Senaste kommentarerna i forumet

Idag var hemlängtan som bortblåst. Tack och lov. Jag tror att längtan till det tredje landet har mycket att göra med det dör talesättet ”små barn små bekymmer. Stora barn...” Det var en enklare tid. Fysiskt utmattande, men emotionellt oerhört givande, och tryggt. Jag var ännu lyckligt ovetande om telningarnas särskilda behov och eftersom vi levde i symbios hade jag full kontroll och kunde skydda dem mot alla törnar. Det är litet larvigt, men det kändes nästan som att jag förlorade ungarnas tidiga barndom när vi bröt upp från livet där. Som om minnen och känslor satt fast i väggarna i vårt hus, klätterställningarna och gungorna i ”våra” parker osv, och inte gick att ta med sig till nästa sammanhang. Men varför jag drömde just nu... Kanske hör det också ihop med stressen jag lät byggas upp. Försvaren nöts ner och de där mörka ledsna känslorna får grepp om en. Kanske behövde jag bryta ihop litegrann, och så gav min tjänstvilliga hjärna mig drömmen som lämplig orsak? Det funkade ju. Upptagen av hemlängtan och sorg gav jag ju blanka fan i allt som stressade mig och vilade mig i form igen ?

Den där deppigheten, stundtals mer panik, över att aldrig få vila hjärnan igen kände jag också. Men nu har jag märkt att alkohol inte var ett dugg nödvändigt för att få vila hjärnan. Jag vet inte riktigt när eller hur det skedde, men den har börjat vila på andra sätt. Plötsligt kan jag ligga i soffan och fånstirra på ingenting alls och bara vara sådär skönt avslappnad. Helt utan alkohol. Mysko.

Är lika mkt planerande att vara nykter, som att smygsupa. Nu ställer jag mitt hopp till kloka Adde som skall säga: Ta det lugnt tjejer det kommer att gå över, till slut är det ingen som frågar.
För jag blir rätt trött på att planera taktik och samtidigt vill jag ju kunna umgås med folk naturligt.
Så många kramar och ha en härlig kväll utan skvallerbyttan?
Kram Strulan ??❤️

Vinäger, Tack för omtanke.
Det ska bli super kul att få ett till barnbarn. Jag valde att flytta min tråd hit eftersom jag inte har akuta problem med alkoholen just nu. Jag har lärt mig mycket om hur jag fungerar tillsammans med alkohol sedan jag började hänga på forumet. Jag har haft som mål att bli "normal" drickare under min förändringsresa. Jag tror att jag kan klassa mig som en "normal" drickare för tillfället. Även om jag vet att det lurar en A djävul runt hörnet. Märker jag att det går åt fel håll ändrar jag strategi på studs. Vill absolut inte bli storkonsument igen med 2-3 dryckesdagar per vecka. Jag ser fram emot träffen i februari och tar gärna en fika efteråt. Hoppas det går bra även för dig med din kamp. En dag i taget ?
/Mrx

Dag 19 och jag har ett stort sug. Min hjärna försöker lura mig att det vore ok att dricka. På ren envishet kommer jag låta bli. Ska på AA möte ikväll så hoppas det känns bättre då. Tror det som triggade suget var att vi var hos neurologen med sonen och massa saker bestämdes och tester ska göras osv. (Sonen föddes sjuk, epilepsi syndrom och genmutatation). Måste hitta nya sätt att hantera ångest. Alkohol hjälper bara för stunden. Men vill så gärna låta huvudet vila lite. Är lite deprimerad att jag aldrig ska få vila hjärnan igen på det sättet. ?

Jag ska ut och äta ikväll med ”grannen i Beck” (hon som jag drack vin med i det tidigare livet) och ytterligare en gammal kollega.
Det ska bli supertrevligt, grannen i Beck är väldigt stöttande och hejar alltid med glada tillrop på över att jag är nykter - snacka om fantastisk! Vi har rätat upp vår relation märkbart och jag är så tacksam för vår nya, bättre, relation.
Att gå ut och vistas på den gamla puben där vi ibland blev rätt uppkäftiga mot varandra krävs ju en planering.
Min plan för kvällen är att unna mig nått extra gott att äta. Den inkluderar även meningen:
”Aldrig första glaset”
Så det var ganska enkelt att göra upp strategin to be honest. För min andra kollega som medföljer kommer mitt svar, om hon skulle fråga varför jag inte dricker, att jag undviker alkohol pga att jag insett att jag mår bättre och är mer ångestfri utan.

Men såklart, grannen i Beck är en supersocial varelse, och i förmiddags så smsade hon mig och frågade om inte vår fjärde gemensamma kollega skulle unna följa med.
Mitt svar var ”jag vet inte om jag känner för det, vad känner du inför det?” Jag antog att den fjärde kollegan frågat om hon fick joina oss.
Den fjärde kollegan är lite knepig. När jag pausade min firma så var hon så nyfiken och det var som att hon gottade sig lite i att en stjärna fallit och att det blev mer plats för henne på himlen att glänsa. Det var aldrig något ”oj, tråkigt att du lägger ner, hur mår du egentligen?”
Jag hade det i bakhuvudet och kände att jag inte riktigt orkade samla kraft till att förklara för ytterligare en person att jag skulle va nykter ikväll, därav mitt svar. En person som säkerligen i sitt tidigare liv har varit grävande journalist i skvallerpressen liksom. Hon är en sån som inte skulle nöja sig med mitt planerade svar utan ställa följdfrågor och vi känner inte varandra jättebra och jag vet sen tidigare då jag sett att hon skvallrat om andra på exempelvis nätet.
Det visade sig att den fjärde kollegan inte hade frågat utan grannen i Beck frågade mig först om jag ville att personen skulle komma med.
Efter mycket om och men gav jag med mig.
Grannen i Beck skulle kolla med den fjärde kollegan som faktiskt inte kunde komma med ikväll så jag slipper mobilisera om min plan.

Vad som är viktigt är att ha tydliga strategier för vad som kan vara triggande situationer eller relationer. Jag känner att jag i dagsläget gärna vill ha saker och ting planerat om jag ska vistas i alkoholhaltiga miljöer.

19:e dagen. Sjukt mycket att göra på jobbet, sena kvällar och tidiga morgnar. Extremt intensivt. Jag biter ihop och ser fram emot lördagen då inget alls är planerat. Kommer att skrota i pyjamasbrallorna hela förmiddagen, gå ut i skogen och bara vara.
Ingen längtan eller saknad efter A. Skönt!

Hihihi, tack fina du ??!

Och jag blir himla glad att du sitter kvar på tåget ??️?!
Nu gör vi resan på riktigt denna gång,
inte sant?!
Du har ju en annan nyponros färskt i minnet också ?! Tänkte på din målande beskrivning av kvinnan på planet! Alltid bra med en visuell målbild också ju ?! Tänk vad de andra passagerarna ska tänka när de kliver in i vår vagn..? de kommer att tappa hakan av alla oss nyponroser som sitter där ??! Det är Vi - starka, friska, utrstålar vörme, lugn och fullständig frihet! Ingen kan ta miste på att där sitter ett gäng vackra kvinnor som har tagit kommando över sina liv.
Det är VI som STYR nu??!

Önskar dig också fin dag vännen ?!
Stor kram
/Fibblan ?.

...på tåget och du har så rätt i allt du skrev om dina triggers och tankar. Behövde läsa allt två gånger för att liksom etsa fast i huvudet på mig.

Läser nog igen i em och ikväll!

Man blir så himla glad av dina färggranna inlägg med blommor och hjärtan! Tillsammans blir allt så mycket lättare! Du "ser" ut som en nyponros i mina ögon!

Kraaam

Så härligt att få börja morgonen med en kopp ☕, och er värmande, stärkande ord ?!

Vinäger ❤️ - Du har så rätt! Äntligen har jag börjat bjussa mig själv också, lite mer på den omtanke, kärlek och förståelse, som jag känner för er andra på forumet ?! Och jag säger till dig som FinaLisa också skrev i sin tråd. Att DU har en speciell betydelse för mig. Det välkomnande jag fick när jag tog mina stapplande steg in här vid årsskiftet, är ovärderligt ✨!
Tack även för din omtanke, pepp och stöd genom svåra passager, därefter❤️! Och som sagt, - vi växeldrar?! Förstår att du haft (har) en riktigt tuff period, men vi ger aldrig upp och din närvaro oavsett hur mkt du orka/hinner skriva är betydelsefull! Jag backar dig till 110 %!
Gott om plats på tåget har vi med ???!

Knaskatten ? - tack för att du så tryggt visat vägen! Jag har sagt det förut, men det tål att sägas igen ?! Det är så gott att ha dig ?! En Knaskatt som bara helt lugnt, på katters klassiska vis?, spatserar främst på stigen som om det vore det självklaraste i världen. "Vad då liksom, jag går här på nyktra stigen. Jag väljer vart jag går och som passar mig bäst" ? ! Du är grym ??!

FinaLisa??❤️ - med hjärtan i alla dess färger, stöttar vi varandra ?! Och vi är barnsligt förtjusta att använda även andra emojis för att förstärka och förtydliga det vi vill ha sagt, inte sant?! Det känns så bra att vi möttes igen och nu sitter på samma tåg mot en fantastisk framtid ??️?❤️!
Det finns verkligen en kraft i vår gemensamma resa, som jag känner det ?!
Så vi tuffar på mot friskhet och frihet - med alla våra känslor med i bagaget ??!

Önskar er en riktigt bra dag☀️!
Kramar
/Fibblan ?.

Säga nej.. har fått bra inlärningsfraser från min kurator men har inte hunnit pränta in dem än. Lite för stressigt tyvärr. Vad jag längtar tills jul då stressen övergår till lugn i några veckor i alla fall.

Har annars inte mycket att rapportera. Tänker att om jag hade druckit under denna period så hade jag nog inte kunnat jobba, jag hade nog varit riktigt deprimerad. Känner mig inte deprimerad nu, mest bara slut.

Väljer att inte dricka i dag, istället kramar jag på min hund lite extra i kväll och njuter av det bästa jag vet - min hund.

Mrx, grattis till både blivande barnbarn och flytt till Det vidare livet. Här händer det grejer, minsann. Följer inte denna sida lika frekvent, men måste i alla fall skicka en hälsning.

Vi ses förmodligen i februari. Kanske en fika efteråt, det var ju flera som hade uppskattat det sist.

Ha det gott. Kram

Tack för att du finns här och outtröttligt peppar så många. Goda råd, analyser och visdomsord i en härlig blandning. Dessutom är det en fröjd att gå in och läsa i din tråd, brukar göra det trots att jag mest håller mig i Förändra ditt drickande. Din underbara humor blandad med A-framgång är en pepp i sig.

Önskar dig en underbar dag, utan alltför mycket längtan till något annat! ? Vad tror du att det beror på att du drömde som du gjorde just nu?

Kram

Kom och tänka på professor Balthazar om ni minns honom. Han kom ju till klarhet gång på gång och det gör vi ju också nu.??
Sov gott och godnattkramar ? ??

Du har så himla rätt, Fibblan! Precis så har jag också känt, men utan att liksom lyckas sätta ord på det. Ibland är det ryggmärgsreflex att tänka att man ska dricka, fastän man faktiskt inte vill. Då är det bara att stanna upp och påminna sig.

Fina Fibblan, jag håller med dig, du låter på ett helt annat sätt den här gången. Mycket mer övertygande. Trots motgångar står du betydligt stadigare än förr. Överlag gladare. Nu har du ju alltid varit sådan när du peppat så många andra här, men nu tycker jag att du blivit snällare även mot dig själv.

Fortsätt att ta hand om dig, vännen, lova det. ? Du är på rätt väg, på riktigt. Så härligt att få följa dig. Tack!

Massor med kramar

Vi skrev samtidigt ☺️!

Absolut! Vi tuffar på,
på vår framgångsresa??️!
Skönt o få sitta på ett stabilt tåg tillsammans med dig och Pellis?!
Önskar dig också en fin kväll?!
Stor kram
/Fibblan ?.

Jo, alltså om man jämför den resa jag gör nu mot tidigare i år är det milsvidd skillnad. Det är inte kamp på det sättet. Jag har lyckats få till ett lugn och har dessa 17 dagar betraktat nykterheten som en självklar del i mitt liv på något vis.

Men så kommer det liksom som en rest från ett gammalt sätt att se på/förhålla sig till det. Detta är orsakat av gamla vanor. När jag är så här lite ute och far i hela känsloregistrets ytterligheter, ibland flera ggr på en och samma dag, så tror kroppen att det är dax att ta sig "ett" glas vin, för att få in lite mer lugn och stabilitet igen. Men jag tar det lugnt nu. Jag går inte igång och kämpar emot med viljestyrka. Jag "bara" uppmärksammar att känslan att vilja dricka infann sig. Konstaterar vad det beror på (känslomässig turbulens och en gammal vana kring hur jag tidigare hanterat det) och betraktar den känslan som vilken annan som helst.

Alla känslor går över. Ingen är glad hela tiden, ledsen eller ångestriden. Det skiftar. Och vi behöver inte agera på samma sätt på en viss känsla. Nykterheten ger mig möjlighet att utforska nya sätt. Och till skillnad från när alkohol var universallösningen, kan det t.o.m kanske bli lite spännande att få upptäcka vad för olika grejer/strategier som är till hjälp i olika situationer och känslolägen (!)

Man blir så avtrubbad av alkohol. (Det menar du inte Fibblan Einstein..?)

Nu ger jag mig chansen att för första gången på länge, stanna upp och våga vara kvar i känslan.
Det jag vill ha sagt är att jag upplever att jag gör "jobbet" på riktigt eller kanske snarare på ett annat- och uppenbarligen mer framgångsrikt sätt denna gång.

Men förstås, utan de andra erfarenheterna under detta året, hade jag förmodligen inte kommit så långt som jag ändå tycker mig ha gjort nu. Återigen - jag räknar dagarna - och jag är förstås nöjd och glad över var dag jag lägger till samlingen, samtidigt som även detta har fått en annan innebörd för mig nu. Det är inte antal vita dagar som har betydelse, utan den inre resan som har mer med ett tankeskifte att göra.
Det var längesedan jag kunde möta mig själv med sådan acceptans och självrespekt ?!
Kärlek
/Fibblan ?.

Jag sov som en mycket trött människa ? För att undvika metaforer som kan utvecklas till otrevliga profetior... Jag menar vem vill egentligen bli klubbad som en säl??? Tycker vi enns att sälklubbning som involverar faktiska sälar är eftersträvansvärt?

Min skönhetssömn förde mig långt in i drömmarnas land. Drömde att vi höll på att packa ihop huset för att flytta tillbaka till ett annat av våra hemländer. Landet där vår minsting föddes. Känslan var euforisk, blandad med glimtar av ågren över att lämna mitt yrkesliv i Sverige. Vaknade och blev så grymt besviken. Hemlängtan har legat som ett stort, svart värkande hål i bröstkorgen hela dagen. Det var länge sedan den sorgen gjorde sig påmind. Den brukade plåga mig konstant, dag som natt, särskilt innan vi flyttade tillbaka till Stockholm från ytterligare ett land vi bodde i. Efter återflytten till Sverige har hemlängtan och sorg över förlusten av livet som det var mattats av eftersom. Men nu slog det till med full kraft. Jaja, det går väl över igen, med tid och tillförsikt, som allt annat.

Känslor och humör går upp och ner, hit och dit men nykterheten är stabil.
Så tuffar framgångståget sakta men säkert dit vi vill...??️
Ha en fin kväll fina Fibblan❣️
Kram?

Ovälkommen rest från förr..
Det är lite mer turbulent i känslolivet för tillfället.. Högt och lågt. Tillförsikt och osäkerhet.
Men jag kommer att ta mig igenom det här ?!
Jag VILL INTE dricka alkohol! Som sagt, en liten bug i systemet bara. Inget att ta ngn notis om. Jag har mina mål och förväntningar klara för mig!
Kommer att somna nykter även denna kväll?!
Ville bara säga det?!
Kram
/Fibblan ?.

Försök att träna på att säga nej till mindre uppgifter. Det går, även om det är jobbigt. Men det blir lättare med vana.

Om du inte sätter stopp vid din maxgräns är risken att du hamnar i utmattning. Din arbetsgivare kommer inte att tacka dig för att du tagit dig dit. Var rädd om dig och skydda dig mot för hög belastning. Tyvärr är det ett eget ansvar i en tuff arbetsmiljö.

Sorry om jag var lite tuff, men jag vill väl. Var rädd om dig kära du <3

Kram

Har jag jobbat på med flera medarbetare, och mig själv.
Men att aldrig säga nej gör också att respekten för dig sjunker. Njae är nästan värre eftersom det inte betyder någonting.
Tystnad efter ett svar är din vän. Det lägger tillbaka bollen på deras planhalva. Pladdrar du på och motiverar så har du kvar bollen. Precis som med barn, motivera så lite som möjligt. Säg ditt svar och var tyst. Man kan ju säga nej trevlig och otrevligt. Du behöver inte säga ”Nej för helvete” och stirra in i skärmen. :)
Tystnad kan du öva på telefonförsäljare.

”Hej, jag säljer 10-pack gödsel”
”Nej, det vill jag inte ha.
”...”
Tystnad är en bra förhörs och intervjuteknik eftersom den ofta får motparten att prata mer och ändra sig.

Är nej eller ett inledande nej, för jobbigt så testa med ”jag har inte möjlighet att hjälpa dig, har för mycket på mitt eget bord”. ”Tyvärr, jag måste fokusera på annat”, eller något som känns mjukare för dig än Nej.

En del kommer med åldern och en del är övning. Men kom ihåg att säga ja jämt skadar intrycket av dig också.

Däremot finns det Ted talks (har jag för mig att det var) som beskriver värdet av ja-sägarna i organisationer. Folk som hjälper till över avdelningsgränser och oftast säger ja är värdefulla. Men bör skyddas från utbrändhet. Så var inte för hård mot dig själv, men din tid är värdefull och måste prioriteras till rätt uppgift.

Testa med små steg.

oavsett vad vi väljer att göra eller hur vi väljer att leva. Att slänga ur sig kommentarer om andras liv, vittnar om att hen troligenär missnöjd med sitt eget liv.

Dessa julbord har varit mitt fall två ggr, så i år passar jag mig noga och förbereder mig mentalt. Att skylla på förkylning, migrän eller det som passar är alltid ok för att skydda sin nykterhet. Det är lite som i krig och kärlek, där allt är tillåtet :)

Kram

Jag tror att de är många som skräms av mitt nya jag. För jag har förändrats, till de bättre tycker nog de flesta, men en del känner nog att de själva borde göra något åt sig själva.
Nu är hon en ovanligt mkt kärring som slänger ur sig saker åt alla håll.

Långt mellan gångerna hos terapeuten, saknar att prata med honom han är ovanligt bra på att sortera i min röriga hjärna.
Men är väl ännu ett steg att klara sig själv eller hitta andra vägar som funkar.
Besöker AA de gånger de funkar, men skall lägga in fler besök när december kommer närmre.
Laddar upp med det jag kan, är verkligen inte min favorit tid på året.
Massa tillställningar och julkaos, borde nog stå i ett soppkök men gömmer mig på jobbet. Där är riktigt trevligt, med människor som faktiskt kan fira jul lagom.

Men tänker så här, känner jag mig svag i själen så ljuger jag och skyller på förkylning vid någon av alla dessa tillställningar.
Nog med julångest, långt kvar dit ?
Så idag ger jag samma löfte som igår, var nykter vad som än händer// kram Strulan ??❤️