Senaste kommentarerna i forumet

Jag beundrar dig. Att gubben handlar varje fredag, och de där orden inte slinker ut... Respect! Och så beundrar jag matnördar i allmänhet. Jag själv ser kökstjänst som skyttegravskrig i fiendezon. Kaotiskt, stresspåslag, kladdigt, blodigt och rätt äckligt. Erkänn, nu undrar du vad i allsin dar jag sysslar med när jag lagar mat ;) Jag undviker det om jag kan. Pizza på hemleverans och muffins från macken är min melodi.

Sa godmorgon till dig i din tråd FinaLisa☺️! Hoppas din dag blir bra, trots att skönhetssömnen stördes?!

Jag känner mig i nuläget varken så rask, pigg eller alert tyvärr. Men det kan ju alltid
ändras✊! Och för var dag nykter ökar förutsättningarna ?!

Jag märker att min kropp, efter dessa 6 dagar, börjar vakna till liv mer igen?! Och en lite rolig reflektion är att jag vid varje tillfälle som jag slutat, så även denna gång, så vaknar ngn slags impuls att sträcka sig till liv..?. Inte bara sträcker jag mig som värsta katten på morgonen, men även under dagen kan det komma sådan plötsliga impulser att behöva göra det??! Jag hakar på, och tror faktiskt att det är just det som händer även fysiskt, när vi slutar med att tillföra gift. Plötsligt får cellerna en chans att surra igång med mer livskraft igen! De vill reparera sig och slår sina små frivolter av glädje inuti mig nu??!

Önskar bara jag kunde låta bli nikotinet också..Inte nöjd med hur den utvecklingen tett sig..?. Jag förstår ju intellektuellt att det också är ett gift, som sabbar mina naturliga kopplingar i hjärnan, men hittar inte riktigt den rätta motivationen..?.
Jag har iaf kommit till den punkten att jag medveten om det, och anser inte längre att prillan under läppen är lösningen på att hantera de olika känslolägena, vi befinner oss i, under en hel dag. På samma sätt som alkohol blir universallösningen på allt efter ett tag. Jag vill återgå till ett niktonfritt liv också. Va sjutton, jag klarade ju 3 månader (!)?, alldeles nyligen. Och nu känns det omöjligt igen..
Frustrerande?..
Tips ngn (?!)
Trött och inte i bästa form precis, men en sak är säker - jag är och förblir nykter även denna dag?!
Ha en fin lördag alla?!
Kram
/Fibblan ?

Jag skällde ut min läkare och fick tillbaks min behandling. Kommer få samtalsterapi till våren och neuropsykiatrisk utredning inom två år.
Jag har fortfarande inte bestämt hur jag ska göra med medicinen. Har gjort upp en plan med läkare att börja efter mina deadlines i början av november, men jag har sagt att jag är tveksam. Jag sa i alla bedömningssamtal i början att jag inte ville, men nu när allt blev så rörigt har jag tappat bort min vilja.
Å ena sidan: jag älskar att det är så svårt att vara nykter. Har varit så stolt över mig själv för hur jag hanterar starka känslor, upptäckt att jag är väldigt mycket starkare än jag trodde. Jag är rädd att ta in något som dämpar intrycken, att det ska sluta kännas såhär klart och friskt.
Å andra sidan: jag tror att läkaren faktiskt förstod den ångest jag beskrev och bedömde att medicinen kan hjälpa mot det. På receptet står det "mot surr". Tänk om jag faktiskt kan bli av med det här konstanta tjatet i skallen. Vad mycket energi jag kunde lägga på annat då.
Å tredje sidan: min egen teori är ju att "surret" har en neuropsykiatrisk förklaring, så jag skulle ju ha mycket lättare att ta ställning efter utredningen. Men det är ju om flera år.
Nån som har erfarenhet av fluoxetin? Eller bara någon annan input?
P&K

Härligt att läsa dina positiva inlägg, visst är det mycket skönare att slippa tvånget att dricka alkohol ?
Att få uppleva allt med klart sinne, inte vara dimmig, seg och bortdomnad.
Nej, vi ska vara pigga, raska och alerta!!????

Ha en skön helg, Fibblan?
Kramar
???

Haha... Mirabelle ?

Så sant, det var faktiskt helt okej. Hade trevligt ändå, men blir ju så mentalt trött. Får sova i vardagsrummet också, så jättesvårt att gå undan bara.

Men jag kan ju inte åka hem bara, så får bita ihop och sova nästa vecka.

I går kväll korkades en flaska vara upp för att fira att min mor fyllde pensionär. Jag sa bestämt nej tack, att jag inte druckit sen sommaren och gör det mer av princip, för att se om det går och att jag tycker det funkar bra utan. Fick inte till orden så bra, men det var sanning. Och det var superlugnt ?

I dag ska vi bland annat strosa runt i Malmö, jag bodde här i 3 år, men flyttade för 12 år sedan. Pluggade här och älskade staden. Har inte varit tillbaka på typ 11 år. Ska bli kul att se allt igen och som det förändrats.

Nu ska jag se om jag kan blunda lite till innan dagen drar igång igen.

Väljer att inte dricka i dag, istället ska jag återuppleva gamla minnen

Det går upp och ner. Att skilja sig är ju en extremt påfrestande sak. Låt dig själv vara ynklig och liten ibland, borsta av dig och dansa och sjung ibland. Resten av livet är DITT. Du kan återuppta allt med vänner och familj, bjuda över folk på fika eller middag utan en droppe alkohol, bestämma att över sin tröskel kommer det inte. Du kan hitta något nytt intresse, gå en kurs, träffa nya människor. Allt kommer att bli annorlunda. Och bättre.
Och det där med att känna att ”alla andra har det bra”... jag skulle snarare säga att alla har något som är jobbigt. Det är väl närmast omöjligt att leva i en relation utan att känna sig ensam ibland. De flesta relationer är nog betydligt bättre än den du beskriver att ni har haft de senaste åren, men de flesta har det inte sockersött varje dag. (Hade själv ett storbråk med min man igår, fy tusan.)
Håll bara ut, Lim. Det är okej att vara ledsen. Och det är okej att vara glad också. Snart börjar livet. ?

..somnar nykter och vaknar desamma?!
Wasabi - tack?! Vi följdes ju åt en kort sekvens i början av detta året. Nu sluter vi cirkeln genom att hålla oss nyktra?!
Ingen mer upptagenhet kring nästa tillfälle, nästa glas. Livet är för kort för det! Vi har ett liv så vitt vi vet, och resten av det ska levas FRISKT och FRITT??!
Knaskatten - ?. Ja, här är det hjärntvätt på hög nivå nu?! Varit på tillställning med fördrink, vin och avec. Jag körde! Och hör och häpna - det var inte en uppoffring!!
Njöt av att jag kände mig så stark och övertygad?!

Jag är färdig med alkohol nu??!
Stor kram
/Fibblan ?.

Precis krupit upp i soffhörnet efter AW:n. Drack alkoholfri cava och en jättegod alkoholfri IPA. Inga problem alls. Trevligt sällskap, mycket skratt. Ingen saknad alls efter A. Hemma innan 22 och kommer att må toppen i morrn bitti! Tacksamheten flödar över ❤️

Ja nordsaga, jag är så van vid att tänka på mig själv som gift. Att jag är någons fru och har en man. Saknar att ha vigselringen på mig men mest för att den verkligen är min stil och jag haft den i så många år. Känns jättetomt utan den och önskar jag kunde ha den ändå. Men det blir ju konstigt.

Knaskatten, jag är likadan. Tycker det är så skönt och mysigt med rent och fint. Står ut med lite stök också för sånt är livet men att hela tiden städa efter en annan vuxen människa är inte kul alls.

Det blev inget rensande idag ändå. Jag mår inte bra. Har mest legat i sängen och haft ångest.

Vågar inte hoppas för mycket på lägenheterna heller.

Känner mig så ledsen igen. Får för mig att alla andra har män bredvid sig som älskar dem över allt annat. Som engagerar sig i sina barn och älskar att spendera tid med dem. Som bidrar till mys och trygghet. Känner mig så oerhört ensam. För på ett sätt är jag det. Jag håller fortfarande så mycket inom mig. Samtidigt som jag ligger här och har det såhär svårt så skickar min syster med man massa gulliga familjefilmer till mig. Det får mig att känna mig så misslyckad ☹️ och ensam.

Just nu känns det som att jag så småningom kommer behöva gå i nån slags terapi för att bearbeta allt. Känns just nu som att jag kommer bli osams med min familj och släkt om de dricker i mitt sällskap igen. Jag är så jävla trött på att folk knappt kan umgås utan att göra sig själva berusade. Det är äckligt!!

Mina nerver ligger utanpå kroppen. Men jag är 100 procent säker på att jag inte skulle känt såhär nu om jag bodde själv med barnen. Jag hade varit helt lugn nu. Hade inte stört mig på allt och alla och haft en stor klump i magen.

Även om han inte drack... Det är ändå inte ett normalt jävla beteende att vara ute hela jävla nätterna?!??!? Jag STÅR INTE UT!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag orkar inte ens en månad till känns det som. Tänk om det dröjer till våren innan han kan flytta. Vad ska jag ta mig till då?

Jag isolerar mig för mycket också. För att inte min man ska tro att min familj styr mina val så har jag medvetet försökt träffa dem ovanligt lite den senaste månaden. Men det här ingår nästan i hans kontroll över mig. Han skyller alltid saker på mina vänner och min familj när jag väljer saker som inte passar honom. Och för att göra honom nöjd slutar jag träffa vissa vänner. Isolerar mig. Medan han träffar vänner precis hela tiden. Då sitter jag ensam hemma. Trots att det funnit vänner där förut som gärna träffades.

Vissa vänner har jag tack och lov kvar ändå. Vänner som han antagligen inte sett som hot.

Det är såååå störigt med påtvingade sociala övningar. Fredag kväll vill man ju rasa ihop i en liten hög, läsa hjärnbefriat tantsnusk och pilla sig i naveln medans man inhalerar snabba kolhydrater parade med flott. No such luck for you sistah... men mamma och kusiner är väl ändå uthärdligt. Det hade kunnat vara sju resor värre. Tex gårdsstädning med samfälligheten. Eller obligatoriskt SM i ”perfekt föräldraskap” i skolans föräldraråd. Kram

Helt rätt tänkt, Fibblan! Hjärntvätt på högsta nivå, hihi. Det tror jag ju på - att verkligen ställa om till att tycka att alkohol är någonting negativt. För det är det ju.
Ha en härlig, nykter fredag!

Jaaa, håller med Nordsaga. Helt och hållet! Ni har bestämt att ni ska skiljas, han har skickat in papper och nu tittar han på lägenheter. Det är inte så konstigt om du börjar styra upp hur DITT hem ska vara framöver. Börjar packa och rensa lite. Kanske kan det få honom att komma ut ur huset fortare...?
Du har stått ut med så himla mycket, servat och fixat. Han är kanske van vid det - precis som du skriver - och väntar på att du ska ta tag även i detta.
Det låter helt klart som det bästa om han kan flytta till den lilla lägenheten. För alla inblandade.
Jag ÄLSKAR att ha det ordnat och rent runtomkring mig. Blir helt deprimerad av stök och smuts. Så tycker inte alls att det är ytligt att du tänker på det - han verkar ju ha noll respekt för att du precis har fixat och han skitar ner. Skönt för dig att slippa framåt.
Kram!

Här var det helg ? Sitter just och inväntar hemlevererad pizza. Läste litet i början av min tråd och mindes hur nära det var att ätstörningsmonstret slukade mig hel... Skrämmande. Nu förstår jag inte hur jag kunde bli så sinnesförvirrad. Men det är väl det som är just ”störningen” i det hela. Sjukdomen kapar hjärnan. Precis som vid alkoholism. Skönt att i detta nu sitta här med en på alla sätt och vis okapad hjärna. Den må sakna några skruvar, skramla runt innanför pannbenet och vara litet trög av sig, men den är min, och den tänker tankar som gagnar mig ? Happy Friday gänget!

Jesus Kristus vad jag är trött. Är hos kusinerna med moster och kusinbarn. När jag kom var det jättejobbigt och obekvämt, nu känns det bättre men inte toppen. Mentalt slutkörd! Men mår bra!

"Det är ju idag och i helgen som vi VERKLIGEN ska UNNA OSS att INTE DRICKA! Nu ska vi vila, koppla av och återhämta oss, inför kommande vecka. Umgås med familjen med klara, rena tankar och känslor! Inte hälla i oss gift, som bedövar oss och som bara stressar kroppen ytterligare! Den får ju bara ännu mer den ska ta hand om då."

Jag håller så med! Det är verkligen ett bakvänt tänk. Jag vill också bli FRI och FRISK. Håller med dig i det inlägget också, för att även om vi kan behålla jobb och familj så finns alltid tankarna på alkohol där. När kan vi dricka igen? Hur mycket kan jag dricka? Jag blir besatt av att jaga känslan osv osv. Då är man redan i ett beroende enligt mig.

Lim,
Jag tänker att du inte är van vid att rå om dig själv och dina behov. Tror det vore bra för dig, hur smärtsamt det än är, att försöka tänka på ditt bästa. Vad du önskar, vad du vill, vad du har. Du skriver ”min man”, såklart är han det... ett tag till... bokstavligen. På papper. Men han har valt alkoholen framför dig. Han är inte värdig att kallas ”min man” tycker jag. Du har lidit för mycket för det.

Det tar tid och det kräver distans innan du kan släppa taget om den bilden, er som ett par och en familj. Jag tänker på allt du skrivit, om kampen att bli sedd, om hur han trängt undan, om hur han psykiskt och emotionellt pressat dig. Allt detta för att INGENTING får stå i vägen, mellan honom och flaskan. Så fungerar alkoholismen när den får blomstra.

Det är inte du som förlorar. Fastän han har en stark förmåga att försöka få dig att tro det. Det är han som förlorar - dubbelt dessutom - både dig och sig själv (mot spriten).

Jag tror att det han gör i telefon är ytterligare ett fult spel för att få dig ur balans. Går ut med hunden.... Que? Han gör medvetet oväntade saker, för att han vet att du uppmärksammar det direkt. Det väcker din nyfikenhet (som alltid) och öppnar för frågor (som alltid?). Då återtar han makten. Låt honom inte få den!

Om (om!) det nu vore en kvinna där i luren (högst otroligt, men ändå), så är det patetiskt från hans sida och mycket synd om henne.

Om du alls orkar eller har lust: Börja rensa ut! Det hade jag gjort! Rensa och möblera om! Gör vad helst du känner för! Bjud hem någon. Återta vardagsrummet, duka upp!

Kram! ☺️

Nu stack han ut. Denna gång sa han iallafall vart han skulle. Det var ovant.

Skulle egentligen hjälpt honom med en lägenhetsgrej men det blev inget. Störande för jag vill komma vidare...

Är så sjukt less. Mitt liv känns som ett ekorrhjul. Inte det där vanliga ekorrhjulet man alltid pratar om utan på ett annat sätt. Till och med ledighet och helger har sitt eget vidriga ekorrhjul.

Skulle kanske ta tag i att rensa ur vårt förråd. Då får jag tänka på annat plus att jag gör mig trött. Men samtidigt blir jag som apatisk nu. Egentligen vore det vettiga att jag och min man gjorde sånt här ihop. Men jag kanske får lov att våga ta steget nu. Rensa ut och kanske göra ordning lådor som min man ska få ta. Med sängkläder etc. Har inte vågat än pga risken att han ska känna sig utkastad och bli arg. Men det känns ju absurt att skjuta upp allt när han ändå inte gör nåt eller ens är hemma.

Att han anmält sig på lägenheter kanske jag får se som signalen till mig att det är okej att börja rensa och packa. Jag mår inte bra av att inte sätta igång med nåt. Vill egentligen möblera om hela huset och tycker det är jobbigt nog att vänta på det ens..

Å men tack snälla nordsaga. Vad glad jag blir av ditt fina beröm. Känner ofta att jag skriver rörigt och tråkigt men det är så skönt att få ur sig allt. Från stora hemska problem till fjuttiga saker som disk. Tack igen ❤️

Min man har pratat i telefonen rätt länge. Lågmäld röst på en annan våning. Jag var ut med hunden men han tog ut honom igen (sker mkt sällan att han går ut med hunden) för några minuter sedan. Tittade ut och såg att han fortfarande pratar med nån. Alltså det är inte ovanligt att han pratar i telefonen men det är ovanligt att han pratar med så låg röst. Min fantasi skenar iväg. Ren och skär fantasi bara men tänk om han träffat nåt. För han har helt slutat närma sig mig fysiskt... Det gjorde han till relativt nyligen. Och jag har bara så svårt att se honom utan en fysisk relation. Kan bara inte föreställa mig det faktiskt.

En del av mig känner ett sting av svartsjuka av tanken på att han skulle göra så redan. När han ännu bor här och fortfarande låter mig utstå det negativa av vårt äktenskap. Medan en annan del av mig skulle bli lättad. Då kan han läka såren snabbt och jag kan slippa oroa mig för att han blir arg för att jag inte vill vara kvar i detta längre.

Kan ju säga också att sedan jag kom hem har vi inte sett varandra. Skulle gå för att hjälpa honom med en lägenhetsansökan men han var ute och rökte ena stunden, upptagen i telefon de andra och plötsligt hade han gått ut med hunden.

Jag vet att allt jag skriver nu är hittepå bara. Han pratar säkert med nån killkompis. Men ja... Att han tog med sig hunden på en promenad självmant utan att säga till mig. Med nån i örat. Det känns bara... Udda.

Han skickade foton till mig häromkvällen. Foton från vår första date. Foton på barnen när de var små. Foton på honom och barnen. Han skrev att han sparade ner allt och sedan ska han starta sitt nya liv. Det var den kvällen jag grät. Det kändes så sorgligt. Men samtidigt lite orättvist? Det lät som att det var han som blivit drabbad av en tragedi och nu ska han sopa av sig och starta om. Men i själva verket är det jag som genomlidit ett helvete under så lång tid och äntligen vågade säga ifrån. Han väljer alkoholen framför mig och det är därför han ens behöver "börja sitt nya liv". Ah menar inte att låta arg. Men jag blir lite ledsen av att han fick mig att sörja allt. Och känna att jag gör detta mot honom. Att jag gråter för hans skull. Det gör mig ledsen att det på nåt sätt alltid handlar om honom och hur svårt han har det. Men detta svåra vi går igenom hade han kunnat stoppa. Men valde annorlunda. Och nu har han det svårt?

Men det gör inget. Han får sörja och han får tycka synd om sig själv. Han får träffa andra. Han får göra vad han vill. Det enda jag inte kan hantera är om vi är ovänner. För det är då det kan drabba barnen. Det är då han säger saker som att han skulle kunna ta barnen och sticka. Så det är ilska jag är rädd för. Så det kortet spelar jag så bra jag kan.

Kära Lim!
Du skriver så bra. Du gestaltar på ett sätt som ger liv åt personer, känslor rum och händelser. Jag tycker du ska skriva en bok när du fått perspektiv. När du äntligen äger ditt liv igen.

Du är så stark och klok. ❤️ Jag är övertygad om att dina ord, ditt sätt att sätta ord på det svåra i att leva med en alkoholist, kan hjälpa många människor.

Hoppas du mår någorlunda bra just idag. Att den här dagen får vara en fin dag för dig och barnen.

Jag brygger (heter det så?) kombucha och exprimenterar med nya smaker. Idag tappade jag upp på flaskor kombucha med krusbärssmak (hade röda krusbär i frysen) och det blev supergott. Jag har tidigare smaksamtt med svarta vinbär eller hallon, men även druckit det naturellt. Idag satte jag min fjärde omgång. Dricker det ut cupa eller vinglas så det ger den extra myskänslan. När kombuchan smaksätts bildas kolsyra i flaskan (alltid flastflaska och släppa ut trycket varje dag) och den röda färgen från bären gör den till en riktigt härlig dryck,

Jag har groddat alfalfa och mungbönor i olika perioden i drygt 30 år och tröttnar aldrig på dessa vitaminrika små "yngel". Supergott på fröknäcke som jag gör efter ett recept från LCHF, kostdoktorn (tror jag).

Jag har även tagit upp mitt intresse för hälsosam mat och börjat att fota min rätter som jag sätter ut i en grupp, för matnördar :) Igår fick jag feedback på min matkonst och min beroende hjärna blev så glad.

Vad vill jag säga med detta? Mitt pysslande i köket roar mig och ger mig belöning. Mitt belöningssystem blir tillfredsställt och jag mår bra.Utöver detta så har jag kommit igång med min Yoga (jag är utbildad Yogalärare och massör. Jag har ju inte alltid druckit) hemma. Oftast får jag till 15 000 steg tillsammans med min hund. Vi går långa promenader på grusvägarna och njuter av skog och sjöar i stillhet. Ett fantastiskt läkande sker just i tystnaden i naturen. Jag vilar mycket och tillåter mig att läka. Dammråttorna får sig en (sopar lite varje dag) omgång var 14:e dag, inte oftare. Jag prioriterar mig inte städningen. Den största glädjen får jag av min stora familj som alla vet att jag inte dricker och varför. Jag vill vara en förebild för min dotter och barnbarn.

Nu låter det som att jag bara glider fram men så är inte faller. Igår var jag så sjukt trött i kropp och knopp att mitt återfall var bara ett par ord ifrån att komma ur munnen. Min man handlar alltid påvägen hem från jobbet och han hade säkert blivit glad om jag sagt -jag vill gärna ha en flaska vin. MEN icke. Den finska Sisun slog till direkt och bekämpade mina tankar. Jag gick till köket och hämtade mat, för egentligen var jag ashungrig.

Var ALDRIG:
törstig
hungrig

Till admin:
Ber om flytthjälp till det vidare livet

Kram

Jag har blivit ett kontrollfreak. Skyndar hem varje rast och tar ut hunden. Även om mannen är hemma. För jag vet inte hur länge hunden får vänta på att gå ut annars.

Är barnen hemma sjuka med honom åker jag hem ändå för att se till att de fått nåt att äta.

Vet inte om jag överdriver men såhär har livet med någon som dricker blivit. Jag släpper ingenting nånsin.

Imorse vaknade jag tidigt efter en rätt orolig sömn. Mannens skor var i hallen och han hade lagt sig. Hörde inte när han kom hem. Det var positivt.

Nu blir det helg. Ska han ut kanske jag borde ordna en natt hos mamma. På helgen verkar han tycka det är mer legitimt att väcka mig. Vet dock ej hans skick idag. Han kanske blir hemma.

Kram kram

Älskar fredagmorgnar som nykter. Idag skiner solen och jag har inte druckit på en vecka. Känns helt fantastiskt. Inser att det är normen kring alkohol som alltid fått mig att börja dricka vin igen efter flera långa och lyckliga vita perioder. Vi människor är flockdjur. Vi vill höra till. Det tar emot att gå mot strömmen och att sticka ut.

Jag mår bra. Jag sover fantastiskt bra. Jag behöver inte alkohol i mitt liv för att göra det bättre. Alkohol tillför egentligen ingenting av värde i mitt liv. AW, vänner, familj, middagar där det alltid ingår alkohol är fortfarande trevligt även om jag inte dricker.

Mitt problemområden nr 1 - dricka ensam i soffan - hanterar jag också bra så länge jag inte tar det där berömda första glaset. Den där snabba kicken av tillfredsställelse som A ger kommer såsmåningom även utan A. Inte lika snabbt, men den kommer.

Maken är glad. Han gillar dock inte riktigt att jag ska på AW:n efter jobbet och i ärlighetens namn så skulle jag helst vilja slippa. Men jag kommer gå dit, beställa alkoholfritt bubbel, snacka lite och sedan åka hem. Film och popcorn i soffan all night long ?

Nya Sofia. Älskar ju henne. Hon är cool och modig. Vet vad hon vill och är rädd om sig. Hon är bra. Hon är jag! ❤️

Det här med fredag alltså..för de allra flesta en dag kopplat till alkohol, efter arbetsveckans slut. Äntligen få koppla av och belöna sig med ett (eller två eller Tre eller Fyra osv.) glas vin.
Men det är ju så feltänkt!

Det är ju idag och i helgen som vi VERKLIGEN ska UNNA OSS att INTE DRICKA! Nu ska vi vila, koppla av och återhämta oss, inför kommande vecka. Umgås med familjen med klara, rena tankar och känslor! Inte hälla i oss gift, som bedövar oss och som bara stressar kroppen ytterligare! Den får ju bara ännu mer den ska ta hand om då.

Känner mig helt övertygad om att helgen blir nykter?! Önskar det varit detsamma med nikotinet..Försöker få till samma tänk där, för det är ju samma sak, ett gift som min hjärna tror sig behöva. Det är ju inte sant!
Och min hjärna var ju äntligen fri från skiten. 100 dagar, hade jag när jag plötsligt stod där med en prilla innanför läppen igen..?. Hade tänkt börja på ny kula idag, men den där första på morgon efter frukost, har tyvärr redan slunkit in..
Nåväl, det betyder ju inte att jag ska snusa resten av dagen eller helgen heller för den delen. Det fina är ju att vi när som helst kan välja att sluta?!

Gör ett nytt försök och tänker att detta är den sista..?! Jag kommer dit med, har varit där förut och dessutom alldeles nyligen??!

Önskar er alla tappra kämpar en riktigt fin och nykter helg?☀️?!
Kramar
/Fibblan ?.

Checkar in mitt nykterhetsbeslut för denna dagen ☑️!
Det kommer gå så bra, så??!
Kram
/Fibblan ?.

Det känns som en ny fas, nästan ingen tid går till att tänka på A just nu. Jag vet att det kommer i perioder och om 1 alternativt 2 veckor så blir jag prövad igen då jag blivit bjuden på fest. Men jag tar det när jag kommer dit. Jag kan bara ha kontroll på i dag.

Ska åka till kusiner och kusinbarn och faster i dag med min mor. Usch, vad det är ångestladdat och jag vill verkligen inte. Allt i mig säger - va hemma och sov, vila - du är förtjänt av det. Men jag vet att min mamma och tydligen de andra också tycker det ska bli så kul att träffa mig. Har inte sett kusinerna på MÅNGA år. Pust. Men jag ska med all kraft jag har hålla ihop spektaklet och inte bryta samman för min mammas skull. Så hon inte behöver skämmas, så hon får känna sig lite som andra.

Hur fan ska jag fixa detta?

Jo, genom att välja att inte dricka i dag, välja att gå undan och vila samt bara gilla läget. Det är över på måndag eftermiddag liksom.