Senaste kommentarerna i forumet

Va kul att min resa inspirerar dig...det har ju inte varit lätt för mig alla gånger,men jag har ju bestämt mig ordentligt för att inte lyfta det första glaset.
Det kan komma ett sug nån gång ibland,men jag har lärt mig att det oftast finns en bakomliggande orsakt till det,och om jag bara identifierar vilken den känslan är och jobbar på att möta den istället för att försöka fly från den så brukar det gå bra.
Kan också säga att det gått flera veckor nu utan att jag känt nåt dig,ochvsen frihetskänsla är värd allt....så kämpa på,jag tror på dig :-)

Så skönt att läsa dina inlägg, tryggt och bra. Och grattis till bra medarbetarsamtal, vi blir bättre på jobbet, helt klart. Vi kanske t.o.m. blir bättre på att vara lite ”sämre@ ibland, även om det låter som om du verkligen haft fullt upp och är väl värd lite ledighet.
Jag pratar inte så mkt om detta på jobbet heller, inte till min chef iaf. Som för tillfället dessutom är ny. Men jag pratar en del med min man. Men inte så öppet som här.
Önskar dig några sköna lediga dagar, och fint fiske (eller vad man nu säger om fiske ?
Stor kram och tack för din robusta hållning i alla lägen! ?

Bensin, klockrent där Andrahalvlek! Det var så de kändes, varför dricka något som inte smakar gott och som jag dessutom skulle må pyton av. Faktum är att jag märkt att jag inte tycker om öl mera. Har testat några alkoholfria öl nu, men gillar inte smaken längre. För beskt, gillar mer lite sötare/surare smaker, och mjölk!?

Kram

Det är bra att du håller i Fenix! Jag jagar ju dina antal dagar. Hur skulle det gå om det skulle bli ett avbrott :D? Håll din plan. Jag följer dig i bakhasorna!
Kram!

lite i en annan tråd som jag kopierar hit för att inte glömma. Tack Mulletant för inlägget om reptilhjärnan.
Värdefullt att läsa om ditt kämpande Kristina78! Just nu har jag 122 nyktra dagar, men tänker allt mer på att dricka. Går inte längre på vårdcentralen och tar mina antabus och då blir jag inspirerad av att läsa om dina 201 dagar. Till helgen skulle det vara möjligt att kanske dricka igen, och stor del av min vakna tid går åt att tänka den tanken. Men ju mer jag tänker på det, varför skulle jag göra det? Har läst bakåt i min tråd och herregud, jag vet precis hur det skulle gå och ett nytt halvår av bakfylla, skam, mer övervikt och så vidare skulle det bli. Jag är chanslös när jag tagit det första glaset, men reptilhjärnan manar på. Ska nu gå och blanda ut en tablett i ett glas och medicinera hemma i stället två gånger i veckan, allt annat vore förödande trist. Väx upp Fenix! (Jag kopierar detta till min tråd också så jag inte glömmer vad jag kom fram till under några sömnlösa timmar i natt.)

att läsa om ditt kämpande Kristina! Just nu har jag 122 nyktra dagar, men tänker allt mer på att dricka. Går inte längre på vårdcentralen och tar mina antabus och då blir jag inspirerad av att läsa om dina 201 dagar. Till helgen skulle det vara möjligt att kanske dricka igen, och stor del av min vakna tid går åt att tänka den tanken. Men ju mer jag tänker på det, varför skulle jag göra det? Har läst bakåt i min tråd och herregud, jag vet precis hur det skulle gå och ett nytt halvår av bakfylla, skam, mer övervikt och så vidare skulle det bli. Jag är chanslös när jag tagit det första glaset, men reptilhjärnan manar på. Ska nu gå och blanda ut en tablett i ett glas och medicinera hemma i stället två gånger i veckan, allt annat vore förödande trist. Väx upp Fenix! (Jag kopierar detta till min tråd också så jag inte glömmer vad jag kom fram till under några sömnlösa timmar i natt.)

I boken ”Tänka klart” skriver Annie Grace om ens medvetna och omedvetna. Om det omedvetna inte är med på tåget så spelar det ingen roll hur man tänker medvetet.

Om du medvetet vill låta bli att dricka men det omedvetna känner begär efter alkohol - då blir det tufft.

Du har skolat om ditt omedvetna på bästa möjliga sätt - ditt omedvetna vill inte dricka även om du medvetet försöker locka fram suget.

För att citera författaren till boken ungefärligt ”Varför skulle jag vilja dricka alkohol? Det vill jag lika lite som jag vill dricka bensin.”

Ha nu en skön ledighet!

Veckan som gick har varit tuff, har jobbat sju dagar på raken (tisdag tom måndag) kryddat med tolvtimmarspass på lördag och söndag. Har inte orkat göra så mycket på kvällarna, utan mest tagit det lugnt.
I går hade jag dessutom ett planerat utvecklingssamtal med chefen på eftermiddagen. Gick och lade mig alldeles för sent på söndagskvällen, jag var ju pigg som en mört på morgonen, men nästan som en död sill på måndagsmorgonen? Utvecklingssamtalet gick bra bra och chefen tyckte jag verkade må väldigt bra och presterar bra Han vet inte om att jag har haft grava alkoholproblem och kommer inte att få veta det heller. Till släkt och vänner har jag ju berättat (har några vänner till som jag ser fram emot att berätta för) men med jobbet är det en annan sak, och särskilt chefen. Ser inget behov eller fördel med att dom ska få veta hur det har legat till. Jag umgås inte med chefen på fritiden och vad gäller kollegorna så är det endast på enstaka aw och kickoffer som vi umgås. Till chefen och kollegorna har jag bara sagt att nu när jag fyllt 50 så har jag tagit tag i saker som att äta (och dricka ?) nyttigare, börjat motionera mer och tänka på att försöka sova bättre. För att få ett sundare liv helt enkelt. Detta är ju ingen lögn utan en modifierad sanning.

Det har ju som alla vet varit väldigt turbulent nu med coronan och det tär ju på psyket och det är inte konstigt att man blir orolig, och många tankar som far runt om vad som ska hända i framtiden. Så när jag körde hem från jobbet i går var jag bra mör, trött och seg. Lite nedstämd, men även glad då jag nu är ledig några dagar. Det var alltså som en fredagseftermiddag för mig. Väl hemma så började dottern tjata om att jag skulle montera upp studsmattan NU!! Det orkade jag inte, så då blev jag lite irriterad också. Ett klockrent "dricka" läge med andra ord. Jag känner mig ändå väldigt stark i mitt beslut att inte börja dricka igen. Så jag fick för mig att göra ett test, ett självtest.

Satte mig i soffan och försökte locka fram alkoholdjävulen i mig. Tänkte "kom igen, åk till bolaget och köp en kasse öl. Det är du värd, du är ledig i morgon, så det är lugnt. Bara en fylla, du kan ju enkelt sluta igen"
Men det bet inte, kände absolut inget sug. Gick vidare och tänkte på hur det skulle vara att dra i sig dom där första 7,3 procentarna i rask takt. Men nej, inte en tillstymmelse till sug, snarare avsmak. Varför ska jag hälla i mig ett gift för att bedöva mina känslor? Det jag behövde nu var en väl värd tupplur, efter den skulle det kännas mycket bättre. Så alkoholdjävulen fick lomma i väg med svansen mellan benen? Efter det sov jag gott i en timme och det blev tom en rask promenad i skogen efteråt.

En ny erfarenhet: Jag får inget sug även om jag försöker tvinga det till mig ✅

OBS Detta självtest är ej att rekommendera om man inte känner sig väldigt trygg med att inte börja dricka.
Att köra vår forumsvän Rolfs experiment (ni som läst, vet vad det handlar om) kommer jag dock aldrig att testa. Där går gränsen. (Håller tummarna för att du är back on track Rolf, saknar dina inlägg❤️)

Nu ser jag fram emot en go vecka med vackert väder, har mycket att fixa med i trädgården och en fisketur
har jag redan börjat planera för. Det är en del strategier som behöver läggas upp, då målet med denna fisketuren är att fånga en art som jag aldrig har fått förr.

Ha det bra alla kämpar, och tro på er själva! Allt fixar sig till slut.

Har äntligen sovit mina minst tio timmar igen. Känner mig pigg i dag. Vaknar till ett fantastiskt solsken och utan sug. Tankar finns men på en helt annan nivå. SKÖNT!

Vänner, särskilt Andrahalvlek! Ha i åtanke att min beskrivning av AA måhända inte är representativ för AA i stor. Jag har deltagit på ett möte endast. Han som ledde det mötet var en väldigt kategorisk personlighet. Jag fick avbryta honom lite fint då och då för att ge mina perspektiv och de sopade han iofs inte bort. Jag tror att vissa personlighet behöver förenkla världsbilden för att klara av att hantera den själv. Jag kommer inte att välja honom som sponsor (han erbjöd sig) om jag känner att jag går vidare med AA framöver. Mötet i sig fyllde sin funktion i söndags. Där satt jag och hade det krisigt med suget. En timme senare var det borta. Och det handlar ju om gemenskapen för mig.

I går valde jag bort spinningpasset. Jag hade ett par andra grejer på schemat och när de var avklarade kände jag att min energinivå var låg. Jag behövde vila helt enkelt. Sitta och glo. Jag åt en pizza. En pizza som jag varit sugen på sedan jag satt i karantän i Spanien. Energiintaget har helt klart påverkan på suget. Efter pizzan kände jag mig lite mer funktionell i hela mig.

Jag gör som du säger Seklart, hänger fast i hörntänderna om det så skulle behövas. Här ska inte drickas något. Jag ska vara nykter!

Kram!

Jag sa ju just precis sådär till min chef... ? och jag hade lovat mig själv att inte ägna mig åt sjuknärvaro. Men det lutheranska samvetet är så svårt att hålla i chack. Men jag ifrågasatte inte chefen, bara förhörde mig om ifall man verkligen, verkligen, på riktigt inte ska komma till jobbet... Det är svåååååårt det här! Kram på dig finaste ❤️

Jag förstår att du känner dig nervös inför ingreppet och blir rastlös i din oro. Jag undviker själv all form av vård om det bara är möjligt, och ofta även när det är omöjligt ? Man ska lita på experterna. Säger de att det behövs ett ingrepp och att allt blir bättre så är det ju så. Men ack så svårt ändå att lita till någon annan än sitt eget inre kontrollfreak... Jag blev just beordrad att boka läkartid av sjukrådgivningen. Men är nu halvt panikslagen. Tänk om jag kommer dit och det visar sig att jag bara är sjåpig? Det har aldrig någonsin hänt förut i mitt liv... det har alltid lutat mer åt ”VARFÖR i hela friden har du inte kommit förrän nu!?” Ändå sitter jag på händerna för att inte avboka, med tanken att om det blir värre kan jag ju åka in till akuten... kanske. Eller vänta litet till och hoppas att det löser sig kosmiskt. Det är allt sånt över-tänk man saknar att stänga av med vinet. Men lycka till nu med ingreppet! Du fixar att hålla kontrollfreaket i chack en minut i taget när det verkligen gäller. Och sen är det över ❤️ Kram

Vad roligt att du tittade in?
Skönt att du håller "nollan" och tio månader är ju kanonbra! ??

Ja, det är en konstig tid vi lever i just nu och vi vet inte var det ska sluta..?
Själv har min nykterhet svajat lite på grund av oro för ett ingrepp som jag haft svårt att hantera.
Några återfall under en kortare period som nu är över tack o lov.
Ingreppet ska göras denna vecka och jag är jättenervös?

Men sedan ska det bara bli bättre har det sagts?
Så jag är optimist ??

Hoppas du får en fin vår och sommar trots allt ☀️
Stor kram ?

De här dagarna alltså,
Bara att hänga i. Det vänder lite i taget, det måste det.
Tycker det var grymt av dig att testa AA. Funderar på det själv. Känner mig lite blyg men digitalt möte kanske är helt rätt.
Du är värdefull här, och för oss. Häng, om så på hörntänderna, kvar, en dag i taget, kram.

Jag tillhör den sortens människor som inte ens kan följa ett recept till punkt och pricka ? Jag vill alltid lägga till och dra ifrån efter tycke och smak och dagsform.

Att då följa ett stegarbete, som dessutom verkar vara både föråldrat och kategoriskt känns minst sagt som en tuff utmaning för mig ?

Jag tycker också att jag jobbar med mig själv och mitt mindset på alla möjliga sätt. Gemenskap och erfarenhetsutbyte får jag här på forumet. Många andra berättelser får jag ta del av via poddar, och kunskaper får jag via böcker och yotube.

Jag behöver nog inte AA. Det känns inte så just nu i alla fall.

Däremot behöver jag läsa och skriva här på forumet varje dag. Det gör att mitt beslut att vara nykter blir förankrat. Varje dag.

När jag börjar pausa härifrån längre perioder så tror jag att jag tappar kontakten med den viktiga dagliga förankringen.

Det handlar ju om att jag prioriterar min nykterhet. Låter den få ta lite tid och utrymme varje dag. Den kräver planering, eftertanke och analys dagligen för att hålla.

Och det tror jag att AA-möten ger också, och det är säkert därför det är så populärt.

Det är alltid så härlig läsning du bjuder på när man tittar in här ? Yes, vi är ”såna som inte dricker”. De dagar vi känner oss osäkra på den sanningen får vi helt enkelt hålla oss långt ifrån möjligheten att falla. Kram

Så här i Corona-tider är det nog lämpligt att kika in och föra litet oväsen. Jovars. Än sprattlar hon, nästan-tanten. Ja, jag har ändrat mig. Jag trodde man blev tant vid 40, men det har visat sig att det låg längre fram i tiden än så ? Hur är det med er, alla forumvänner? Är ni liksom jag hemma, smittade av ”nåt” och nöter hål i huvet med alla tankar på allt som inte blir gjort på jobbet? Det vore oansvarigt att ignorera de riktlinjer som finns... Men det är fasen inte stressfritt att följa dem heller... Men jag biter ihop och tänker att det är ju toppen att jag håller vad jag lovade mig själv när jag började mitt nya jobb i augusti. Jag håller mig hemma när jag är sjuk. Jajjemensan. Men nog känns det märkligt när man vanemässigt jobbat sig igenom såväl förkylningar som influensor... Om än inte frisk som en nötkärna så är jag nykter ännu. Travar vidare mot 10 månader om sisådär en vecka. Vissa dagar stadigare än andra. Men det är väl så det ska vara. Allt gott och kramar till er alla ❤️

Vilken medicin skulle ni rekommendera om man tänker att man behöver den väldigt länge? Antabus vet jag om men har ni andra tips?

Ser fram emot att komma till det ställe du befinner dig IronWill!

Såg att du stöttar på anhörigsidorna..Jättebra att peppa och dela med dig av dina erfarenheter..Min son som går på gymnasiet är hos mig nu och pluggar på distans..Det känns bra, och jag är väldigt nöjd med att jag lyckats bryta den röda tråden i min familj som heter alkoholmissbruk=Beroende..Härligt och livsviktigt för mitt liv nu..Men superviktigt för våra barn och barnbarn för att dom har ett genetiskt arv, och att dom ser att det går att förstå och påverka sitt liv själv.Vi behöver inte stanna i missbruk....????✨

Jag fick en liten genomgång av stegarbetet. Egentligen tycker jag det verkar som om det är generiska frågeställningar man går igenom - men - förpackade i en uråldrig modell med en kategorisk syn på hur alkoholister beter sig. Jag gör samma sak i min process men på mitt sätt. Ska ändå fundera vidare på detta. Om det fortsätter vara krisigt kan jag ändå tänka mig gå igenom det för att åtminstone få möjlighet att prata med andra som förstår och vet hur det är. Skadar ju inte någon att fundera lite över ett och annat både en och två gånger om man säger så.

Tyvärr känns det viktigt för mig att skriva här i dag att: I dag ska jag vara nykter. Nu gäller det att hänga i här. Det blir en promenad och spinningpass i dag. Hoppas detta hjälper mig vidare ifrån suget.

Kram!

Eftersom jag sällan eller nästan aldrig tänker på alkohol eller har några problem med att vara utan så har jag i princip slutat komma hit. Att diskutera alkohol ger den i mitt tycke just nu mer plats än den förtjänar i mitt liv.
Kommer titta in några gånger om året men passar på att önska alla lycka till!

Jag vill börja med att säga att det märks att du har många styrkor. Du har sökt dig hit, du tar emot hjälp från vården och du har modet att sätta ord på vad du känner och är med om. Utan att förminska dina känslor så vill jag gärna erbjuda hopp. För det finns. Bara det faktum att du är ung är en skyddsfaktor, att du dessutom kommit till insikt i att du är en av dem som reagerar på alkohol på ett skrämmande sätt är ett tydligt tecken på att du tar ansvar. Du skriver att du just nu har påträngande tankar på att livets meningslöshet samtidigt ser du dina föräldrar och förstår att du är en del av en familj.

Det kan vara svårt att veta om de val en gör är för en själv eller för andra, det går ju inte att helt "friställa" sig från andra då vi på sätt och vis hör ihop. Du är nykter för dina föräldrar just nu. Tycker det låter fint att du "lånar" deras vilja och förstår att du är en viktig och meningsfull människa. Du bryr dig om dem och det blir en motivation för dig. Vackert. Du kommer känna annorlunda än du gör nu med tid och det är fantastiskt att du är beredd att prova olika saker för att nå ett bättre mående. Om jag förstått dig rätt så kunde alkoholen ge dig en "paus" en stunds frihet från inre och yttre krav ett tillfälle att bryta normer? Att finna ett förhållningssätt till det att bli sig själv i en normstyrd värld kan vara en spännande resa. Du har påbörjat den.

Vi är glada att du finns här, du är inte ensam!

Varma hälsningar
Li-Lo
Alkoholhjälpen

Kram till dig miss lyckad ?

Ska fundera på det ? Just stegarbetet är jag lite intresserad av, vad det kan tillföra mig ytterligare.

Jag fick veta att den här gruppen ses alltid online sedan förra hösten, inte p.g.a. Corona. Vi var 9 pers från olika landsändar. Hittade dem på AA:s hemsida. Vi pratade via skype utan bild. Jag anmälde mitt deltagande i fm och fick ett OK sedan ringde de upp fem minuter innan mötet startade. Just den här gruppen skippar delningar och fokuserar i stället på att diskutera stegen. Fungerade utmärkt! Kan tillägga att jag kanske inte är såld på AA efter detta möte, men det fyllde definitivt sin funktion i dag och jag tänker delta igen när jag kan. Får ge det en chans tänker jag.