Senaste kommentarerna i forumet

Själv är jag inne på 3 veckor nu. Mycket tankar som har fart i huvudet men jag är ytterst tacksam för att det än så länge har gått ganska lätt. Har druckit för mycket i så många år (är snart 35) och jag kände mig bara klar en dag. Känslan av nykterheten är fantastisk och jag hoppas att du kommer att finna lika mycket styrka och pepp här som jag gör ??

Både här och "hos mig"?! Härligt med cykeltur till havet och dopp i det blå ?☺️! Det gör både kropp och själ gott?!
Och skönt att du också är övertygad om en vit och fridfull midsommar ???! Som du säger, det är när tvekan smyger sig på, som det blir svårt..?.
Tåget tuffar iaf vidare och det känns tryggt att ha dig som medresenär i vått och torrt ????!
Stor kram!
/Fibblan ?.

Och stort tack för engagemang och din omtanke?!
Jag har tagit del av en hel del av Craig Becks klipp sedan du tipsade om det i, tror det var Stormenlillas tråd?! De tilltalar mig och som sagt ligger de också bra i linje med Annie Grace tänk. I början av varje nystart lyssnar jag mycket på henne, för att "omprogramera" mig, men sedan är det kanske det att jag slutar när det känns som "jag har det" och glömmer fylla på när jag skulle behöva. Tänker också, precis som du är inne på, att det smyger sig in "så farligt var det nog inte tankar" då..och annat lismande viskande från a-?..?. Att vad gör väl några glas, jag som ju gång på gång visat att jag klarar att hålla uppe. Jag har inte så stora problem kanske egentligen..osv..Allt osant och alltigenom falskt! Jag vet ju det! Därför är det ju så enormt frustrerande att falla dit. Känner mig dålig som inte lyckas få till en långvarig övertygelse om alkoholens fördärv..?. Men det blir väl den där krocken mellan det undermedvetna och det medvetna. Jag vill inte på ett medvetet plan, men det undermedvetna har inte riktigt fått den dos av övertygelse som krävs..?. Jag jobbar vidare, helt klart - något annat finns inte?! Jag ger inte upp?! Nu är det avprogramering och omprogramering som är prio 1?☺️! OCH MINSKA STRESSEN, det är en trigger de'luxe för villfarelser..
Kram och tack - nyktert godnatt☺️!
/Fibblan ?.

Jag har inte haft så många tillfällen att outa detta i dessa coronatider, men min förklaring är att jag har slutat dricka eftersom alkohol försämrar min psykiska hälsa.

Och det är sant. Alkoholen leder till ångest och depression för mig. Resten behöver ingen veta.

Du är verkligen jätteduktig! Det måste vara ursvårt när man tillhör ett festgäng som du gör, men du klarar det galant! Sträck på dig och var stolt som en tupp!

Kram ?

Hej tjejer!
Jag har vart in och läst på era trådar för att uppdatera mig på vilka resor ni går igenom. Ska bli givande att få följa er och era tankar. Tror att det på många sätt är ett läkande i sig att höra andras upplevelser. Även om vi alla missbrukar alkohol gör vi kanske det vid olika tillfällen, frekvenser och av olika anledningar. Att läsa andras berättelser kan ge värdefulla insikter om sitt eget drickande och bakgrunderna till det, vilket förhoppningsvis ökar bredden av förståelse för sina egna vanor och vad de grundas i. Kommer fortsätta läsa era trådar och hejar på er. Vi kan om vi vill ??

Ja, jag tänker att jag ska hålla igång min träningsrutin som en skön start på dagen. Göra de övningar som kroppen behöver för att inte tappa rörlighet och styrka.
Sedan kommer de tyngre passen tillbaka när gymmet öppnar igen efter sommaren. Då blir det 3ggr/vecka + cykling
Ja, den onyktra dagen, som för mej blivit 2 varje vecka...har förstås gjort träningen lidande morgonen efter.
Men från ett dagligt drickande....Så...Jag är på väg åt rätt håll. Att belönas med minskat midjemått är också motiverande vid att hålla fast vid minskad alkoholkonsumtion.
Ännu bättre effekt förstås helt utan alkohol.
Låter härligt att du har hittat ditt FLOW! Det kan komma i perioder för mej - men så plötsligt tappar jag fart. Då går jag på rutin, Därför är jag riktigt rädd att tappa rutinen nu under sommaren.
De flesta somrar har det gått bra att köra som jag gör nu. Kanske är jag mer känslostyrd nu. Det är mycket att jobba med i det inre när jag samtidigt ska bryta en annan rutin ??
Tålamod med sej själv!
Överseende!
Nya möjligheter nästa dag!
Kul att mötas här ?

Beträffande vikten...

så är vikten väldigt viktig för mig eftersom jag har ca 25 kg övervikt.
Min förhoppning är att om jag inte dricker alkohol då äter jag även bättre och motionerar mer.

Min övervikt/alkohol/livsstil bidrar t högt blodtryck/riskgrupp för Covid-19/ ev sömnapné mm

Men det allra viktigaste är att avsluta m alkoholen!

??

Var nyss ute på en sån där promenad igen, det blev det jag unnade mig, en sån där jag svettas. Det har regnat så mycket att jag höll på att stampa ihjäl ca 5000 sniglar i alla dess färger och former. De är så fina, fast ändå lite äckliga.

Nu är jag hemma och så stolt, rosenröd om kinderna och den där känslan som jag hade innan jag gick ut om att vilja dricka har nu försvunnit. Känner mig dock vansinnigt ensam, det kommer jag ihåg att jag gjorde förra gången också. Får nog ta och ta hit min hund några dagar nu när vädret ändå är så fint. Han gillar ju bäst att vara hos päronen med de andra hundarna men ett par dagar klarar han allt av :)

Messade även med mina tjejkompisar nyss, de håller på att planera nästa sammankomst och det blev så mycket vin över sen förra festen (som jag inte gick på) så den ena tjejen ska ta med det till nästa tillfälle då vi ska ses. Jag är så stolt för jag skrev "jag har lite alkoholuppehåll nu i sommar, men jag är med och dricker alkoholfritt ändå" Fick en tumme upp. Så skönt att säga det, även om jag nu inte säger exakt varför, frågar någon så säger jag som det är, att jag inte känner att jag kan sluta dricka när jag börjar och att jag ofta blir för full. Det är ju en del av sanningen. Sen att jag sitter hemma och dricker hutlösa mängder själv behöver jag ju inte nämna.

Känslosam, tacksam, energifylld och så lycklig just i denna stund att jag är nykter och börjat röra på mig igen.

Tack alla här för att ni hejar på, skickar hjärtan och att jag får läsa och inspireras av allas resa.

Hej forumet! Jag har varit nykter i nästan exakt tre år. På den tiden var jag ofta här i forumet och det hjälpte med att sluta, och jag fick en massa insikter. Jag är så glad att jag är nykter, och att mina barn inte behöver ha en full mamma. Livet är lättare på alla sätt, och jag saknar inte drickandet. Det enda som är lite jobbigt är när folk reagerar och frågar varför man inte dricker, men efter att ha varit med om det många ggr så är det lite lättare att hantera ändå.

Men det jag ville skriva om nu är min sambos drickande. Han var väldigt stöttande när jag slutade, och vi har ett mestadels bra förhållande. Men han gillar ju också att dricka (i många år hade vi det "roligt" ihop med spriten) även om det aldrig blivit så fel som det blev för mig. Det är inte så att han dricker jämt, men när det är fest bara häller han i sig. Han fyller på hela tiden och blir slirig och mycket mer än så, och jag tycker det är superjobbigt. Jag får sån ångest av det, bara räknar units och oroar mig. Min mamma var alkis så min barndom handlade mycket om just den oron. Jag tycker inte om att barnen ser honom så, och jag tycker det är tråkigt och hemskt. Han blir aldrig arg eller snedtänder på nåt sätt. Ändå blir jag så illa berörd av det. Det gör också att alla fester, högtider mm, som skulle kunnat vara kul, mest blir förknippade med oro.

Är det nån annan som upplevt detta, och som kanske har något tips på hur man ska göra eller tänka?

Ledsna hälsningar.

Än full..Dom flesta stabiliseras i vikten såsmåningom när man håller sig nykter..Jag är jättenöjd med mitt nyktra utseende..???

Vilken tur du hade! Det blir riktigt skönt för dig att gå till botten med alltihop och få den hjälp du behöver.

Och den bästa hjälpen ger du dig själv - vara nykter!

Kan du ”fira” semester på annat sätt? Extragod mat?

Kram ?

Jag har ersatt alkoholen med choklad liiiiite väl mycket. Försöker skärpa till mig.

Men jag håller med, det allra viktigaste är att vara nykter. Tyvärr har jag inte minskat i vikt alls, tvärtom. Men jag är chill med det. Var sak har sin tid.

Att må bra och sova bra påverkar vikten positivt på sikt.

Kram ?

De ringde precis på mottagningen som ska göra min utredning... den ska dra igång nu, flera hade avbokat tider pga. semester (hur fasiken man kan göra det när man har de besvären man bör ha om man ska genomgå en sån utredning kan man ju undra, men ändå...) Jag ska få komma in redan tisdag nästa vecka!

Trodde jag skulle behöva vänta hela sommaren tills allt skulle starta.

GUD vad skönt att det drar igång, på riktigt. ÄNTLIGEN! Och vad skönt det känns att vara en sån som inte dricker då, för det var jag när allt detta drog igång, det var just det som fick mig att söka efter hjälp. Det var just att inte dricka som fick mig att vilja leva, vilja veta och orka att ta klivet att ringa VC för att se "vad som är mitt fel".

Euforisk lycka nu! Detta lever jag på i dag.

Nu sitter jag här hemma i soffan efter jobbet... jag dricker inte, tänker inte heller göra det MEN nu har jag semester, nu ska jag chilla och såklart så börjar den där envetna hjärnan direkt att gå till - Detta måste firas med en B... NOPE!!!!! Stopp och belägg! Jag hade tanken, jag har tanken, tanken ligger där och gnager lite, men det är bara en tanke. Varför ska jag fira att jag har semester? Jag tycker ju inte speciellt mycket om semester (jag vet att jag är annorlunda). Varför fira att mina rutiner bryts?

Nej, ingen dricka för mig. Inte i dag. Inget party här inte.

Jag fixar detta. Jag vet att jag har en inre styrka och ett driv, jag vet ju att jag kan. Jag måste hitta andra medel än mat och dryck som hjälper mig om jag nu måste fira något. Men en dag i taget, nu lägger jag all energi på att inte ta första glaset.

Håller med ovanstående! Och hur mycket tomma kalorier är det inte i alkohol?! Om man nu tänker på vikten! Det bästa man kan göra för vikten är att sluta dricka, det har iaf jag upptäckt, jag har slankat till mig rejält på mina 12 dagar nykter trots att jag ätit choklad, chips, tårtor på kalas och alkoholfria alternativ med socker, så mitt bästa råd är oavsett slopa alkohol, alla effekter man får av det är av godo! Det finns inte en enda negativ sak med att sluta dricka alkohol enligt mig ????

Ja så rätt, det får mumsas en del bara det hjälper att hålla a borta. Hoppas såklart att magen ska släta till sig något, men det får ta den tid det tar.

Torn!
Vikten är uppriktigt sagt en skitsak om man sätter den i relation till alkoholism eller problematiskt drickande.
En sak i taget och det viktigaste först.
??

Hur viktig är vikten egentligen?Har noterat under min tid här att väldigt många oroar sig för sin vikt i början. Jag gjorde själv ett race under de första veckorna och lyckades faktiskt gå ner ca 5 kg, genom att inte äta godsaker. Visst det gav lite extra självförtroende men frågan är om det var värt det. Viktigaste av allt då var naturligtvis att hålla sig nykter och en sak som underlättade enormt mycket var att äta godis.? Sedan tappar man mycket vikt bara av att inte dricka en massa alkohol. De senaste månaderna har jag inte brytt mig om vikten och ätit i mitt tycke alldeles för mycket glass, godis mm. Jag vägde mig i dag för första gången på ca 2 månader och jag har inte gått upp ett enda kilo, trodde jag lätt skulle ha gått upp åtminstone 5 kg men känner att jag inte bryr mig. Vikten känns tämligen oviktig. Med detta sagt så är mitt råd, ha inte dåligt samvete om ni äter godsaker. Om det hjälper en för att hålla sig nykter så ät, bara ät.? En sak i taget, viktigaste först, vara nykter.

Ha en härlig dag!

Kram

Du behöver kramar och omtanke nu, inte att slå på dig själv.

Varför är tre månader en så svår gräns att passera för dig? Börjar du glömma det hemska och istället tänka ”så farligt var det nog inte”?

För att citera Craig Beck: ”Du har ett val, det första glaset. Sen bestämmer drogen.”

Sök på Craig Beck på youtube. Han är grymt duktig på att förklara missbrukets alla mekanismer. På engelska, men inga problem att förstå.

En-två Craig-klipp några gånger per vecka hjälper mig att repetera, repetera, repetera.

Kram ?

Andrahalvlek, tack ?? kännersamma. Pellis - minns dig så väl ❤️ Sänder dig kärlek och styrka.

Så det är dag 5, risigt väder ute, vilket i vindimman hade varit perfekt men nu när jag har bestämt mig för att gilla att gå ut och gå så Känns det lite småtrist.

Men sitter på jobbet just nu. Jobb i dag till 12.00 sen tar jag semester. Ska ta en lunch då med en av mina bästa vänner. Hon är så himla fin ❤️ Tacksam.

Oj vad känslosam jag är, men vet ju att det är så här. Alla känslor som varit bortryckta och förglömda kommer upp på en och samma gång när man blir nykter.

Tänkte i går på att jag är glad att jag har lite social fobi ibland folk som jag inte känner, typ affärer, det gör att det tar emot extra mycket att bara dra till systemet. Jag måste ju tänka 5 gånger på det istället för att bara gå på impuls som jag gör med så mycket annat. Ni ser, jag försöker tänka positivt. Det finns något positivt med allt. Som tur är så hämmar det mig inte jättemycket. Får inte stark panikångest, det är mest jobbigt innan och tar mycket energi, men fixar det såklart.

Nu ska jag jobba lite. På agendan i dag är att städa undan papper och förbereda sommararbetet som jag ska ta med mig hem.

Räknar minuterna!

Väljer förresten att inte dricka dag, istället ska jag äta gott och kika på några riktigt bra serier i kväll ❤️

...så väl från förra sommaren när du startade den nyktra resan. Hur imponerad jag var av din styrka när en annan som jag vacklade hit och dit (inte pga av fylla men hur mitt upplägg var)

Fortsätt att skriva! Själv laddar jag huvudet och pannbenet för att snart kliva in i nyktra rummet igen.

Hejja dig och alla här inne!

Jag är inne på dag två av nykterhet. Jag är i samma ålder som dig och lever med en man som tvärt emot din inte alls tycker att jag har problem. Han vet dock inte att jag smygdruckit och att alla snapsflaskor som låg i frysen är slut. Jag har druckit 2-3 glas vin varje dag i flera år. Är vinet slut och systemet stängt så tar jag några shots ifrån spriten. Blir aldrig dyngrak, kräks inte eller beter mig illa, men suget är konstant. På ett år har jag varit nykter 4 dagar (plus 2 nu). Jag känner mig motiverad idag, men är rädd för semestern och ledighet. Skulle vara kul att följas åt i detta ? Jag hejjar på dig!

Grattis Maja till tre dagar nykter! Jag har 11 och jag kommer ihåg att förra veckan kantades av massor av ångest för saker jag gjort och sagt på fyllan, men det lägger sig! För ett par dagar sedan var första gången jag kände sug sen jag slutade dricka men övervann det och nu är jag glad, stolt och känner mig stark! Jag har varit motiverad sen jag bestämde mig och du verkar vara likadan! Blir kul att få följa dig och dina nyktra dagar här på forumet ?

Och det går att njuta av sol och bad utan alkohol, man ska bara peta ner alkoholdjävulen på axeln som försöker övertala en om att alkohol hör till dom soliga sommarkvällarna. Heja dig ?

Jo, visst ligger det något i det..?! Har läst en del böcker på temat att ändra vanor och beteenden och i dessa återkommer också vissa tidsintervall, där man har lättare att falla tillbaka. Och 3 månader, runt 90 dagar är en av dem.. Men sedan undrar jag om det för min del nästan blir något självuppfyllande och kanske en ursäkt för a-?, att slå till..Att jag nästan på förhand nu inte tror mig klara av att kliva över denna "magiska" gräns.. Men jag ger mig inte, det gör jag bara inte. Men givetvis var jag "tvungen" att ta slatten, (ett glas) ikväll..så dumt jag vet, men nu är huset tomt igen
Och så ska det förbli..?. Och i ärlighetens namn, vem vill ha ett glas vin egentligen..Det är ruset jag vill åt, och det är det som den här resan till stor del handlar om. Att hantera livet, dess upp och nedgångar utan att hälla gift på vare sig det ena, än det andra..☠️. Så nu är det slut på självbedrägeriet, en gång för alla??❤️! Jag är redo☺️! Menar verkligen från djupet av mitt hjärta att jag ser fram emot en nykter midsommar. Festande tillsammans, när barnen är med har aldrig lockat mig. Velat ha min stund när hjärnan varvar ner (som den ju inte gör egentligen, jag vet..?) för mig själv. Men även där har jag synat a-? och försöker påminna mig om hur osant det är. Så dumt att jag ändå ska testa emellanåt då. Nä, nu är det bra för mig. En långdragen göra slut process blev det. Men för var gång tröttnar jag mer och mer på att "börja om" också. Så en dag är jag säker på att det var tack och hej för sista gången till denna, inte längre min vän.. Det kan vara nu?! Det SKA vara nu!
Jag är uppe på hästen, men det blir min första helt vita dag imorgon ju..?.
Tack för du tittade inom?!
Kramar!
/Fibblan ?.

Det har vart många tankar det senaste dygnet och jag lär sakta känna en sida av mig själv jag inte sett förut. Jag är helt transparent med mig själv om alkoholen, vad den gör med mig och vilka ofantligt pinsamma (och ibland farliga och omdömeslösa) situationer jag försatt mig i de senaste 15 åren som alkoholen har funnits i mitt liv. Jag har aldrig kunnat dricka med måtta. Det senaste dygnet har det dykt upp ena pinsamma minnet efter det andra och varje gång har ångesten sköljt över, som en lite för stor och barsk havsvåg som knockat en tills man inte riktigt vet vad som är upp eller ner. Det har med andra ord vart en halvtuff dag. Jag tror aldrig att jag har tänkt lång tillbaka på diverse upptåg på fyllan. Det har mer handlat om att jag har skäms över det jag ev. sagt eller gjort i helgen, för att sen vifta bort det, glömma och gå vidare. Ny dag, nya möjligheter! Det är något jag förhåller mig till i så stor utsträckning som möjligt, på gott och ont. Många gånger har nog ingen ställt mig mot väggen heller för att jag ofta är den söta, charmiga, roliga tjejen. Så vänner och bekanta har mest viftat bort dumheter jag gjort och sagt typ att ”det är ju ingen fara gumman. Det var väl inte så farligt! Maja är ju lite av en tokfia även som nykter, så det är väl inte så konstigt att det förstärks lite på fyllan”. Jag har med andra ord hittills inte fått så mycket konsekvenser av mitt drickande från andra. Även om jag druckit för mycket på fester med kollegor, har jag alltid varit städad och skärpt på vardagarna. Så det aldrig gått ut över jobbet, vilket jag idag känner en enorm lättnad över. Jag hade lika gärna kunnat ställa till med något riktigt oskönt som skulle kunna gjort att jag blev inkallad till chefen för en konfrontation eller i värsta fall blivit av med jobbet. Den skammen och ångesten vet jag inte om jag någonsin skulle kunna återhämta mig efter.

Idag är det måndag. På torsdag går jag på semester och på fredag är det midsommar. Midsommar har för mig de senaste åren inte vart någon större alkoholhelg, så jag känner definitivt inte någon förlust att inte få dricka då. Däremot är jag något förvånad över min sinnesfrid till att gå på semester i 4 veckor med inställningen att inte dricka, och faktiskt vara helt tillfreds med det. Jag trodde ändå att det skulle vara något i mig som skaver över att inte få dricka rosé i kvällssolen med en bok eller ta ”en” öl på en uteservering. Men det känns just nu iaf helt fine. Håller tummarna att det kommer fortsätta kännas så. Sen vet jag av erfarenhet att det sällan är enkelt att bryta inrotade mönster, men hey. Man brukar väl säga att bra saker är värda att kämpa för, så vi fortsätter att ta det en dag i taget och håller huvudet högt.