Senaste kommentarerna i forumet

Kämpa på när du kommit så långt.
Jag tror på dig och det där med nyårsafton ska jag ta till mig.
Själv ska jag bort på middag till vänner jag ännu inte berättat att jag är alkoholist och måste helt sluta med drickandet. Men jag har hund som jag tar med mig och är en bra ”ursäkt” för att köra.
Själv är jag på dag 5 och ska på mitt andra AA möte ikväll.
Äntligen har jag erkänt för mig själv och vissa andra att jag är alkoholist och kan inte dricka A.
Kämpa på, ge aldrig upp!

Har inget alkoholrelaterat att uppdatera om. Är totalt slutkörd mentalt men måste ta mig igenom allt bara. Lite i taget. Behöver en vilo-dag.

Är inte bjuden på någon nyårsfest, jag har inte frågat någon heller - då jag dels är rädd för att bli avvisad men även för att det är skönt att bara vara själv. Jag har varit själv på nyårsafton sedan 2011. De andra åren har jag ju dock haft flaskan. Så blir det inte i år. Fick höra att "så du firar nyår representerar ditt nästa år", kanske skulle gå till gymmet då, de har ju öppet till 01 ;) Det vore ju inte dumt om det kom naturligt 2020 liksom

Nu måste här fixas.

Väljer att inte dricka i dag. Istället gör jag vad jag måste och försöker att inte bryta ihop.

Skönt med en liten vardag emellan helgerna. Jag halkar ur mina rutiner och blir lite vilsen. Magen likaså, mycket jag äter och dricker som jag aldrig gör annars.
Bara för att det är jul och ska vara på det viset...?
Det enda jag inte dricker är förstås alkohol. Så bra beslut av mig ??
Ha en fin fredag alla vänner ?

Kramar ???

Min alkohol mätare dräger samma som polisen har visar 0.7. Jag nattar nu och vaknar garanterat utan bakfylla imorgon.

Ja, jag känner lite oro för det okända men samtidigt vill jag bara skynda på allt och önskar att det blir bra..Det känns som chanserna är goda..Kram??

Oki! Vi drack en skvätt alkohol i kväll. Nu har vi växlat över till Coops kolsyrade vatten. Det funkar bra. Det är rätt skönt och känna när alkoholen lämnar kroppen. Är absolut inte sugen på mer gift. Nu ska vi se Dirty dansing på TV.. en dag i taget. Känn efter vad ni inners inne behöver och vill ha.

Frun jobbar inom vården och har jobbat alla röda dagar denna jul. Imorgon är hon ledig sen jobbar hon hela nyårshelgen. Vi grillade i kväll. Jag har druckit både öl och rött vin. Frun drack oxå vin. Vi har båda två jobbat heltid sedan 1979. Staten får skatt och alkohol skatt av oss. Enligt de nya reglerna ska vi jobba tills vi är 67 år dvs 10 år till. Vad får vi tillbaka? En pension som det inte går att leva på. Fy fasen säger jag.

Hej bästaste Märthan
Fan vad kul att höra att du är på G!
Tror 2020 kommer bli ditt år ❤️
Kram Sigge

Läste lite av dina inlägg ikväll. Så fint beskrivet och så bra gjort. Vilken resa du gjort. Underbart

Läste lite av dina inlägg ikväll. Så fint beskrivet och så bra gjort. Vilken resa du gjort. Underbart

Julen var den bästa någonsin, drack en liten guldkant, pyttelite glögg... aldrig varit så nykter på åratal... gillart!

Inte druckit dagtid, stort för mig, mindre på kvällarna, så totalt mkt mindre! Glad för det..

Det går åt rätt håll ändå ??

Det är en lång väg jag gått för att komma hit. När jag tog avsked och vände mig om så valde jag medvetet att inte kasta en blick över axeln, utan jag fäste blicken på vägen framför mig och började gå.
Benen kändes något darriga men jag stegade på. Tron gav mig kursen dit jag skulle, och det jag visste var att tvivel inte fick ta kommandot.
De första dagarna, den första veckan gick jag non stop. Som för att få ett försprång, ett lagom avstånd.
Min väg låg öde. Svart asfalt bredde ut sig som ett hav, de vita strecken som kom med jämna mellanrum längs med vägens körbana var som skummet på vågens topp. Det var varmt, gassande sol och jag var på väg genom ett ökenlandskap.
Efter någon veckas vandrande, mot ett ännu okänt mål, stannade jag till för att dricka lite vatten. Känslan jag hade var att packningen fortfarande kändes lätt och att tiden gick både långsammare men blev mer abstrakt.
När jag var mitt uppe i mitt beroende var tiden något jag ofta reflekterade över, och något jag ska reflektera många gånger om på min nyktra resa. Det var som att tiden bara försvann i takt med att jag drack. Tid, rum och person blev till en geggig sörja som var svår att urskilja. Det var så förargligt, för här var den tidigare så punktliga jag helt opunktligt plötsligt. Jag minns att varje avtalad tid visste jag exakt hur långt tid jag behövde avsätta för att hinna ta mig dit men det var som att jag inte kunde släppa glaset. Det gick bara inte. Varje gång jag skulle gå hemifrån på slutet så kunde jag inte förmå mig att sluta dricka, halsa i mig vinet, för jag var livrädd för att det skulle dröja så länge att jag hann nyktra till innan jag fick dricka mer. Jag ville inte ur ruset, för då var jag tvungen att känna efter.
Så jävla fruktansvärt rädd för att känna.
Tid nuförtiden är enkel att relatera och planera ihop. Min frihet är återvunnen och jag reflekterar ofta över att tid i nykterheten känns så mycket längre än tid tidigare. Jag har funderat över varför 1 timme känns så mycket längre nu än tidigare - kanske det har att göra med att jag nu är närvarande med alla mina sinnen och inte i monolog med mitt vinglas, trugande sippande på det trots att magen vill få ut innehållet jag tvingar i den?
Min frihet är enkel att bryta ner i nykterheten. Friheten för mig kan vara så enkelt som jag beskriver ovan - jag är inte längre fjättrad kring ruset.

Nu har jag vandrat 384 dagar. Landskapet skiftar, jag har för länge sedan lämnat den där asfalterade vägen med de vita strecken mitt i vägbanan. Vägens karaktär har förändrats otaliga gånger, ömsom stigande, ömsom sluttande. Till en början misstänkte jag att jag var på väg uppför ett stort berg, men jag har med tiden insett att ett berg vore orealistiskt att bestiga när man är kroniskt sjuk - det är ju inte så att jag klättrar upp för något för att möta Jesus och bli helad, så jag gjorde medvetet om mitt manus lite så att det skulle passa bättre in på en livshistoria.
Ett skiftande landskap, längs med trollska stigar och karga ökenlandskap, upp och ner i berget och fantastiska grönskande vidder.
Där jag äger tiden. Och mina känslor.

-

Gjorde en utvärdering på alkoholhjälpens självhjälpsprogram idag och det var nog första gången sedan jag blev nykter som jag verkligen såg hur jävla illa det var med mig - jag låg den 7/12 2018 på självskattningstestet 6 pinnhål ifrån botten på testet. Min färg var mörkröd. Hade jag inte ljugit i det där testet (som jag pinsamt nog gjorde för att jag tänkte att resultatet skulle bli lite bättre och då hade jag ju lite mindre problem) så hade min markör hamnat på bottenplattan för hur illa det kan va.
Det berörde mig innerligt.
Hur tid, tålamod och målmedvetenhet kan skapa ett fullgott och värdigt liv åt mig.
/Dee.

Låter som du kommet möte nästa år med massa kraft och ta nya steg// kram Strulan ?❤️??

Hejsan
Min resa kan du följa i det vidare livet
Beroende 3.0, välkommen.
Bra att du kom till insikt med att det är DU som är den som gjort det möjligt. Så typiskt svenskt ... tack vara bla bla bla bla & bla bla bla, så har jag fixat nykterheten.
Det är DU som är hjälten och som gjort skillnaden genom ditt modiga beslut.
Kram Sigge

Jag känner igen mig i det där tankarna att man inte är lika duktig som "alla andra"." Min skit är defenitivt inte lika jobbig som någon annans. "

Jag är fortfarande inte alls bekväm med att kalla mig nykter alkoholist. Jag vill inte identifiera mig med den negativa stämpeln. Men det finns risk att just de tankebanorna är en del av "sjukdomen".
Hur som helst, jag är glad att du kikade in i min tråd och delade med dig av dina tankar.
Vi ses på träffen!

Du har ju faktiskt rätt i att jag gjort en hel del av jobbet själv! Tack för att du fick mig att se det! ? Känner mig stolt! ?

Har du någon egen tråd? Skulle vilja läsa mer av dig!

Första dagen i mannaminne som jag inte dricker på juldagen. Hade alltid det som en storfestardag då jag började dricka efter lunch. I dag - inget. Och det har varit så jädra skönt.

Så har valt att inte dricka i dag, och inte i morgon heller för den delen :)

Jag tänkte att det kanske var dags att flytta tråden nu..eftersom jag börjar öppenvårdsbehandlingen den 6 januari.
Det är både spännande och lite läskigt, ser fram emot att få lära mig så mycket som möjligt..och eventuellt skaffa mig nya vänner.
Har nu upplevt min första helnyktra jul på väldigt många år, och det känns faktiskt väldigt bra.
Dels känns det bra att kunna ge barnen en nykter mamma, och det känns bra att gå igenom allt utan filter.
Det är tufft emellanåt...men samtidigt så är det en utmaning att lära sig att hantera livet nykter...än vad det kastar åt en.

Tror detta är första julen på väldigt länge som jag känner mig lugn och nöjd. Inga drakar bara skumma tomtar och en jäkla massa must, fått ett lugn i mig som jag gillar.
I morgon skall jag få vara hemma, gjort slut på mitt sociala konto och behöver hundar, skogen och lite ensamhet.

Men haft två härliga dagar där jag faktiskt mitt i all matlagning och stress gillat det. Kom hem ikväll och insåg att jag inte träffat juldemonen och inte haft en tanke på att fly.

Tack för era hälsningar och önskar er en god fortsättning på helgen// kram Strulan

Mirabelle ?och miss lyckad ?
Så skönt med en rofylld förmiddag och inte ha några "måsten"
Rester i kylen får bli en jullunch idag och inte behöver man dricka alkohol heller..så befriande!!
Tänk vad mycket tid och pengar det tar att vara beroende av alkohol.

Igår märkte jag på mina söner att de tog det ovanligt lugnt med den alkoholen de hade med sig. Så vi har nog satt lite avtryck på dem också ?
Det är jag väldigt glad för?
Ha en fin fortsättning på julen ?
Kramar
???

Fenix, du skriver "låt andra dra lasset och skapa feststämning så hakar jag på" och precis detta märkte jag när jag var ute med jobbet för en vecka sedan. Vid bordet satt 10 pers. Längst inne vid fönstret satt 2 manliga kollegor som drack öl och pratade intensivt om golf, men bara med varandra hela kvällen. Vid mitten av bordet satt chefen och jag bredvid honom, mittemot en kvinnlig kollega. Det var bara jag och den kvinnliga kollegan som "höll igång feststämningen" för hela bordet, berättade historier, ställde frågor till de tysta och skämtade. Egentligen hade detta inget med alkoholen att göra, de flesta drack något glas eller två, även jag. Men det var ingen av de andra som var några sällskapsmänniskor, som bjöd på sig själva. Kvällen slutade tidigt, vi åt tillsammans och efter 2 timmar avslutade vi och åkte hem. Det hade faktiskt gått precis lika bra för min del att dricka julmust eller mineralvatten, jag är ändå en sällskapsmänniska, så varför avstod jag inte alkoholen? För när jag kom hem sedan så drack jag 2 starköl till innan jag somnade. 2 dagar senare bestämde jag mig för att bli nykter och här är jag nu på min 5:e nyktra dag :)

En del är mer pratsamma av naturen, andra tar till alkohol för att FÖRSÖKA bli sådana när det är fest, men jag har ju bara druckit "för att alla andra gör det"....mitt problem kommer senare, när jag kommer hem, DÅ kommer mitt alkoholsug på allvar. Lärdom: Bäst att undvika alkoholen helt och hållet!

Känslan när barnbarnet vid 6-tiden står utanför sovrumsdörren och förväntansfullt viskar: "Mommo, vaken?"

Lyckan att kunna svara: "Visst, gumman, jag ska bara klä på mig, så kommer jag upp". Istället för att falskt ropa "Snart" (jag ska typ bara ta en huvudvärkstablett, få rummet att sluta snurra och dölja mina kväljningar i ett par timmar...).

Stoltheten över att ha valt de viktigaste i mitt liv, främst mig själv, framför A.

Kärleken till livet!

-----

Detta var en favorit i repris från förra året - som utspelade sig även i morse. Vill förtydliga att just julafton alltid varit vit hos oss - så även i år - men det finns som bekant andra helgdagar på året. Alldeles för många har liknat ovanstående inom parentes. Är säker på att barnbarnen inte förstått, inte ännu i alla fall. Jag ska göra mitt yttersta för att de aldrig ska behöva göra det heller.

------

Tack för insiktiktsfulla kommentarer, återkommer snart med respons.

Jag har nästan alltid haft jobb som innebär helgarbete..Är inte en 7-16 person..Trivs med att ha längre ledigheter och att jobba mycket på en gång..Just nu är mitt liv under utveckling..Sonen ska bo i en lägenhet, så det blir mer än rummet han hyr nu..Att bo ensam som jag gör nu permanent är för första gången i mitt liv..Börjar känna att det inte är min grej. ..Vill ha någon att planera framtiden med..Vi vet ju inte hur långt mitt liv är....1 år? 30 år? Mannen jag träffar känns fortfarande spännande och trygg samtidigt..Denna gång tror jag att ”det ligger i luften, någonting är på gång” Vi hörs dagligen, men har tagit det försiktigt med träffandet..Ser en framtid för oss 2 ihop..Vad hade hänt om vi hade valt varandra för 18 år sedan? Det får vi aldrig veta, och det var menat precis som det blir..?????

Jag vinkar och hälsar dig välkommen! Hoppas det blir din dag 4. Har själv barn med diagnos vilket gör livet lite mer komplicerat och att man tyvärr alltför ofta tagit vinet som hjälp för att känna lite festlighet i det annars "gråa" livet. Nu har min son blivit myndig och allt känns enklare, jag jobbar med mig själv och lyckas ibland och ibland inte...med att hålla mig borta från vinet alltså.

Ja att få alkohol i present, inte konstigt för den som ej är beroende..Kan tänka mig att våra högtider också kan trigga igång andra beroenden..Som mat, träning och såklart alkohol..Inte lätt att ge presenter alltid.?