Senaste kommentarerna i forumet

Fibblan ❤️

Blir så glad av att läsa dina senaste inlägg ? Och tack för inlägget på min tråd! Allt är inte super med mannen än men på bättringsvägen.

Jag läste en så bra mening. Den gick något i stil med ' Låt inte fem dåliga minuter definiera hela din dag' Vilket är så sant. Men svårt att leva upp till. Det är kanske en liten procent av en dag som är dålig, resten är ganska okej. Försöker tänka så själv men det är inte så lätt alltid. ?

Kram ❤️

..är FÖR mkt i huvudet tror jag..?. Det som händer i huvudet, alla tankar som far runt i 190, och som sedan denna dagen började är stressiga, kravfyllda och inte så ljusa..De är ju bara en yttepytte liten procent av det som utgör mig. Trots att jag utövat yoga från och till under flera års tid, glömmer jag allt som oftast av resten av mig ? kroppen, själen, hjärtat..❤️.
Ska försöka va lite mer närvarande i hela mig idag. Förhoppningsvis, gör det en skillnad till det bättre?!

(Känner mig redan lite bättre, bara av tanken på att JAG kan göra NÅGOT för att FÖRÄNDRA mitt sinnestillstånd..??)
Kram
/Fibblan ?.

Oktober börjar lida mot sitt slut. Jag hade ju tänkt köra sober october men har valt att dricka lite kontrollerat. Har väldigt många vita dagar i bagaget. Jag har haft sten kontroll på min konsumtion. Frun och jag har valt att dricka vin under några fredagarna i oktober. Det har funkat bra. Jag har inte känt något sug efter att dricka mera. Jag kör vidare i samma stil under november. Märker jag att det spårar ur byter jag taktik direkt. En dag i taget ?

Jaa, så skönt att fylla på ?! Lägga den ena dagen till den andra - imorgon en vecka??!
Städning och möjligtvis ett bak, finns med i dagens planer. Och en promenad hade ju inte varit fel heller. Känner mig tyvärr lite låg, både i humör och energi..?. Kanske lite söndagsångest. Helgerna är för korta. Men har iaf slutat upp med idiotin, att hälla gift på dem, vilket knappast gör dem längre, snarare tvärtom ju! Kan konstatera att detta var första helgen på ett tag, som jag inte druckit på och att det kommer bli många, många flera framöver?! Det är iaf EN positiv tanke, som jag kan hänga mig fast vid idag?☺️!
Ha en skön söndag du med FinaLisa☀️!
Kram
/Fibblan ?.

Fortsätter resan nykter, inget vin i går med släktingarna. Tog en A-fri Ipa och en A-fri cider. Fullgott tyckte jag.

Har det bra, men är så trött - jag kan inte förstå hur folk klarar av att ha barn. De är ju roliga och mysiga, det är jag med på (vissa av dem) men man blir ju så matt. Inget problem för mig som sagt som inte har några planer på att skaffa barn.

Hade önskat att kunna åka hem i dag för energin behöver fyllas på, det blir lite för länge att åka i morgon, men jag härdar ut. Gillar läget och äter lite extra godis, typ.

Väljer i vilket fall att inte dricka i dag, istället ska jag åter ut på stan och upptäcka de gator jag strosade när jag var ung.

Nykterheten är min! Jag håller den först och främst för min skull. Jag håller den därför att jag vill vara frisk. Jag håller den för att kunna fungera som människa, som mamma, som fru, som vän, som arbetskamrat. Jag vill leva nyktert för resten av mitt liv. För jag mår så bra nu. Blir nästan förälskad i mig själv. ❤️

Efter många år med ganska dålig självkänsla så har något hänt i hjärnan. Något som handlar om mer än att jag väljer nykterhet och låter bli det första glaset. Som att jag på något sätt uppgraderat mitt eget värde.

Ett exempel: Min ångest inför fredagens AW var att jag skulle göra mina arbetskamraters kväll ”lite tråkigare” när jag stövlar in och beställer a-fritt (otroligt fånig tanke, jag vet). Som om jag borde dricka för att göra det roligare för dem! Kanske är det en klok sak att jobba med: Att fokusera på vad JAG vill och på vad som är bra för mig istället för vad jag tror förväntas av mig.

Skulle så gärna vilja jobba med att avstigmatisera alkoholberoende och förhoppningsvis kommer jag kunna göra det en dag. Lyfta samtalet in i fikarummet och middagarna utan skam. Att helt kunna släppa rädslan för andras dom. Är inte där än...

Härlig läsning ???
Visst känns det skönt att "fylla"på nyktra dagar i kalendern?
Ha en fin söndag Fibblan☀️???☘️

Kramar
???

Åhh .. Lim .. Blir orolig för dig .. Ja , du har stannat alldeles för länge ,det är lätt att vara efterklok .. Men du gjorde det för att du trodde att det var det bästa .. Snart snart har du ditt eget .. Stor stor kram ❤️

En låång men väldigt varierande dag..Ganska sä mkt känslor i omlopp, som det brukar bli framförallt så här i början. Högt och lågt och allt däremellan. Sedan har ju jag och min man det inte helt 100 nu, om man säger så.., och det gör ju sitt till i känslosvallet..
JAG ÄR NYKTER iaf?!
Lite tankar på a fanns med under e.m men jag tog ett glas vinäger med kolsyrat vatten istället?, mumsigt och vips så var suget över ✅!

Somnar nykter och det känns fantastiskt!
Så länge jag håller i det här, kan jag alltid vara nöjd och stolt över hur jag hanterat min dag?!
Kram till er alla, och extra till
den/dem som behöver?!
/Fibblan?.

Hej Lim, jag tror inte jag skrivit till dig förut men jag har följt din fantastiska tråd länge. Du skriver på ett sätt som träffar mig rakt i hjärtat. Jag hittade det här forumet när jag valde att bryta med min pappa efter att uthärdat, slätat över och anpassat mig till hans supande och dåliga mående i 20 år. Din tråd har varit till sån hjälp för mig. Det fantastiska med det nyktra livet, barns rätt till nyktra föräldrar. Din enorma och outtröttliga kärlek till dina barn. Jag önskar så att du nu ska få börja ditt liv. Det är inte konstigt att inte orka under det som du beskriver. Jag undrar om det inte skulle kunna finnas någon du kan öppna dig för och berätta hur du haft det? Någon som kan stötta dig? Det är ju inte på något sätt för att smutskasta din man, utan bara för din skull(och då också dina barn)0.. Jag skämdes så jag höll på att dö i början när jag berättade(för allt jag gjort/inte gjort/inte klarat, för att jag "hängde ut" min pappa, för min pappa) men det var ändå så som jag till sist fick distansen jag behövde och klarade av att skapa mitt liv så som jag ville. Jag önskar dig allt det bästa Lim, och jag hoppas du fortsätter skriva. Du och dina ord är så viktiga. Tack.

Att må dåligt, det är okey..Jag minns när jag hade liknande situation som du är i nu..Mina barn var otroligt lojala, dom månade om mig och tröstade mig när jag var ledsen..När separationen väl var klar, kände jag en lättnad och en smygande glädje i bröstet..Ett lugn började infinna sig mer och mer..Mitt ex söp ju jättemycket på slutet av tiden, dels för att det var semester, men även för att visa att han kunde bestämma över sitt supande..Minns att jag mitt i stressen åt mindre, men började äta bananer..Mättar och lätt att ta med sig..Äter fortfarande en massa bananer..Tycker det är gott och smidigt..Du är jätteduktig lim..Allt kommer att ordna sig, allt blir bra..???✨✨✨

Första veckan har gått hyffsat bra men jag har varit sugen då och då. Imorgon ska jag gå på första AA mötet. Ska bli spännande. Hade tänkt gå i torsdags men blev en natt på sjukhuset med sonen istället. Uttorkad av magsjuka.

Något jag hatar är hur hjärnan då och då försöker hitta ursäkter till att dricka. Jag säger nej iaf och är glad då och då med. Går i vågor under dagen.

Jag är så labil.

Har nära till gråt. Nära till att bli irriterad. Nära till att vara självkritisk och få ångest över saker jag gör eller inte gör.

Jag har gått ner i vikt den senaste tiden. 5 kg bara sådär. Och nu var jag hungrig. Åt två skedar ris. Klar. Ska dricka kaffe nu. Och en liten djävul sätter sig på min axel. En djävul som suttit där förr och gjort mig underviktig. Jag ska sluta äta. Folk ska få se på mig att jag mår dåligt. Så säger djävulen. Och den säger att slutar jag äta kommer jag att ha en kontroll som kommer att kännas så bra att ha.

Men jag ska försöka inte lyssna. Jag ska tvinga i mig mat om det så krävs. Det sista jag behöver nu är näringsbrist. Men jag behöver få känna att jag har kontroll. Men jag måste ha det på andra sätt.

Jag var på kalaset med barnen. Efteråt var jag så ledsen igen. Det är som att alla år av ofrivillig ensamhet i mitt äktenskap kommer ikapp mig. Alla år jag helt själv åkt kors och tvärs med barnen. På grejer jag själv vill slippa men gör för deras skull.

Han har legat i soffan HELA dagen. Vi kom hem nu och han sover. Jag skiter i om han sover NU men alla minnen äter upp mig. Alla dagar, kvällar och nätter som det varit såhär samtidigt som jag så intensivt önskat att han bara ska inse vad han har framför sig.

Jag känner mig patetisk i efterskott på nåt sätt. Och patetisk nu med för den delen som sitter på kalas och svarar på frågor om hur min man har det på jobbet. Vill skrika "han är inte min man snart!! Han har supit bort vårt förhållande och han ligger bakis hemma just i denna stund som jag sitter här och gör min föräldraplikt". Men jag svarar artigt "ja han trivs på jobbet".... Tänker för mig själv "men jag trivs inte. Varken hemma eller på jobbet... Men det viktigaste är och har alltid varit hur min man har det"..

Kände mig otrevlig när vi lämnade kalaset för vi blev erbjudna att stanna och äta mer. Har ångest över det nu. Men jag klarade inte av att stanna med alla par. Alla som garanterat anat i många år hur jag har det men som precis som jag låtsats som ingenting.

Känner mig verkligen som definitionen av patetisk. Känner mig dum i huvet. Som en idiot. Som ett pucko. Så jävla helvetes dum som levt såhär i så många år men låtsats som ingenting. Fan!!!!!!!! Känner mig förnedrad. Förnedrad inför alla som sett oss i alla år och garanterat tyckt synd om mig för min ensamhet har ALLA sett. Men som inte fattat att jag stannat för jag varit rädd att förlora mina barn. De har nog bara tänkt att jag är naiv och blåst. De har inte vetat hur jag haft det. De vet fortfarande inte.

Jag vill att han flyttar nu!! Jag vill få visa världen att jag har en ryggrad. Att jag egentligen inte är dum i huvudet. Jag är ingen dörrmatta. Men jag har varit förtryckt.

Imorgon är det söndag. Veckorna bara går och går utan förändring. Jag orkar inte längre.

Jag mår dåligt över att barnen märker att jag mår dåligt nu. Men eftersom jag är den enda föräldern som tar hand om dem och är med dem så kan jag inte fly. De ser allt. Och de känner mig. De märker att jag mår skit nu. Men jag kan inte gå undan. De är med mig hela tiden.

Nästa lördag ska jag bort några timmar. Ser fram emot det. Samtidigt är det svajigt att lämna barnen. De har suttit fast vid mig denna svåra period och söker min närhet mycket varje dag. Men det är inplanerat sedan länge och jag tror jag behöver det för att inte krascha mentalt.

Det är dock ett krav mannen inte dricker då. Annars ordnar jag barnvakt istället om det går.

Kram från det stora deppet

Det låter fantastiskt!
En på alla sätt och vis okapad hjärna?!
Det är det som målet ?. Men förstås ngt man ändå måste hålla aktivt och levande ständigt. Det gör sig inte av sig självt.. Och du gör det fantastiskt bra??!
Jag är ju inne i ny fas av omprogrammering, so far, funkar det suveränt i förhållande till alkoholen??! Borde vara enkelt att applicera på nikotinberoendet också, men jag är mitt upp i ett återfall med det kan man säga, med 3 månaders niktonfritt liv bakom mig..?. Men inom en vecka har jag slutat med det också igen?! Ska bara säga farväl för gott till det också..
Hursomhelst, det jag skulle komma till vara att jag känner mig så glad för din skull! Det ger sånt hopp till min egen framtid också..åtminstone när det gäller det här☺️! Jag tänker som du när det kommer till ätstörning och alkoholism - olika sjukdomar, som ju båda oftast egentligen är symtom för ngt annat och som tyvärr efterhand utvecklas till en fullkomlig kapning av hjärnan..?.
Tänk att du lyckats bryta med båda?! Det säger verkligen en hel del om dig och din inneboende kapacitet ?!
Du är fantastisk! Keep Up the Good work?!

Kram och fortsatt fin och okapad lördagkväll
/Fibblan ?.

du har också en kropp som behöver lyssnas på ! Det har den väl inte varit van vid på ett tag..... Tänk vad lilla kroppen njuter när den får ta en dag i taget och ha det bra utan att behöva slita varje dag ! Träning kommer du igång med när kroppen säger till men vanlig rörelse som typ promenader fixar syre och lite uppmuntran till slitna muskler som tidigare varit spända som fiolsträngar.
Du kanske kan köra lite vanlig uppmjukning innan du går ur sängen ? Min naprapat lärde mig det för många år sen men du vet....kan selv !! Men numera göra jag små "fjantiga" övningar för ben- och ryggmuskler innan jag glider ur sängen. Susen gör det ! Men lyssna på kroppen vad den vill !!

Just så är det ju, att jag inte tänkt på det som bensin. Nu en jäkla elkärra som måste laddas hela tiden.
Då går jag tillbaka till min bok och soffan? Ni är toppen tjejer ??❤️

Kanske har det varit så för dig också..När jag skulle greja med något som aktiv beroende, så hade jag alkohol som drivkraft eller belöning..Det är många gånger jag städat, tapetserat, målat osv med alkohol som energigivare..Nu när jag inte har det så får jag belöna mig med annat, och ibland bara vila upp mig..Men visst händer det att jag skjuter upp saker, men vad gör det om hundra år? När jag får energi, så gör jag klart..Energi får jag av musik, familj, vänner och kärlek?

Jag köpte magnesium på apoteket och hoppas verkligen att slippa dessa kramper igen ?. Så jäkla ont det gjorde!!

Skönt att du står stadigt och även om du fick ett litet nikotinåterfall så är ju det mycket bättre än A!!
Du får samla ihop all motivation och vilja och stoppa in en ingefärsbit istället för nikotinprilla?

Ha en skön helg nu?

Kramar
???

Jag har svårt att få tummen ur arslet med det mesta nu... Men jag ser det mer som ett tillfrisknande från perfektionismen och överpresterandet som ledde mig rakt in i utmattning och problemdrickande. Good enough är mitt nya livsmål såväl yrkesmässigt som privat. Jag ser vad som borde göras på alla fronter, men vänder rumpan till och läser en god bok istället ?

Vad glad jag blir när du lyckas! Det känns som du själv säger annorlunda den här gången..Jag läste hela din tråd, och livet är verkligen inte rättvist..Vi påverkas oerhört mycket av barndomen och dom vuxnas missbruk och mående..Så skönt för dig med både yoga och hälsosam mat..Det är ett fint liv..Jag tänker som dig, att jag vill vara en frisk kvinna- mamma och mormor..Ett föredöme faktiskt????

En samvetsfråga till er som varit nyktra ett tag, får ni gjort allt ni vill.
Går emot nio månader och kommit in i en period av inte deppighet, men lite nere och får inte riktigt saker ur händerna hemma.
Funkar toppen utanför hemmet, men hemma blir jag sittande utan energi.
Lite låg för att jag inte får träna, ryggproblem men detta kom innan.
Så är detta också en period jag skall igenom är väl frågan?
Inte så muntert men nykter iallafall och det är ju huvudsaken// kram Strulan

Det är ju helt okej att ta ansvar när det inte finns någon annan som kan göra det. Men när man tar ansvar och någon annan slipper, då känns det inte lika kul. I alla fall inte när det alltid är så.

God lördag på er! Underbar känsla att vakna tidigt utan vare sig ångest eller bakishuvudvärk.

Någonting har hänt i min nykterhet och jag börjar inse att mitt senaste ”återfall” har varit viktigt för att kunna förstå allvaret i beslutet. Jag vill fortsätta må så här bra.

För bara en vecka sedan mådde jag piss. Varför? För att jag låtit den lömska ormen locka mig. Lyssnade till hans hesa väsande om att det inte är ngt ”fel” på mig och att ”jag är väl värd ett glas vin precis som alla andra”. Fattar inte att jag lyssnade igen! Trots att jag egentligen visste om riskerna. Trots att jag vet att ett glas automatiskt blir fyra -fem...

Jag vill aldrig dit igen. Aldrig någonsin.

Sjukdomen a:ism är kronisk. Icke botbar. Men så länge jag avstår det första glaset så håller jag mig frisk. Förhoppningsvis för alltid. Jag vill vara frisk!

Ja knaskatten jag vet ju egentligen det. Oftast tycker jag ju faktiskt att det verkar skönt att vara singel. Avundas oftare ensamma mammor än mammor i par. Men just igår kändes det sådär att alla myser och myser och har det fint.

Idag är jag på så dåligt humör. Och mina barn frågar vad det är med mig. Försöker skärpa mig men jag är inte glad. Måste få ta nästa steg och bo ifred. Denna väntan gör mig irriterad.

Mannen kom hem nångång innan 5 imorse. Började laga mat. Kom inte in till oss men när han gick och lade sig tog jag ut hunden så tyst jag kunde för att det inte skulle bli en till kissolycka inne.

Nyligen vaknade han. Och jag blev på ännu sämre humör. Det tar på krafterna att vara neutral eller trevlig mot någon man egentligen är arg på. Men jag ska absolut inte bråka. Men det gör mig irriterad att hålla inne allt.

Om några timmar ska jag med barnen på kalas. Måste först till stan. Och det irriterar mig att mannen inte gör sånt här för barnen nånsin. Tänk om han kunde göra det så att jag fick lite egentid. Men varför skulle jag nånsin få slippa ta ansvar... Suck.

Allt detta ansvar kan jag ta egentligen och har alltid gjort men det gör mig förbannad att det ligger en vuxen man och latar sig på soffan och inte bidrar med nåt förutom besvär.

Blä.

Är absolut ingen expert, men när jag drack alkohol i stora mängder fick jag väldigt högt tryck..Jag som alltid haft lågt tidigare..Tyvärr så verkar det hålla i sig till viss del..Tror att alkoholen höjer trycket rejält, det är ju bara att kolla ansiktsfärg och puls på många av oss..Sen när alkoholen försvinner ur kroppen så går trycket ner..Och så håller det på att svänga så..Säkert därför många får alkoholrelaterad stroke och hjärtinfarkt..