Senaste kommentarerna i forumet

Kanske nytt jobb, ska på intervju i veckan..Har även precis börjat dejta en ny kille..Livet kan bli vad man gör det till..Att sitta hemma och vänta är inte min melodi har ni väl märkt?..Rapport om läget kommer när jag vet mer..Ett nyktert liv för mig, är ett härligare liv än jag tidigare haft..Har helt glömt bort orden Skuld och Skam, som förr var med mig nästan överallt..Varm kram✨??

Jättebra jobbat Charlie! Starkt gjort och dina inlägg här hjälper mig.
Klart du är värd att må bra, som med träningen ska man inte kolla på vad den bredvid lyfter utan bara sin egen utveckling. Så tänker jag, visst han kanske tar dubbelt så mycket i kg, men han kan ju ha haft samma vikt i ett halvår medan jag kanske ökat 15% på två månader. Så se till dig själv och du är såklart värd det bästa!

Där var du, vad bra ? ?
Ska läsa på lite mer i din tråd, alltid kul med ett ansikte bakom tråden?
Men först blir det ??
Kram ?

Dee, det var ingen kul upplevelse du fick i lunch rummet?
Så sjukt att det är så vedertaget med alkohol så fort det ska firas.
Att det är det mest normala som finns??
Vart tog kaffet och tårtan vägen?
☕?
Kram ?

Jag har saknat dig och kommer fortsätta göra det!! ??
Men jag förstår dig också verkligen till 100% när det gäller ens närvaro på forumet!
Det kan vara jobbigt att hela tiden tänka alkoholsug och prata om det flera gånger om dagen...
Bättre att ta en paus och andas lite egen luft.
Det gäller att hitta en bra balans i tillvaron och jag är säker på att du fixar det.
Men nån gång då och då måste du lova att kika in och ge oss en lägesrapport ??
Stora kramen och massa lycka?? till dig fina Fibblan????

Ikväll fick jag stresspåslag deluxe pga att kommunen jag bor i måste spara en massa pengar.
Jag har sagt upp min tjänst eftersom jag mått väldigt dåligt på min arbetsplats och nu så ska jag alltså ut och jobba i en kommun som har absurda besparingskrav på sig.
Fick panik ikväll och tänkte att jag måste be om att få behålla min tjänst...men istället så valde jag att ventilera mina tankar med min make.
Vi är överens om att jag inte ska fortsätta jobba nånstans där jag inte mår bra....men jag hatar den där panikkänslan...får inte fram en vettig tanke.
Försöker att lära mig att leva i nuet och andas...inte ta förhastade beslut, det är en stor grej jag fått med mig från behandlingen.
Jag vet inte vad jag ville med det här inlägget förutom att skriva av mig...jag hoppas ni alla har en toppenkväll, och att ni tar en dag i taget☺

Jag har varit sjukskriven pga utmattningsdepression två gånger, 2007 och 2018. Resten av livet är en evig balansgång!

”Släpp, ta rast, vila. Imorgon är en ny dag.”

Perfekt mantra för att hantera både sviterna av utmattning och nykterhet ?

Är så gott att läsa om din resa den inspirerar mig..Du är modig:) Är så himla glad över att min man och jag åkte upp till träffen...även om jag inte har hållit upp med alkoholen så ska jag göra det...jag går på viktväktarna sedan en tid tillbaka...har inte direkt gått ner i vikt pga alkoholen...men imorgon är det invägning och det känns alltid som en nystart...men med träffen i mina tankar och att jag vill träna ...så hoppas jag att jag klarar morgondagen. När du skriver om barn och hab känner jag att jag lätt skulle kunna gå in i min yrkesroll men det är ju inte därför jag är här...men jag tänker....det handlar inte om att vara en perfekt förälder utan en tillräckligt bra förälder...å tillåt dig vila från jobb och skola...lätt att säga jag vet..

Kram:)

Navelsträngen kommer aldrig att klippas av. Så är det bara. Det är ditt barn det handlar om! Varma styrkekramar från Charlie!

saft, hallonsaft
Bättre saft har ingen haft..........skönt att smurfa vidare och njuta av livet. För många år sen matade jag pappa svan och han tog senare med sig fru och barn. Var jag inte snabb nog med käket kom han upp och knackade på vardagsrumsfönstret med näbben.

Låt känslan av att vara på väg nånstans leda dig men se upp för krokiga vägar. Personligen gillar jag att helt simpelt lämna över styret till ödet så får jag se vart det leder mig. Men jag är, trots mycken övning, en rastlös natur och vill gärna se målet fort som f-n !

Ta hand om dig !!

Hej!

Tack för de snäll orden Li-Lo.

De senaste dagarna har, ett väldigt behaglig lungn infunnit sig.
Jag har på inget viss varit stressad innan, jag är inte typen som blir stressad.
Men detta lungn är något nytt, mera kännbart.
Jag fortsätter skriva lite här, men läser desto mer.
Har jag lärt mig något igenom all den tid jag fått, så är det att om jag bara tar det lungnt, så kommer jag att få vad jag behöver.

Mvh

I dag var det läkarbesök på beroendekliniken. Vill bara göra en notering om det här. Vi gick igenom blodproverna och scanningen jag gjorde över nätet. Kände mig av något skäl lite distraherad och inte så pratsjuk under mötet. På något sätt var det som om jag bara ville få det gjort för att ha en ingång till dem om jag akut behöver det framöver. Rätt? Fel? Vet inte.... Det jag verkligen tog med mig därifrån är jätteviktigt. Nämligen att läkaren var HELT övertygad om att det faktum att jag nu har börjat kunna träna har att göra med mitt alkoholstopp. Utan att gå in på detaljer har jag enligt alla tester helt klart ett riskbruk, men inte värsta sorten. Trots detta så har mitt bruk av alkohol under utmattningen påverkat mitt tillfrisknande på ett betydande och mycket negativt sätt enligt läkaren. Det tar jag verkligen med mig. J#vla onödigt ju. Hur mycket pengar kostar inte det? Att gå och vara sjukskriven...

I övrigt känner jag mig relativt lugn ändå. Mycket kring barnen som vanligt, men jag försöker nu anamma samma strategi som jag gör för jobbet. Nämligen att lämna tankarna på jobbet och inte ta med dem hem. Jag behöver kanske inte sitta och fundera på alla frågor och olika lösningar som rör barnen heller, efter t.ex. kl 18 på kvällen. Då kan jag ju ändå inte ringa och greja. Släpp, ta paus, vila. I morgon är en ny dag.

Kram!

Alla skall välja sin väg och huvudsaken är att man gör kloka val som passar sig själv.
Titta gärna in när våren är som bäst// kram Strulan ❤️❤️❤️

Lunch:

- Jag kom på att vi kanske skulle ha lite alkoholfritt om det mot förmodan är någon som inte vill ha alkohol!
- ... Men det var väl snällt att du tänkte på sånna som mig!
- Va? Dricker inte du? Varför inte?
- Jag har slutat dricka.
Jag vänder mig om och lämnar personalrummet.

1 timme senare:

- Här får du ett glas champagne av den finaste årgången, det är du värd Dee!
Han tittar på mig och håller stolt upp glaset mot mig.
Jag fryser, blir alldeles stel och forcerad i min ansiktsmimik känner jag. Jag är egentligen så jävla trött efter att ha rott projektet jag pysslat med de två sista veckorna i land att jag egentligen vill börja grina istället.
- Seså, ta glaset nu, det är ditt, vi har varit så jädra duktiga!
Vad håller han på med? Hörde han noll av vad jag sa på lunchen? Är detta en setup? Försöker han sätta dit mig?!!
Jag andas in.
- Nej tack, jag dricker inte alkohol.
Någon annan är där och tar glaset han hällt upp till mig och jag andas ut. Medans han vänder ryggen till mig för att fylla på nästa glas, sluter jag ögonen och dras med ner i något slags hål. Jag kan känna bubblorna i munnen, känner lukten av den fina champagnen, visualiserar mig hur jag tar glaset, för det mot munnen och snabbt dricker upp det. Hur det går rakt upp i huvudet, hur det gör mig varm i ansiktet. Hur de små musklerna i ansiktet som är så spända av all stress slappnar av. Hur jag går och tar en påfyllning .. Här någonstans i bakhuvudet börjar en tyst och späd liten röst att harkla sig och säga "ursäkta, ursäkta, hallå!" "Va, jag har inte tid med dig nu, jag är ju mitt i tanken på att dricka champagne!" "Just därför ska du ju lyssna på mig" säger den lilla späda rösten till svar och fortsätter ".. efter påfyllningen då, vad händer .." jag avbryter den späda lilla rösten och fyller i meningen med "jaja, vad händer då, jo Dee kommer spåra. Och inte sluta dricka. Och göra bort sig. Uppträda olämpligt" Under hela det här samtalet med mig själv och min inre röst och champagnen så har jag stått och sett ut som Homer Simpson när han med dregel hängande från munnen säger "mmmm... donuts!" ungefär.
- Varsågod fröken, alkoholfri champagne av finaste årgången, säger han, blinkar åt mig och gör ett nytt försök.
Jag ser på glaset han håller fram och på flaskan han hällt upp ifrån.
- Seså, ta det nu, nu har jag ju fixat alkoholfritt, klart du ska fira med oss!
Jag tar glaset av medlidande och ler osäkert mot honom. Han ser lika trött ut som jag, som resten av oss, och jag vet att han är helt sliten han med.
- Fan va vi har gjort det här bra! Skål! Säger han och ler mot oss alla, vi höjer glasen och svarar i kör.
Jag för mitt alkoholfria glas mot munnen, känner doften, det är en fin alkoholfri champagne, den doftar snarlik en mer budgetvariant av riktigt kaliber, jag låter en liten sipp slinka in i munnen.
Bubblorna brusar på tungan och jag får tvinga mig själv att svälja klunken jag tagit, ursäktar mig snabbt och ställer ifrån mig glaset och skyndar mig in på toaletten för det känns som att jag vill kräkas.
Jag börjar nästan grina där inne på toan, av trötthet och ilska över situationen.
Varför kan det inte bara få vara enkelt?

Saker som gör mig lite uppgiven är när det kommer in alkohol i bilden på min arbetsplats.
Jag vill att min arbetsplats ska vara en fredad zon, där jag kan få göra ett bra jobb och faktiskt vila ifrån alla tankar som dagligdags snurrar kring alkoholism och hur jag ska försöka forma mitt nyktra liv.
Är det för mycket begärt?
Det är en annan sak när jag går på fest, eller följer med ut på krogen, eller äter middag hos någon annan tycker jag, då är det jag som tar mig in i en miljö där jag vet att det finns alkohol, och där gör jag noggranna kontroller av mitt skrov innan jag sjösätter - jag stämmer helt enkelt av med mig själv, finns där en minsta tvekan, seglar jag inte den dagen. Och jag hade definitivt inte seglat efter all denna stress och sömnlöshet de här senaste två veckorna.

D.

Tack för varma tankar och kramar ?!
Det blev en väldigt lyckad resa?! Inte helvit dock. Men det är inget jag tänker gräva ner mig över..☺️. Jag fortsätter min helvita linje, men kommer att ta en liten paus från forumet har jag bestämt. Vill vara tydlig med att det inte har med mitt snedsteg från planen att göra. Inget sug. Inga tankar på alkohol. Och så vill jag att det ska förbli ☑️! I det läget jag är i nu, vill jag prova en strategi som fungerat fint de senaste dagarna. Nämligen att inte alls ägna alkohol en endaste tanke. När man loggar in här blir det ju ofrånkomligen också en påminnelse om det hela..?

Jag ville meddela er hur jag tänker, eftersom jag också vet att man lätt kan tänka det värsta när ngn bara slutar skriva..

Jag har inte varit inne här på ett tag och det har känts skönt och som en förstärkning av alkoholen som en icke fråga. Hoppas ni förstår hur jag menar och inte känner det som att jag lämnar er i sticket ?! Jag hejar på er alla!
Och ni vet vilka ni är som jag särskilt vill tacka för gemenskap och stöttning❤️! Extra kramar till er mina vänner ??!
Vi hörs kanske framåt våren ?!
Stora varma kramar och
lyckönskningar ?❤️?!
/Fibblan ?.

här är min tråd för vad det kan vara värt. Har varit igång ett tag som du ser, dags kanske att gå vidare till ett vidare liv utan alkohol såväl i praktiken som här på forumet.?

Dagarna rullar på och jag är förvånad att om ett tag har det gått 1 år. Lever på ett helt annat sätt idag, fortfarande mkt att jobba med men en väldig skillnad.

Är inne i en period när jag är ovanligt snurrig, tror det beror på att min själ och tanke har fullt upp med annat.
Känns som om jag är på väg till något, fast jag vet inte vad.
Vädret här varierat med regn från höger för att sen komma från vänster och blåst, variation det med?
Åkrar och våran lilla sjö är nu djupa och svanarna simmar fint där. Underlig vinter, men jag som hatar att skotta gillar ju det.
Lyssnade på ett avsnitt av alkispodden där tjejen från Min nyktra resa var med, undrar vad som hände med den lilla familjen. Hoppas så att hon klarade det och att de lever lyckliga.
Så räknar ned 1 dag till och ger mig löftet som förändrar att vara nykter vad som än händer i dag??❤️

Medberoendet är ett gissel!
Måste försöka fokusera på något annat annars växer sig orosmolnen allt för stora...?️?
Kram ?

Svårt när man oroar sig för barnen och inte kan hjälpa dem. Kanske bör han söka hjälp, så han inte blir helt paranoid.
Skickar mina tankar till dig// kram Strulan❤️??

Hoppar in i din tråd för att säga välkommen och att vi uppskattar det lite nya perspektivet du förmedlar. De flesta finner oss i en förändringsprocess, du hittar hit i sökandet efter vidmakthållande av nykterhet samtidigt som du reflekterar över vad alkoholen en gång eventuellt fyllde för funktion. Spännande. Du ger och tillför samma inspiration du eftersöker!

Allt gott
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Vinäger, du är såklart inte hopplös för då hade du inte hängt dig kvar här så envist som du gör!!?
Så nu vet du det, det är hoppfullt och du likaså ??
Kram ?

Så längesedan jag kände så här ? inget roligt alls.
Min yngste son mår dåligt igen, sjukskriven och verkar helt ostabil.
Han dricker inte men har förmodligen abstinens från cannabis. Han har ju varit periodare när det gäller att röka gräs.
Nu har han bestämt sig för att sluta helt och det är ju jättebra men det verkar som han har blivit paranoid. Han har jättekonstiga tankar, är misstänktsam mot folk och tror att de förgiftar hans mat på jobbet..?
Han har en tid på Behandlingsgruppen på fredag och jag hoppas verkligen han får bra råd där.
Usch, varför ska det vara så svårt att klippa den där navelsträngen!!??
Aldrig får jag lugn och ro verkar det som.
Mitt eget beroende är ju plättlätt att hantera om man jämför min ångest för barnen...
Kramar ???

Stort tack för alla grattis! Adde, Fenix och FinaLisa: Härligt att få ansikten på er med. Jag är glad att jag gick på träffen för att dela lite IRL.
svagis: Nu har jag skaffat konto på Ravelry. Skummat runt lite på morgonen och håller med! Mycket spännande där.
FinaLisa: Jag har också tänkt på de där fina virkade blommorna. Kanske inte för cykeln men annat. Förra året kom min flicka hem med en midsommarkrans på huvudet. Det var virkade blommor ihopsatta med ett gummiband. Den gick hon med dagligen under flera veckor. Jättefin! Hon hade då en fantastisk fritidsfröken som håller i "kreativa verkstaden" på förra fritidset.

I dag vaknade jag tidigt. 04.00. Gör inget. Jag sover enormt många timmar nuförtiden. Natt efter natt. I dag ska jag träffa läkare på beroendemottagningen. Kanske därför jag vaknade tidigt. Känner mig inte nervös utan ser snarare fram emot mötet. Ytterligare ett steg på vägen mot hållbar nykterhet. Så ser jag det.

Samtalen på hab rullar på varje vecka. Osäker på om v kommer någonstans, men det kanske är normalt att känna så? Träningen är jag igång med. Vilken boost alltså att få lov att svettas och ta i lite igen! Men det känns. Jag blir väldigt trött efteråt. Utmattningen ger sig tillkänna förstås. Det är balansgång på slak lina som gäller här. Träna, men inte för mycket. Jobba, men inte för mycket. Vila, men inte för mycket osv.

Kram till er alla!
Charlie

I mina ögon är du inte alls ett hopplöst fall. Eller... i så fall är jag också just hopplös, trots att det går bra just nu och det känns som moder ska gå bra från nu. Du brukar också uttrycka den där säkerheten ibland när det känns bra. Så vad säger du Vinöger, bör jag också inse att jag är ett hopplöst fall eller bör jag titta på de framsteg jag faktiskt gör och har gjort?
Här är några av dina framsteg
Många och långa nyktra perioder
Ett otroligt stöd här på forumet eftersom du så frikostigt delar med dig
. Du har berättat för din man o bett om hjälp
Du har förstört ditt bästa gömställe
Det finns åtskilligt mer att skriva, men jag vägrar att tro att det är hopplöst. Försök se mönstren i fallandet. Tidpunkt, årstid? Utmattning? Har du tagit hand om dig? Se det helt enkelt som att du blir lite klokare för varje dag. Du vill inte dricka. Ambitionen finns där, förmågan likaså. Nu ska bara övertygelsen komma också. Jag tror på dig.

Jag är sugen på att anmäla mig och några vänner till 5km sträckan. Vi ska ses i helgen. Få se om jag lyckas övertyga dem. ?