Senaste kommentarerna i forumet

Till att ha blivit frisk och till ditt nya liv utan alkohol ?
Vilket bra citat: "Avhållsamhet är enklare än måttfullhet" det ska kommas ihåg ??
Kram ?

Jag vill börja med att säga grattis till din 50 års dag och din beslutsamhet att vara nykter. Jag har läst din tråd och det finns så många tankar som du väcker hos mig och jag vet inte riktigt i vilken ända jag ska börja.

Det första som jag vill säga är att jag tycker du gör rätt i som fortsätter att skriva, vi behöver dela med oss kunna resonera runt det som just får oss att känna som vi gör. Hur ska vi annars kunna reda ut och reflektera kring vad det är som får oss att ta till A på ett ohälsosamt sätt. Benämn dina barn som du vill, för de som inte kan se och förstå din odelade kärlek och välmening och tolkar ditt språk som nedsättande behöver tänka ett steg längre. Dessutom har du själv kommit till insikt och vet med dig att du själv har uppmärksamhetsproblematik och du får väl då kalla dig själv för NPF-mamman så har du jämnat ut kränkbarheten i det ordet.

Jag är själv skild från mina barns mor och jag har själv ett barn med ADD-diagnos. Jag känner igen din frustration och kamp med skola, vården och oron över att ens barn inte har samma förutsättningar som deras jämnåriga och vad det innebär för deras liv. Det är med sorg som jag ser honom inte klara av det sociala livet på samma sätt som jämnåriga, inte företar sig egna projekt, ständigt behöver påminnas, inte kommer ut, inte klara av skolan utan hjälp, kort o gott behövs det hjälp med all planering och all sysselsättning. Om jag eller någon annan vuxen inte är med så händer det inte.

Det är tråkigt att höra at ni är så många här som erfar att barnets pappa inte är delaktiga och inte bidrar till att hjälpa till. Vet inte om jag ses på samma sätt ur barnets mors ögon, det är möjligt. Jag ser dock inte mig själv på det sättet. Svagis nämnde i min tråd om jag inte borde abdikera som projektledare i hemmet. Jag tror att det finns något i just det, vem som självutnämner sig till projektledaren i familjen. Jag och barnens mor har gemensam vårdnad och därmed gemensamt ansvar, inte min nya partner, d.v.s. är mitt och barnets mors ansvar, varannan vecka och lite mix däremellan så nej jag kan inte abdikera, men jag kan absolut få hjälp av min nya partner. Jag lärde mig dock något intressant när jag skilde mig. Jag har aldrig haft förtroendet från mitt ex sida att planera vad som ska göras och inte göras varken när det kom till barn, hem eller vänner, jag var inte den självutnämnde projektledaren, det tog hon på sig. När jag valde att separera så hände något som var svårt för henne, hon kunde inte längre styra och ställa över mitt liv och min relation med mina barn, efter många försök och ett antal samtal via familjerätten så trilla polletten ner att hon behöver se oss båda som goda föräldrar och att barnen har olika förhållande till sina föräldrar utifrån respektive konstellationers egna villkor, hon är en bra mamma och jag en bra pappa och att vi behöver ha ett förtroende för detta. Inte minst se och förstå att vi löser utmaningar på olika sätt. Jag själv fick äntligen ta ansvar för mitt och mina barns liv på mitt sätt och har nu själv utnämnt mig till projektledaren i min familj, jag och mina barn när dom är här.

Vad gör jag då för att mitt NPF-barn ska må bra? Då jag själv har samma problem som min son så har jag god förståelse för vad som fattas honom, det första är att inse att han inte kommer kunna uppfatta tid utan att ha verktyg för det. Han kommer inte komma ihåg läxor, utan att ha en rutin att varje dag kolla mail, scheman och vad som ska göras. Då han inte är hyperaktiv så får han aldrig för sig att röra på sig vilket är det som han behöver mest. Här är enda sättet att träna med honom. Jag jobbar dagligen med att motivera och se vikten av att ha kul och lära sig för lärandet skull och inte få honom att känna sig misslyckad för att missar att lämna in läxor eller glömmer hälften av det han borde göra, det är vad han lyckas med som är det som får honom att må bra och motiveras att fortsätt med. Jag kan göra listan lång, men det är inte detsammas som hans mor gör, hon jobbar med att skolan ska anpassa sig efter honom, påminner lärare att hjälpa honom, reder med BUP för att få till medicinering. Allt detta är bra, vi kompletterar varandra, det hon inte gör jag och vice versa för att vi helt enkelt båda älskar våra barn. Sen har jag mycket att klaga på och säkert hon med, men det gör inte så mycket så länge vi båda gör så gott vi kan.

Jag kan vara rätt hård mot mig själv och kan känna mig otillräcklig på många plan, slå knut på mig och skada min egen hälsa för att jag vänder ut och in på mig för att hinna med att hjälpa mina barn. Har inte svaren för hur man balanserar detta och jag undrar själv hur jag ska hitta sätt att leva ett bra liv, en sak är säker A är inte lösningen.

Tråkigt att höra att du kört fast i din egen utredning, du skriver någonstans i tråden att ett nej inte är ett nej om man står på sig. Det finns kanske även andra orsaker till din självmedicinering med A och det är bedrövligt om du ska falla på byråkratin.

Att vara medberoende till sina barn är vi inte om vi har ett normalt förhållande till barnen. Medberoende är vi bara då vi själva väljer att leva genom våra barn, vilket inte är sunt. Det är inte detsamma som att vi behöver ta hand om dem och att barn i vissa fall alltid kommer ha ett beroende till föräldern på grund av funktionsnedsättning. Men detta är ordklyveri. Jag förstår din känsla att ständig behöva vara tillgänglig och inte själv få möjlighet att se till ditt eget liv och vad du själv behöver för att kunna må bra.

Ursäkta långt inlägg, men du har skrivit så mycket :)

Tycker du är stark som tar vardagens utmaningar nyktert! Va stolt för du är grymt duktigt som ser till dig själv.

Vi är många som förundras över hur”lätt” det känns när man väl har bestämt sig..Att sluta helt för gott, var betydligt enklare än att försöka minska, byta sorter till svagare osv..Dom försöken hade man kunnat hålla på med i evigheter utan framgång. Är man beroende av en substans så är det omöjligt att backa bandet..Beroendet biter sig bara fast värre och värre..Tack för att du delar, och allt gott till dig?

Trodde inte att det skulle vara möjligt. Men det var möjligt. Har druckit sedan tonåren. Far var alkoholist liksom många i hans släkt. Jag älskade berusningens inledningsdkede. Tyckte om att berusa mig. Drack regelbundet fram till 70 års åldern. Mer och mer. Hade alla vanliga problem. Försökte sluta många gånger. Gick en del på AA. Det lyckades aldrig.

Så en morgon när jag vaknade efter att ha brutit mina löften för femtielfte gången så kände jag starkt att jag inte vill leva med den här förnedringen mer. Jag bestämde mig för att sluta på riktigt. Inte på halvriktigt eller nästan på riktigt. På riktigt helt enkelt. Det var 13 månader sen och jag njuter av varje ny nykter dag. Det är helt enkelt fantastiskt. Konstigt nog har jag bara känt av mycket litet av den abstinens som jag fruktade. Det var länge sedan jag kände av något sug. När jag känner av det så går det över efter några minuter. Jag är inte längre rädd för det.

Jag är oerhört förvånad över hur lätt det gick att sluta. Jag är inte religiös men min fru är övertygad om att jag har fått hjälp där ovanifrån. Själv tycker jag dock inte att jag har fått kontakt med dem som kanske finns där ovan.

Men vad jag vet är att jag hade nått botten och jag visste att när jag fattade beslutet den där morgonen så kom det djupt där inifrån.

Det finns alltså hopp för er alla.

Hemma igen efter mycket trevlig gemensam födelsedagsmiddag. Vi firade helt enkelt 100 år, jag och en av kompisarna som också hade sin dag i veckan. Mina barn var med trots att jag har barnfritt denna vecka. Det uppskattar jag jättemycket! Kompisarna hade inhandlat Rickard Juhlins alkoholfria bubblor till mig och fyllde på soda streamvattnet kontinuerligt. Precis som jag trodde. Bubblorna kan jag verkligen rekommendera! Kandes superfestliga! De drack rött vin till maten. Konstigt nog suktade jag inte efter dem nar jag satt dar. Nu nar jag ar hemma igen kanner jag suget igen. Kanske beror det på en dålig vana som blivit efter skilsmassan. Barnfri fredag =vin. Den vanan ska jag ta knacken på hoppas jag.

Vi ar ju inte samma person och du måste sjalvklart ta dina beslut, svagis. Men för min del var faktiskt den alkoholfria ölen jag drack haromdagen en skank från ovan. De gav inte mig mer sug efter mer öl eller ökade suget efter a. Lite samma med de goda bubblorna jag fick i dag-

Jag ar övertygad om att vi kan bli kompisar med vårt sug. Nar vi levt tillsammans ett tag kommer vi att lara kanna varandra och veta hur vi ska göra och tanka för att leva i harmoni tillsammans. Förhoppningsvis går det över någon gång men jag tror det kan ta tid. Typ något år. Det får man nog rakna med. Hur hanterar du din ångest svagis?
KRAM tebaks!

Hejar alltid och blir så glad när du är glad och mår bra! Du är så värd att må bra! Vad fantastiskt skönt att inte känna sug. Så mycket frihetskänsla i att inte vilja.

Hoppas att du har en fin fredag!

Stor kram

Hej Vinäger och grattis till ditt "nya" liv. Jag blir så inspirerad när jag läser vad du skriver och hur väl du lyckats på sista tiden. Jag försöker projicera mig själv på din utveckling just nu och ser framför mig om hur jag om ett år kan skriva något liknande. Tack för din peppande kommentar i min tråd. Det värmde och hjälper mig mycket på vägen framåt. Empatisk är nog det ledord jag alltid försökt haft. Jag har alltid försökt att ge mina medarbetare och medmänniskor positiv feedback när de gjort något bra. Det är alltid så tillfredsställande att se hur människor lever upp när de får några positiva ord för sina insatser. Mitt problem är nog att empatin sträcker sig till mina medmänniskor men inte till mig själv. Där tar jag istället fram alla negativa omdömen jag kan komma på och jag inser att det är inget bra. Att älska sig själv som många förespråkar har liksom inte varit aktuellt i mitt fall. Var det bottnar i kan jag inte på rak arm säga men jag får nog jobba på att ändra inställning.
Återigen grattis vinäger.
Kram/Tjalle

Du fantastiska, fina, modiga och omtänksamma människa! Gud vad härligt att flytta hit! Det är på riktigt nu, oavsett om du skulle snubbla till så har du bestämt dig.

Ha en fin fredag vännen! Stor kram ❤️?❤️

Har druckit så gott som varje dag i mitt vuxna liv. Öl på kvällarna och skött jobb och eget företag.
Fick mer och mer magbesvär, 23 december åkte jag in till akuten och fick diagnosen bukspottskörtelinflammation, pankreatit, orsakad av alkoholmissbruk.
Kronisk, har aldrig sökt för det tidigare eftersom jag inte kopplat ihop det med alkohol.
Finns Ingen medicin, det enda är att sluta dricka.
Jag blev inlagd 2 dagar.

Det blev en abrupt skilsmässa från A, ingen mental förberedelse.

Nu är det dag 19 och det har gått förvånansvärt bra, mår bra på alla sätt och vis. Fick sömnpiller på sjukhuset 2 nätter och fick med mej två tabletter hem.
Thats it. Ingen medicin efter det.

Är så tacksam att det gått så lätt och mår så bra, älskar att vara nykter. Det är så mysigt ?

Jag vet att det kommer att bli tufft när jag ska göra saker där det förekommer alkohol, men jag klarar det, jag har inget val, så det är bara att acceptera.

Vad var det den gamla filosofen sa,
Avhållsamhet är enklare än måttlighet.
(Eller något liknande)

Hoppas att alla får en fin helg ?
Kram

Då en fråga vad ligger det här stället, är ju från landet och vill inte hamna vilse i storstadsdjungeln ? Om man nu skall boka hotell och hamna på fel sida stan?

Jag känner en stabil nykter grund att stå på nu och det är väldigt skönt när det stormar runt omkring.
Häromdagen gick jag förbi Systembolaget utan att tänka på det förrän jag precis passerat...?
Vad gäller yngste sonen har han pratat med Respons, alkoholrådgivningen, och ska väl få en tid nästa vecka.
Den äldre sonen har fått en tid på Behandlingsgruppen i stadsdelen där han bor.
Ja, vi får väl se vad som händer framöver. Oavsett vad, så är jag övertygad om att inte dricka för jag inser att ingenting skulle bli bli bättre, bara värre.

Är också glad för din skull Vinäger ?
Tänk att det snart är två år sedan du svarade på mitt allra första inlägg här på forumet och jösses vad mycket kraft det gav mig ? ???

Tillsammans med din och alla andra fina supportrars hjälp här inne så har jag till slut hittat min inre styrka.
Är så otroligt tacksam ?
Kramar ???

det som en semestertripp med hotellfrukost och massor med trevligt sällskap under dagen ! Avdelningen unna dig själv :-))

Kollat om det kan funka att ta sig till den huvudstaden den 8 feb, hade ju varit så kul och stort steg att göra detta. Men långt bort och många timmar tåg blir det, så funderar en dag till innan jag bestämmer mig. Ser ni tanten har lärt sig tumla färdigt innan hon kastar sig in i saker ???
Dagen har varit så bra, många saker har fallit på plats och känner mig riktigt nöjd idag så kraft samlats.
Hoppas ni får en fin helg med kloka val som passar er väg.
Kram från Strulan som tagit ännu ett steg i sin nykterhet idag??❤️?

Du har snart klarat hela 50-årsveckan i nykterhetens tecken - Gud vad bra jobbat <3
Tack också för ditt inlägg i Rolfs tråd - jag tänker också att jag önskar att jag hade haft vissa insikter tidigare i livet....det hade blivit annorlunda då men historien kan vi ju inte ändra så det är väl bara att köra på här och nu istället - tänk vad skönt det känns att vara nykter. Ska erkänna att även jag haft sug idag, är nu till och med rädd för att dricka alkoholfri öl!! Funderade på att köpa några flaskor men sprang nästan iväg från kylen när jag kände suget komma. Så jag får väl dricka té ikväll också :) Undrar om en kan bli "vän" med sitt sug...typ som jag hanterar ångest när den kommer nuförtiden....?

Ha nu en riktigt härlig och festlig kväll Charlie - känn stoltheten över dig själv när du tittar dina barn i ögonen - du är grym <3
Kram
svagis

Tack för listan, där finns ett par intressanta ställen :)

Förbereder middagen för kompisarna i kvall. Extremt sugen på vin. Mina tankar för att hålla mig ifrån: Barnen ar med mig i kvall. Jag har lovat min 14-åring att jag aldrig ska bli berusad igen. Om det inte ska handa, MÅSTE jag avstå HELT. ALLTID. Min flicka ska lamnas åter till pappa efter middagen. Vill göra det nykter. Exmaken vet att jag har slutat med a. Vill inte ge honom ett nederlag från min sida. Jag ska vara NYKTER i kvall. Jag ska vakna pigg, klar och utan dåligt samvete i morgon. I morgon ska jag fånga dagen genom att göra några must do´s. De ska jag fixa! Jag ska vara nykter ikväll.
Soda stream och alkoholfritt bubbel finns hos kompisarna. Jag ser fram emot det!

Hihihi..?!
Ja, visst känns det härligt?!
Kan bara hålla med ???..!
Självklart utan alkohol ikväll ☑️ ! Nu är alkohol eller inte, på riktigt en icke-fråga..! Skönt.
Med detta sagt, är det inte som att jag naivt tror, att jag inte kommer stöta på patrull, eller att resan framöver blir enkel..
Men jag känner på något vis, att jag är redo för nästa steg. Svårt att förklara. Men du kanske förstår, som plötsligen och ändå inte plötsligt?, 'bara' hittade in i det rätta moodet..❤️?. Jag var där och nosade också..men backade pga av rädsla..Kommer nog "prata" ganska mkt om detta ämne framöver..☺️
Hursomhelst,
Finns inga garantier för att det kommer att hålla hela vägen denna gång heller..
men det gör det aldrig..
Hoppas jag alltid kommer att ha med mig den ödmjukheten?!
Även om det känns enkelt nu, kan jag meddela att det kanske är nu resan BÖRJAR på RIKTIGT ?! Inte för att förringa det jag redan gjort, utan det hade jag inte kommit hit..?!
Och kanske jag bara är som den där jycken ?, som sträcker ut huvudet och försöker lapa vinden och livet stora mått. Vad vet jag..?!
Men jag säger, som vår kära vän Vinäger; det värsta som kan hända är att vi varit lyckliga i onödan..?!
Känns fint att sitta i samma kupé ??!
Nu tuffar vi vidare! Just nu, förstås, euforisk ?! Men jag står stadigt på två ben?✌️!
Stor kram!
/Fibblan ?.

Välkommen till det vidare livet???
Härligt att ha dig såhär "bredvid" , känns som vi sitter i samma kupé nu?
Ha en fin fredagskväll vad du än har för dig. Obs, utan alkohol såklart?
Kram ?

Har fått tid hos min doktor nästa vecka så vi kan prata om medicinen. Får vi se om vi hittar på något nytt.

Du är duktig med svagis. 3 månader klarat du! Fortsätt kämpa. ?

som har tänkt så mycket på dig själv att lyckats vara nykter i 3 månader!! Grymt bra jobbat Kaffetanten <3
Jag menade mest att du kanske får skala bort lite andra krav som ligger ovanpå....och inse att du är fantastisk och en förebild för mig som är på Dag 21 idag. Det går alltså att vara nykter i 3 månader! Ok, men då ska jag försöka med det också <3
Kram
svagis

Ännu en kram!
/Fibblan ?.

Saknar ord..
Nä, det gör jag inte. Jag är full av dem som vanligt..?!
Så enormt glad för din skull Vinäger ??!
Känns extra roligt att vi nådde denna punkt mer eller mindre samtidigt ?!
Glädjs för dig, för mig och för oss alla som får uppleva när det där något trillar ner. När lyckan börjar sprida sig i kroppen, en insikt, en förhoppning och en övertygelse, om att denna gång. NU är det på riktigt. Svårt att beskriva, förklara som sagt men jag tror vi förstår varandra ???!
Och jag säger som kloka du, varför hålla på det; det värsta som kan hända, är att vi varit glada i onödan..??!
Varma, varma kramar!
/Fibblan ?.

Fint o höra ifrån dig ?!
Är ju alltid med blandade känslor att möta nygamla bekantskaper här.. Men eftersom det inte blev som vi tänkt och förutsatte oss förra året, så är det bara glädje att "återse" dig här igen?! Förstår att det är ett tufft jobb att ta sig igenom min tråd..?. Så många inlägg, så mkt kämpande, så många upp och nedgångar..? . Inte minst, som du beskriver när man är på dag 2 och hjärnan och resten av kroppen har fullt upp att återhämta sig! Fokusera på dig och din resa tillbaka till nykterhet nu?! Härligt o höra din beslutsamhet ?! Jag tror på dig!! Det här fixar du??! Du har gjort det förr och kan göra det igen! Vi tar en dag i taget!
Heja dig!
Styrkekramar ?!
/Fibblan ?.

Ja vi skulle ju klara midsommar tillsammans, det gick inte riktigt som det skulle för någon av oss men vad gör det. Nu är jag här igen och du är här och alla andra underbara är här och varje nykter dag är en vinst! Jag har försökt läsa ikapp lite i din tråd men hej och hå det funkar inte riktigt allting uppe i hjärnkontoret ännu. Är på dag 2 och har haft många dagar dricka innan. Hjärnan är dimmig. Men nu är jag 100% "PÅ" och tänker kämpa som satans. Har som första mål 8 v för det längsta jag klarat innan har varit 7 v. Efter det vill jag fortsätta vara nykter. Men först är det idag. Sen imorgon. En dag i taget. Vill bara säga KRAM till dig och fan vad bra att du är kvar här!

Tack??!
Skrev mitt långa, långa inlägg samtidigt som du skrev. Och som du märker, är jag redan ur det svåraste och värsta nu??❤️!
Som sagt, det lär ju gå lite upp och ner parallellt med livet, som ju gör detsamma☺️. Men jag vill tro att jag satte in dödsstöten i draken?️, de dygn jag har bakom mig..??!
Kommer över till det vidare livet, tänker jag. (Hur flyttar man sin tråd..??) Får bli en symbolisk handling och ännu ett statement ☑️ ! Nu handlar det om
det vidare livet utan droger..☺️??!
Ses på andra sidan??!

Stor kram❤️!
/Fibblan ?.