Senaste kommentarerna i forumet

Väldigt lite, ett par timmar i taget och totalt 4, 5 timmar.
Efter några veckor blev det bättre men vaknar ett par gånger under natten.
Ljudbok är mitt bästa sömnmedel ?
Blir mycket tillbakaspolning om det är en bok som jag inte vill missa något av ?

Väldigt lite, ett par timmar i taget och totalt 4, 5 timmar.
Efter några veckor blev det bättre men vaknar ett par gånger under natten.
Ljudbok är mitt bästa sömnmedel ?
Blir mycket tillbakaspolning om det är en bok som jag inte vill missa något av ?

PS Jag tar inga sömnpiller.

En fundering till er andra som nyligen har slutat med alkohol.

Har varit utan alkohol en vecka nu och det går väldigt bra, dock en fundering jag sover nästan överdrivet mycket. Min totala sömncykel den senaste veckan har varit på mellan 10 – 12 h per natt och i vanliga fall (innan jag slutade) mellan 6 – 7 h.

Vad är er erfarenhet och hur lång tid tog det innan ni kom tillbaka i en normal sömncykel?
Använder dock lätta tabletter för att somna in på nätterna vilket kanske kan förklara att jag sover längre, men intresserad av att höra er andras erfarenheter?

Livet snurrar just nu runt jobb, träning och klaga på vädret. Jobbar för mkt igen är det detta året jag skall lära mig att lagom är bäst.
Fyller år i början av februari 55 år? och har sjutton inte lärt mig detta. Försöker men trillar dit igen, kan inte säga nej eller är väl duktiga flickan som envisas med att känna sig behövd.
Blir så trött på mig själv, vill ju så mycket och att det skall bli bra.
Slutar ju alltid med att jag blir helt slut och frustrerad på allt.
Men skam den som ger sig, skall lägga krut på att lära mig detta iår?
Så från en gnällig kvinna i regnet kommer löftet att vad som än hände idag lovar jag att vara nykter:/ kram Strulan ????❤️

Du är fantastisk Charlie - och det går ju framåt <3
Kram
svagis

Så skönt att läsa att beslutet att vara nykter ger effekt. 15 samtal är i frustration som till slut efter enträget arbete gav resultat. Det är inte lätt med vardagen. Tror att vår styrka att vara nyktra ger ork att möta världen som den är, komplex med bekymmer, frustration och massor av känslor. Inte hade det blivit enklare med A. Glad för din dotter som har en sån bra mor!

Kram på dig.

När man så gärna kliver ur sig själv och hjälper andra istället för sig själv.
Kul att du gillar tråden☺

Vaknar hyfsat utsövd även om en sovmorgon inte suttit fel. Ska till läkare i dag med flickan. Har efter ca 15 telefonsamtal under en och en halv veckas tid (eftersom ingen vill ta på sig ansvaret) fått igenom sjukresa för henne. Nu slipper framförallt hon, men även jag stressen med kollektivtrafik. Vi ska alltså gå till doktorn precis som vem som helst. Utan att flickan behöver få en massa ångest kring allt runtikring som inte har läkarbesöket att göra.

I dag ska jag vara nykter! Känns just nu bekymmersfritt. Inte sugen. Det nyktra livet leker. :-)

... du är tvåbent! Det blev att jag svarade om Kombuchan i min tråd! Ha en fin dag! Kram

Och Grattis kram ? till två veckor ??
Så jättebra att du, trots svackor, lyckats navigera förbi dessa.
Det stärker dig att fortsätta på den nyktra resan tillsammans ?️ ??
Ha en fin onsdag, Fina Fibblan! ?

Och att välja handkräm utan associationer.
Grattis till två veckor, heja dig!

Stort tack Vinäger! Nu bjöd du mig på kvällens andra skratt här :-) Svagis var bussig och bjöd mig på det första!
Kram

Reagerade också på liknelsen "frimärkssamling" så befriande?
Kram ?

Jag är så imponerad av din utveckling, vinäger. Jag försöker ha dig som en av mina målbilder i strävan att komma framåt. Du är en viktig förebild och jag önskar innerligt att jag om något år kan ha en lika avslappnad inställning som du har till saker och ting.
Kram/Tjalle

Jag tycker inte det är något konstigt, har alltid druckit lite ibland folk och skött mig. Ja iallafall i vuxna år, ville ju bara hem och dricka ifred och glida in i dimman.
Men tycker speciellt när man träffas bara tjejer att de blir obekväma och gärna trugar framåt kvällen att visst sjutton skall ja ha mig något att dricka.
Men som sagt jag är fast i min vilja att låta bli första glaset och trevligt kommet det bli?

Först är det varje vardag i 5 veckor...då är jag helt sjukskriven....sen blir det en dag i veckan månaden efter och sen en gång i månaden...allt som allt ska vi träffas i 11 månader.
Satt just och räknade ut att imorgon så har jag varit nykter i 150 dagar....sjukt stolt över mig själv faktiskt☺
Hade jag då det jag vet nu så hade jag nog bett om hjälp tidigare...fast egentligen så tror jag inte att jag var riktigt redo för att sluta förrän nu, men bra känns det iaf.
Oroar mig fortfarande över en av dom andra i gruppen...samtidigt försöker jag att inte engagera mig för mycket, försöker att komma ihåg att jag är där för min skull och ingen annans

Nu får det räcka för ikväll/kristina

Haha, i dag hände något riktigt kul slash pinsamt...

Bakgrundsinfo: Jag använder en nagelbandskräm som heter Creme Abricot.

Pratade med en tjej som är nagelteknolog och hon frågade om jag använder någon produkt till naglarna. "Ja" , svarar jag direkt, "Apricot Brandy" ? Hjärnan har tydligen alkoholtankar lättillgängliga fortfarande, även om jag själv inte är med och tänker dem.

När jag ändå är i gång med pinsamheter... Läste igenom mitt förra inlägg, svenskläraren i mig granskar fortfarande, och undrar: Vad i hela fridens namn är "ritualiskt"? ? Alltså, jag dör lite när jag läser och förstår att det är jag som skrivit det. Rituellt ska det förstås vara... Joråsåatte...

Vill förtydliga att jag aldrig lägger mig i andras stavning eller ordval, men som vanligt är jag stenhård mot mig själv. Fröken duktig bör ju vara fläckfri, eller hur...

Tack för alla kommentarer och påminnelser om att jag inte är eller har varit ensam om alla förnedrande påhitt i alkoholens tjänst.

Två kritvita veckor i dag, upptäckte jag av en slump. Och det har inte varit det minsta jobbigt. Jag njuter av framgången, men är ödmjuk inför bakslagen. Jodå, någon gång kommer de att komma. Men jag rustar mig för fullt, laddar med strategier och är uppmärksam på minsta varningssignal. Den här gången ska A-djävulen få på moppo.

Kram till den som vill ha och behöver

Detaljmetoden, mycket intressant. Tänker att vi med panikattacker kan ha nytta av den. Istället för att "andas i fyrkant" försöka hitta någon positiv detalj att fokusera på. Det ska jag pröva nästa gång. När den nu kommer. Längesedan nu det var riktigt illa och ännu bättre är det när livet är helvitt.

Tack för inspiration och skönt att höra att du har sagt ja till dig själv och tackat nej till något du egentligen inte orkade just nu. Det där med att bara göra är bra så länge det handlar om långsiktigt viktiga saker som jobb (och därmed ekonomi) och familj (om man vill ha gubben kvar...) Allt annat kan man åtminstone tillfälligt högaktningsfullt skita i. Sådeså.

Kram till dig

"Som när någon pratar om sin frimärkssamling eller något annat som inte gångar mitt intresse." Wow, dit vill jag komma.

Ses om några veckor då. Ska bli så kul.

Kram

Du är så stark nu. Trots att du inte mår bra, klarar du av att fortsätta att göra dig av med det som länge varit en (trist) tröst och (falsk) vän. Det kallar jag styrka på riktigt.

Att sluta när man mår bra och allt bara flyter på utan motgångar eller när man måste efter en fruktansvärd ångest laddad fylla är inte så svårt. Däremot att hålla dag efter dag, vecka efter vecka...

Åh, vännen, du gör det så bra.

Önskar att det vänder snart och att livet får kännas lite enklare.

Tack för att du finns för så många här. Trots eget dåligt mående peppar och lyfter du andra. ?

Kram till dig

Värda att lyftas fram. Tänker att det är många som känner lika. Särskilt om man inte är en partymänniska utan, tvärtom, en blyg person med dålig självkänsla alternativ dåligt självförtroende eller båda. Själv är jag mycket social och har aldrig tyckt att det varit jobbigt att vara nykter på fester. Har ofta erbjudit mig att köra. Men, som sagt, förstår att det kan vara jobbigt för andra.

Hoppas att du slipper känslan av att uppfattas som jobbig på grund av din nykterhet och att festen blir riktigt rolig.

Kram

Herrejisses. Tårarna rinner på mig! Vad de där anfäderna kan bete sig... Det är ledsamt ja, fast det humoristiska inslaget kan åtminstone inte jag bortse från1
Kram!

ska vi vara nyktra :)
Det låter väldigt klokt som du resonerar om AA. Och precis som Rolf skriver så vill en del få oss att tro att en MÅSTE blanda in AA om det ska funka men se hur det blev för mig då! Jag gick till AA och fick reda på att det inte dög utan att jag "måste gå 90 möten på 90 dagar"! Tänk att jag inte kan släppa det än....blev så irriterad....men nu försöker jag släppa det (igen) :-D

Du skrev om din pappas reaktion när du berättade om ditt nya jobb. Jag kan berätta vad min pappa gjorde när jag berättade för honom att jag fått chansen att bli doktorand (2016) - han GAPSKRATTADE i flera minuter i telefonluren, och det var inget snällt skratt heller. Gubbjävel tänkte jag och lade på. Efter en stund ringde han upp igen och sa (lite spakt)...- Det bröts visst....samtalet...? Mmm....sa jag bara och jag tror han fattade vinken. Han lever fortfarande och nu frågar han hur det går osv. men det sitter så långt inne för honom att berömma mig för något. Det är lite ledsamt, mest för dem själva.
Kram
svagis

90 dagar, tre månader och dessutom snart 100... Vilken resa du har gjort. Du, precis som jag, har ju fallit så många gånger. Kanske behövde du det då, för att få nya insikter och komma vidare.

I vilket fall som, stort GRATTIS! ???

Håller med övriga, du är en sann förebild och forumvän. Viktig för så många.

Kram till dig

Vilket hoppingivande inlägg. Du verkar ha landat helt i nykterheten. Det där naturligt vita liv jag eftersträvar och eftertraktar.

Har inte heller hört uttrycket Sandwichgenerationen, men har deltagit i diskussioner kring innebörden.

Precis så är det för många. Dessutom förväntas man ha det lugnt, då barnen är utflugna och man "bara har sig själv att tänka på". Jo, pyttsan, ställer mig helt bakom det du beskriver.

När min ena förälder till slut somnade in för några år sedan blev det mitt i all sorg en stor lättnad. Under flera år hade jag gått med en ständig oro angående denne. Hjälpt och stöttat, hälsat på, varit med på sjukhusbesök, ja, listan kan göras lång. Hur stor oron varit förstod jag inte förrän efteråt, då när jag började kunna släppa allt.

Hoppas att du vill/vågar komma på träffen, skulle vara så kul att ses. Jag var där förra året och det var bara pirrigt på ett positivt sätt.

Kram