Senaste kommentarerna i forumet

Tack Mirabelle, tack Skillnaden, tack Knaskatten.

Visst är det jobbigt att tänka på och ha i sitt liv, ensamheten. Men den är en vardag och jag tror att jag har "fördelen" eller om det är en nackdel, jag vet inte, att jag också är ensambarn själv. Så när jag var liten vande jag mig att vara ensam och få som jag ville. Saknade det inte då, och vet inte om jag saknar det nu.

Men nu känner jag att ensamheten har fått ta lite mycket fokus några dagar. I dag är faktiskt min födelsedag och det är just dessa dagar som man verkligen märker att ensamheten sitter bara i hur jag känner det. Jag har ju så många fina människor runtomkring mig som bryr sig, som tycker om mig, som säger grattis. Ett grattis på facebook är ju guld värt. Så det ligger fokus på i dag, att försöka vara tacksam för de vänner och bekanta som jag har, för allt bra som jag vågat bygga upp ändå.

Så bestämmer att även i dag blir en dag utan A, istället ska jag uppskatta alla fina omkring mig :)

Vilken härlig känsla att vakna pigg och nykter en söndag morgon. Hade ingen lust eller sug att dricka alkohol igår. Frun drack något glas rosé vid TVn. Jag höll mig till vatten. Nu ligger jag och väntar på att solen ska vakna. Jag tänker ta en rejäl cykel tur lite senare idag.

Vilken sprudlande energi ! Det smittar av sig, Tack ♥️

Visst är det tur Tackohej att man vet att andra också ger igenom detta, annars hade jag trott att jag var galen.
För att vara en beroendemänniska är riktigt skit, att nu lära sig att inte ersätta med något annat verkar vara månadens läxa.
Just nu är det träning och Trocadero zero som mitt belöningssystem gillar??? Är kanske en helt ok last, men får jag det inte så blir jag jäkligt grinig.
Så gäller att vara vaksam på vad som håller draken vid liv, regler för allt.
Jag tycker nästan att det är spännande att se hur jag reagerar på reglerna och hur lik känslan är av första tiden utan alkohol.
Önskar er en fin söndag och väljer att vara nykter vad som än händer// kram Strulan

Vad fint du skriver om hur det kan gå till, det där om att älska Mirabelle. Jag önskar alla modet att släppa in och släppa taget och det i mötet med någon som är god och modig nog att älska tillbaka!

Löste i en annan tråd om fredagsmys och barn och som jag saknar dem, mina barn, som flyttat hemifrån. Vi blev lämnade av fadern när de var i 10-årsåldern och åren har gått, barnen flyttat hemifrån, jag haft en sjukt destruktiv relation i 4 år, direkt efter äktenskapet, som tog mig 1 år och 7 försök att till slut ta mig ur. De senaste 8 åren har jag därefter levt själv, men gjort många försök, för jag saknar tvåsamheten.

Att leva med någon som med härskartekniker smular sönder en inifrån gör stor skada. Kära Ensam1984, som jag önskar att den som svikit dig inte hade makt över modet att våga älska igen eller rättare sagt inte hen, utan att sveket du upplevt inte hade den makten.

Jag vet ingenting heller om kärlek längre. Har blivit älskad, har älskat, men får f**n inte till det igen ?

Önskar dig en fin skön söndag Ensam1984, efter att ha läst en hel del här hos dig igår och startat min morgon hos Mirabelle och dig här i dag, fint så ☀️ Mycket bra ☀️

Vad härligt! Och tack för värmande ord i min tråd ☺️

Att köra ”all in” i allt läser jag hör ovan, 200% och ovärderlig. Jag känner igen mig i detta och i en värld där jag kör på så det ibland känns som om resten stannat, men jag kan plötsligt tappa fart också...det är läskigt, gör det jag ska, men inte mer och knappt det...känner mig då som en bluff och luften går ur...

Men duuue ? igen! Vad härligt! Fantastiskt ✨

3 månader!!! Fantastiskt!
Klart att du ska köra vidare! Varför tillbaka till det andra? Du ger dig själv så mycket genom att vara nykter. Nu har du gjort det svåra, bara att fortsätta! ? ❤️❤️❤️

Stort Grattis! ?

Härligt ? Sug i dig känslan och spara den! Ha en fin kväll!

Vilken härlig känsla; Hög på livet???Det måste du ta vara på, alla sådana stunder är ovärderliga och kan vara upplevas i ögonblicken!!
Underbart Fibblan ❣️

Kramar
???

Vilken härlig känsla det måste vara ?
Jag längtar också efter den dagen jag kan säga tre månader nykter....
Ha en fin helg?☀️

Kramar
???

Grattis i mängder! Tiden springer fortare än vad man ibland hinner med ?Kram

Vilken grej ?! 3 månader!
Fantastiskt bra??!
Nu är det alltså utvärderingstajm.. Hoppas du vill dela med dig mer kring hur tankarna går.
Oavsett vad du kommer fram till hoppas jag det blir bra för dig?!
Men ska du inte köra ett par månader till nu, när du ändå fått upp farten?!

Kram!
/Fibblan ?

Grattis till dina veckor, bra jobbat// kram Strulan ??❤️

Låter härligt, spara den känslan och ta fram ibland? Ha en härlig lördag ??❤️Kram Strulan

NU VÄNDER DET ??!
Lika bra och skriva fort, för det kan vända snabbt igen det vet jag..?
Just NU - hög på livet!
Och det bästa av allt är - att det inte är för ngt särskilt som hänt..!
Bara att det är fint väder, PMS:en över för denna gång..?, underbar man och de finaste barnen o världen!
(Och så började jag träna igår..1 mil löpning varvat med mkt, mkt gång..kanske snarare tvärtom om jag ska vara ärlig..?, men iaf! Äntligen fick kroppen den efterlängtade slutköraren och de goda naturliga medicinerna ficka dansa runt i kropp och knopp?!
Lägg till en bra natt, 4 Tim i sträck utan att bli väckt!! Det är guld✨! Och så hade jag plötsligt lite energi att ge till mannen med..?.
Behöver jag säga att jag är i en positiv
loop nu..?
???!

Dag 12. Alltid kan det kanske ge ngn ett hopp om att man fort kan märka skillnader när man slutar med alkohol. Sedan är ju allt beroende på och jag kom till den punkten jag är nu fortare denna gång än förra gången. Och det beror i sin tur på många omständigheter, tänker jag. Höll ju ändå igen bitvis denna semestern och haft en helt annan medvetenhet med mig efter förra stoppet. Oavsett hur mkt eller hur länge du druckit innan och var du än är i din process nu, så kan jag iaf lova att LIVET blir BÄTTRE UTAN ALKOHOL!
Och så kanske jag får äta upp den kommentaren nästa vecka..,.men det vet vi inget om.
Allt vi har är NU.
Och just NU är jag stark, glad och stolt?!

Kram
/Fibblan ?

Min sober-app säger att jag når min milsten 12 veckor inatt... Det gick litet för fort det här... Tre månader nykter var mitt första mål. Sedan skulle jag utvärdera och tänka på framtiden. Vad vill jag med min nykterhet? Vill jag förändra mitt drickande? Vill jag leva fortsatt heltidsnykter? Är jag mogen att fatta något beslut, eller tar jag tre nyktra månader till och känner efter litet mer?

Det är så otroligt spännande tankar du lyfter här. Jag bara önskar att de inte plågade dig så... Jag tror att ”älska och vara älskad” är en förmåga man måste förvärva, rent praktiskt. Man måste få övning. Och den övningen får man i relationer. Där tror jag att föräldraskapet faktiskt är ett oslagbart sammanhang för övning. Det är ju en relation som inte går att rygga ifrån. Och våra barn är ju ofullkomliga individer som alla andra. Ofullkomliga individer som vi lär oss att älska villkorslöst. Jag tror att det var genom mina barn jag lärde mig att älska min man, faktiskt, nu när jag tänker på det. Jag var väldigt ung. Väldigt självisk. Väldigt svartvit. Jag hade definitivt inte förmågan att älska vare sig mitt ofullkomliga själv eller min ofullkomliga man way back when. Jag lade ner väldigt mycket energi på att skärskåda äktenskapets vara eller icke vara under de första fem-tio åren. Älskar jag honom verkligen, fast han är si, fast han gör så, fast han rör sig som nån jävla drag queen när han går osv osv osv? Sådär höll jag på och balanserade negativa attribut mot goda kvaliteter i ett hemligt inre bokslut. Nej, jag älskade nog inte honom då. Men jag älskade mina barn, trots att vart och ett av dem var ofullkomliga på sitt eget vis. I mångt och mycket delade de ofullkomliga drag med min man. Och på det viset började jag älska även honom under de där åren, i all hans ofullkomlighet. De älskade ungarna delade även många ofullkomliga drag med mig själv. Och på så vis lärde jag mig att även älska mig själv i all min ofullkomlighet. Min process från stympande perfektionism till villkorslös kärlek är kanske helt bakvänd. Men det var verkligen så det gick till ändå. Så ut och börja öva nu ? Tillåt dig både baby steps och att rygga. Det är en del av läroprocessen ?

Igår kväll hade jag slentrianmässigt fredagsmys med 5 öl och en flaska rött. Jag bara gled in på bolaget av gammal vana. Tankarna i skallen var lite motstridiga innan jag tog beslutet att dricka. Hade inget sug men det är ju löningshelg och då SKA man fira. Alltså snacka om att min hjärna går på autopilot. I dag lördag kommer jag att vara nykter. Jag väljer det för jag vill vakna pigg och utvilad imorgon. Klarar mig fortfarande väldigt bra utan min dagliga dos av fluoxetine. Har bara märkt av positiva effekter sedan jag slutade ta skiten.
/Mrx

FinaLisa?
tack själv ?!
Ja, det kan man kanske tycka är lite märkligt..?Tror jag surfar runt här extra mkt när ngt skaver eller jag känner mig låg, och då kan jag liksom inte låta bli och skriva några rader och skicka med ngn förtröstan om jag kan till ngn annan som också kämpar. Och i bästa fall når lite av det man säger till andra fram till en själv också..??.
Jag är så självkritisk och hård mot mig själv ofta..
Och så har jag ju bestämt mig för att inte dricka och jobbar stenhårt på att göra det till ngt
positivt?! När jag slutade vid årsskiftet handlade mkt om att klara av och räkna dagarna, hade ju det också i mig att det skulle bara vara på detta sätt för en viss period, visserligen rätt lång men dock begränsad period av total nykterhet. Jag försökte såklart efter bästa förmåga då också, och hade inte gjort de jag gjorde då, hade jag inte varit där jag är nu. Och visst har jag koll på hur långt jag klarat hittills, men jag försöker att inte fokusera alltför mkt på att klara än dag till.
Jag samlar inte dagar på samma sätt denna gången - jag samlar liv, kloka beslut, stolthet över dessa, känslor av välmående, och kraft att helt rent hantera det som är allt annat än välmående..
Det är fortfarande tufft emellanåt, men det är som att jag mer och mer landar i "klassikern", alternativet är inget alternativ..

Jag vet inte vems röst det är, a-? eller ngn kontrollfreak i mig som gärna vill veta hur länge det här ska pågå. Som att ngt i mig vill ha en tydlig början och ett slut i det här arbetet. Men då bara låter jag de tankarna sväva förbi. För det är inte det, det handlar om. Nu pågår arbetet säger jag tillbaka då. NU är NU och NU är egentligen det ENDA VI HAR. När det gäller alkoholen tänker jag inte på morgondagen och vad det gäller det som varit kan jag vakna på morgonen och känna tacksamhet att jag valde att vara nykter även dagen innan. Och visst är man extra nöjd och stolt om a-?, trots ens övertygelse ändå varit där och pockat på och försökt skapa sig
förhandlingsläge??!
Som igår lite, när jag överraskande hamnade i ett sammanhang, där det plötsligt börjades korkas upp såväl rosé, som prosecco, som öl. Allt väldigt gott enligt mitt "gamla" sätt att se på det..?. För trots jag hade bilen gick ändå hjärnan igång, undrar hur det där rosé vinet smakar, det var ju en ny variant..och det såg ju gott ut. I vanliga fall hade jag tagit en mun, men nu kände jag bara att vad spelar det för roll hur just detta rosé vinet smakar, jag ska ju ändå inte dricka vin mer..så då behöver jag inte veta det "till en annan gång.." s.a.s.
Så nöjd! En liten mun, ett litet smakprov. Helt onödigt. Och jag tror stenhårt på dina ord FinaLisa om att aldrig ta första glaset.
Aldrig sätta munnen till glaskanten, om aldrig för en sån liten sipp..
Dessutom har ju ett glas alltid känts meningslöst, så då kan det ju lika gärna vara..?!

Och som du säger Mirabelle?, inte för inte som uttrycket "sov på saken" fått fäste. Det händer så mkt viktiga saker när vi sover också, så att störa i det med att tillföra gift, så kroppen behöver jobba med det istället..inte konstigt man mår sämre både fysiskt och psykiskt när man är inne i den skiten..

Inte ens på natten, får kropp och knopp återhämtning då. Det kan man minsann påminna sig om när man allt som oftast nu har trubbel med sömnen..dels att det kommer att bli bättre så småningom, men framförallt också att även om timmarna är få, är det 100 ggr bättre kvalité på de stunderna nu✨?!

Phu, det blev långt det här 'a..?
Avslutningsvis -
Heja alla som jobbar på med nykterhet ???!

Och extra kramar till dig FinaLisa som kämpat på ngt så fruktansvärt den senaste veckan?!
Så länge vi aldrig ger upp, finns det hopp⚓?!

Kramar till alla som behöver?!
/Fibblan ?

Det där är så nedrans svårt. Jag vet verkligen inte.

Men vad bra att ha en psykolog som chef, om jag skulle tänka med A-hjärnan skulle det göra mig jätterädd, lätt få för mig att jag blev genomskådad. Men även de går ju att manipulera. Tur att man inte tänker så när man inte dricker, i alla fall inte jag.

Men bra att hen ser att du behöver bromsas upp, även min chef brukar påpeka att man måste ta det lugnt, men hen har inte insyn i mitt arbete, ingen vet hur mycket jag gör - för det är bara jag som gör det och har kontroll. Allt funkar bara, på de flesta andra platser funkar det inte.

Om jag får några tips ska jag gladeligen dela med mig :)

Vi fortsätter i ensamhetens tecken.

För att utveckla tankarna från tidigare. Jag vet att alla människor förtjänar att vara älskade, även jag såklart. Jag är ingen hemsk människa. Men så fort någon kommer nära mig så ryggar jag tillbaka. Så har det nästan alltid varit, ja eller sedan jag hade ett MYCKET destruktivt förhållande för 12-14 år sedan. Det är ju så sjukt länge. Jag kan inte släppa de orden som jag fick till mig då, att en annan människa kan säga sånt.

Och det var inte bara det, jag är då dödligt rädd för att bli lämnad. Men om man inte har någon nära sig, då kan ju ingen lämna dig, eller hur!? Det känns så sjukt att ens skriva ut de innersta känslorna.

Känner att jag inte har kraft för att klara svek, den gången för 12-14 år sedan så tog det 7 år innan jag kom över PERSONEN, men känslorna av att inte vara tillräcklig, att inte vara perfekt, sitter kvar. Att själv bli tvingad att ljuga för alla runtomkring och befläcka min egna karaktär för att inte mista en person, som ändå inte ville ha mig. Jag hatar mig själv ibland för att jag tillät det.

Känslorna av svek och att bli lämnad vill jag aldrig känna igen. Men vill jag inte känna dem på bekostnad av att alltid vara ensam? Väger känslan av kärlek över vågskålen jämfört med känslan av svek. Jag tror inte det. Jag vet ingenting!

Har ju varit ensam så länge, har inte haft ett förhållande, vet inte ens hur man förklarar för en normalt funtad människa varför. Jag är ju inte helt knäpp, eller är jag just det? Är jag andrasortering? Det måste ju vara ett fel på en person som mig, jag vet att jag skulle tänka det.

Just nu, är det fokus på mig. Det finns inget annat alternativ. Men jag har alltid tänkt att OM jag någonsin skulle skaffa en datingapp eller försöka ge mig ut , eller svara på ett meddelande om någon visar intresse, så behöver jag först bara... gå ner 10kg, sluta röka, måla om i sovrummet... osv.

De senaste månaderna, eller kanske månaden har jag funderat än mer på allt detta. Och varför inte jag kan ha det som alla andra. Varför inte jag kan älska och älskas. Hela tiden så har ett talesätt varit i mitt huvud som IronWill skrev i början av min nyktra karriär: "man kan bli omtyckt eller beundrad för sin yta av fullständighet, men man blir älskad för sin ofullständighet". Jag har nog aldrig fattat just det, allt har ALLTID varit yta för mig och man måste vara perfekt för att någon ska vilja ha än. Sen att jag inte behöver någon som är perfekt, det spelar ingen roll. Hur kunde huvudet bli så skevt - jo genom den där relationen tror jag.

Ni har rätt som skriver att jag måste tala med någon om detta, för även om jag vet var det kommer ifrån, så vet jag inte hur jag ska ta mig vidare - om det nu är det jag behöver. Ska ju till en kurator om ett par veckor, så vi får se om jag även kan ta upp det då.

När jag tänker på detta och ensamhet, min vänskap med A. Jag tror faktiskt inte att A och jag hade en vänskap. Jag tror vi hade en kärleksrelation. A lurade in mig i en falsk känsla av att bli omhändertagen, älskad, räcka till för stunden. Så varför skulle jag då behöva en fysisk person?

Nu blev det väldigt mycket på en och samma gång. Vill återigen tacka för svar, att få små tips, andra infallsvinklar är ovärderligt. Det är just det som får mig att gräva lite djupare. Om jag bara kan få verktygen att sedan klättra upp ur hålet och skåda det uppifrån så kanske jag har en chans att göra en karta av det och förstå hur jag tar mig igenom detta.

I dag väljer jag att inte dricka, istället ska jag måla, mysa med hund och umgås med mina päron

Jag hade en väninna som sa till mig när livet var som svårast -det blir bättre sen.
Fina Lisa och Mirabelle G S, det kan bli bättre. Tonåren är en så svår tid och med psykisk ohälsa är det än svårare. Idag såg jag att en vän fyller jämna år och mår jättebra nu (hen ville inte leva som tonåring). Min syster mår idag bra (hon är Bipolär och har varit på botten) och det är jag så oerhört tacksam för. Det kan bli bättre.

Tack Knaskatten <3

Idag skiner solen och skogen lockar. Jag hoppas att jag vågar mig ut, även om björnjakten börjat. Det är lätt att drabbas av björnskräck och då skyndar jag mig hem. Nu behöver jag kaffe. Kaffe och min ingefärs och citrondryck, det är mina gudadrycker nuförtiden.

Sober appen säger 1 månad, 9 dagar och 10 timmar. Skönt att den har koll åt mig :)

Jag har inte läst din tråd förut, men halkade in här och såg det du skrev om ensamhet.
Jag tror att du har så himla rätt i att man måste älska sig själv först. Kanske behöver du gå och snacka med någon, få lite hjälp att reda ut tankarna och vända dem? Du är värd att älska, precis som du är!
Har hört tipset att sätta upp en bild på sig själv som barn på spegeln hemma och varje dag påminna sig själv om att älska och ta hand om det barnet. Det finns ju kvar inuti.
Familj är inte för alla. (Och håller med Mirabelle ovan om att barn inte är meningen med livet.) Men alla som vill kan träffa människor att omge sig med, tror jag!
Kanske ska du ge dig in i något nytt sammanhang? Gå en kurs, prova en hobby...? Träffa vänner inom AA?
Du har i alla fall ett gäng vänner här, även om vi har konstiga namn och vi inte syns.
?

Hur är läget, Lim? Hur går det med mannen? ❤️