jobbmössan liksom. Jag vet lärare i döttrarnas skola som haft dubbla Facebook-profiler, varav en där de tydligt är Läraren. Att outa sitt privatliv för mycket känns gränslöst. Man kan vara personlig och inkännande utan att vara för privat.

Ha det bäst på Kreta!

Kram 🐘

@Andrahalvlek Härliga insikter!!!

@Varafrisk Vad skönt, då ksn du landa ner i vetskapen om att jobba 50% ett tag till! Att bli frisk är ingen prestation. Allt man kan göra är att göra de där sakerna man vet att man behöver göra. Du har ju ergonomens och terapeutens behandlingar som leder dig åt rätt håll. Det är ingen rak kurva enligt min erfarenhet. Men viktigt att man tittar på var hindren finns, och att man är öppen för att se att det handlar om din totala livssituation, inte enskilda saker. Det kommer bli bra!🌸🍃🌸

@Se klart Vilken bra respons från ditt inre, att du somnar lättare! Det var ju helt klart rätt för dig att söka den hjälpen❣️

@aeromagnus Grattis till nya jobbet!!

Lördag igen!! Veckorna går verkligen supersnabbt. Nedräkning nu till semester, jobbar bara nästa vecka också. Sedan blir det yogaresa. Längtar verkligen.

Var på massage i veckan. Jag provade en ny massör som jag fått tips om. Hon "fjuttar" inte, utan jobbar verkligen med musklerna. Spänningar sätter sig verkligen i kroppen, det var mycket som sitter fast kring nacke o skuldror o bröstrygg. Reagerade väldigt starkt, yrsel o kände mig nästan sjuk. Kroppen behövde det där! Ska tillbaka nästa vecka. Tur jag kan ta det på friskvårdspengen från jobbet.

@vår2022 Tack för ditt inlägg, missade det förra veckan! Ja, att hitta sitt inre är guld värt. Det är där den riktiga självkänslan bor tror jag. Ihop med självmedkänsla. Man vet sina issues, man jobbar med dem. Man ser sig själv med snälla ögon o vet att ens utgångspunkt alltid är från ett ärligt och välmenande ställe. Och så ibland upptäcker man ett beteende eller känsla hos sig själv som man iakttar o undrar "oj, vad hände där?". Det blir en lärdom bara av att leva medveten.

Har egentligen jättemycket som hänger efter mig. Massor av yogalitteratur som ska läsas och inlämningar till yogafördjupningen i slutet av sommaren. Har lite svårt att samla ihop mig. Behöver lägga en pluggplan för att få överblick🌸🌸🌸

God morgon ☺️ Ligger & dricker kaffe i sängen och maken läser valda delar ur DN högt.. riktigt lördagsmys! Jag hör verkligen vad ni säger om frihet @vår2022 & @Vinäger
Jag säger som jag sa innan.. en enda dikeskörning nu så stänger jag dörren till alkohol forever! Allt fungerar inte lika för alla utan jag kan bara tala för mig själv. Alkohol har en väldigt liten del i mitt liv som det är nu. Jag har inget sug, avstår utan att gräma mig och det även om jag har budget för att ta ett glas. Jag tänker inte på alkohol eller planerar när jag kan köpa eller dricka den. Så på det stora känner jag mig fri - fri att kunna ta ett glas om det faller mig på läppen också 🙏🏼

Jag reflekterar över en grej också. Jag befinner mig ju på måttligt och där finns det en radda "synonymer" till alkohol. Jag gillar att kalla saker vid dess rätta namn och tycker det är enormt befriande att ni skriver vin (tex). 🙏🏼

Nä hörrni- lejonmanen är fortfarande ett otämjt kapitel..och dyr att underhålla 🦁 💇🏼‍♀️

Jag hoppas att ni får en fantastisk dag/helg. Jag ska njuta av min ledighet från hospitalet de luxe! ☀️
🩵

@Vjlo Kan bara hålla med till fullo! Grattis till 64 veckor och ett bättre liv!🥳

Där virket är målat och om-målat ska det stå😁

Idag är det 64 veckor 448 dagar.

Jag är bara inne här och skriver i min egen tråd - läser (tyvärr kanske) ingen annans kamp, eller seger, förtvivlan eller hopp. Allt relaterat till alkohol känns så stabilt att jag inte vet om jag behöver mer input eller tankar - i min vardag har jag inga problem att försvara hur jag valt, utan att döma någon, men någon gång kan jag även sträcka ut en hand till någon som använder alkoholen som tröstemedel...

Återigen livet blev bara bättre utan alkohol. Det är inte 100% att man lyckas sluta med en gång, troligen inte. Men vid varje försök - se om det finns något som du lär dig av (varför dricker du? vad vill du egentligen vara för person om X dagar eller X år?) och försök igen. Om du vill börja leva på riktigt så är enda sättet att när knäna dryper av sår efter man fallit, att med andras hjälp eller egen kraft - kanske Gud också om du tror - resa dig upp igen. Stapplande. En gång till. Det är värt fortsätta kämpa och försöka.

För det blir bara bättre.

@Vinäger Kan känna igen mig i ditt samtal med din man. Vi har också massor av härliga minnen då vi drack tillsammans och med mycket romantik. Det ”perfekta paret”. Med en fru som till slut drack varje dag, gömde, smusslade, smög och tog återställare. Som ville diskutera full på nätter och bråk som utbröt. Vi ser också nu en stor skillnad i vår relation, en annan närvaro och tillgänglighet till varandra, ett lugn, harmoni och goda samtal på dagtid😂. En fru som har hittat ”hem” till sig själv och som mår bra.

Känner som du att jag är lyckligt lottad och att vi inte hann förstöra vår relation och att jag/vi tog ansvar för att det inte skulle bli så❤️.

Ha en fin lördag!🌞

@Vinäger Tack❤️ Ja, den rätta vägen för en själv måste komma från en själv, att man själv väljer att gå på den. Människan är finurlig, eller kanske rättare sagt hjärnan är det. Den vill alltid ta den lättaste vägen för att få stimulans. Jag har tragglat på med så många olika sätt för att få behålla vinet i mitt liv, även om det hela tiden var vinet som ställt till det för mig. Jag visste det innerst inne, men ville inte acceptera det och försökte hitta massor av genvägar/lätta vägar. Ett undvikande beteende, bara jag fick mitt vin. Är man alkoholberoende så måste man bryta den onda cirkeln för att kunna tänka annorlunda och inte ta den lättaste vägen och förstå att det inte går att gena.

Målar man virke som är fuktigt så kommer färgen att luckras upp inom kort och kör man med denna nödlösning gång på gång så blir resultatet hela tiden detsamma. Men grundmålar man torrt virke och sedan målar ett par gånger till så kommer det att vara hållbart många år tills det är dags att måla på nytt på torrt. Så tar man genvägar så håller det inte.

Det accepterade jag till slut. Det finns inga genvägar och jag måste gå till botten av det som orsakar mitt dåliga mående. Först alkoholen, motorn som höll igång och förvärrade måendet, sen när sikten var klar och alkoholmotorn stod still kunde jag gå vidare och leta efter vad som behövde hanteras för att jag skulle må bra.

Så var och en väljer sin väg och det kan ta olika tid, men visst önskar man att fler skulle få/ta möjligheten att komma dit där virket är målat och omålat utan genvägar och blir hållbart över tid.

Ja, håret på huvudet is still going strong och det är skönt😂. Ha en fin lördag!❤️

Det går inte en dag utan att jag tänker på hur bra jag har det. Säger det ofta till min man. Passar också på att berätta för honom hur fantastisk han är. Att jag nu utan problem skulle avstå även om han vill dricka. Men han hoppar det, från början enbart för min skull, men även han, som inte hade problem, har insett vinsterna med helvitt.

Vi pratade senast i går om hur underbart vi tyckte att vårt förhållande var tidigare. Förr. När vi drack varje helg (och jag massor däremellan). Vi var det "perfekta paret". Jojo, folk skulle bara veta att frugan till slut drack handsprit.

Vi talade vidare om att vi nu inte kan förstå hur vi kunde tycka att det var så bra. När vi jämför. Det är som natt och dag. Alkoholfria är vi så mycket bättre. Båda. Mot oss själva, mot varandra.

Jag är lyckligt lottad och tacksam över att jag har insikten att förstå det.

Ha en fantastisk dag! ☀️

Nu har min son gått ut nian. Meritpoängen blev 265 på 17 ämnen är 15,6 och det betyder lite drygt C i alla ämnen. Till hösten väntar gymnasium tekniskt program programmering. För mig väntar ett nytt arbete med allt vad det innebär. Idag 15/6 är det SGP speedway i Målilla som vi ska åka på. Ska bli kul och om dryga veckan bär det av mot Kroatien. Just nu känns det som om livet är på rätt väg.

Det var många elever som var ledsna på att jag ska sluta och de tänkte minsann se till att jag kom tillbaka. Jag vet att jag är en duktig lärare men jag är lite gammeldags och det har många ungdomar svårt med idag. Regler, rutiner och att inte få göra som man vill. På den skola jag jobbar nu har jag många bra kollegor MEN det jobbigaste är att en del verkar tävla om elevernas gunst och att relationen blir lite för nära kompis än lärare. Kommer sakna många av mina fantastiska kollegor.

Härlig inställning av er båda, Vår och Carisie. Är inte heller mycket för att döma andra och definitivt inte håna någon för dennes val. Sedan kan jag förstås känna att den som inte testar helvitt missar hur skönt det är, att slippa helt. På sikt. Jag som med mina mått mätt drack kontrollerat under två år kan jämföra. För mig var det aldrig mitt mål, men just då klarade jag inte att sluta, så det blev plan B för att inte supa ihjäl mig. Men, som sagt, vill inte moralisera, tycker bara att det är synd att gå miste om den totala frihetskänslan.

Det finns många sätt att göra rätt på. Ni gör det så bra, båda två. 🥰

Här rakas det ben lite då och då, trots att jag är i 60-årsåldern. Har dock inte fått tunnare hår på huvudet, vilket får kompensera det lilla besväret. 😁

Ha det gott!