Senaste kommentarerna i forumet

Om du har lite tur så får du fart på dem...annars får du väl göra som jag och köra med billiga lurar som byts ut regelbundet...fast jag förstår grejen med fina hörlurar! Älskar också att lyssna på musik, poddar, böcker....tja allt i mina lurar :) Idag när jag var hos dottern en sväng så lyssnade hon på en amerikansk podd där de skrattade, skrek och skämtade i ett rasande tempo - jag blev skitstressad och frågade om inte hon blev det - "Nä för den överröstar min hjärna nästan helt och hållet och det är så skönt", svarade hon. Jisses vad vissa människor har mycket stress att tampas med!

Men lurar är superviktigt! Idag har jag varit nykter men fick surfa på suget en stund tills det gick över. Hemma i säkerhet nu i alla fall :-D
KRAM!

När jag tidigare har dragit till puben (efter en eller två flaskor vin hemma) har jag envisats med att cykla med mina fina hörlurar. Jag ville ju ha musik på min cykeltur dit. Hörlurarna köpte jag för inte så länge sedan. Inspirerad av min 14-årings lurar ville jag ha liknande. Mina vinkvällar som gift innebar också att jag satt och lyssnade på musik på hög volym. Med de här lurarna hör nästan bara jag vad som spelas och inte hela kvarteret typ. Jag älskar dem och är rädd om den (ja typ...). Nu har jag börjat lyssna på Alkispodden. Det skulle jag gärna vilja göra i avskildhet och inte via Bluetooth-högtalare så jag kan bespara 14-åringen den informationen. Så, i em tog jag tag i projekt "lurar". Efter senast pubbesöket såg de nämligen ut att kunna användas något mer. Jag har dragit på frågan. Inte velat undersöka dem närmre, eftersom de påminner så starkt om mitt senaste misslyckande. Nu känner jag att Alkispodden är viktigare för mig än att inte bli påmind om misslyckanden (positivt ju!). Luraran är undersökta och jag har försökt sätta ihop delarna igen. Batteriet var slut så nu laddar jag dem i förhoppningen om att kunna lyssna i kväll. Vad gör jag om de inte funkar? Ångest!

Såväl tankar som känslor är ofta ombytliga skiftande och ibland påträngande och oinbjudna. När jag läste ditt inlägg så vill jag bara säga att du har gjort så många bra val. Det där med att nå sin botten finns det olika tankar om. Och inga evidens.

Spontant tänker jag att botten är väl att vara död för det finns dem som dricker ihjäl sig. Du är lockad just nu av avtagsvägar, gamla stigar och skenvägar och du är inte ensam. Även detta kommer förändras och vi finns här hela vägen.

Hoppas att det var okej att jag plötsligt hoppade in här!

varma hälsningar Li-Lo
Alkoholhjälpen

Funderar på om mitt starka sug beror på att jag inte nått en riktig botten. Får tankar att jag tror att jag skulle kunna ha kontroll nu. Jag kan inte dricka kontrollerat och jag vet hur det skulle sluta om jag börjar dricka igen..ändå så får jag tankar på att dricka och sug. Trots att jag äter både campral och naltrexon. ?

Hur stavar man till kärlek? frågade Nasse
Det stavar man inte det känner man ❤️Svarade Puh
Behåll din känsla och njut av den, Puh är klok han? kram Strulan?❤️

Allt rullar på, jag ser inga anledningar längre till att ens smaka lite grann.
Vi åt ute på en herrgård i helgen och jag hade jättetrevligt med mina alkoholfria varianter. Min fru drack vinet som rekommenderades till dom olika rätterna och jag blev inte ens avundsjuk.
Men efter att ha berättat detta för en bekant som själv är nykter alkoholist så förklarade han att vid 3 månader brukar första riktiga suget komma.
Jag förbereder mig för den stunden, välkomnar den som inför en fight. Det har gått 1,5 månader nu, jag är lika besatt av nykterheten som när jag började, allt handlar om det.
Har tilochmed börjat planera för nyktra festivaler, går det ens? Ja det måste det för annars måste jag ju stanna hemma. Guns kommer till Sweden rock, tredje gången jag ser dom isåfall Men första i nyktert tillstånd. Sista konserten med dom kommer jag knappt ihåg.

Hejsan!

Jag funderade på hur jag skulle skriva i dag och framför allt hur jag skulle börja. Så jag läste Expressen och fann denna text i en artikel om anhöriga som vårdar.

Från Expressen:
"Sandwichgenerationen har det ofta svårt

Den så kallade sandwichgenerationen, som är mellan 50 och 60 år är en grupp som har det extra tufft. Den kan behöva hjälpa och stötta sina föräldrar, sin partner samtidigt som de har barn och barnbarn.

En studie som gjordes 2013 visar att 140 000 svenskar gått ner i arbetstid, sagt upp sig eller gått i pension i förtid på grund av att de tar hand om en närstående."

Jag har i nästan 10 år tagit hand om mina föräldrar, så gott som jag har kunnat och orkat. Jag gick ner i arbetstid (jobbade 90%) och hade dubbla hushåll att sköta. Utöver detta var det ständiga läkar/sjukhusbesök, fyllslag, bråk, ambulanstransporter pga fallskador, epilepsianfall, hjärtflimmer mm (allt alkoholrelaterat såklart).
Det tog mycket kraft från mig men jag hade även fina stunder, så allt var inte svårt. Idag är jag glad att jag fanns hos dem och särskilt det sista året när båda dog.

Idag kan jag känna mig fri men samtidigt finns en tomhet. Jag har jobbat med mitt medberoende i många år och jag förstår vad som händer i mig. I dag försäker jag att begränsa min tid som ensam, för att inte falla ner i depression. Jag behöver få träffa någon varje dag och prata om vardagliga ting som ger glädje. Jag är väldigt tacksam för mitt arbete, som ger mig många fina kontakter och mycket skratt.

Det som ger mig mest glädje är min familj och särskilt barnbarnen. Eftersom jag jobbar skift inom sjukvården och lägger mitt schema själv kan jag vara med barnen när de har lediga dagar från fsk/skola. Vi brukar hitta på olika utflykter, kortare resor, åka till landet eller åka på kryssningar. Det som känns konstigt är att nu är jag äldst, min dotter är snart 40 år och äldsta barnbarnet är 17 år (det yngsta är 6 år). Mitt hår har fått grå slingor och jag måste tänka på min hälsa.

Jag är nykter, jag är frisk och fysikt stark i min kropp. Det skull jag inte vara om jag fortsatt att dricka. Jag mår bra för att jag lever ett nyktert liv och ett ganska hälsosamt liv med bra hemlagad mat och vardagsmotion. Jag har öven kommit igång med min meditation och Yoga för att, jag mår bra av det. Jag försöker att ge mig själv mycket tid för återhämtning. Jag använder Insta enbart för min nykterhets skull. Följer olika personer som lever nyktert för att få inspiration och känna samhörighet. För mina vänner använder jag facebook. Jag lyssnar också fortfarande på beroende/alkispodden, men även poddar som är mer utbildande.

https://poddtoppen.se/podcast/1368702869/addiction-unlimited-podcast-al…

Fundera på träffen på Riddargatan. Jag tänkte gå dit. Lite läskigt men jag tror att jag kommer att älska det. Ska ni gå?

Kram <3 <3

Kärleken är nog det svåraste, samt det finaste i livet..Vi får se om detta med mannen enbart landar i vänskap..Inte dåligt det heller..Allt har sin tid, och jag har lite bråttom ibland..Men kan ganska snabbt förstå att det inte var enkel kärlek, endast en tokig vilja att bli kär..Det svåra för mig är att jag haft ett så långt förhållande, och därför svårt att älska en ny man tror jag..Förälska sig är enkelt, men älska är svårt..Kram?✨?

Fan vad bra du är!!! Jag känner mig priviligerad som får följa dig! Snart kommer allt det positiva med. Men vet du, jag fick en sån där Meme med ett sånt där viktigt meddelande. Någonting i stil med att "Det absolut modigaste du kan göra i livet är att vakna upp på morgonen och besluta dig för att idag ska jag vara positiv". Maken som är nykter nu sedan aug han har bitit sig fast i det Memet och det funkar relativt ofta för honom. Jag märker det. Det blir som ett mantra. Ett annat Meme sa nåt i stil med att "Det svåraste är inte att låta bli att dricka eller ta droger, det svåraste är att bara sitta där helt nykter och tillåta sig att känna". Fan tuffa saker. KRAM!

Du har så rätt Lennis?; man får anstränga dig liiie extra..?. Och kanske PimPim ?är flytten hit, ett sätt att att göra just det. Förra omgången tänkte jag att jag skulle flytta hit efter 100 dagar, när nykterheten verkligen "satt sig"..nu blev det efter ca 10 istället..?. Tvåbent eller trebent spelar mindre roll. Jag har bestämt mig och ville få till ngt slags extra lyft, som gav skjuts åt resan. Psykologiskt viktigt, för vart man skriver spelar ju inte heller ngn roll egentligen. Jag körde en liten variant av Stormenlillas tänk om att vara det man vill attrahera och jag ÄR i det VIDARE LIVET, utan alkohol nu????❤️!
Så även denna måndag morgon☑️. Och med lite hjälp på traven framför.spegeln denna morgon och med lite fantasi..? ska jag nog lyckas få till ett lite fräschare ansikte. Är det inte lite mindre plufs iaf. Lite mörk och insjuken under ögonen fortfarande pga dålig sömn, men visst har väl ändå hyn fått tillbaka liite av sin lyster..???..
Ha en fin dag alla kämpar! Du tar vi denna måndag med storm?!
? kram!
/Fibblan ?.

Vaknar nykter och hyffsat pigg. Suget i går kväll hanterades med bubbelvatten och läsning här på AF. Sovit gott. I dag blir det jobbet. Känns bra att jag fortfarande arbetar halvtid. Sannolikheten för att det blir stressigt är liten. Passar mig bra just nu. I dag ska jag vara nykter.

Trots att det är grått trist ute o motigt på det viset!! Det är då man känner att man får anstränga sig liiite extra men det gör du sååå bra!! Känner igen det där med närvaron o frånvaron helt klart är det så!! Man är mer eller mindre frånvarande beroende på humör ork misströstan o annat! Du är stark du grejar det här ibland är det bara lite tuffare stormar att rida ut! You go girl ?? massa kramisar till dig ??

Hjärtekross är inget jag önskar dig, men du är otroligt stark som tar dig igenom det utan A-djävulen. Känslorna är äkta då och tankarna mer klara.
Ta hand om dig! Vi finns här!?

Kram PimPim?

...och man vet inte om man ska skratta eller gråta åt det gråa vädret vi har. Solen lyser med sin frånvaro. tack och lov äter jag D-vitamin på vinterhalvåret för att orka med, annars skulle jag nog ligga halvt sovande mestadels varje dag.
Hoppas du haft en fin helg!

Kram PimPim?

Du är så stark och beslutsam. Det är en fröjd att få följa din resa ska du veta. En stark förebild ?

Kram PimPim?

Åh du är stark som flyttar dig hit... Jag hoppas kunna göra det med snart. Har ju inte varit inte och uppdaterat mig på några dagar, men det handlar om att jag haft fullt upp med annat - nyktert såklart och det är ju positivt.
Vet att förra året var jag tvungen att hålla mig fast här och det kommer jag nog göra i veckorna, men om helgerna när jag är med min darling så kommer jag inte behöva det. Då är han vid min sida och peppar mig. Fick höra av honom att han är stolt över mig och det var skönt ✨??✨ Erkände för honom att jag faktiskt saknade vinet lite i fredags när jag lagade mat. Huvudsaken är ju att jag inte tog något utan att jag lät bli. När denna känsla faller på är det viktigt att jag inte har någonting hemma. Jag klarar mig fantastiskt bra utan och vina och på om på uppenbarar sig fördelarna med non A för mig... och jag ser fram emot varje positiv effekt de kommande veckorna.
Ta hand om dig fina du!

Kram PimPim?

...uppleva och tampas med i helgen. Skönt att höra att de lagt sig lite, men visst jag tror de kommer åter och åter igen just för att man har en viss skuld över vad man gjort och hur man misshandlat sig själv och svikit sin familj genom åren. Hade många sådana duster med mig själv förra våren några månader in på min nykterhet då. Jag klarade inte det ensam... men vad ska man göra när känslorna bubblar upp till ytan och när man är just ensam? Shit vad stark du var som fixade det nu i helgen... all eloge till dig!?

Många kramar PimPim?

...mina barn ringer mig sent på kvällen och frågar om jag kan hämta dem.
Från att inte ha kunnat göra det sätter jag mig gladeligen i bilen och tuffar iväg mitt i natten - bara för att jag kan ??

Jag har ju lite svårt att sova ordentligt ännu. Men när jag väl somnat har jag inte vaknat på natten av svettningar, hjärtklappning, ångest och tryck över bröstet. Den skiten är helt borta ??✨

Nu är det massa nya tag som gäller och jag ska sätta mig med lite jobb strax. Ta hand om dig fina du och njut av varje samtal du får ❤️

Kram PimPim?

Så skönt med låååånga härliga promenader när vädret tillåter. Man får sån ro i kroppen - harmoni och man brukar somna rätt gott sen på kvällen.
Jag är fortfarande i stadiet där jag känner mig trött och sliten fast det är ju bättre än dagarna precis när man slutade. Har mer energi och svårt att komma ner i varv... det liksom spritter i kroppen på mig. Jag får massor gjort i mitt egna hem och det är guld värt eftersom mycket grott igen det senaste halvåret.

Ha en skön kväll nu!
Kram PimPim ?

Grattis! Det har du gjort bra! Långpromenader är guld värda och man är så lugn i kroppen efter. Vet hur det är med utmattning, jävlar vad man blir glad när man börjar komma tillbaka.

Vad bra att du valde bubbelvatten istället för vin. Det gjorde jag på familjemiddagen idag.

Kram

De värmer. I dag blev det en tretimmarspromenad med grannen. Han promenerade i precis lagom takt. Vi har mycket att prata om. Grannen har en underbar självdistans och humor som min. Solen tittade fram först på slutet av promenaden. Jag känner mig stel nu efteråt. Har inte promenerat öht på minst ett år. Glad att jag hängde i utan att jag behövde ge mig! Utmattningen börjar ge med sig - äntligen!

Och, jag är sugen på vin :-(. Har just städat det sista som jag tänkt mig under helgen. Hade ju varit mycket passande att sätta sig med ett glas vin nu. Men det ska jag inte göra. Jag ska bubbla en flaska vatten och tänka på hur skönt det ska bli att vakna helt ren i morgon bitti, redo för arbetet. Jag ska hålla i detta nu. Tre veckor är tre veckor. De vill jag förvalta!

Men solen lyser med sin frånvaro..?. Rent bokstavligt menar jag. Hade inte varit fel om den vill titta fram och bringa lite hopp och energi..☀️?. Så länge kämpar jag på med att inte låta det grå molntäcket krypa in inuti..☺️. Idag - en helt ok dag. Varken mer eller mindre. Vaknade åtminstone på rätt sida och det vet jag med säkerhet att jag har avhållsamheten från alkoholen att tacka för..?!
Som du säger Vinäger, listan kan göras lång och jag ser fram emot att börja klicka i boxarna med fördelar ☑️?! Inte fel att bli påmind om det inte..?! Lätt att misströsta när det känns tungt ju. Så det är jag bara tacksam för??!

Sedan när det gäller användandet av detta forum.., så fortsätter jag vara helt inkonsekvent i hur jag för egen del bäst använder det. 1 år har gått, och jag har fortfarande inte kommit underfund med det..? Hahaha ?! Är som mest aktiv när det är kämpigt tror jag..?. Så när närvaron här blir glesare, så vet vi att Fibblan börjar få koll på läget och sig själv
igen..??! Men helt borta ska jag inte bli detta år, har jag bestämt mig för. Trodde ju jag hade jobbat upp lite bättre koll och vi såg ju vad sommarens frånvaro gjorde med mig..??.

Nä, nu stannar jag här i den varma gemenskapen, alldeles oavsett hur det går, tänker jag?!
Många kramar!
/Fibblan ?.

Vad du är stark i allt, står emot det som skulle förvärra ens mående. Jag beundrar och hejar på dig.

Kram ❤️

Vill bara ge dig en stor söndagskram?????

Nu sitter jag här och väntar. Om en timme bär det av tillbaka till Stockholm igen. Det slår mig att sorgen är så allt konsumerande just nu för att jag har tappat mitt främsta försvar. Ilskan. Inte alkoholen (även om den kom väl till pass för att stanna i ilskan). Men åren har gått. Jag ser nyktert på tillvaron. Och läker väl, antar jag. Det rödglödgade raseriet skingrades. Ilskan gav vika för förlåtelse. Och en myriad av känslor fick spelrum. Nostalgi. Melankoli. Lycka. Smärta. Sorgen fick spelrum. Det var skönare att bara vara förbannad. Att hata. Ilskan saknas mig. Jag behöver inte alkohol. Jag vet inte vad det är jag behöver. Kanske ett permanent avslut. Kanske tvärtom, att återvända helt och fullt. Kanske ingenting alls, mer än ytterligare tid. Jag har ingen aning, annat än att alkoholen har spelat ut sin roll i sammanhanget.