Senaste kommentarerna i forumet

Hej! Du ska vara snäll mot dig själv och stolt över att du varit nykter sedan 27 februari. Det är GRYMT bra gjort. Jag förstår att du har ångest. Jag har varit nykter i två dagar och tycker det är bra, så förstå hur duktig du är. Känner mig lite maktlös inför din förtvivlan, och skulle vilja hjälpa dig. Jag tänker, att du ska minnas de allra bästa dagarna sedan du fattade ditt modiga och viktiga beslut - surfa på dem. Minns dem, gotta dig i dem och känn stolthet. Så på ett sätt är din idé att spola tillbaka tiden inte så dum. Försök att ge de goda och lyckliga minnena en chans att föra dig upp till ytan. Då kommer du att inse och förstå att du är grymt duktig, modig, och jag hoppas att ska inse att du kan känna dig stolt över dig själv. KRAM!

Jag har varit nykter sedan den 27/2. Det här inte varit någon dans på rosor men oftast har jag varit nöjd med och mår bra av mitt beslut. Sommaren har dock varit jobbig. Semester har medfört att jag har varit runt väldigt många som har druckit. Jag har dock klarat det men igår var jag hemma och sjuk och föll dit. Nu har jag sådan ångest för vad jag har gjort. Skulle vilja spola tillbaka tiden

...på att välja ensamheten hemma istället för att träffa vännerna. Ta en dag i taget, det har jag lärt mig av dig bland annat. Och inte heller första glaset som FinaLisa skriver.

Jag tror din date på fredag får förhinder faktiskt! Idag är idag! Kraaam

...till 50 dagar! Jag är så imponerad över hur duktig du är! Tänk att allt är så himla upp och ner! För mig känns allt som en geggamoja nu. Snesegling i helgen gör att jag inte känner mig ärlig med dagarna och då var det ingen allvarlig snesegling. Men men man är ju perfektionist.

Ha en fin dag och försök att inte pressa dig för hårt idag! Imorgon är en annan dag! Kraaam

Tack Femina och Sofia. Ja livet ger oss alla möjliga händelser och känslor. Det är väl det som är livet.

Funderat på sorg och hur det kommer sig att jag klarar den utan att gå sönder helt. Visst har jag däckat och legat i fosterställning med sonens skinnpaj på mig för att känna hans doft, när han dog. Men ser reser jag mig och tar tag i det som ska göras och så fungerar jag med det mesta. Min son dog av en överdos av Steroider, alkohol, amfetamin och ryhypnol efter en partyhelg tillsammans med sin flickvän. De gick och la sig, hon vaknade men han hade lämnat vår värld. Min värld gick sönder då, ett tag. Jag levde i en bubbla och dövade mig med ett rött vin med en svart katt på. Det vinet kunde jag aldrig mer dricka senare. Efter begravningen åkte jag bort för att läka i de Ångermanländska skogarna och det gjorde mig gott. På ett år hann sonen gå från att börja med sterolider på gymmet till att missbruka och dö. Det gick så fort och han dolde det väl för mig. Jag anade men han nekade. Jag såg att han förändrade men samtidigt ville jag inte att det skulle vara så. Han vägrade hjälp och jag kunde inget göra. Han var vuxen och myndig sedan 6 år och hade lägenhet och flickvän. Ett eget liv, där jag inte hade insyn.

Jag har aldrig skuldbelagt mig själv för sonens missbruk eller hans död. Jag har gjort mitt bästa och alltid funnits som stöd, men hans liv var hans och hans beslut var hans.

Det är inte synd om mig. Jag har en stor familj med många barnbarn och mycket som ger mig glädje. Min son är med mig i mina tankar och ibland känner jag att någon sätter sig intill mig i soffan eller smeker mig i nacken.

En milstolpe, antar jag. Har drömt om att dricka i natt, vaknar och känner mig lite bakis. Ingen rolig känsla.

Har inte tid, ork, lust för att må dåligt just nu men det känns som att vinden vänder i mig och från att ha varit på toppen så känns livet ganska jobbigt.

I dag är en pressad dag, och i morgon ska jag jobba hemifrån. Det var just sådana dagar som fick mig att dricka mitt i veckorna förut. Detta kan bli mitt första prov.

Väljer dock att inte drickai dag, istället ska jag försöka njuta utav de små stunderna som ges

Nej, den är falsk. Alkohol gör en faktiskt mer deprimerad och stressad, även om den initiala kicken ger en boost (som går över på en halvtimme och sen vill man ha mer). Efteråt faller man längre ner på skalan avslappnad och glad än vad man var innan man tog första glaset.
Det är inte värt det!
Muta dig själv med en massage istället. Ett yogapass. Något annat som får dig att slappna av.
Ok nu ska jag sluta tjata! ?

.... The unexpected joy of being sober? Tyckte att den var så bra och att man liksom blev mer PEPPAD på hela nykterheten.
Och så är det ju grymt att påminna sig om att de saker man har gjort på fyllan... tja, de riskerar faktiskt att sabba allt.
Det är inte värt det för en himla DRYCK liksom. Om det vore hallon som fick en att må så dåligt, bete sig så dåligt, som förkortade livet som fick en att göra bort sig - skulle det då inte vara ganska lätt att låta bli hallonen framöver i livet? Äta jordgubbar och blåbär istället? Anledningen till att det är så svårt att låta bli alkohol är ju inte att det är gott, utan för att det är beroendeframkallande. Det är alltså din alkoholröst som försöker snacka omkull dig, och den är INTE din kompis. Lyssna inte.
Kram! ??

Vet inte kanske är för att gula måsen är för barn o gröna måsen för vuxna...hahaha vi ska med andra ord hålla oss som barnen till gula måsen nu ???

Trögtänkt eller..?

Tack för att du tror på mig?!

Det gör att jag känner mig starkare?!
Jag ska rota fram mattan nu - sen i säng?!
Somna nykter.
Tacksam för ditt inlägg här?
När tacksamhet och värme tar plats finns det mindre över till det destruktiva..
Kärlek!
/Fibblan ?

?????
Den hade jag inte hört förut!

Och man blir halt när man är HALT..??.
Tack för att du lugnar. Du förstår och förklarar. Det är så bra, när man håller på att tappa det, för man tänker inte så klart då..iaf inte jag.
Tack också för förströstan?! Känns viktigt för att hamna in i hoppet om att var dag leder till bättre ?!

Varje dag UTAN ALKOHOL leder till bättre!
Den andra rösten är lägre nu.

Djupt tacksam för detta forum och för att du tagit dig tid att skriva och dela med dig av ditt❤️!
Stor, stor kram?!
/Fibblan ?

Du grejar att komma över dom där dumma onödiga demontankarna som försöker förvilla dig! Vi har gjort det i våras bara en puckel att komma över sen knallar det bara på. Det blir lättare med tiden jag ser inte ens skyltarna till gröna måsen längre. Var på maxi idag o vägg i vägg ligger det. Första dagarna var jag väl medveten om det o kunde inte låta bli att titta dit. Men inte längre! Det blir lättare!! Heja heja kämpa på o försök att få lite lugn o ro andas o spikmattan ? allt för att lugna tankarna! Det här går fint ☀️☀️
Kram kram o sov riktigt gott sen tjejen ??

Så otroligt viktigt att ta hand om sig själv! Hungrig Arg Ledsen Trött = HALT. Det är då det är som lättast att trilla dit.
Kanske är det jobbet som inte är rätt? Kanske är det bara omställningen till vardagen i kombination med sömnbrist? Låt det gå ett par veckor och utvärdera sen. Jag är inne på tredje veckan och tycker att det är först nu det börjar kännas okej...
Hur som: jobbet blir garanterat inte roligare av att komma dit bakis och med ångest i alla fall. ?
Du fixar det, Fibblan! Tillbaka med det hånfulla leendet - alkoholrösten lurar inte dig.
Och tack tillbaka för att du finns och är här och sprider en massa pepp och kärlek till alla! ????

Du är så rätt på det..för det var det som liksom skiftade runt i skallen idag och lite igår på hemvägen.. första veckan (hahaha, dag 8 idag..) lyckades jag ändå få till det tänket tyckte jag. Att jag är fri och att det är jag som är vinnaren var dag jag kan strunta i det och när tankarna har kommit har jag liksom bara lett lite hånfullt åt dem och tänkt jaja, håll ni på för jag vet vad jag gör och vart jag vill..
Men så bara slog det här till..?. Kanske trivs jag inte på mitt jobb..?. Kanske bara jävligt övertrött med eftersom jag inte sover ngt knappt..bara vakenhet och mardrömmar nätterna igenom..och så jobb två dagar på det. Omställningen.
Oavsett, tack för dina kloka ord??! Det finns mkt där att hämta!
Jag kommer somna nykter så småningom om här..
Tack för du finns och för att du skrev, du fina katt?!

Kram
/Fibblan ?

Behöver alla jag kan få nu..! Samtidigt känns det så barnsligt att behöva det. Futtigt, när det finns de som har det så mkt värre. Vad fan är det här liksom..ett jävla begär som jag själv dragit på mig genom oförsiktighet, och ren jävla dumhet tänker jag så här i efterhand.. Det är väl klart som fan, det vet väl varenda människa att alkohol ger mer ångest. Att det som det från början lindrar, det blir bara värre. Och att det där glaset vin efter jobbet skulle bli två och tre allt eftersom tolerans och beroende utvecklas..! Jag är så arg på mig själv just nu. Hur jag kunde låta det gå så här långt och hur jag fast jag vet hur det funkar vill jag ändå döva den ångesten jag känner nu, med just alkohol..
Allt bara river runt och jag känner oro för så mkt. Barnen, jobbet, min man, mig själv och om jag ska fixa det här, klara av o stå ut med ångest och de självdestruktiva tankarna..Just nu vill jag bara mig illa..men jag jobbar verkligen på att försöka ta in vad du säger❤️! Just idag har vi än en dag vunnit kampen - vi höll ut till systemet.stängde?..! Mina möjligheter är ju inte helt stängda efter det, men helt klart mer besvär och går knappast att smyga sig till det. Och min man vet ju att jag gör den här satsningen nu.

Vet inte varför jag ska vara så hård mot mig själv. Jag tycker ju att DU har gjort ett jättebra jobb som DU ska känna dig STOLT över?♥️! Och jag brukar verkligen försöka och anstränger mig för att peppa mig själv. Men nu är det som att allt, allt..är så svart.
Tack för du skrev❤️! Så skönt med ngn som förstår vad man går igenom. Tack för stöttning❤️!
Kram
/Fibblan ?

Jättebra att du skriver om det, Fibblan. Jobbigt med sug och gamla vanor som poppar upp! Jag tror ju stenhårt på att man måste hitta ett sätt att inte känna sig berövad. Längtar man efter vin och tänker på det på ett positivt sätt är det ju jättekämpigt att hela tiden behöva använda viljestyrkan för att stå emot.
Jag tror att du behöver försöka dels fylla på med någonting annat - så att allt i livet inte rullar på exakt likadant som tidigare, bara utan alkohol. Hitta på något nytt, bryt mönstret, skaffa en hobby, ät godis, vad som helst! Något att längta efter och se fram emot istället för vin.
Sen tror jag på att försöka jobba med själva synen på alkoholen. Se det som det gift det faktiskt är, tänk på det enbart negativt. Påminn dig om dina värsta fylleminnen, andra som har farit illa i din närhet på grund av alkohol, tänk på ångesten när du vaknar upp bakis - och mår dåligt för att du faktiskt har druckit något som är giftigt för kroppen. Osv osv.
Kämpa på! Livet utan är så mycket bättre!
Kram!!! ???

Känner att det fattas något. Har en inre stress, har mycket på jobbet i morgon och blir inte klok på detta med renoveringen i min nya lägenhet. Har inte panikångest, men har definitivt ångestpåslag. Vet att jag vore bäst med att bara gå ut en sväng och rensa tankarna.

Har inte känt sån här press på bra länge, inte sedan jag slutade med A, och jag tror att jag har en reaktion på att jag inte får det. DETTA var ett tillfälle då jag drack.

Jag vet att det som ska ske i morgon kommer gå bra, ska tala inför lite större grupper och tycker inte det är så speciellt jobbigt, men det är som att spela teater och det tar väldigt mycket av min energi. Ska göra det i 4 timmar i morgon, pust. Men jag har tackat ja själv, så får skylla mig själv.

Sedan det här med renoveringen, varför kan jag aldrig bestämma mig hur jag vill ha allt? Det är en millimeter där och en millimeter här. Vad spelar det för roll liksom?

Nu blev jag lite lugnare när jag resonerade "högt".

Saknar nog alkoholen ändå, var nog lite för snabb för att tro att jag var "botad". Trodde ju inte det men hade verkligen en period då jag knappt hade något att tillföra vad gäller A.

- Vi ska till xxx på fredag, blir skitkul. Du bara måste hänga på.
- Nja, jag ska faktiskt ha en dejt.
- En dejt??? Du är ju gift. Lyckligt, dessutom... Alla av oss avundas er.
- Haha, ja, men den är ju med honom.

Här har vi världens mest brutala sanning och taskigaste lögn i samma dialog.

Jag väljer att säga att jag vill umgås med min man just på fredag enbart för att han ska på AW och inte är hemma förrän sent.

Så, om det finns några Einstein i närheten, här har ni chansen på miljonfrågan/-orna:

Vem ska jag egentligen på dejt med?
Vem är viktigare än en helkväll med flera vänner - som dessutom efterfrågar mitt sällskap och tycker att träffen inte blir densamma utan mig?
Vem konkurrerar med min älskade mans sällskap?
Vem har fått mig att omvärdera och bortprioritera så många roliga saker i mitt liv?

Tyvärr har alla här en spetskompetens vad gäller just denna fråga. Det är klart att det handlar om Mr eller Mrs A.

Ovanstående var hämtat från framtiden, med verklighetsbakgrund i nuet, extrakryddat med några axplock ur dåtiden.

Jag är rädd. Skiträdd, rent ut sagt. Att supersociala och glada jag i framtiden alltid kommer att välja A framför umgänget med både man och kompisar.

-----

Min egna tankar som föregick texten fick mig att tänka till både en och två gånger i dag. Mitt planerade besök på Systemet uteblev. Det lilla gömda som finns kvar hemma står orört, vilket aldrig brukar hända. Aldrig.

Jäklar så nära det är att ovanstående blir mitt val varje dag.

Jag är så in i bomben skiträdd.

I dag är jag nykter. För att jag vill. För att jag måste. Alternativet är inget alternativ.

Kram på er

-----

Tack för fin respons. Panikångest är verkligen ett helvetes j-a skit. Jag kämpar på. Inte bättre, men inte heller värre. Jag får åtminstone vara glad för det sistnämnda, positiv som jag är av naturen...

Hej Fibblan! Åh, vad jag känner med dig. Just här och nu har jag vunnit kampen mot klockan. Så gärna, så gärna vill jag gå på systemet. Men du klarade det och kan du så kan jag. Var stolt över dig själv. Ta tillvara på de gånger du vinner kampen mot system- och alkoholdemonen. Även om det känns för jävligt just nu, så kommer det stunder när det kommer att kännas bättra och till och med bra. När det känns bra, håll fast vid den känslan och kapsla in den i ditt minne. Ta fram den känslan när det blir jobbigt. Bra att du skriver av dig, hoppas att det känns lite bättre. Kram

Okej 2 dagar på jobbet..
Kändes inte alls särskilt härligt och stimulerande att vara tillbaka..och knogarna har vitnat, så hårt har jag hållit om ratten för att inte styra mot systemet på hemvägen..
Men klarat det två dagar och tänker att det kanske tar ett par veckor innan hemfärd inte är lika med köp av vin..
Får stå ut, ska stå ut.
För det ska bli bättre tider och också detta ska gå över och bli enklare efterhand..
Visst blir det, det..?
Har gjort det förut, så vet att jag kan. Men känner mig låg och inte så motiverad som jag skulle vilja.. får väl gå tillbaka i min tråd o se om jag kan dra några lärdomar..
Ville bara skriva några rader för att få ur mig det som skaver..
Usch.
Bara att fortsätta..

Kram
/Fibblan ?

Härligt att låta det som dyker upp i huvudet få komma ut på pränt ju! Jag tycker i alla fall att det känns så levande och starkt när du ena dagen skriver om den tunga sorgen efter din son som du förlorade alldeles för tidigt (jag beklagar verkligen det!) och några dagar senare om kombucha och ingefärsshots - tack för receptet! Livet är både sorg, förluster, trötthet, självomhändertagande, fina små stunder att vara glad över och ett myller av tankar... Och genom allt så bibehåller du nykterheten - så starkt!
Allt gott!
Sofia, Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Jag orkar läsa och det är inte minsta synd om mig. Allt gott! ?

Hej,

Först så är det ju så att du behöver distrahera dig själv initialt för att inte abstinensen ska ta över och få dig att göra något dumt. Det brukar ha lagt sig ordentligt efter en vecka. Sen så måste det gå ytterligare några veckor för att du ska kunna hitta alternativ till drickandet. Många upplever det som något oerhört positivt; man får helt enkelt oväntat mycket gjort. Men de först tre veckorna är nog värst och det viktigaste är nog att bita ihop, tänka på all fördelar man får (inte vakna bakis), och ge sig själv en klapp på axeln när man går och lägger sig för ytterligare en nykter dag. Lycka till, det här ska du fixa!