Senaste kommentarerna i forumet

Har några gånger fått förmånen att äta nyfångad torsk - åh så gott det är! Men lax och makrill är också gott ? Insjö eller havet? Men mört och brax finns väl bara i sjöar? Torsk och lax i havet, och lax även i älvar men knappast sjö väl?

Jag kommer från gbg och var tidigare havsmänniska. Flyttade till ett ställe med sjöar, och blev sjömänniska. Flyttade vidare till havet - och nu älskar jag både sjö och hav ❤️

Här kommer en stor krya på dig kram ??
Tio månader nu alltså!???Grattiskramar och medaljer till den bragden också!! ????

Och tack för uppmuntran och stöd i min tråd!??

Tack för inblick i en ny värld, men gillar samma fiskar som du ?
Förundras då och då, när det finns lite tid över, att vi fixat det här - så länge, men vågar inte bli kaxig.
Hur tänker du? Är du liksom nykter för all tid nu, eller oroar du dig för återfall? Kram.

Tack för uppmuntran och stöd i min tråd???

Det är så skönt att läsa hur bra det var för dig att ta en paus från forumet. Känner också att det är nyttigt att stå på sina egna ben emellanåt.
Det är lätt att bli beroende av bekräftelse och det är inte helt bra. Lagom är bäst!?

Corona har ställt till det för alla och för min del att en del saker blivit inställda och vissa möten blivit och blir på distans.
Men jösses, vad man ser ut på skärmen om man har kameran i fel vinkel eller ljus!! ??

Hur går det för dig, kan du jobba som vanligt?
Fibblan ?, var rädd om dig och ha en trevlig helg ?
Kram ?

Riktigt skönt att ni kan stötta varandra i detta - och att ni har lovat att inte stjälpa varandra. Skönt också att barnen visar respekt och låter dig vara ifred.

Jag har varit sjukskriven för utmattningsdepression två gånger (2007, 2018). Jag lovar att det blir bättre, men riktigt dig lik blir du aldrig.

Jag brukar säga att jag är stressallergisk. För att inte bli sjuk av stress igen måste jag välja bort saker som kräver för mycket energi.

Sätta gränser för mig själv och andra. Utarbeta hållbara rutiner - och varje dag se till att få återhämtning.

För mig är återhämtning promenader, cykla, naturen, ljudböcker, mindfulness, yoga, körsång tex. Alla måste hitta sin egen återhämtning.

Det är mycket jobb, ingenting fixar sig med automatik. Så att jobba med nykterheten på ungefär samma sätt känns helt naturligt för mig.

På ett sätt jobbar man med ungefär samma saker, det vill säga sitt eget förhållningssätt till det som händer omkring en. Det finns inga stressfria arbetsplatser. Man måste lära sig att förhålla sig till stressen.

Men just nu ska du bara vila och läka - och utsätta dig för lagom stora utmaningar dag för dag. Bra att du ska till stallet idag - att isolera sig helt är en falsk trygghet.

Ta en dag i taget - och viktigast först: Vara nykter!

Grattis!!
Jag är här igen efter en period. Blir så peppad av att läsa det du skriver ???

Tack snälla Ler. Glad påsk i efterskott om man kan säga så ❤️?

Tack för tipset Adde. Ska söka efter den tråden ??

Nu har det gått två månader sedan vi flyttade isär. Mina känslor svajar ibland men jag har kommit fram till att jag nog måste ge det ett år eller så. Som med nykterheten behövs det tid att leva med förändringen. Ibland är det som ett slag i magen av en plötslig chock/insikt om att vi inte lever ihop. Medan det andra gånger känns så otroligt naturligt och rätt. Jag är ju inte mer ensam nu än förut.

Det är väldigt skönt att inte ha koll på någon annans drickande längre. Jag vet att han drack igår dock för jag vet att han skulle grilla med sina kompisar. Men jag upplevde att jag släppte det på ett nytt sätt. Förut tänkte jag saker som att "tänk om han börjar sms:a mig inatt. Tänk om han knackar på dörren inatt" osv. Men igår tänkte jag inte så. Jag skötte mig själv.

Överlag går allt väldigt bra och jag boar fortfarande in mig i min nya version av mitt hem också. Rensar och fixar och trivs mer och mer för varje projekt jag gör klart.

Kram!!

Efter att under flera veckor ha sovit lite mer normala 6-8 timmar per natt har jag i natt sovit timmar igen. Exmaken är utskriven från sin karantän. Tre intensiva barnveckor är slut. Då sover jag tydligen. Jisses vad skönt.

Helgen är i princip oplanerad. Jag ska fortsätta med mina hemmaprojekt i låg takt. Det är väl någon form av vårstädning jag håller jag på med. En sådan rev jag av på en dag eller två förr i tiden. Nu har jag grejat i en vecka och är fortfarande inte klar.

Har funderat en hel del på sommarsemestern med barnen. Bokade redan förra året Spanien i tre veckor, men den resan är ju bara att glömma (inklusive pengarna för de svindyra flygbiljetterna antar jag). I stället har jag googlat en hel del på campinggrejer. Bestämde mig för att köpa en hammock som visst är da thing nuförtiden. Flickan blev eld och lågor när hon hörde om detta! Jag förmodar att vi inte bör resa inom Sverige i heller - i alla fall kan jag tänka mig att vi Stockholmare inte kommer att tas emot med någon större värme i andra landsändar förrän om x antal månader. Vi får helt enkelt hålla oss inom länet och som tur är finns det ju mycket fantastisk natur även här!

Nykterheten rullar på i sin gilla gång. Jag har ju inte mycket i mitt liv som utmanar den i heller. Inget arbete som stressar mig och inget umgänge med andra familjer eller fester. Funderar mycket på hur det blir när allting återgår till det normala. När jag arbetar heltid igen och covid-19 har lugnat sig och vi börjar umgås som förr igen. Kommer jag att riskera att trilla dit då eller har jag hunnit skaffa mig tillräcklig immunitet för att känna med lätthet att alkoholen inte tillhör mig längre? Det återstår att se.

Kram!

FinaLisa, jag kan bara instämma i vad Fibblan säger. Hoppas innerligt att du i allt elände får möjlighet att ta hand om DIG i dag!

Stor kram!

Åh va härligt, jag LÄNGTAR tills jag också kan säga 10v som nykter!❤️

Var till vc igår o träffade läkare. Ny nu IGEN. Men han var lyhörd och jättebra och tillsammans knåpade vi ihop nytt läkarintyg och sjukskrivning 4 v till.
Jag kunde sen landa här hemma och sen fick vi en hel del gjort maken o jag. Ni vet, borra o få upp saker på väggarna, flytta på grejor o sånt där som man inte orkar varje dag. Och ja han är också nykter!?

Känner att vi har lite samma tänk han o jag för min nykterhet är mitt ansvar och hans får han stå för men överenskommelsen är att inte fälla den andra och köpa hem och fresta varann. Så igår provade vi nya alkoholfria öl. Är barnsligt förtjust i IPA och så glad att jag kan fortsätta unna mej den smaken. Med sinnet i behåll? Inga dumma beslut elr bråk och vaknade så skarp som man nog kan när man är utmattad. Vilket är förvirrad och sluddrig eftersom det är min vanliga status just nu...

Nu är jag ”utkastad” på balkongen med kaffe i solen eftersom det är 2 saker jag gillar och sen ska jag själv skjutsa dottern till stallet och umgås med de andra mammorna medan barnen har hoppning. Bara där kommer det bli endorfiner och man övar omedvetet på knipövningarna? Sen får vi se när vi kommer hem, kanske blir en liten runda om det inte gör ont nånstans. Jag ska banne mej fixa klart i hallen innan jag landar i sängen igen i mitt alldeles egna hörn längst in mot väggen där ingen kan ta mej. Barnen får gärna komma in om dörren är öppen annars vet de att jag inte klarar av nåt kläng o tjat och det går bra de är ju stora nu, minsta blir 11 om en månad så de klarar sej även om jag tar en timeout.
Trodde aldrig när jag satt där o karvade i mej själv att jag nånsin skulle se framemot dagarna igen, men de ångestfria tillfällena är guld värda och jag ser till att ha små små måsten här o var, för klarar jag dem har jag segrat över mej själv.

Att vara en ny-nykter alkoholist känns ibland som att vara sin egen värsta fiende, känslan igår var att jag sov med en pistol under kudden ungefär. Jag måste skydda mej mot mej själv..

Usch, det låter verkligen så jäkla tungt och kämpigt?. Och så allt skit som följer med dessa tuffa omställningar..kass sömn..upptagenhet kring alkohol. Som ju inte är konstigt alls. Klart att både kropp och själ vill fly instinktivt. Bara få sova, bara få en paus från oro och alla tankar som snurrar och känslor som far iväg med en...

Det är helt förståeligt att man i ett sådant läge förlorar fotfästet för ett tag. Och det har ju inte ballat ur fullständigt på något sätt. Fyra tillfällen, varav igår var slutpunkten. Idag är du redo att fejsa verkligheten ?. Den är fortsatt tuff, men det säger mig att du fått tag i ytterligare lite mer kraft i dig själv trots allt. Jag tycker du ska känna dig stolt över dig själv?❤️! Dels över hur ändå lyckats hålla kontakten med dig själv och din inre kompass under tiden - du har inte hamnat helt galet?! Du har den spärren! Och dels nu, när du står beredd att till varje pris inte ta till alkohol-flyktvägen. Jag skulle vilja uppmuntra dig till att ta din flykt till skogen eller havet i dag ?☀️??! Bara få komma ut och låta naturens läkande kraft få omsvepa dig???!
Oavsett vad du bestämmer dig för att göra i verkligheten idag, så fokusera på saker som får dig att må väl! Ta hand om DIG❤️, gör det DU behöver?!
Fint att höra ifrån dig?!
Stor kram!
/Fibblan ?.

?Tack Fibblan, Charlie och Mirabelle,? jag är ok men inte mer..
De senaste veckorna har varit en rejäl pärs och jag har tagit stryk som man säger.
Min hjärna har blivit stressad och jag har fått svårt att fokusera och tappar minnet titt som tätt.?
Min sömn är helkass och även om jag sover så vaknar jag aldrig utsövd. Oron ligger bredvid mig i sängen känns det som.?

Men hursomhelst så måste detta nya liv hanteras.
Hemtjänsten är ju en fantastisk hjälp men fy för att helt plötsligt bli helt beroende av att någon annan måste hjälpa till för att få upp min sambo på morgonen. Eller att sätta sig på toa...

Under dessa tre veckor efter min operation och sambons försämring har jag dagligen tänkt på alkohol.
Men jag har "bara" druckit vid fyra tillfällen och inga större mängder, bara stillat oron.
Men igår efter tre cider 7%, kände jag att nu får det vara bra.
Jag måste fejsa verkligheten och ta tag i mig själv så jag inte hamnar helt galet.
Inatt drömde jag sådana tydliga flyktdrömmar.
I den ena drömmen var jag i någon äldre vänlig mans sällskap som tydligen hade privatchaufför och jag blev skjutsad och uppassad precis efter mina önskemål.
I den andra drömmen träffade jag en jättegullig tjej på en fantastisk rolig fest ? vi hade så kul!

Ja, vi får väl se vad verkligheten har att erbjuda mig idag, någon alkohol blir det iallafall inte!
Det är säkert som amen i kyrkan ?
Kramar ???

Det beror på vad det är för fisk. I dag släppte jag i allt, då det endast var "skräpfisk" Id, mört och braxen jag fick. Jag var ute efter de arterna i dag, och hade inte räknat med någon ätbar fisk, så det är som du skriver, foto, vägning om det är nytt personbästa, och sedan returnering. Passar alltid på att fota lite i naturen också när jag är ute. Fisk som jag gillar att äta brukar jag ta upp "lagom" mycket av. Dvs inte mer än att vi klarar att äta den färsk. Fryser nästan aldrig in någon fisk, möjligtvis kan jag bunkra upp några kg torskrygg'.
Fisk jag gillar att äta är tex piggvar, gös, sjötunga och olika torskfiskar. Sill och lax går också bra. Ungarna gillar nästan bara lax tyvärr.?

Kram

Många som fiskar kastar ju i fisken igen ? Efter fotografering! Men jag tror att själva fisketuren är det allra bästa, inte fångsten.

Klassiskt ”fulbränna” tillhör i början på säsongen ?

Kram ?

Du behöver verkligen ett forum där du kan skriva ner dina tankar och känslor, och få lite pepp och stöd.

När man skriver tvingas man sätta ord på sådant man knappt visste fanns inombords.

Är din man stöttande nu? Och också nykter?

Jag tror som Pianisten att din ångest beror på alkoholen. Har haft samma bekymmer med återkommande depressioner och svår ångest, som ledde till svåra sömnstörningar, som ledde till mer ångest.

Att alkoholen sabbar hjärnan så katastrofalt var helt ny kunskap för mig, eller så har jag valt att inte lyssna på de argumenten tidigare.

I samband med mitt senaste ångestskov slutade jag dricka och började skriva här dagligen. Sen har jag läst böcker, lyssnat på poddar och kollat yotube-klipp. (Craig Beck kan jag rekommendera!) Allt för att hjärntvätta mig med nyktra argument.

På söndag har jag varit nykter i tio veckor och jag mår otroligt mycket bättre. Ett av de bästa besluten jag har tagit i mitt liv.

Det är en jättebra om du kan komma ut på promenader! Eller cykla, det gör jag mycket. Medveten andning är bra också! Det hjälper bra vid panikångest, då man brukar hyperventilera eller andas jätteytligt.

Kram ❤️

Då var man hemma igen efter en härlig fisketur. Många fina fiskar och en massa sol blev det. Solen har tagit bra i dag känner jag, dock mest på vänster ansiktshalva, så jag ser helt knäpp ut. Jätteröd på vänstersidan och halvblek på högersidan. Nåja, får fixa det i morgon?. Kul att ni är här och kommenterar tjejer!? Även om det lär bli färre besök för oss alla med tiden så är det ju trevligt och bra att hälsa på i bland.

Bra där VaknaVacker! Isk är det bästa, så slipper du deklarera alla affärer. Se klart, jag tror du skulle fixa det också ? Jag håller inte på med några jättesummor, utan det är mer som en liten hobby, typ ett trevligt tidsfördriv och så är det kul om man kan dra in lite extraslantar.

@Soffi, hoppas du har en bra kväll❤️

Och ni andra också såklart!

kram

Att erkänna att man är maktlös där vid flaskan... Tillsammans är ni varandra❤???❤

Tycker ditt liv låter så bra och härligt nu. Fisket, familjen och så trygg i din nykterhet. Det är något skönt och bra med att släppa taget här, lite som att flytta hemifrån. Men om man har föräldrar man gillar så vill man ju hålla i kontakten ?
Och vi får ju hålla i eftersom vi firar jämna dagar ihop och jag inte kan räkna.
Så det kommer nog inte som en överraskning för dig att jag inte äger en enda aktie som jag själv ska köpa eller sälja.
Njut av din kväll, kram ?

Härligt du mår bra?
Väldigt olika för mig med hur mycket jag är här. Hm... naturligt!
Låter kul med börsen. Skaffade ett isk konto igår. Haha får se hur det går?
Kram

Ja det får vi verkligen vara! Mänskliga chefer är svåra att hitta.

Jag är rätt folkskygg men klarar gruppträning. Har inte varit iväg nu på ett tag förstås så vi får se hur det går sen. Var ner en sväng i föreningens lokal o försökte rassla igång kroppen för 3dar sen men det gjorde mest bara ont..

En av mina söner har panikångest/depression så honom fick jag hämta i skolan lite då o då. Han klarar inte heller att äta när det blir rörigt och många människor på liten yta o förlorade 10kg på nåt år. Men nu studerar han ju hemifrån o det passar honom ypperligt!?? Han bara måste ha toppbetyg i allt o allt måste vara perfekt, vi undrar ibland vem han fått det efter?men det kanske i grund o botten är samma beteende som för mej gick överstyr och blev till missbruk.

Det bästa man kan göra för någon är att bara finnas där. Att försöka få fart på mej när jag inte är redo bäddar för katastrof och även tvärtom, när jag är på g. Försöker tänka på det när jag ska stötta sonen. Kanske bara säger att jag finns, men bollen ligger helt kravlöst hos dej.

Jag hoppas nu att kroppen läker o tar till sej effekterna av att alkoholen uteblir, ska bara få in i sinnet igen att vilja promenera. Tackade just nej till en kort promenad innan middan med ovannämnde son. Gick flera mil i veckan förut och älskade det. Vore också trevligt att bli sådär kär i löpning som man tydligen kan bli.
Det har inte hänt mej men jag drömde en gång att jag gillade löpning.. ?

Härligt att du verkar vara på lagom nivå av träning, man kan ju missbruka det mesta tyvärr. Jag har en lång väg kvar men ska ta vara på min sjukskrivning och vårda själ o sinne, promenera när andan faller på eller ligga i soffan om man har en bläh dag. Leva bara i nuet så gott det går och ge fan i alkohol så jag får nån ordning!

Tack för att du svarade på mitt inlägg!

Välkommen hit Kattis3!
Jo, igenkänningsfaktorn är hög här även hos mig...

Ja det är svårt det där med panikångest. Har haft det själv under en sommar för ca 15 år sedan då jag var helt säker på att jag hade en hjärntumör. Minns det så väl, min pappa hade en bok om naturläkemedel och jag läste att det var bra med ingefärs-te. Det är det jag minns att jag satt med mitt te och bara andades dag efter dag hemma hos pappa. Tror mest de hade en symbolisk effekt det där te't men även om det var placebo så kom jag ur det tillslut. Min lillebror har haft svår panikångest också nu under ca 1 års tid och vi nära har kämpat för att stötta honom med det är väldigt svårt att ge någon hjälp. Han har ganska nyligen kommit tillbaka till jobbet tack och lov med hjälp av ganska starka mediciner och han har också slutat dricka alkolhol.
Har du lika jobbigt även om du inte har folk runt omkring också eller kan du hitta några promenadstråk där du kan vara för dig själv?

Vet inte om det är samma typ av missbruk för dig men jag har också missbrukat träning i många år. Så fort jag kom ur en period av att dricka så började jag tokträna för man får så mycket ny energi och jag har alltid velat få träningen som en del av livet. Sen har jag kraschat in i väggen gång på gång för att jag inte haft rimliga mål och kanske hade läst nån ny träningsbok och så var jag tillbaka i soffan med glaset om och om igen.
Har gått hos psykolog sedan min sjukskrivning och var nästan säker på att jag varit bipolär, men nu efter ett halvår med minimal konsumtion alkohol och rätt nivå av träningen så har allt äntligen börjat plana ut sig. Mycket kommer nog i att jag tränat på mina krav också. Låta en dag vara blä och lägga sig i soffan. Mackor fungerar som kvällsmat. Ge tid för att ta det lugnt, läsa en bok. Försöka förstå vad som är viktigt för mig i livet och vara den jag är.

Härligt att höra om din chef, jag har också en toppen-chef som var fantastisk när jag kraschade. Han kom hem till mig när jag var sjukskriven och vi pratade mycket om vad som hänt och nu har vi en jättebra dialog på jobbet också och jag kan berätta när en dag inte är så bra. Det ska vi vara väldigt glada för att ha såna chefer!

Ja visst är det så! Och när jag tänker tillbaka finns det inte många nyktra veckor under de senaste 20 åren, knappt innan heller för den delen...
Under graviditet och amning har det inte blivit en droppe men sen var jag igång igen.
När man lever med en likasinnad sabbar man för varann också, många gånger har jag fått ett vinglas i handen utan att ha bett om det elr ens tänkt tanken. Och lika många gånger är det jag som serverat alkohol utan närmre eftertanke. Ingen av oss klagade nånsin över det, snarare gnällde om det inte fanns nåt hemma. Och hemma fanns det inget för det dracks ju upp hela tiden.
Det du skriver om träning är också så sant så sant. Jag har i långa perioder ”missbrukat” även den och håller nu på att lära mej att promenader och lagom mycket träning tar mej framåt. Dock tar jag mej knappt ut ens med sällskap pga min panikångest... Trivs bra i hörnet längst in vid väggen i min säng.
Blev sjukskriven ytterligare 4v idag så då ska jag träna på att faktiskt komma ut ur mitt hörn och jag har en chef som sagt att det inte spelar nån roll hur lång tid det tar innan jag mår bättre, bara jag kommer tillbaka.

Undra på att vi beter oss som vi gör.. ? Sitter still och bara matas med krumelurer och swipar framför ögonen!

Det låter otäckt likt min "krasch" från i höstas. Hade tagit några glas innan familjen gick och la sig. Kände hur ångest och förtvivlan bara dränkte mig och jag började klunka sprit. Det som hände den natten blev det värsta som hänt i mitt liv men också starten på ett nytt liv. Blev också sjukskriven, först heltid 3v precis som du, sedan 50% under 2 månader.

Nu har det gått snart ett halvår sedan dess och jag har aldrig mått såhär bra, men.. för att citera en mening från ett gammalt inlägg: "En vardag utan alkohol blir lugnare, enklare, piggare, stabilare, det vågar jag lova men inte direkt mer spännande, gladare, roligare, lyckligare. Det ansvarar vi själva för genom det vi fyller det med och jag tror det är huvudsaken för att lyckas förändra sitt drickande"

Därför tror jag det ofta är väldigt svårt att förändra sitt drickande på lång sikt, för man måste rannsaka sitt liv och göra förändringar i sin vardag. Att dricka är en flykt från verkligheten och man behöver då ta tag i sin verklighet.
Överlag verkar det som att våra egna krav är bland den största boven, och brist på fritidsintressen och att göra saker man tycker om regelbundet.

Vill att du ska ta med dig en sak. Ångesten som du beskriver är med största sannolikhet pga alkoholen. Långvarigt och regelbundet drickande, även om man tycker att det är lite per gång, på oren svenska, "fuckar upp" hormonerna i hjärnan. Nästa alla som dricker för ofta har problem med ångest, sen dricker man mer för att dämpa den, och hjulet är igång.. Det kan ta en tid innan balansen rättar till sig i huvudet.
Mitt återkommande tjat här på forumet är motion och träning, därför att det är en väldigt stor del av lösningen för mig. Motion i alla dess former är en fantastisk ångest-dödare. Hemligheten, säger jag, är att börja på den lägsta nivån man kan tänka sig och sen låta det bli en del av veckan, det räcker att börja med 2 dagar i veckan!

Välkommen hit, fortsätt skriva så kommer du snabbt få många nya vänner här! ?