skrev FinaLisa i Nykter till midsommar! And beyond..

Fibblan, så himla skönt att du hänger med. Mycket roligare att ha dig nykter i bakhasorna än lullandes någon annanstans?

Kramar
???


skrev Rosa-vina i En dag i taget resten av livet

Nu börjar jag längta efter roligt. De här månaderna har jag focuserat på mentalt lugn, promenader, yoga, läsning, matlagning, familjen mm. Nu är jag redo för lite mer roligt och vågar nog utan att riskera min nykterhet. Jag har aktat mig för känslobergochdalbanor för att inte riskera återfall, men nu börjar jag längta lite efter lite äventyr. Jag vill vandra i Sarek, en dröm jag haft länge. Jag vill resa till Färöarna, vandra i Norge, åka Hurtigrutten, se valarna.

Mirabelle G S, mitt matintresse växte fram redan tidigt efter min uppväxt med burkmat, urk. Jag lagar mest vanlig husmanskost, inget fansy modert. Enkel ren god mat helt enkelt. Jag har också det jag ogillar, som att dammsuga, storstäda, personalmöten (hatar dessa möten med all drama). Jag skulle aldrig gå på en rockkonsert, får rysningar av att tänka på det (kan bero på trauma sen tidigare). Fast ibland orkar jag inget och då blir det köpe pizza eller thai :)

Miss Lyckad, hej! Dig minns jag :) Kul att du tittade in på min tråd. Just att vara ett föredöme för barnbarnen har och är en viktig del för mig. De börjar bli så stora nu att jag vill både vara närvarande och nykter. Det är som du skriver, att vi påverkas av de vuxnas missbruk och mående. Historien kan vi inte ändra men det jag gör idag kan jag påverka.

Läste någonstans:

Alkohol är den enda drog
som vi måste förklara
att vi inte använder

Kram på er alla som kämpar


skrev Lim i Nykterist och alkoholist i en kropp

Al tack för din omtanke. Men det fungerar ju inte riktigt så... Och det är inget jag varken vill eller kan göra. Men tack för att du tror på mig ;-) och ja utmattad är rätt ord....

Det har varit en bra start på veckan. Idag ska mannen kolla på en lägenhet.

Och det är dags för mig att åka till jobbet.

Ha en fin dag allihop!


skrev Fibblan i Nykter till midsommar! And beyond..

Idag dricker jag inte alkohol ☑️ ! Inget konstigt alls, eftersom jag numera är en sådan som inte dricker?!
Önskar er alla en fin dag?☀️?!
Kram
/Fibblan ?.


skrev Ensam1984 i Det är min tid nu!

Hade minst sagt en ångestattack delux när jag kom hem igår. Men det känns bättre nu. På väg mot jobbet och i dag är det mycket som ska hinnas med. Snickaren kommer och ska börja med lägenheten, medarbetarsamtal och terapi. Men resten av veckan blir lugn då jag kan jobba hemifrån. Lov är såååå skönt. Hade nog inte pallat annars.

Men känner mig totalt säker just nu i min nykterhet. Kommer inte gå ut eller göra något helgen som kommer nu som var tänkt förut. Behöver bara ta det lugnt känner jag. Nästa helg ska jag till storstaden på födelsedagsfester, har redan bestämt att vara nykter ? Det känns bra.

Kan känna att insikten i mig själv (att jag kanske har autism) och att leva utan A känns ibland lite övermäktigt. A har alltid fått mig att inte känna mig så konstig i sociala sammanhang och mer frisläppt. Dr känns konstigt. Men vill o andra sidan äga mitt riktiga jag. Vill på ett sätt vara tråkig om nu folk skulle se det. Vill inte låtsas längre. Det känns frigörande på något sätt, att det är legitimt att vara konstig. Samtidigt som det är ledsamt.

Tänker så här, om jag inte hade slutat dricka så hade jag inte haft dessa insikter. Hade aldrig gått till läkaren, hade aldrig tagit tag i allt. Hade suttit fast och ingen förändringar skett. Så tacksam över att ha börjat leva i den verkliga världen. Den är mer stressande, jobbigare, känsligare men även mer berikande och livsbejakande.

Väljer att inte dricka i dag, istället ska jag försöka hålla en positiv attityd inåt och inte bara utåt


skrev Knaskatten i Nykter till midsommar! And beyond..

Bra jobbat, Fibblan! Den där alkoholrösten kan ju gå och lägga sig, tycker jag. Eller bara rymma långt bort. Du klarar dig bättre utan!
KRAM


skrev Fibblan i Nykter till midsommar! And beyond..

En riktig skitdag på jobbet och 0 sug efter alkohol på hemvägen..??!
Plötsligt händer det ? - ett sådant betydelsefullt tillfälle ?!

Gjorde en kopp te, istället. Inte mer nöjd med dagen för det, men det blir iaf inte värre, som det ju hade blivit över besvikelsen, om jag tagit till vin i sammanhanget.. Jag är så färdig med att lägga sten på börda, för att använda ett gammeldags uttryck ☺️!

Heja mig och heja er alla som bryter med denna alltigenom ondsinta vana?!
Somnar nykter dag 8?!
Kram och tidigt godnatt!
/Fibblan ?.


skrev Crna macka i Jag tar tillbaka mitt liv.

Riktigt kul att höra! Önskar dig en riktigt skön kväll.

Mvh


skrev Strulan65 i Jag tar tillbaka mitt liv.

Detta är du så värd du kloka kvinna// kram Strulan ??❤️


skrev Rosette i Nyktert liv?

Du är verkligen igång och uppdaterar oss här på forumet hur det går för dig, trots utmaningar så som tankar och ursäkter till att dricka har du hittat sätt att låta bli. Bra jobbat!

Fint och modigt att du delar med dig här, fortsätt gärna med det. En tanke är om du skulle skriva i samma tråd så det blir enklare att följa din resa och stötta dig och att du själv får det samlat på samma ställe. Du gör såklart som du vill! Det tar också ofta ett tag innan man hittar sitt sätt att vara på här på forumet.

Varma hälsningar,

Rosette
Alkoholhjälpen & Anhörigstödet


skrev Dee i Jag tar tillbaka mitt liv.

"Fan Dee!
Jag är så glad och stolt över dig och att du lever sundare och bestämde dig för att bli nykter.
Tror att vår vänskap hade tagit slut om du inte blivit nykter.
Inte pga att du drack utan pga att du blev en annan person och var lite argare. Du är bäst <3"

Smset nådde mig när jag redan satt på bussen efter en lång och härlig promenad i skogen med den personen som känt mig allra längst i min bekantskapskrets.
Jag ville börja grina av tacksamhet.
Jag är så in åt helvete jävla tacksam.

Livet rullar på och jag har märkt att när jag börjar ge av min genuina vänskap, min genuina kärlek till mina vänner, börjar jag få det jag förut trodde var ouppnåeligt och enkom baserades på att jag inte presterat tillräckligt högt i vår vänskap.
Alla vapen, all rustning, har jag till syvende och sist lagt ner, och kvar står jag och ingenting blockerar den kärlek och vänskap jag har att ge.
Den är bara ren. För första gången på över 30 år är den ren.

Jag träffade en annan gammal vän här om dagen, han kom hem till mig och fikade. Jag tog mod till mig och besvarade hans fråga om vad som hänt annars i mitt liv med att "jag nyktrat till". Han själv har varit nykter i 19 år nu, något jag vetat och beundrat honom för sedan den dagen vi skakade hand för första gången.
19 år. Det är beundransvärt.
Vi satt länge hemma hos mig och drack en massa kaffe och pratade om nykterheten, och jag fick så många pusselbitar bekräftade angående mitt eget missbruk och min egen nykterhet. Jag känner på något vis att han kommer att spela en ganska stor och viktig roll framöver för mitt vidare liv som nykter. Som någon slags mentor typ. Jag är så enormt tacksam över att jag kommit ganska långt i min nyktra inre resa och förstod ganska tidigt in i nykterheten under tiden jag satt och plitade med alkoholhjälpens program, att jag aldrig mer kommer kunna dricka en droppe alkohol. Med den insikten finns inga argumentationer eller dumdristiga resonemang. Han bekräftade min tes med att säga att under hans dryga 19 åriga karriär som aktiv inom AA-rörelsen aldrig sett någon som är sjuk i vår sjukdom kunna bli "bota" och dricka som "normala människor" igen.

Tänk att alla dessa människor jag har runtomkring är så jävla förstående och solidariska och vill mig väl.
Det är helt sjukt - jag har aldrig kunnat tänkt att jag är värd det tidigare, och när jag var aktiv förstod jag att jag inte var värd det, men något stort har verkligen förändrat mig inombords, något som breder ut sig inuti mig och invaggar ett lugn och en tacksamhet och en tanke om att jag faktiskt visst är värd det.
Det är min belöning för att jag är nykter.
Det är mitt kvitto på att jag gjort ett rätt val.

Mod och styrka,
Dee


skrev aeromagnus i 3 dagar nykter.

Bra gjort... Starkt att gå till AA, starkt att erkänna sig besegrad.


skrev FinaLisa i Nykter till midsommar! And beyond..

Så härligt att ha första veckan gjord???

Kramar
???


skrev Mirabelle G-S i Det är min tid nu!

Njae... jag vet inte om du kan se tröttheten och bristen på intresse för lilla knytet som kvitto på att något saknas hos dig. Det är fullt möjligt att bli en superb förälder till sina egna barn även om man har noll intresse för andras telningar. Och barn man inte har en nära och otvungen relation till blir man utmattad av att umgås med. Skönt att du får komma hem och ladda om nu! Kram


skrev Ullabulla i Dax att vända blad.

Är ett ord som fastnat efter läsning av boken djävulsdansen.
Cirklar är ett ord som används i Carina Bångs bok.
Dvs det som ska bära mig och bara mig och inte inbegriper någon annan.
En sorts sund självständighet som inte bygger på egoism utan bra gränser som jag klart kan definiera.

Detta var helt omöjligt för mig i början av mina insikter i att jag var medberoende/relationsberoende.
Att jag i egen hög person hade egna önskemål och egna värderingar osv fanns nog med.
Jag är inte och har aldrig varit slätstruken och har alltid tyckt till om saker som hänt mig eller mina nä'rstående.

Problemet för mig var att det flöt ihop.
Men just ordet platå har fastnat och jag har börjat tänka mycket på ordet och vad det betyder för mig.
Att våga orka och vilja känna efter,magkänslan eller det ordlösa som faktiskt gäller bara mig.
Som vuxet barn så har det knepat till det ytterligare eftersom jag inte tillräckligt blev bekräftad i det jag var som liten.

Att nu identifiera och införliva de enklaste egenskaperna som för andra är självklart.
Jag gillar köttfärssås och spaghetti.
Jag föredrar blått framför rött eller vad det nu kan vara.

Smått löjliga betraktelser som för mig blir nog så viktiga dagliga reflektioner.
Har jag varit mig själv trogen idag?

Eller har jag klivit av min platå och inkräktat på någon annans för att min platå var så tråkig,ångestfylld eller tom farlig för mig idag?
Vad gör att jag drivs att kliva av min egen platå och in på någon annans?
Vad kan stoppa mig för att göra det?

Hur gör jag mig själv tillräckligt trygg och platån tillräckligt stor att det alltid finns en bra eller frisk bit att stå på.
Jag börjar få kläm på det nu,men inte alla dagar och alla stunder.
Ibland kastar jag mig handlöst iväg och får ta stora hopp för att liksom greppa tag i någon annans plats där jag inte har något att göra egentligen.
Men jag känner det tydligt nu.
Min platå har då liksom krympt eller svajar så rejält så jag kan inte stå kvar på den.

Och vad gör jag då?
Jo stannar upp,identifierar konstaterar och använder mina verktyg.
Detta går över,du ska inte agera på känslan.
Ta kontrollen över dig själv och dina impulser eller rädslor som vill styra ut dig mot kanten.


skrev Ensam1984 i Det är min tid nu!

Sitter på tåget hem. Äntligen. Visst har det varit trevligt men är så innerligt trött.

Kusinerna har barn så det har varit en 3,5-åring och en 2 månaders baby med hela tiden. Gillade 3,5-åringen grymt mycket, hon var cool. Men den där lilla - nope inte min grej. Ser inte det söta i det. Blev bara trött. Skulle aldrig kunna ha egna barn, är helt förstörd efter 3 dygn liksom. Men visst önskar man lite att man vore lite mer normal och kunde fixa sånt. Det känns nämligen så tydligt nu att jag inte riktigt är som alla andra, att jag saknar något. Men det är lugnt. Det är bara jag.

Måste bara hålla huvudet högt och inte deppa ihop, låta de negativa tankarna ta över. Även om jag bara känner för att gråta här i kupén på tåget.

Väljer i vilket fall att inte dricka i dag. Istället ska jag hem till tystnaden och känna efter hur det verkligen är inför morgondagens terapi-session!


skrev anonym24098 i Here we go again!

Tack FinaLisa. Friden har lagt sig med tågdunket. Barnen ser på film i paddan. Njuter. Detta blir en bra dag. ☕️


skrev Fibblan i Nykter till midsommar! And beyond..

En vecka idag?!
Så nöjd och tacksam över detta?!
Underbart att känna hur alkoholen blir allt mer obetydlig för var dag som går och hur jag bit för bit närmar mig den efterlängtade FRISKHETEN och FRIHETEN..?!

Ha en fin dag!
Kram
/Fibblan ?


skrev FinaLisa i Here we go again!

Hoppas din dag blir bättre än natten?
Du får lyssna på något fint och vackert i dina lurar när du åker tåget idag.?

Kramar
???


skrev anonym24098 i Here we go again!

...å lite lätt småförbannad. Vad händer i kropp och själ? Känner inte igen mig alls. Sovit fruktansvärt dåligt. Vaknat arg och stressad många gånger. Hoppas att det är något övergående och att det hänger ihop med positiv förändring.

Ska resa tåg genom Sverige idag för att hälsa på min syster m fam. Vet att det kommer bli trevligt men intensivt. Ingen oro för A eftersom de nästan inte dricker alls. Bjuds det så kommer jag självklart att tacka nej.

Skulle helst av allt vilja tillbringa en vecka ensam i en enslig stuga i skogen. Behöver lugn och inga måsten.


skrev Fibblan i Nykter till midsommar! And beyond..

Västligvind - fint o höra att det är på bättringsvägen mellan dig och din man?❤️! (Det.går väl så smått framåt med det här med..?☺️)
Det är en bra mening du har, att ha med sig när det känns deppigt

Det finns varje stund ett nytt val att göra! Vi väljer själv var vi lägger fokus! Det är så sant, men inte så lätt i praktiken alla gånger..??. Men jag kan faktiskt stolt meddela att jag tycker mig lyckats med detta idag
???!
Det blev en bra dag! Fått en hel del gjort och känner hur energin, tack vare ingen alkohol, så sakteliga kommer tillbaka ?❤️!
Kram
/Fibblan ?.


skrev AL i Nykterist och alkoholist i en kropp

är känslan man får när man läser din tråd. Någon skrev...byt lås...Håller verkligen med...lyft ut hans grejer..begär besöksförbud. Han är inte värd en sekund av din tid mer.
Tyvärr är det en stor kamp mot genen "omhändertagandet/alla dör utan mej". Därför fortgår sån här skit onödigt länge.
Din man är ett ego av värsta sorten..en navelskådande dramaqueen...som måste få lära sig en nyttig läxa långt från dina barn.
Släng ut dyngan.
Jag hejar på dej och tror du är.kvinan att klara.av det.


skrev Lim i Nykterist och alkoholist i en kropp

Tack Ler ❤️❤️ ja jag vet liksom egentligen inte om jag gjort rätt eller fel dessa år. Men oavsett så vet jag att jag helt enkelt inte vågade chansa tidigare. Och just nu känns det som att de precis har blivit stora nog för att jag inte ska känna allt för stor panik och maktlöshet. När de var yngre var det läskigare. Nu kan jag prata med dem och då känns det lättare.

Min man var väldigt skum mot mig idag. Han sov länge imorse. Fram till lunch. Han klev upp och började sucka framför sin garderob. Jag har nämligen i princip slutat tvätta hans kläder förutom några plagg då och då. Det är ingen hämnd utan snarare kände jag nästan ett själväckel som tvättar hans kläder samtidigt som han inte ens tar undan sin egen disk. Eller ens pratar med mig om allt vi egentligen behöver prata om.

Sedan skulle jag hjälpa honom ringa om en lägenhet. Hans attityd mot mig var kort och lite hånfull nästan. Sedan drog han till en kompis. Helt stört hur han verkligen totalskiter i sina barn. De var i sin tur rastlösa och jag blir lämnad att försöka hitta på nåt med dem fastän jag inte har orken just nu.

Jag har betalat räkningarna. Varenda en. Och vågar inte fråga om han planerar att betala nåt? Jag tror han har fått mycket bättre lön än mig dessutom men det berättar han ju inte. Men jag fattar det ändå.

Jag blir så arg inombords när han är otrevlig för dels vill jag ha ut honom ur mitt hem och dels så är det hans fel att vi ska skiljas ens en gång. Han har ingen rätt att vara sur mot mig eller svara spydigt. Jag har det svårt nog med att han fortfarande bor med mig.

Rummen han ockuperar ser ut som skit igen. Soffan jag ska behålla använder han som en dagbädd och det stör mig också. Skulle inte förvåna mig om han hinner spilla ut en skål med soppa över halva soffan innan han flyttar ut.

Allt med honom irriterar mig just nu. Han tar så mycket plats och energi att det är sjukt.

Å jag behöver hitta en strategi för att stå ut resten av tiden vi bor ihop. Ska jag vara på sånt här humör länge till så kommer jag bli tokig.

Han ska få titta på en lägenhet men det är folk i kö före honom. Skulle han ändå få den så är det tre månader till flytt. Det är lång tid kan jag säga.

En annan lägenhet har tidigare inflytt men den törs jag inte ens tänka på.

Det blir åtminstone bättre när hans ledighet är slut. Då kommer han jobba och då är han borta mer och dricker eventuellt mindre.

Usch vad trött jag är på allt.