Senaste kommentarerna i forumet

Jag har haft en bra jobbvecka. Körde till kontoret mån-tis och fick möjlighet att tjöta lite med kollegor. Hemifrånarbete ons-fre. Lagom mycket att göra, både så jag hann jobba framåt och andas mellan arbetsuppgifterna. Ta alla fikaraster, lunchpromenera.

Två kvällsaktiviteter blev det, hundkurs i onsdags och körövning i torsdags. Två kvällsaktiviteter per jobbvecka är max att jag orkar med. Två buljondagar blev det också, tisdag och torsdag, och de kändes under kontroll. Några gånger tänkte jag ”äsch, jag skiter i det”, men eftersom jag inte hinner bli galet hungrig mellan de sex dryckestillfällena så funkar det. Jag brukar mota den automatiska äsch-tanken med den medvetna tanken ”jo, det går bra. Imorgon får jag äta igen”.

Totalt har jag gått ner 17 kg sen i julas. Men jag märker att kilona har smugit sig på igen, två-tre kilon typ. Syftet med buljondagarna nu är att skapa mig en buffertzon, så även om några kilon smyger sig på så ska det inte påverka mina minus 17 kg. Jag går ner typ 4-5 kg till och sen har jag dessa kilon som en buffertzon. När gränsen för minus 17 kg passeras är det buljondagar två dagar per vecka igen som gäller 4-5 veckor.

Kroppen är ju så funtad att den har en ”trivselvikt”, och upp till ett år efter viktminskning strävar den efter att komma tillbaka till den gamla högre vikten. Så ett helt år efter viktminskning behöver man vara vaksam. Jag har köpt en massa nya kläder som jag faktiskt vill kunna använda. Och jag ska gå igenom mina garderober och hitta gamla kläder som passar igen. En ledig dag.

Den här tiden på året brukar alltid vara superspeedad. Allt ska avslutas, det är avslutningar på löpande band. Det fina vädret inbjuder till umgänge, och i vårt land är umgänge lika med att äta gott. (Och dricka gott, men alkoholfritt i mitt fall. Inga problem på det området.) Det är som en rastlöshet i luften, och man känner sig nästan lite euforisk när sommarvärmen kommer åter. Ett stilla regn är avkylande på mer än ett sätt, men det är långt mellan skurarna.

Den här allmänna stressen har gjort att jag den sista månaden har gått helt bananas. Jag har moffat sjukliga mängder choklad och glass. Sjukliga mängder. Men den senaste veckan hoppas jag att jag har brutit trenden, för jag mår verkligen inte bra av det. Dels för att det ger plus på vågen men lika mycket för att jag upplever att min värk blir sämre.

Mina artrosknän har verkligen gjort ont den senaste månaden, vilket är oerhört handikappande. Lite bättre igår och idag faktiskt. Jag tror fan att sockret är boven i värkproblematiken också. Jag väljer att tro det. Att jag i 54 års ålder har fått svår artrosvärk i knäna kan jag inte göra något åt. Men jag kan göra något åt att inte förvärra värken genom att moffa socker. Det är ju inte ens gott efter de första två-tre chokladbitarna. Ändå ska det ätas till chokladen är slut.

Lönen den här månaden, med ob-p efter kvälls/helgjobb och ny lite högre lön, var verkligen wow 🤩 Och den retroaktiva lönen får vi i augusti, så den blir wow också. Jag önskar så att jag var lite ekonomiskt sinnad och kunde spara en del av lönen, men det är nog svårt att lära gamla hundar sitta. Eller? Får klura på det. Att satsa pengar på olika typer av aktier vore kanske en ny rolig hobby? I väntan på huset jag vill flytta till så småningom.

Idag ska jag ta med mig båda döttrarna på en liten resa. Vi ska uppträda med kören, och vi kombinerar det med morsdag-lunch i förskott. Imorgon ska jag ta med mig min mamma och yngsta dotter på en kortare resa för att morsdag-luncha. Hundkursen har avslutning imorgon också. Vi har alla en riktigt bra helg framför oss 🥰

Trevlighelgkram 🐘

@vår2022 Det är så jobbigt när det blir förpestat på arbetsplatsen, jag kände att det inte fanns någon som helst lösning eftersom självkännedomen var obefintlig. Så många som inte kan titta på sig själva och försöka sätta sig in i andras situationer. Jag tycker det är tragiskt. Det är hemskt att se från ett helikopterperspektiv hur människor beter sig. Jag vill arbeta på ett ställe där folk har samma värderingar som mig. Att man försöker granska sitt eget beteende, inte fryser ut folk, inte pratar illa om folk, inte får människor att tvivla på sina förmågor utan istället lyfter alla positiva egenskaper. Jag har så mycket önskemål om en fantastisk arbetsplats som präglas av kärlek till sina medmänniskor. Att man har god självkännedom och vet om sina triggers hjälper otroligt mycket. Då kan man ha en öppen och ärlig kommunikation om det som triggar och se lösningar. Undra vad jag kan finna en sån arbetsplats?
Kram❤️

@aeromagnus Tack för din medkänsla💕

@aeromagnus, jag har häst och hund och snittar oftast runt 12000 steg, så jag är ute mycket och rör på mig, men någon annan träning blir det inte. Skulle egentligen behöva komplettera med styrketräning på grund av min ålder, tack för påminnelsen 😊
Mina sömnproblem började redan för över 20 år sedan, då var jag vältränad och hade sunda alkoholvanor. Hade en bebis som behövdes tas om hand varannan timme, och sen har tydligen min hjärna fastnat i det mönstret. Har även testat KBT, men eftersom jag inte ligger vaken och grubblar utan ”bara” lider av ständiga uppvaknanden natten igenom så verkar det inte finnas så mycket mer hjälp att få (förutom att testa beroendeframkallande läkemedel, men med min beroendepersonlighet känns det som ett mycket dåligt alternativ…)

Jag har för övrigt reflekterat en hel del de senaste dagarna över min alkoholhistoria. När man läser mina trådar från början kan det se ut som en provkarta över nederlag - ”Hundra sätt som Blenda har misslyckats med att sluta dricka på”.

Men jag väljer att betrakta det som en process. Det finns trots allt en framåtrörelse. Om jag inte hade gjort någonting överhuvudtaget åt mina alkoholvanor den där gången för snart tio år sedan, så tror jag att jag hade varit i ett mycket sämre läge idag. Om jag ens hade levt.

@Se klart Vad härligt att få vara på en mini-semester och det lät så skönt med att sova middag med öppet fönster, det är du så värd! Intressant det där med att att man som nykter lite missar den där känslan av firande eller äntligen fredag. Kan också tycka det är lite så. Det laddades mycket inför tillfällen att få dricka och domna bort lite och förväntningar på att få känna lycka. Snabbt upp i stämning och sedan snabbt ner i stämning. Som nykter är det mer jämn stämning och mer balanserat. Ingen bakfylla med ångest dagen därpå eller söndagsångest inför jobbet på måndagen. Klar i knoppen och jämn sinnesstämning är något som jag också uppskattar högt. Det finns fortfarande stunder då det spritter till i kroppen som nykter, likt när jag var drucken, och det är bland annat när jag springer med dansant funkig musik på hög volym i lurarna. Då är jag på fest i tankarna och dansar järnet😂.

Ha det fortsatt skönt på er minisemester❤️

@aeromagnus Tack ❤️

”AB mormor/farmor och morfar/farfar + logistikavdelning” har landat på mini-semester. Sovit middag med öppet fönster i en annan storstad, promenerat 20000 steg, mina fötter gnäller lite, men inte jag, jag njuter av att få äta ute, se nya saker, ta sovmorgon, uppleva.
Har lyssnat lite på Beroendepodden med Rebecka Åhlund, gör det om ni missat. Bra lyssning för alla! I något avsnitt pratade hon och en författare om att man som nykter lite grann missar den där känslan av firande, eller ”äntligen fredag”. Det är en aning sant. Den där stora stunden av andas ut/komma bort, är ju inte lika uppenbar, eftersom man alltid är klar i knoppen- något jag själv uppskattar mer för varje dag.

Hade ett känslo-återfall härom dagen. Kände mig dålig och låg, lätt ångest och tunga själv-förebråelser, sådär som jag så OFTA kände förr. Hade glömt bort hur det var. Hade också glömt att hämta ut min ssri… nu åter i rätt bra balans.
Alkohol hade verkligen den effekten på mitt psyke. Drog ner, skällde och gnällde på mig själv. Nyttigt att bli påmind, och precis som du skriver @geggan är jag också tacksam för alla här på forumet. Kram på er. 💕🙏

Tack @Vinäger jag att vara lärare är inget jag vill uppmana någon att bli även om jag tycker det är riktigt roligt att undervisa. Tyvärr är ju alla ungdomar idag dopamin-dopade/dopamin-beroende personer som absolut inte kan ge sig själv chansen att träna på saker som inte ger en direkt belöning.

Ensamhet är ju jobbigt. Stöd från chef ja tyärr känns det som om många chefer helt saknar empati och medkänsla idag. Känner igen detta så väl.

Ja kan bara hålla med föregående talare

Sömnproblem är inte kul. Motionerar eller tränar du något. Fysisk aktivitet gör oss mindre stressade och man kan lättare slappna av. Terapi/KBT kanske skulle kunna hjälpa att kartlägga varför du inte kan slappna av och får sova.

@Geggan Tack fina du ❤️

@Se klart Hej och roligt med din visit i min tråd🥰. Det är verkligen roligt med att påta i trädgården, så och plantera. På jobbet är det mest huvudet som får jobba och det är skönt att få göra något med händerna. Det är ett tungt jobb som också kräver uthållighet. Huvudet måste iof också vara med när man planerar sina växtligheter. Potatisen är i jord och fröer som ger ätbart, olika sallader, ärtor, dill mm. Satte även squash, men de behöver nog mer yta än de fick, så vi får se. Sen blev det en impulstur till affären bland blomplantor och mer än jag hade tänkt…bland annat en fantastik stor hortensia och en stor ros på stam och annat smått och gott som ska få växa till sig. Gjorde ett experiment, sådde pocornkärnor i ett lager och sedan ett lager ovanpå med ringblommor i några krukor. Ska bli spännande att se hur det blir.

Ja, en elefant i rummet kan ligga still länge och sedan rätt var det är poppa upp hux flux. Det är ju dess natur att hålla på så. Min natur är att försöka gå framåt i det som är bäst för uppdragen och enheten och hålla avstånd till elefanten och inte låta den trixa med mig. Det är flera nya medarbetare på ingång och det får ju också saker och ting att röra på sig, så vi får se hur allt utvecklar sig, hoppas på gott❤️

Ha en fin dag och lycka till med dina härliga plantor, lugnt och stilla så kommer de i jord. Kram❤️

@Ny dag Tack för dina ord❤️ Oavsett hur lång nykter tid man har inget är en självklarhet. Det är viktigt att inte glömma av att man har ett beroende för jag tänker att det är så mycket lättare att falla än man kan ana…iaf än vad jag kan ana. Så igår var jag på möte. Skönt! Två personer kom tillbaka efter återfall. En hade varit nykter i 14 månader och föll men kom nu tillbaka. En annan person har nog kommit tillbaka fyra,fem gånger. Hen säger det är tankarna som ställer till det. Har man då inget jobb…ja då hinner man tänka. Mina tankar ställer också till det men nu dricker jag inte på dem. Har inte heller ätit chips på en vecka. Men glass. Jättesvårt att sova inatt. Spänd/ont i ena käken. Tankar på jobb. Oj, vad jag har krympt i min yrkesroll! Så mycket! Känner inte stödet fr chefen där. Vet inte riktigt vem jag ska prata med. Men oj! Nu måste jag sluta skriva…in i duschen och sen t jobbet.

Kram 🌺❤️

Kära @Andrahalvlek @Himmelellerhelvette @Sisyfos @Vinäger, tack för att ni orkar bry er trots min tystnad.
Det snurrar så mycket i mitt huvud, kroppen är långa stunder som förlamad, hjärnan ibland seg som sirap - jag har helt enkelt en rejäl livskris.

Ett par tunga återfall har det blivit. Använder aldrig alkohol som förr - inte för att få guldkant, inte för att ha roligt och inte för att orka prestera. När det händer nu så är det enbart för att få en paus från själva livet. Efter cirka en vecka reser jag mig igen.
Däremellan är jag helt nykter i långa perioder, många månader, och försöker leva livet på livets villkor.

Jag tycker det är svårt att vänja mig vid ensamheten. Och då är jag ändå inte ensam utåt sett. Har många nära vänner (som jag tillåter mig att bryta ihop inför) och god kontakt med mina barn om än på geografiskt avstånd. Jag har sociala kontakter nästan dagligen via grannar och hobbies.
Men bara en gammal hund att säga godmorgon och godnatt till. Kanske är det det som skaver, och det tar tid att inrätta sig i den tredje åldern.

Mitt största problem, vid sidan av alkoholen, är nog sömnen. Inte ens efter 8 månaders nykterhet kunde jag sova mer än ett par timmar åt gången. Propavan hjälper inte…

Har sökt vc och kom så långt som till provtagning. Rejäl sådan, men ändå bara blodprov. Alla värden var perfekta (även levern 🙃) förutom lågt D-vit. Fick e-recept på det, och tror inte jag blir kallad tillbaka om jag inte ligger på. Men det måste jag nog göra om inte kraften återkommer.

Men vet ni - jag tänker inte gå under. Jag har kommit väldigt långt i den djupa insikten om att alkohol inte på något vis hjälper mig.
Jag är medveten om mitt mönster att släppa taget när allt blir övermäktigt och har tillåtit mig återfall, men jag tänker inte bli en periodare.
Jag har alla verktyg och jag vill inte dricka, inte ens när jag gör det. Det går mycket långt mellan gångerna, och längre ska det bli.

Summa summarum - Jag har väldigt lite ork, men innerst inne ett stort hopp.

Hade så gärna deltagit i den fysiska träffen, men har annat inbokat då. Ska sträva efter att skriva mer här istället.

Igen - tacksam för att vi finns tillsammans, alla vi som kämpar på AH-forumet.
Så lika och så olika.

Tro, hopp & kärlek 🧡

Några helt underbara dagar på landet. Gräver upp rabatter och det går bra! På med kompost! Och så blomfrön. Hej hopp! Kommer att bli underbart för blommor är den vackraste påminnelsen om livskraftens mirakel! 🐳🙏

@Andrahalvlek du låter alltid så trygg och stabil men jag förstår att det ligger mycket arbete bakom. Men du har en superbra kompass i alla omständigheter! Blir alltid glad av att läsa vad du skrivit.

@Se klart en nyttig påminnelse! Aldrig ta första glaset! Tacksam att ni alla finns!

@Vinäger 🙏 Din resa har ju varit minst sagt turbulent och därför är det extra roligt att du nu varit nykter i 1,5 år. Min resa har bestått i långa (enligt mig) nyktra perioder så med slutat i djupa återfall för att sedan göra nytt försök. Jag ger aldrig upp och mår så bra som nykter och visst märker jag att denna sjukdom är progressiv. 🥰🥰

@Se klart Du hann före mig. Tänkte lämna en liten hälsning även hos dig. Älskar ju vårt vackra språk, inte minst underfundiga och beskrivande uttryck, vilket du är en mästare i.

Tack för dina rader. Du betyder mycket för många, mig inkluderad. ❤️

Kram 🥰

@Ny dag Tack för fina ord! 🩷 Tänker som Varafrisk skriver, att vi som fått gå den långa (om)vägen mot nykterhet är viktiga här. Det gäller att aldrig ge upp. Att vara så ärlig som jag har varit kan kännas tufft och inte alltid helt lätt, men för mig fanns aldrig något alternativ.

Det är ibland smärtsamt att gå tillbaka i tråden. November 2018 innehåller jobbiga minnen, men nyttigt att påminnas om hur eländig alkoholen kan bli för vem som helst. För det är ju så det är; nu kanske du inte tar en återställare, nu kanske du inte har gömmor, nu kanske du inte dricker Alcogel.

Men tro mig, jag kunde aldrig i mitt liv föreställa mig att jag skulle göra något av ovanstående. Bara någon vecka innan det hände fanns det inte på kartan att jag skulle utsätta mig för detta. Det kan gå fort. Ruggigt fort.

Skriver detta allmänt och inte bara till dig.

Känner ju till ditt nick och har till viss del följt din resa, men har nog inte kommenterat så mycket. Hoppas att du orkar stå emot, det är så värt det. Dessutom slipper du riskera att det går så långt som det gjorde för mig.

Jag tror på dig. Kram 🥰

Charlie, min vän. Skickar en hälsning även här.

Vad jobbigt du har det. Att det ska behöva tjafsas om så uppenbart självklara saker som att barn är viktiga. Barn i allmänhet och barn i behöv av särskilt stöd i synnerhet. Hoppas att det hjälper med din smarta taktik.

Kram 🥰

@Sisyfos Söstra mi! 🩷

Läser att du har det jobbigt. Du är så analytisk vad gäller de sällsynta gånger du bedövar dig, så jag tänker att du har koll. Det är annars lätt att bli orolig att det ska bära i väg när någon dricker då och då.

Hoppas verkligen att det lugnar ned sig snart och att du ta tillvara på alla vilotillfällen.

Har skickat ett sms till dig, men vet inte om du har bytt mobilnummer.

Vi hörs vidare. Kram

@Varafrisk 16 månader💪👍❤️! Vilken bra insikt att aldrig mer vara ett offer. Du har tagit bort a ur ditt liv. Det är steg ett, nu kvarstår precis som du skriver att bli vän med dig själv. Det är också en utmaning och jag behöver nog också gå den vägen. Tycker du är fantastisk. Bara så! ❤️🥰

* en j-a massa