Senaste kommentarerna i forumet

Vilka tråkiga nyheter. Usch. Sånt bakslag! Förstår att det känns jättetungt för dig.
Kan du inte börja rensa och fixa och dona nu när han är borta? Börja packa ihop lite saker, fixa lite som du vill... och när han kommer hem blir det lite nytt. Han har saker i lådor, får inte dricka hemma längre och du accepterar inte att han smutsar ner och inte betalar? Rimligt ju. Då kanske det inte är lika bekvämt att hänga kvar hemma?
Stor kram till dig! Det KOMMER att ordna sig. ???

Så bra tänkt! Med det påbörjade virkprojektet menar jag. Precis så funkar jag också :) Kan inte ha något liggande som kräver för mycket en fredag kväll...att lära sig nytt, huuva, aldrig på en fredag :) Nä, de nya fredagskvällarna ska vara lugna, mysiga och rätt korta för jag är så trött och behöver sova tidigt har jag märkt...konstigt att jag satt uppe och drack för bara en månad sen istället för att sova gott? Såå dumt.

Att bli nykter har även påverkat min förmåga att säga ifrån och sätta andra gränser märker jag. Men jag är snäll mot mig själv och gör en sak i taget - snuset får jag sluta med en annan gång, längre fram när jag har landat i nykterheten. Jag har också varit nykter idag!
Ha en mysig kväll nu!
Kram
svagis

Det låter så skönt Vinäger....att ha en människa...partner....att prata med om det mörka. Det verkar ju också som om han står kvar och är så trygg i sig själv att han inte blir skrämd av din fulgråt :) Åh, särskilt med tanke på att du och jag, som du skrev i min tråd för ett tag sen, har en del gemensamt....så förstår jag att det inte var lätt att visa alla dessa känslor för honom. Men vad stark du är som gjorde det!!
Kram
svagis

Tack för dina erfarenheter!
Ska se när man är redo för att öppna sig lite mer om det hela & som du säger: En dag i taget!

Ha´en fortsatt bra onsdagkväll!

Men detta gör att du måste bli ännu mer bestämd kanske? Den snälla metoden verkar inte gå hem hos din snart expartner..Man kan vara tydlig och bestämd, men det vet du nog redan..Så trist när du nu trodde att det skulle bli av..Jag har en känsla av att barnens pappa är hyfsat nöjd med situationen. Kunna fortsätta supa..En kvinna som jobbar stenhårt, betalar det mesta, tar hand om barnen, städar, roddar, lagar mat..Hoppas det blir en förändring snart..Skickar massor av styrka och energi till dig??✨✨✨??Kram..

Först, vad fint med kommentarer, tack alla. Allterbra och Fenix, vad kul att ni också är på gång, självklart även Fibblan och Stormen lilla. Känns som om vi är många "gamla" forumvänner som har hittat hem nu. En sporre i sig.

Nu till rubriken...

Har känt mig lite nere och lättretlig ett par dagar och vet precis vad det handlar om. I helgen ska jag utsätta mig för en av de situationer som jag brukar få panikattacker i. Det var när det slog mig att jag inte kan, eller snarare inte vill, lugna mig med alkohol som oroskänslorna fick riktigt fäste.

I dag skickade jag ett sms till M och bedyrade min kärlek ? samtidigt som jag bad om ursäkt för att jag inte varit mig själv de senaste dagarna. Skrev också att jag inte mått så bra och haft det lite jobbigt. Direkt kom ett svar där han skriver att han är orolig och undrar om det är något speciellt som gör att jag känner så här. Jag hann inte ens svara innan han ringde för att höra hur jag mår. Sa att vi kan prata när han kommer hem samtidigt som jag kände hur känslorna åkte berg och dalbana inom mig.

Oron hann byggas på under em och mitt humör svajade betänkligt. Jag var som en damm på bristningsgränsen innan han var hemma. Det kändes som att jag klättrade på väggarna medan jag väntade. Visst hade alkohol lugnat för stunden, men jag längtade inte alls efter den falska vännen. Hade den funnits tillgänglig vet jag inte om jag orkat stå emot, men då den är inlåst slipper jag ju den förhandlingen.

M hann knappt innanför dörren förrän jag kastade mig om halsen på honom och började stortjuta. Ni vet, sådan där riktig fulgråt. Jag snörvlade och hickade samtidigt som han tröstade och vyssjade mig som ett litet barn: Såja, gumman, det blir bra, ska du se...

Och då...

Då berättade jag om det som varit, inte allt, men mycket mer än tidigare. Hur drickandet ännu en gång eskalerade och att jag inte druckit något på tre veckor. Jag hade ju avslöjat en del i slutet av förra året, att jag drack ibland i veckorna, men inte omfattningen. Det enda jag förmodligen aldrig vill berätta är detta med handspriten och hur jag druckit allsköns häxblandningar. Känner att det inte spelar någon roll i sammanhanget och att jag gärna behåller dessa två mest förnedrande minnen för mig själv. Men vilken lättnad det var att få släppa ut en del. Det går inte i ord att beskriva.

Efteråt klamrade vi oss fast vid varandra, förmådde inte släppa. Jag hulkandes och han tröstandes. Till slut var jag tvungen att släppa, fick knappt luft (hade just varit snyggt om jag kvävts till döds just när livet börjar bli vackert igen...). ?

Så nu sitter jag här alldeles urlakad, men på ett skönt sätt. Helgens utmaning känns fortfarande tuff, men inte riktigt lika som tidigare. Mitt humör känns mer stabilt, om än inte helt som vanligt. Men skillnaden mot eftermiddagen är enorm.

Det känns som om detta var ännu ett steg i min process mot det helnyktra livet. Lite som att jag har en checklista där jag bockar av de olika stegen. ✅ Kan inte fatta att det bara har gått drygt tre veckor sedan jag drack senast, det känns som minst tre månader.

Men...

Jag är fortfarande ödmjuk och har stor respekt för alkoholens kraft och makt. Det gäller att glädjas i nuet, som santorini så bra uttryckte det. Att jag inte tänkt på det, att säga att man tar ut glädje i förskott innebär ju faktiskt att man gläds i nuet. Smart!

Kram till er alla och, ännu en gång, tack för att ni finns och berikar forumet.

vad spännande att höra lite om din vita period, hur du upplevt den såhär långt, dag nummer 5. Alkoholfria alternativ och att äta gott och nyttigt verkar vara något som verkligen var hjälpsamt för dig, säkert är det flera här som känner igen sig i det. Tack för dina tips, det är säkert flera är som läser och kan känna lite inspiration av att få en verklig person som är mitt i förändringen som ger konkreta tips!

Kul att höra att det hjälper dig med pepp från andra här i forumet!

Varma hälsningar,
Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Det här med virkningen är en process som liknar den att bli nykter måste jag säga. Jag virkar, det blir snett, jag river upp, börjar om, det blir ojämnt, jag river upp och börjar om. Och för varje gång jag har rivit upp blir det liite bättre. Åtminstone gör jag (nästan) inte om samma misstag igen. Jo det gör jag, men då är det bara att fortsätta ändå. Jag har också tänkt lite strategiskt kring virkningen kopplat till när jag blir sugen på vin. Fredagar är ju en trigger för många av oss. I dag har jag tänkt att på fredagar ska jag alltid kunna komma hem till ett påbörjat virkningsprojekt. Just de två tre första varven är lite skakiga för mig än. Därför är det bra att ha ett lite mer lättsmält projekt att sätta händerna i när vinsuget sätter in tänker jag. I all enkelhet.

I dag har jag övat på stolpar och halvstolpar. Kul eftersom det blir mer virkat per varv!

Långsam dag med vab igen. Försökte delegera ut den eventuella morgondagens vab till exmaken. Funkade inte. Synd eftersom jag har en timmes massage inbokad som går upp i rök och ett besök på samtalsterapin. Dessutom har jag mina leveranser på jobbet som måste rivas av på ett effektivt sätt nu eftersom tre dagar redan gått upp i rök för mig. Dumt. Stress är inte bra nu.

I dag kommer jag att gå och lägga mig nykter. I morgon bitti kommer jag att vakna pigg (nåja) och klar i huvudet.

Kram

Jag känner som du!! Suget förstör allt!!

Jag känner som du!! Suget förstör allt!!

Bytte namn på tråden för just nu vacklar jag så mycket. Sugen ofta. Har varit sen jag blev nykter i princip. Varit en kamp i 3 månader. Tankar som nu klarar du nog att dricka mindre osv. Vill ju ha ett nyktert liv och jag kommer säkert inte hålla mig till måttligt. Jag vet inte vem jag är just nu. Vet inte hur jag ska orka. ?

Jag blir så ledsen på suget. Det ger sig aldrig. Min hjärna försöker övertala mig att dricka. Att jag behöver det. Alkohol tar fortfarande upp så mycket av mina tankar trots att jag är 3 månader in på nykterheten. Sa till min man att jag var jättesugen idag. Hade han sagt att han skulle köpt en flaska vin på vägen hem från jobbet så hade jag druckit. Nu sa han inte det så blir inget dricka. Så trött på det här. Vill bara få stänga av hjärnan. ?

Bakslag igen. Ingen lägenhet. Jag gråter och gråter. Det är så slitsamt. Ovissheten. Sorgen. Ilskan. Frustrationen. Panik allt oftare.

Mannen är bortrest. Har varit det ett tag och är det i en vecka till. Det har varit så skönt. En smak av hur livet kan vara när man slipper stressen av en annan vuxens ovanor.

När han kommer hem igen måste jag hitta nåt sätt att hantera allt på. Hur fan nu det ska gå till. Jag vet att flera tycker att jag ska kasta ut honom. Men det är verkligen inte ett alternativ, det är bara inte det. Utan jag måste stå ut bara. Men jag har åtminstone denna tid när han är bortrest fått insikt om att jag måste vara den som bestämmer här. Han FÅR inte dricka här igen. Jag ska be honom sova borta om han dricker ute. För nu orkar jag inte en sekund till.

Jag är så nedslagen och ledsen nu. För i flera veckor har jag laddat. Sörjt också men mest laddat inför att mycket snart bo själv. Nu blir det som en krock inom mig som är så hemsk. Som att jag var på väg i ett flygplan till en paradisö och precis när vi skulle landa så vänder planet hem igen till en mörk vinter.

Och jag är så trött på att tänka positivt. Men jag måste. Försöker direkt tänka "men nu hinner det bli ännu närmare våren" och "barnen hinner bli ännu lite större innan de ska ha skilda föräldrar" osv osv. Men jag är så trött på det. Att försöka vända sanningen till nåt bättre än vad det är.

Vet ni vad det värsta är....som gör mig mest gråtfärdig. Det är att han ska fortsätta stöka till och smutsa ner här. Ja drickandet är förstås det värsta av allt men sedan är det att leva i en röra hela tiden och aldrig få vila.

Kanske får dra igång ett rens ihop här. Att när han kommer försöka våga säga att vi måste börja rensa och städa här och packa saker han kan ta med sig. Hur nu det ska gå till. Han orkar ju aldrig sånt.

Har lust att ta bort de mattor han ska ha. Göra allt kalt och tomt. Då blir det också mindre stök. Fan också. Säg att det finns en mening med detta...

Suck.

Jag är imponerad och du ska vara stolt över dig själv! Du verkar ju ha mycket samtidigt med familjen så det är ju inte den enklaste saken att fixa den här intensiva behandlingen du har gått in i. Heja dig!

Du har så rätt i att man ska ta ut glädjen i förskott eller där man kan. Glädjas i nuet är det väl egentligen. Du mår bra och har gjort ett fantastiskt jobb. Att det sen kommer sug får man räkna med men det är inget man behöver agera på. Det är bara utmaningar.

Grattis också till Fenix! Med flera. Det går bra nu!

att läsa igenom din tråd. Ler vid borttagningen av gömman, har själv rensat mitt favoritskåp som kunde innehåll typ två flaskor, 5 burkar starköl och någon minitetra vin. Nu finns där enbart sladdar och laddare till diverse mobiler och annan elektronik. I dag är det två månader utan en droppe. och jag kan säga att de där ögonblicken av ren lycka inträffar flera gånger i veckan. Kan inte förstå att jag varje kväll hällde i mig alla denna alkohol, varför??? Nåväl, älskar mina nyktra mornar varje dag.

snälla Strulan ! Lyssna på din inre röst och bromsa livet lite !

Förutom alkoholen som bara väntar på en lucka att anfalla i så har du din fysiska kropp som tar stryk i långa loppet !! Vi är nog många som varit i din sits, jag med, och det finns möjlighet att ändra vägen framåt. Och vi som är beroendepersoner har sämre stresstålighet så att ta hand om oss själva är prio ETT !! Bara du kan välja väg framåt men att åka bakom jycken i skogen verkar vara en lysande idé :-)))

Kram Strulan !

Jaaaa nu vänder det snart! Redan nu är det relativt ljust på himlen. Det gör mig glad ? tack. Jag skickar tillbaka dubbelt till dig. det ska bli skitkul att ses ?

Förstår ni att snart är det vår? Vi har snart överlevt en till mörk och blöt vinter. Pirrar till i magen när jag tänker på det. ?
Denna våren ska jag ut och promenera och springa och ta vara på vårens framfart från start. Det så mycket fram emot det.

I övrigt så har jag åter igen en bad ass tuff jävla dag framför mig. Men det känns helt okej ännu. Känner mig lugn i kropp och sinne. Och efter jobbet ska jag träffa en nygammal vänn. Lite kul historia, jag intervjuade honom för en roll tidigare. Och vi klickade på ett personligt plan. Efter processen var klar så tog vi kontakt igen och har sedan dess varit vänner.
Visst är det kul hur man kan träffa nya människor i sitt liv? :)
Ser fram emot att få hänga lite och bara prata bajs.

Fridens ☀️

"Kan verka lite eljest att jag skriver så mycket om virkningen här, men faktum är att jag ser den som en superviktig del i min väg mot nykterhet. Får jag kläm på virkningen kommer jag ha ett jätteviktigt alternativ till att sitta och vara sugen på vin. Virkningen verkar nämligen inte lämna det utrymmet för mig. Jag glömmer allt annat när jag sitter med den nämligen."

Jo men visst är det så! Jag fattar precis känslan. Själv har jag tänkt lära mig några grejer som jag tidigare varit för lat för men nu när jag köpt en bok med babykläder så blir det ju ett mindre format på projektet och då SKA jag lära mig flätstickning som ju är väldigt fint. Virkningen är en strategi mot suget helt enkelt!! Och visst är det roligt att välja bland färger och fundera på att göra ränder osv.?

Dessutom har vi ju inspirerat en och annan härinne att ta upp sitt handarbete igen och det är ju inte dumt!?
I eftermiddag sitter jag hemma och jobbar.
KRAM!

Härligt att jag kan bjuda på lite skratt. Det behöver vi! Och Espandrill, om jag är mamma eller pappa har ju ingen betydelse egentligen. No worries! Men, jag kan ju här och nu då avslöja att jag är mamma :D

Det blir vab i dag också. Trist, men flickan är genomförkyld. Nu börjar jag dessutom få lite panik över leveranser på jobbet. Har en kollega som kan ha vägarna förbi mig till och från jobbet. Ska kolla om min dator kan följa med så jag kan arbeta i morgon. Antar att det blir vab då också som läget ser ut.

Virkningen då? Jo i går virkade jag och rev upp, virkade och rev upp. Mitt problem gäller de första två, tre varven. Tycker det är svårt att få de jämna och och fina. Blir inte de jämna och fina blir det problem senare upptäckte jag. Gav upp till slut och kommer ta nya tag i dag. Kan verka lite eljest att jag skriver så mycket om virkningen här, men faktum är att jag ser den som en superviktig del i min väg mot nykterhet. Får jag kläm på virkningen kommer jag ha ett jätteviktigt alternativ till att sitta och vara sugen på vin. Virkningen verkar nämligen inte lämna det utrymmet för mig. Jag glömmer allt annat när jag sitter med den nämligen. Vore tillfredsställande om jag kan byta destruktiviteten mot något produktivt som jag har kläm på. Därför fortsätter jag!

Livet i övrigt rullar på. Inget sug. Huvudvärken sitter i som vanligt tyvärr. Jag kommer nog att hänga lite här på forumet i dag också när jag behöver paus.

På min behandling och jag börjar känna inombords att det händer saker...nog för att jag har varit nykter sen augusti, men det är ju nu som man börjar bearbeta saker som hänt.
Och det ör inte kul alla gånger, men jag har bestämt att än hur jobbigt det blir så ska jag ta mig igenom det.
Jag kommer att avsluta den här behandlingen som en helt ny person...och det ser jag fram emot.
Ser fram emot att börja mitt nya liv med öppna ögon och framför allt en vilja att göra nya saker, jag ser fram emot att ta beslut som jag och min familj mår bra av.
Har också märkt att jag inte har så mycket gemensamt med mina arbetskamrater...dom pratar mest personalfester och fylla...och där har ju jag inget att komma med...så att skaffa nya vänner står också på min lista.
Känner en så stark livsglädje just nu...och eftersom jag vet hur snabbt det kan växla så är jag extra glad för varje gång jag får dom här lyckorusen☺

Vad bra att du känner lugnet inom dig.
Det är så viktigt att lyssna på sin inre röst och göra det som känns bra för en.

Stress, oro och för många krav skapar sjukdomssymptom och det måste förebyggas.
Så bra att du har din yoga??
Önskar jag kunde lära mig också men det har inte fungerat för mig. Hittills.
Men kanske att det kan ändras...?
Ha en fin onsdag Rosa-vina ?
Kram ?

Hoppas allt är ok och att du får en riktigt bra onsdag?☀️

Kram ?

Det låter som du har för mycket nu, din hjärna behöver vila och jag tycker du ska lyssna på den.
Dina sömnproblem är symtom på att något är i obalans och du skadar dig själv mer om du inte ger dig själv möjlighet att återställa balansen.

Jag känner så väl igen mig och det enda att göra är att växla ner, ta ledigt eller sjukskriva sig, delegera och be om hjälp med de saker som är möjliga att få hjälp med.
Minimera belastningen på hjärnan så borde sömnen också bli bättre.

Pratar du om drömmarna med någon?För det kan också påverka dina drömmar i positiv riktning.
Hotfulla drömmar går att styra med viljan om man tränar lite på det.
Om man i drömmen vill fly från något hemskt ska man göra tvärtom, gå emot det för då försvinner hotet eller förvandlas till något "icke farligt"
Har egen erfarenhet av det, otroligt spännande!

Strulan, önskar dig ett stort lugn just nu och det är sååå bra att du inte återgår till bedövningsmedlet alkohol!?

Kram?

Miss lyckad, det är nog så att jag har ett inre lugn numera och mitt sug efter a är också lugnt. Men jag är även känsligare nu när allt ska hanteras och ältas. Jag blir trött av alla tankar, ältande och känslor men jag är faktiskt lugnare. Jag säger inte att det alltid är lätt men det är hanterbart och blir bättre och bättre. Tacl miss lyckad, Du fick mig att se detta och reflektera, viket gjorde mig glad :)

Idag är en ny dag med nya möjlighter!

Kram på er alla goa!