Senaste kommentarerna i forumet

Jag har bestämt mig för nykterhet och har klarat detta i en månad. Helt fantastiskt att få livet tillbaka.
Mitt problem är att min man inte vill sluta. Känns inte kul att tillbringa fredagskvällen med någon som är full och otrevlig.
Han tar ”vita veckor” senast 10 dagar inför inför sina provtagningar. Då är han ännu otrevligare.
Jag vet att det är hans beslut. Men frågan är om jag i längden orkar leva med honom. Någon som har erfarenhet?

Om några dagar har jag varit nykter i en månad. Det känns underbart. Ingen ångest ingen baksmälla som förstör dagen som kommer.
Det har gått förhållandevis lätt att sluta dricka alkohol och jag har ingen längtan tillbaka till det som var. Äntligen kan jag börja leva på riktigt.

Det bästa du kan ge dina barn är det du redan ger: trygghet och kärlek.
Och kanske kan en del av julklapparna vara saker de ändå behöver och vill ha till sina nya rum i ert nya liv. Det där de och du drömmer om.
Det kommer att ordna sig. ❤️

Ångest över någon annans drickande..Skrev du till mig en gång..Och du hade rätt..Det klingade av..T.o.m fast jag bodde i förra huset med exet..Att känna sig fri i dubbel bemärkelse är skönt..Fri från eget och någon annans supande...Skönt att du vet hur du bemästrar din ångest..Varm kram?

Tack själv finaste Fibblan ? Vi gör detta tillsammans, allihop. Vi växeldrar, lyfter, peppar och sympatiserar, delar framgång, motgång och balansgång. Utan er alla hade jag struntat i nykterheten flera gånger om ❤️ Kramis

Fy satan. Vilken ångest jag plötsligt fick. Kvävs nästan.

Har haft en så mysig eftermiddag med barnen. Vi beställde hem pizza och cola och åt och tittade på olika Youtubekanaler som de och jag gillar. Så mysigt.

Men så gick vi ut i mörkret med hunden. En enorm ångest slog mig. Jävla helvete. Ursäkta alla svordomar men jag vet inte vad annat jag kan säga.

Mörkret äter mig! Känslor äter mig.

Men en viktig sak jag måste förstå är att jag känner inte såhär pga min separation. Såhär har jag känt i många år nu. En ensamhet. Jag skulle haft denna ensamhetskänsla även om vi inte skulle skiljas. Jag har tusentals gånger gjort saker med barnen och känt en klump i magen av önskan om att vara två vuxna.

Jag har sett in i grannars vardagsrumsfönster och sett hela familjen där. Medan min man och far till mina barn har varit i en gemenskap med sina kompisar. Så ofta lämnat mig ensam. Och de gånger vi varit tillsammans en helgkväll har hela mitt väsen känt att det är på låtsas på nåt sätt. Att jag har tur att han är hemma. Att det är tillfälligt. Förr om åren kunde han till och med dumpa mig mitt i en filmkväll. Nån kompis ringde och han drog ut. Det har satt sina spår och gjort att jag ofta väntar på att bli dumpad.

I somras fick jag efter flera års tjat från både mig och barnen med honom till en nöjespark. Efter några timmar sa han att han skulle åka till en kompis men att vi kunde stanna kvar. Så det gjorde han. Åkte därifrån. Och jag blev ensam med barnen. Dumpad. Men så ser inte han det. Han ser bara att han var med oss först. Men både jag och barnen var så snopna. Jaha. Åk då.

Stressar plötsligt upp mig lite över pengar också nu. Börjar tänka på julklappar som om det alls är relevant nu. Men så gör ångest med mig. Sätter igång en stress över allt och ingenting. Det är sånt här folk dricker bort antar jag. För stunden. Och det gör ju inte att man plötsligt har mer pengar till julklappar. Tvärtom ju.

Kanske min ensamhet kommer kännas mindre sedan. För den kommer i praktiken inte bli så mycket större egentligen. Men däremot kanske jag får nån slags makt över min tillvaro som stärker mig. Jag hoppas det.

Jag känner nu när ångesten klingar av (jag började skriva detta för en timme sedan men har gjort saker samtidigt) att det är skönt när min man är borta på jobb. Då behöver jag inte känna mig dumpad, eller att vi låtsas leka familj eller vara orolig för att han dricker. OM jag skulle känna mig ensam i framtiden så är det ju inte hela tiden och dessutom väger andra saker upp det.

Ja bla bla bla. Det tar aldrig slut på tankar här. Men ångesten höll i sig en timme cirka. Ångest och oro över en man som är ute och dricker kan hålla på i 12 timmar oavbrutet så vad är en liten timme? Eller ja det har ju hänt att han druckit ute 24 h också. Det är värre än en liten timme.

För din kommentar Mirabelle G-S!
Så tacksam för att du med dina erfarenheter och längre nykterhet, orkar och vill ta dig tiden att göra det du just gjort?!
Peppat mig på den rätta vägen!
Stort tack?!
/Fibblan ?

Jag är så jävla förbannad så det sprakar om mig. Ikväll fick jag telefonsamtal från en (nu myndig) unge. ”Mamma kan du hämta mig efter jobbet?” Det visar sig att hen behöver eskort hem eftersom hen har blivit dödshotad av ett orten-gäng killar i yngre 20-årsåldern, då hen förhindrade snatteri för många tusentals kronor. De har lovat att de ska ”cutta” MITT BARN, leta upp hens familj och ”cutta” oss också. De behöver inte leta. Imorgon är det jag som går och kräver butikschefen på foton från övervakningskameran. Sen beväpnar jag mig med ett vedträ och letar upp dem. Så ska vi se hur tuffa de är utan tänder och ädlare delar. Jävla as. Min man insisterar på att så kan man inte göra. Nähe. Nästa gång ungen jobbar tänker jag hålla vakt iaf. Och av en ren händelse kommer jag ha en tegelsten i handväskan. Och jävlar nåde dem om de visar sig.

Tack knaskatten för pepp ?? Ja, jag känner att en liten makeover hemma kommer göra att jag känner att det är mitt och barnens hem. Annars kommer jag känna gamla minnen i väggarna. Och det kan bli ganska sorgligt kan jag tänka mig.

Det är så knäppt allting hur jag på nåt sätt fortfarande inte kan föreställa mig livet isär. Kommer det verkligen att ske? För bara mindre än 2 månader sedan var jag fortfarande i läget där jag hade ett årtal besämt för mig när jag skulle lämna honom. Jag hade bestämt mig för att härda ut i 4 år till. Det kändes som otroligt långa år men som ett måste att vänta för barnens skull. Men saker kan hända och accelerera fort...

Jag är böjd att hålla med. Vanligt är skönt. Mer vanlighet åt folket! Kram

Så himla härligt att höra att du känner någon sorts framtidstro. Jag tänker precis som MM att du ska låta dig själv drömma och vara glad och känna hopp när du gör det. Det är inte fel! Planera upp saker i huvudet och bestäm vad du ska göra och hur, och när din man sedan (äntligen) kan flytta så vet du exakt vad du ska ta tag i och i vilken ordning. Underbart med ett eget rum som bara är ditt! Där du kan ha föremål du tycker om, som du blir glad av. Där du kan få vila. Där du får vara dig själv. Snart är du där.
Tror absolut på att göra om lite - det går ju att göra så enkelt! Rensa ut lite, möblera om, byta rum och kanske måla i någon ny färg. Vips blir det en nystart och ett nytt hem med en massa positiv och trygg energi.

Fredag i dag och inte vilken fredag som helst. 4 veckor idag utan en enda droppe alkohol. Jag mår oförskämt bra. ? Helgen som börjar i eftermiddag är avsatt för städ och tvätt. Vi ska göra en riktig gallring hemma och få bort sådant vi inte längre använder. Det ser dessutom ut som om det kommer finnas chans till lite sol eller uppehåll så då blir det en lång cykeltur. Det är bäst att passa på innan kylan är här för att stanna. Jag önskar er en Trevlig och skön helg.

Tack miss lyckad och monday. ? Jag önskar bara att jag hade lite mer kraft. Att orka rensa ut saker osv. Men det är nog så att jag inte vågar än för jag vill inte förolämpa min man genom att börja flyttstäda ungefär.

Han frågade nyligen om några mattor vi har och lampor och pratade om möbler så han själv tänker ju också på sånt men att börja rensa framför hans ögon känns lite magstarkt. Så nu får det pågå renovering och rensande mest i mina tankar.

Det jag har svårt att vänta på är mina barns önskemål. Längtar till jag kan ta tag i det. Men det behövs mer plats då och den platsen finns inte förrän han flyttat.

Igår hade jag sån huvudvärk. Kände mig helt trasig på kvällen. Min man undrade hur det var och verkade bekymrad för min skull. Det var ju fint men sedan kände jag bara... Disk i hela köket som han dragit fram...kläder överallt. Middagen jag lagade passade inte så han lagade ny mat som han inte plockade undan efteråt. Han fikade och hade det lugnt hela dagen och kom väl hem från fikan runt 19 tror jag. Jag roddade barn och deras kompisar. Kanske hade jag inte haft huvudvärk om han hjälpte till?? Det är ju detta också utöver alkoholen. Jag sliter ut mig dagligen och han hjälper mig inte att få chans till vila.

Nu har jag varit sjukskriven men knappt orkat nåt då heller för jag lider brist på just vila och återhämtning. Och disken från igår stod FORTFARANDE i köket tills jag nyss orkade diska undan. Alltså disk jag inte ens dragit fram ska jag ta reda på när jag är sjukskriven.

Min man kan lätt säga "men vila dig. Sätt dig i soffan" men det är inte så att han då tar tag i disk och städning utan det är ju kvar till mig efter att jag suttit i soffan då... Vilan jag får blir ändå inte bra för jag vet ju hur mkt jag har att fixa efteråt.

Även utan alkohol är alltså vår relation inte så bra för mig. Absolut bättre men inte så bra att jag trivs ändå.

Nu är han på jobbet tills imorgon. Det känns bra.

Han var glad och snäll innan han åkte. Men med en slags respektfull distans som ändå får mig att känna att han vet att det är slut. Mina rädslor är att han ska bli elak men också att han ska bli för kärleksfull och tro att vi ska fortsätta vara ihop. Två helt skilda saker men lika svåra att hantera. Så som det kändes imorse är bra.

Kram kram

Halvdag på jobbet, nu ska jag hem o myyyysa. Städa lite först, tvätta och vila inför resa till storstaden i morgon. Då ska jag möta några av de finaste människorna jag vet i hela världen. Ska även på drag-show. Så om nån mer ska dit, hejja på mig... tyvärr är jag nog inte den enda med utstickande läppstift ? där ?

Just nu känner jag mig lycklig, lite svullen kanske, men ändå lycklig ❤️

Inget dig efter A

Väljer att inte dricka i dag, jobbar på att bara vara lycklig i nuet

Vill tipsa om ett avsnitt som handlar om pms/ pmds inga lösningar men viktigt att sprida för ökad förståelse
https://beroendepodden.com/

..och det känns länge för mig..?!
Men jag tror faktiskt att det blir bra. Det har varit 0 fokus på alkohol denna veckan och hur det än är, och hur mkt jag än uppskattar detta forum och framförallt människorna i det ??, så märker jag att det blir bra för mig att inte hänga alltför mkt här inne. Denna vecka har jag levt ett helt vanligt liv. Nöjd och stolt över det! Vem har sagt att vanligt är tråkigt.. Nä, in med än mera vanlighet vet'ja..?!
Fortsatt lyckönskningar till alla?!
Stor kram!
/Fibblan

Är det kul med spinningpass? Mer motiverande än att sitta själv och trampa på en cyklar kan jag tro. Själv har jag bara kört individuellt alltid, kanske skulle ta och testa ett pass nån gång!

Ha en fin dag

100 dagar! Heja dig!

Jag har inte druckit alkohol sen 30.11.2018

Vill sända en styrkekram till dej Kom ihåg att vi aldrig ger upp! ❤️

Jag vet precis varför jag blir skitfull vissa kvällar. Jag dricker för fort, häller i mig. Ett glas på en kvart är lätt hänt, och sen ett andra och kanske tredje glas lika raskt. Så min målsättning nu när jag vill dra ner rejält på drickandet är att dricka 1 glas vin/timme och växelvis dricka vatten.

Vad mysigt med ett litet fireri såhär på en torsdagskväll ? Nu blev jag sugen på att fira också... Men det får i så fall firas att jag överlevde ännu en ”sån” dag. Kommer det inte en bättre dag snart så blir jag nog knäpp(are). Iofs vore väl det kanske en blessing in disguise. Jag tror inte de som är knäppa på riktigt bekymrar sig särskilt över sånt som bekymrar mig... Det tar jag ta mig tusan en kopp kaffe på. Skål! Jag vet, kaffe kl 20:00... Living on the edge baby. On the edge. Wild’n crazy ?

Tack finaste vänner, ja.. jag vill verkligen kalla er vänner. Ni är guld värda allihopa.

I dag har jag haft en stressig dag, men allt har bara funkat, klaffat. Alla saker som kunde gå fel gjorde inte det. Är så lycklig.

Sitter med en A-fri öl som jag gillar sååå mycket och en liten chokladplopp med smak av gott & blandat, den är så himmelskt god. För att fira lite.

Från er som även peppade och stöttade mig när jag hade det jättejobbigt i livet..?Tack MT, MM och Lim..

Jag känner en kvinna som önskade sig en sambo..Då flyttade en mus in hos henne..Dröjde dock inte länge förrän hon träffade en bra man, och dom blev sambos..Vem vet Mm...Det kanske var ett tecken??..Kram??