Senaste kommentarerna i forumet

Med risk för att upprepa mig för mycket - så kan bara sägas att i dag har jag det så himla skönt. Chillar, kikar på serier, har bara slappa myskläder. Det är så jädra skönt.

Jag kan se framtiden och trots vetskapen just nu att allt med flytten kommer bli tungt och jobbigt så känner jag ändock att jag kommer fixa det. Har dessutom lagt in om semester veckan innan jul. Så hinner kanske stressa ner då och verkligen insupa julstämningen och fixa det sista finliret

Väljer att inte dricka i dag. Istället njuter jag av lugnet.

Tjo Sigge69 här efter ett långt uppehåll av AF men defenetivt inte av trolldryck. Hur e läget med dig ? Skulle vara så kul att höra från dig!
Själv är jag på ”pensionatet” och vilar upp mig och smider planer för framtiden.
Kram fr sigge69
Fridens liljor

Ellerhur miss lyckad. Ljud.... Vad mycket det kan trigga inombords. Ljud av burkar som öppnas. Ljudet av basgången i musiken när man försöker sova. Ljudet av berusade diskussioner, argumentationer och skratt. Ljudet av en nyckel i dörren. Ljudet av min sovrumsdörr som öppnas. Ljudet av mannens garderobsdörr... När han mitt i natten bestämmer sig för att gå ut på krogen och ska byta om. Ljudet av skor i trappan. Eller när han ännu senare ska ta fram kläder att sova i. Ljudet av spännet i hans skärp när det faller i golvet. Ljudet av mina egna snabba hjärtslag. Suset i mina öron när jag sätter i öronproppar.

Mannen kom hem runt 5 imorse gissar jag. Skulle titta på klockan men precis då kom han in i sovrummet så jag gömde snabbt telefonen så han inte skulle se att jag var vaken.

Han lade sig i sängen. Hörde honom säga min namn några gånger men jag låtsades sova. Hörde honom säga något till ett av barnen. Men rätt snart somnade han. Han stank något helt fruktansvärt av alkohol och cigarrer.

Imorse kom han upp för att gå på toaletten. Han gjorde ljud som avslöjade att han är helt otroligt bakis idag. Suckar av dödsångest nästan.

Jag är inte glad över hur han väljer att leva. Men jag är glad över att jag inte behöver försöka reda ut något idag. Jag behöver inte fundera ut vad jag ska säga och om jag ska vara arg mot honom eller gråta. Jag behöver inte hålla på så längre för han är inte min man mer. Det är så skönt att inte behöva leta efter sätt att nå fram till honom på längre.

Givetvis kommer jag prata om alkohol med honom många gånger till. Eftersom vi har barn ihop och de ska slippa känna sin pappa stinka och höra honom sluddra.

Men jag är inte hans fru längre. Kanske fortfarande på pappret men inte i mitt hjärta. Han har förstört allt.

Han kom in imorse och han somnade på mig. Jag rörde mig inte. Jag kände hur han sökte min närhet och tröst. Men han måste börja fatta att han inte kan få det längre och att det är alkoholens fel. Hans fel som väljer att dricka den.

Och dina inlägg. Tack för att du finns. ? Hm, funderar ett tag till på vilken ytterligare smiley jag ska använda... ?

Kryakram till dig.

Först av allt, tack alla fina för att ni fortfarande orkar bry er. Det betyder så mycket, speciellt med tanke på att mitt A-liv inte är en framgångssaga just nu. Heller.

Är på väg att normalisera mitt drickande. Det är farligt. Mycket farligt till och med. Inbillar mig att det inte är så sjukt som det faktiskt är.

Dricker fortfarande helt och hållet i smyg. Alldeles för mycket. Alldeles, alldeles på tok för mycket.

Men så farligt är det väl inte...

Eller hur? Varje dag jag snittar mindre än en liter vin tycker jag att det är helt ok. En helnykter dag - vilket inte inträffar så ofta numera - inbillar jag mig att jag är precis som alla andra. Ja, ni hör ju själva hur illa det låter. Många av er känner säkert igen resonemanget.

Ingen annan vet. Inte ens min älskade M. Vi dricker lite tillsammans en av helgdagarna, då jag propsar på det och intygar att det är ok (usch, min tunga borde vara svart). Jag fyller på från min gömma, men spårar aldrig ur. Det är nog det jag tycker är allra värst. Det som ligger till grund för normaliserandet. Kan ta några klunkar ur tetran redan på helgmorgonen (tack gode gud för att jag måste ta bilen till jobbet, annars kanske det hade blivit en vardagsmorgonrutin också). Är tämligen säker på att det hade blivit så.

Ekonomin är inget bekymmer. Skulle vilja skriva tyvärr, men det vore förstås ett hån mot dem som inte har det riktigt lika gott ställt. Det enda som får mig att tänka till är, förutom risken för fysiska men, min övervikt. Har alltid varit smal, trots många graviditeter, men har nu närmare tjugo extrakilon att kånka omkring på. Och fort har det gått att lägga på sig dessa.

Alkoholist - Javisst!

Men hur i h-lvete ska jag ta mig ur situationen? Tycker ju att mitt liv funkar riktigt bra just nu. Så illa är det alltså...

Finaste forumvänner, tack för att ni finns. Skäms som f-n, men vad hjälper det. Inte ett dugg.

Kram på er och ha en fin fortsättning på helgen oavsett var i A-kampen ni befinner er.

Och snälla bästa ni, ha fortsatt överseende med att jag inte orkar skriva hos er alla. Fibblan, FinaLisa och flera andra, följer er och är mycket imponerad av hur bra det går för er.

Förresten, läste i någons tråd att ni saknar PimPim. Hon och jag har kontakt IRL, men hur hon vill beskriva sitt liv just nu, överlåter jag till henne. En himla go' tjej är det i alla fall.

-----

Marie58, antar att du inte var riktigt nykter när du skrev dina inlägg ovan. Skulle aldrig falla mig in att döma dig för det - tvärtom. Även om vi helst för vår egen skull inte bör skriva på fyllan. Snälla du, skriv igen och berätta mera.

En extra kram till dig.

Jag valde att dricka både öl och vin igår. Allt var planerat och gick bra. Idag ligger jag här och känner mig seg med taskig mage. Jag tycker inte att gårdagens rus var värt dagens mående. Nä fy tusan vad bra att jag känner som jag gör inför alkohol. Nu ska jag försöka hitta på någon trevlig sysselsättning i det trista vädret.

Jag vaknar denna lördag morgon med dundrande huvud, svullet ansikte och sjaskig känsla i mun och svalg. Bakfull typ. Kollar att ölen jag drack igår faktiskt är alkoholfri. Jodå. Snörvel, snörvel, host, host... Nä dra mig baklänges på en liten pinnevagn! Jag är sjuk? Eller sjuk o sjuk... Krasslig. Jag har sedan länge passerat den den utvecklingen av immunförsvaret att jag aldrig blir sjuk på riktigt, utan just krasslig, dassig. Det är typ en löneförmån i min bransch ;) Först blir jag, som alltid, både chockerad och förnärmad. Bassilusker kommer och sjukar ner MIG??!! Helt oacceptabelt. Maken till fräckhet! Men så inser jag att jag kan stanna i sängen, i pyjamas, hela dagen... och ett litet ljus tänds och sprider värme i min själ. En perfekt dag ligger framför mig. Dricka kopiösa mängder kaffe, läsa min bok och messa alla mina åtaganden ba’ ”Jag är sjuk. Vi får ta whatever en annan gång”. Lägg till ledsen smiley. Har ni reflekterat över hur skrämmande lätt det är att ljuga med väl placerade smileys, istället för att formulera osanningar svart på vitt, eller huvaligen face to face? Handen på hjärtat. Hur många gånger har ni svarat med endast en tumme upp på ett låååångt meddelande från någon ni desperat vill få tyst på, för att de tråkar ihjäl er långsamt, tjatar hål i huvet på er, eller stressar er till nivån att ni roterar ur sockorna? Fyra spaltmeter senare, och lika många tummen-upp-responser senare får man äntligen vara ifred. Rätt smiley - Inget avslöjande kroppsspråk, inget stammande, ingen obekväm tystnad, inget over doing it med svamliga förklaringar... En smiley. Det går så snabbt att man inte ens hinner få dåligt samvete. Som värsta mess-psykopaten haha.

Idag är jag nykter oavsett vad som händer?!
Önskar alla en fin lördag ?!
Kram
/Fibblan ?.

Och mådde dåligt av..Just dessa knäppande och pysande när någon öppnar en burk, är ljud som äcklade mig..Vet att mina barn avskydde ljudet av både det, men även ljud som har med alkohol och fylla att göra..Att vara Ilsken ger mer energi än att vara ledsen..Varm kram????

Jag tror faktiskt att jag har slutat älska honom.

Jag kan inte älska någon som är så självisk.

Jag tror hans kompis åkt hem. Men ölen öppnas på löpande band. Hör det ändå till sovrummet. Han dricker väl upp ölen som kompisen skulle ha.

Å knaskatten 100 dagar är inte pluttigt!! Det är SUPERBRA!!

Ja miss lyckad, hoppas flytten blir snart. Längtar nu. Särskilt denna stund.

Nu är han hemma med sin kompis här. De dricker. Jag är så förbannat irriterad. De smög in ölen. Sa att barnen inte skulle se. Jag sa att jag inte heller vill se...

Det märks att han släpper på hämningar. De pratar högt i vardagsrummet och för en timme sedan kom han in till mig och barnen i sovrummet och kramade mig och sa att vi ska vara vänner. Alltså!! Jag vill inte ens vara nära honom när han dricker. Och så kommer han berusad till mig för att leka gullig.

Barnen tycker direkt att han beter sig konstigt. De märker det lika fort som jag att han druckit.

Jag tycker att han är så respektlös. Jag har ett mycket krävande jobb och är helt slut såhär på fredagen. Hade gärna sovit kl 21 redan. Han har ett mycket enklare jobb och behöver inte alls samma lugn hemma som jag. Han pratar så jävla högt just nu. Jag hatar hans röst.

Igår låg jag i sängen och tänkte på hur sorgligt det var att han snart ska bo själv. Nu ligger jag här och önskar att han kunde försvinna från jordens yta.

Vad tror han att han håller på med?? Helt full nu hemma igen. Är det för att vi varit så bekväma med varandra den senaste tiden? Istället för att göra nåt bra av det så blir han EXAKT som under vårt äktenskap. Ju tryggare han är med mig desto respektlösare blir han.

Usch jag har så mycket ilska i bröstet nu.

Det händer i alla fall saker på lägenhetsfronten. Vågar inte skriva för mycket... Rädd att jinxa allt.

Han är verkligen sjuk. Han har mage att säga att vi inte har problem i vårt förhållande och att jag överdriver. Samtidigt dricker han här. Exakt nu. Och tycker att allt är okej. Att han inte gör nåt fel.

Imorgon ska jag prata med honom. Den tid han ska bo kvar här får han inte dricka här hemma. Han måste börja visa respekt. Han är inte mannen i det här huset. Han är här som gäst just nu för att jag inte vågar kasta ut honom.

Jag mår såååå dåligt ens av tanken på alkohol. Tänk att det ska behöva finnas i mitt eget hem???

Usch.

Hela mitt svar försvann...jag ska läsa inlägg. Valet ör mitt.

Som jag då görDush! Lite slatt.. är inte stolt

God kväll.Jag ska läsa trådarna.Arbetsveckan var bra,nu ska jag arbeta helg.Kväll i morgon o en halv flaska vin med maken ikväll.(förutom den lilla pappförpackningen)som ja hade i necessären.Helt sjukt.Jag klarar jobbet i morgon,men sviker mig o min man på värsta sått.Han anar inget i kväll.Har inget försvar men jag gråter öndå.Det kommer att fungera bra i morgon men jag hatar smusslet och det ska bortVill ha ett gott liv och när dagen kommer klarar jag att säga jag är nykter alkoholist.Vi börjar bli gamla o jag vill ha ett gott liv.Ge mig stryrka att säga nej tack.God natt.

??? är vad helgen kommer att handla om för mig?!
Checkar ut nyktra dag 26.

Ha en fortsatt skön kväll du med?!
Kram
/Fibblan ?.

Fredag var det här... Inte en dag för tidigt. Gudars vad jag är trööööött. Ikväll har jag hunnit packa upp tio (!) matkassar på hemleverans, fuskstäda, jaga ut ungarna med återvinningen, spela ett par olika musikinstrument, varvat med skumläsa en del facklitteratur jag inte hinner ta tag i under arbetstid, läsa ut en tantsnuskbok... Säkert har jag gjort mer, av bara farten. Nu har jag iaf landat i favoritfotöljen, och jag tänker inte lyfta på ändan förrän jag slår huvvet i kudden. Och det lär inte bli nån gång snart. Halvvuxna ungar ute på vift. Sena bion. Runt midnatt slutar filmen. Månne jag åker och hämtar dem iaf...

Det blir nog snart flytt ska du se..Om du tänker tillbaka i tiden så har du haft det ganska jobbigt..Nu är planen hyfsat klar, bra jobbat lim?..Det är jobbiga beslut och ordnande med mycket..Men steg för steg så går det åt rätt håll..Tack för att få vara din målbild..Jag har själv haft några kvinnor jag tänkt på när jag gjort förändringarna som krävdes..Det ger en styrka???Varm kram?

Jag har ganska sällan ångest nuförtiden - så skönt.
Ännu skönare är att kunna ha förmågan att oftast snurra ur ångestens medföljande spiral som snurrar till det lite för mig ibland. Det handlar om tankemönster jag har svårt att bryta helt enkelt.
Min ångest, som jag hade kroniskt i några år innan jag slutade dricka var mestadels kemisk har jag kommit fram till efter en tid in i nykterheten. Men den var också baserad på en hel del skam.
Tänk om någon konfronterade mig, på riktigt?
Inte bara hintade?
Mycket av den skammen försvann i samband med att jag började lägga mitt livspussel rätt. Så himla befriande!
Jag grubblar inte så mycket över alla fel och dumma grejer jag gjorde under dom åren som jag drack på daglig basis, för jag tänker att jag inte skulle orka vältra mig i den skammen som det innebar utan väljer att blicka framåt och vara stolt över att jag lyckats simma in till land och ta tag i mina problem innan någon annan tog tag i dom, åt mig.
Det är en bedrift i sig som jag tyst triumferande hurrar för varje morgon jag ser mig själv i spegeln.
Jag tänker mindre och mindre på min relation till alkoholen, men blir nästan dagligdags påmind av någon slags tanke som kommer över mig, hur glad jag är att jag är nykter och hur dåligt jag mådde när jag drack, jag tänker jätteofta den här tanken på att "det här hade jag aldrig orkat/kunnat/velat/upplevt när jag drack". Och jag känner tacksamhet. Och jävligt rik på en stor erfarenhet.

Nu på senaste tiden har jag vandrat tillsammans med Skam. Skam har börjat komma till mig nu när jag försöker sätta ihop de två liven jag levt och lever nu. Skam säger till mig att alla vet. Alla vet och alla pratar. Om mig. Och att jag bedöms som oduglig och opålitlig.
Skam pratar ner mig till någon slags spillra på två sekunder och jag får ångest utav det.
Alldeles nyss var Skam här och väste i mitt öra att det kontrakt jag ska skriva på så småningom dröjer och kommer utebli för ingen vill ha en jävla alkis runt sig.
Jag har sätt att konfrontera känslan inombords på.
1. Högst troligt är att ingen snackat runt - folk är så självupptagna nuförtiden, så självcentrerade, så att om det blivit en snackis så har det dött ut nu.
2. Låt dom snacka då, men låt mig också få chans att förklara i så fall.
3. Om de snackat, så säger det så mycket om dom som pratat själva - alla såg hur jag kämpade och hur dåligt jag mådde.
4. Jag skrev det här inlägget för att släppa på ventilen.

Mod och styrka och fuck Skam,
Dee

Imorgon har jag varit nykter i 1 månad. ? Går bra men ibland är jag såklart sugen. Drömde förra natten att jag drack. Fick massa ångest i drömmen. Så lättad när jag vaknade. Går 3 dagar i veckan på AA och joggar 3-4 dagar i veckan. Har ca 15 kg att gå ner men jäklar vad godissugen jag är jämt så är svårt. ??

Du är underbar med dina tankar och funderingar ?? och jag vill absolut ha dig kvar på tåget???️.
Du får inte smita av eller gömma dig på toan ? det är mycket roligare att vara tillsammans. Då blir vi starkare och gladare på riktigt och kan leva livet utan fylleångest.
Så vi ångar på med nyladdade batterier???!!!
Ha en skön fredagskväll Fina Fibblan?

Kramar ???

Är fortfarande här i verkligheten. Nykter. Kom på mig själv hur sjukt sugen jag är på vin till helgen.
Tanken kom lite objuden så där, tänk om, ett glas bara...
Det kommer inte att fungera. Det har jag förstått så något vin blir det inte. Det blev ett besök här i stället. Läser era trådar och ni får mig att känna mig starkare.
Tack. Det behövde jag nu.

Jag har varit nykter sedan 1 maj i år. Det har varit både upp och ned, men mest upp. Känner att jag funkar bättre nu trots massa stress på jobbet. Fortsätt kämpa på.

Att jag älskar mitt jobb? ❤️

Vaknade trött och skrev till chefen att jag startar hemma på förmiddagen, hon svarade att hon tänkte köra hemma på em och att jag skulle köra hemma
Idag istället. Sagt och gjort ?

Blev en mjukstart hemma i soffan med lappitoppen i knät. Tappade energin och behövde komma ut fasten det fortfarande är helt färglöst där ute. Hittade ett par gamla vindtäta (ej använda) löpbyxor och de passade. Så det blev änna en löptur på lunchen. Första turen sedan i somras. Så
Himla skönt det är är att springa ❤️
Jag borde göra det oftare ^^

Nu tar jag nog helg och börjar bege mig in mot stan för att möta upp mrniceguy. Funderar på att åka in lite tidigare och sätta mig på ett fik med bok medans jag väntar :)
Såg en fantastiskt fin röd omlottklänning inne på HM häromdagen, vill prova den också. Fast egentligen inte, för tänk om den sitter skitbra på? ?
#dagensilandsproblem

Fridens ?

Ledig i dag - välbehövligt. Ska bara göra minsta möjligt.

Stressa ner och endast göra några måsten. Så får det bli hela helgen. Ladda batterierna delux.

Har inte riktigt orka att skriva, men har faktiskt börjat tänka lite på att dricka i sociala sammanhang igen. Jag vet att det är fel, men samtidigt har jag inte försökt att bara göra det någon gång. Men jag är ju inte annorlunda än andra. Så jag avstår och panikar med det när den dagen kommer.

Väljer att inte dricka i dag, chillar istället

Strulan65, FinaLisa och Pellis - tusen tack för pepp och förståelse?!
Precis som du beskriver Pellis, stöter man emellanåt på trösklar eller som jag kallar det pucklar. Oavsett ordval är det ju helt naturligt att vi i ett förändringsarbete stöter på tillfällen, ibland perioder som är mer utmanande..och ibland handlar det om, precis som du säger strulan65, att hantera livet korta stunder i taget ✅!

Det känns så bra att detta forum finns då?☺️! Det behövs i både med- och motgång och denna vecka känner jag mig extra tacksam för det, och er??! Inte minst för dig också FinaLisa, som sitter stadigt i vagnen ?! Om tanken slår mig att jag kanske skulle hoppa av vid nästa station, så tittar jag bara på dig och mina andra medresenärer, och ställer mig frågan igen. Finns inga skäl i världen att hoppa av och ställa sig ute på en kall, regnig perrong med snålblåst som letar sig in vid nacken och sprider obehag i hela kroppen. Nä, jag stannar här inne i värmen hos er?! Tar en kopp kaffe ☕ och pratar vidare om livet; dess vedermödor och ljusglimtar??!

Tack för att ni finns❤️!
Och tack till mig, som väljer att sitta kvar??️! Snart ser det lite annorlunda ut utanför fönstret..☀️??!
Kramar
/Fibblan ?.