Senaste kommentarerna i forumet

Känslan helt-slut-orkar-ingenting-mer brukar jag också dämpa med vin. Nu måste vi hitta andra sätt att hantera den känslan, men inte dämpa den utan snarare förändra känslan.

Jag tror på mindfulness och min låtlista med sångmantra får mig alltid lugnare. De sjunger på indiska och jag förstår ingenting, men det ska ändå ”läka” hjärnan har forskning visat.

Jo, en sak kan jag. ”Sat Nam” betyder ”Jag är sann”.

Önskar dig en trevlig nykter helg!

Jaha! Åh, vad glad jag blir. Ber om ursäkt för mitt inlägg då! Ha en underbar dag med ditt alkoholfria bubbel :D

Kom på att idag är det två år sedan mitt första inlägg här.
Fast i det andra rummet, Förändra ditt drickande, och under rubriken "Otroligt"
Så tacksam att jag hittade denna hjälpen och alla fina stöttande människor. Jag har kommit så långt på den vita stigen och är så glad för det. Även om det just nu är ganska jobbigt.
Men det kunde varit värre. Om jag fortsatt dricka som jag gjorde då...
Kramar ???

Mysigt det låter ????

Rosa-vina, vi fick en liknande känsla nästan samtidigt.
Så konstigt, som en blixt slog den ner i mig. Men förmodligen beror det på att jag varit väldigt orolig några dagar.
Jag vill inte hamna tillbaka där jag var därför låtsas jag att den där vinflaskan jag drack i onsdags var en illusion och inte på riktigt..?
Mår ju mycket bättre utan alkohol!!
Hoppas det blir en hyfsad ok helg för dig trots det arga inombords..
Kram???

Idag är en sådan dag när jag hinner tänka och reflektera. Började dagen med att köra föräldrarna till provtagning, faderns körkort förnyades inte så varit en tuff vecka för honom.
Sen ut och handla, passerade en skobutik och hittade just de skorna ? dyra men lyfte blicken när jag stod där med skorna i handen. Mitt över ligger bolaget, klappade mig på axeln och sa de skorna är du värd som låtit bli bolaget??
Mina bilnycklar har varit spårlöst borta i flera dagar, när jag i dag skulle plocka upp hundkoppel satt de fast där.
Just känslan av att slippa harma, reta sig på saker och att goda beslut belönas med bra saker.
Kanske är det inte så men min känsla är just nu att det är så.
För att under året lära sig att tumla innan jag agerar eller reagerar. För känner vad jag vill men mitt ansvar hur jag agera eller regerar på saker runt mig.
Detta har gett mig ett lugn som jag alltid längtat efter.
Så ikväll delar jag och hundarna på en pizza, ser någon bra film och tycker livet är helt ok.
Kram Strulan ?❤️?

Jag har ingen alkohol hemma. Det jag har är en flaska alkoholfri bubbel från Rickard Juhlin. Har redigerat mitt inlägg nu. Ber om ursäkt för otydligheten och tack för uppmärksamheten Wasabi!
I dag är jag nykter!

Vill inte komma med pekpinnar här men såhär skrev du i inlägget innan det senaste: "Inte druckit något och inget sug. Så har det varit dag efter dag en tid nu. Behöver göra en liten notering här så jag inte glömmer bort att det kan bli annorlunda precis när som helst." och det verkar det ju ha gjort nu eftersom du vill "unna dig" vin. Du kommer inte må bättre av vinet, det lugnar en stund (cirka 20 min) sen vill hjärnan ha mer och mer och det kommer bli stressande istället för lugnande. Fundera över hur du kommer må efter ett, två, tre glas. Hur kommer du må imorgon? Är det värt det?

Gårdagen blev för mycket för mig. Jobb, träning och konsert på kvällen. Inte bra för utmattningen. Helt slut i dag. Känner mig bakfull. Har druckit litervis med vatten. Nu är jag hemma från jobbet. Ska ligga på sofflocket till träningen i kväll tillsammans med en kompis. Helgen måste fokuseras på att göra så lite det bara går. Nu måste jag helt enkelt få glotid. Och ja, jag är sugen på vin. Solen skiner, det är fredag. Konserten i går startade det hela. Har en flaska alkoholfri Rickard Juhlin i kylen som jag faktiskt tänker öppna i eftermiddag. Den får man unna sig i sådana här lägen tänker jag. Tack för era kommentarer Vinäger och svagis!
Kram!

Tack Bo för att du delar med dig av din visdom.

Hej JoYo!

Trevligt att du finner hopp, det glädjer mig mycket.
Ville bara säge att trots alla år så har jag inte tagit något beslut om permanent nyckterhet, jag tar en dag i taget fortfarande. Men skilnaden nu mot förr är att det går automatiskt.
En dag i taget räcker gått och väl för mig, kanske kan det räcka för dig med?
15 år är trots allt bara flera dagar i rad ?

Jag är stolt över mig själv. Jag är stot över hur jag hanterar kriser. Jag är stolt att jag vågar ge mig på nya saker. Jag är stolt över att jag inte ramlar ner i ett hål och självdör. Jag är stolt över mig själv som nu, fasten det är riktigt jobbigt valt att gå i från mrniceguy.
I tisdags packade jag ihop mina saker från hans lägenhet och tog en Uber hem.
Det räcker nu, jag behöver vara själv. Jag tänker bespara er allt som hänt, för jag har inte varit transperent och mer eller mindre bara berättat om det positiva. För någonstans hoppades jag på att han skulle förändras. Förändras till det han sa han att han lovade, flera gånger. Jag borde ha gått vid första slaget. eller egentligen borde jag ha gått långt innan det. Men jag tappade mig fast. Rädd för ensamheten. rädd för... livet?
Jag har gått tillbaka så många gånger till honom nu, efter varje bråk har jag förlåtit och litat på honom. varför?

Jag kan inte förändra honom.
Jag kan dock utvecklas i mig själv.

Nu med lite distans (ja ifall 72h) utan kommunikation mer än hans snälla och ledsna meddelanden till mig på messenger, så funderar jag på mitt egna beteende. Varför dras jag till män som inte är snälla? är jag lättmanipulerad? tror jag inte att jag förtjänar mer? är det något fel på mig? Är jag felet? får jag dem att bli sådär? sådär... galna?

Mitt inre säger skriker nej. det är inte mitt fel. Jag förtjänar bättre, men jag tror att i min rädsla för ensamheten så låter jag det gå. Jag pushar mina gränser och mitt, tyvärr, empatiska jag ser förbi svärtan i dem. Förklarar varför de är som dem är för mig och för vänner och familj, stöttar och förlåter. Härdar, och lever för de goda stunderna. För de goda stunderna finns ju också. såklart.

Går jag tillbaka denna gången så kommer jag inte förlåta mig själv. Min egna tillit till mig själv försvinner lite för varje gång, vem är jag ens om jag inte kan lita på mig?

Jag lever I ett vacuum från arbetslivet och nu från livet i tvåsamhet. Utan direkt samhörighet till någon eller något. Men jag känner mig inte ensam. jag känner en frihet. För solen skiner och jag har förmågan att trösta mig själv med snälla ord. Jag vet att jag kommer klara detta också, och därför är jag stolt över mig själv.
Nu ska jag gå och simma, och i kväll blir det ännu en bok hemma i soffan. I mitt hem, mitt vackra trygga hem.

Fridens!

Jag smög in här på ”vidare livet”. Efter att ha hängt i ”förändra”.
Efter 52 dagar i friheten (nykter) idag, började jag fundera på när jag tar beslutet om att fortsätta nykter i ”det vidare livet”. Har man inte bestämt sig när man hänger kvar i ”förändra drickandet” forumet? Vad är jag rädd för i beslutet om permanent nykterhet?
Efter att ha läst dina inlägg log jag och känner hopp om framtiden! Man kan fortsätta nykter. Ska ta till mig av ditt sätt att tänka. Särskilt ”kan jag göra nåt åt det? Ja - förändra eller nej - släpp det”.
Gällande meditation! Det tror jag är att få ut nåt mer av livet! Jag tror att i meditationen finns oändligt mycket att hämta! Tack för påminnelsen! Jag behöver meditation i livet!
??‍♀️?

Redan när jag vaknade igår visste jag att det skulle bli en dag där jag drack och så blev det. Idag funderar jag på vad jag kan göra för att ändra min situation.

Jag mår inte bra av att vara så här arg. Jag har skrivit av mig massor här som jag raderat, för att inte röja mig. Det kan bli för lätt att känna igen om någon av kollegorna finns här på forumet.

Tack alla fina som skrivit så uppmuntrande peppande här ovan!

Kram

Hej Molls70! Vad häftigt att du har lyckats vända skutan så radikalt efter händelsen i januari, då du ramlade och slog dig. Nu har din far gått bort och du oroar dig för att de kontakter du nu behöver ha med din ursprungsfamilj, som kan bli påfrestande för dig, ska göra att du börjar dricka igen för att orka. Klokt av dig att lyfta din oro här! Vilken roll hamnar du i när du är med familjen? Hur skulle du vilja att kontakten såg ut? Finns det någon "lägsta acceptabla nivå" som du kan delta i familjens kontakter (kanske ni t.ex. planerar för begravning nu?), utan att det sliter för mycket på dig själv? Det låter som att du har en god insikt i vad du behöver och vad som utgör en risksituation för dig. Hur kan du ta hand om dig själv i det här - hur kan du hantera stressen på andra sätt?
Med hopp om en återhämtande helg!
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Skönt att höra av dig// kram Strulan?❤️

Godmorgon!

Oavsett om vi är nycktra eller inte, så händer det att livet bjuder på mera känslor än vi klarar av.
Om vi väljer att vara nycktra så har vi kapat en flykt väg, och måste stå mitt i " stormen" utan bedövning.
Det här känns väldigt skrämmande för många av oss.
Vi drabbas av brutna relationer, sjukdom, myndigheter som vi tycker behandlar oss orättvist, chefen är galen, osv.
Jag har stått mitt i " stormen " obedövad mer gånger än jag kan räkna.
Väldigt enkelt förklarat, så här hanterar jag de flesta "stormar"
Kan jag göra något åt situationen?
Om svaret är ja, gör jag det.
Om svaret är nej, släpper det, och fortsätter mitt liv.
Livet är alltför kort, för att man ska ha tid till att stånga sig blodig över saker du ej kan påverka.
Eller oroa sig över saker du ej har makt att ändra.
Att göra detta krävs ett aktivt beslut, som ibland måsta tas flera gånger.
Livet händer varken vi vill det eller inte, men om du går runt och ångrar det förflutna, oroar dig över framtiden, då missar du det.

Min jakt på något mera i livet går vidare, känner mig trygg i mig själv och det kommer att vissa sig.
Jag skall bli farfar nu i vår, det kanske är vad jag väntar på.
Oavsett så glädjer jag mig till det väldigt mycket, och är glad att jag kommer att bli en ung farfar, som kan vara närvarande på alla sätt.

Önskar alla en fin helg!
Mvh Bo

Det är så viktigt det du skriver, Vinäger. När jag började läsa härinne för läääänge sen så blev det också som någon bekräftelse på att det nog inte var så farligt med mitt drickande... andra drack ju betydligt mer och betydligt mer destruktivt. Att jag då drack lite nästan varje dag, och även ibland drack i smyg eller på natten, det var ju ändå inte som att hälla i sig en flaska vin per dag.... eller dricka dig sjukt full flera dagar i rad, eller... Just i det här sammanhanget ska man nog ta sin oro på allvar - hänger man härinne så bör man dra ner på sitt drickande och absolut inte flytta fler gränser. Det finns en anledning till att man hittade det här forumet.
Jag har lite samma erfarenheter som Vinäger över hur snabbt gränser kan flyttas och normaliseras i ”huvudet” och det är så oerhört läskigt. Det sista man vill är att den här skamliga sanningen ska bli upptäckt och att nära och kära ska bli lidande. Och trots det så balanserar man där på en lina. Just nu går det bra och jag kan t.o.m göra piruetter, men för säkerhets skull så har jag både skyddsnät och säkerhetslina på den här gången. (Läs tagit hjälp och slutat dricka).
Vinägers tråd är alldeles fantastisk eftersom hon ger den osminkade sanningen om hur jobbigt det är med allt detta beräknande och kalkylerande och smusslande och pusslande och sen när det går åt fel håll. Det är så oerhört starkt av dig att berätta, Vinäger. För det är vem som helst därute som bär på den här tunga bördan. Vi är så otroligt många härinne som har bra jobb och välordnade liv. ”Lyckade” Men det kan ändras snabbt. Så sluta i tid, ni som nu jämför er och tänker att det kanske ändå inte är så farligt.

Hej min vän, hoppas du mår bra. Jag föll precis innan nyår och skämdes så för att komma in igen. Men nu är jag här. Hoppas få en uppdatering från dig hur du mår.

Kram

Nya tag. Har startat en ny tråd. Känner att jag behöver börja om resan (då jag fallit) men att ha denna tråd som en reminder. Att jag faktsikt kan detta och är stark.

Och tack alla som bryr sig. Jag har känt mig som en svikare mot er och en dålig människa så har inte ens kunnat gå in här och kika. vilket såklart är så fel.

Kram och kom igen

Du verkar ha fått en lugnare vecka. Återhämtning, det kan du behöva. Härligt att läsa att nykterheten rullar på.

Trevlig helg!

Kram till dig

Känns bra att jag hann läsa detta innan jag ska i väg.

Självklart tråkigt med att du går med oro över ett besked, men ändå med hoppfull inställning. Det kommer man långt med.

Hoppas helgen blir så bra som den kan. ?

Kram kram

Önskar dig stort lycka till med ditt nya liv. Du är så himla bra. Vilken tur att dina barn fick just dig till mamma. ?

Kram

Hej Molls70!

Familjen kan vara otroligt svår att ha och göra med, det är trots allt människor, som man upplever sig tvingad att umgås med vid speciella omständigheter.
Om du upplever att din nykterhet är i fara pga familjen, så träffa dom inte.
Jag har själv komplicerade familjerelationer, och helt valt bort vissa ur min familj.
Människor i din närhet ska ge dig positiva känslor, gör de ej det skall de bort ur ditt liv.
Mitt liv blev mycket enklare när jag insåg det.

Mvh Bo

Vinäger, du har rätt, gjort är gjort och jag våndas inte över det.
Och jag säger som det brukas säga: "En gång är ingen gång men två gånger är två gånger för mycket"
Det som gör mig frustrerad just nu är att jag går och väntar på en kallelse. Har gjort två undersökningar och dessa var bra men det kvarstår ändå en sak som ska bedömas av specialist.
Så jag går omkring i någon slags lågintensiv orolig väntan och kan inte koppla av.
Men jag har iallafall fått ok på att återuppta min träning om än i lugnare tempo. Och det känns som ett andningshål i denna spända tillvaro.?

Hoppas du mår bra Vinäger och jag önskar dig en trevlig helg ?
Kram ?