Senaste kommentarerna i forumet

Sommaren är i gång med alla lockelser, insett hur viktigt det är att hitta kraft som hjälper till och håller kursen. Börjat med yoga och kan bara säga pröva, är något som händer som ger ett lugn även om det är jobbigt som tusan.

Tog mig tid en stund i solen igår att tänka på alla de gånger alkoholen varit orsaken till problem och ställt till det, skrev en lista för att ha när jag svajar. Känns som om att det är dags att rannsaka sig själv för att kunna få kraft som är bestående och våga se hur det var är så lätt att försköna.

Är så rädd för ett återfall för det börjar med en tanke som växer och plötsligt har man glaset i handen och avgrunden öppnar sig igen. Så samlar kraft, mod till ännu en dag jag väljer att vara nykter vad som än händer idag// kram Strulan❤️?

Just så är det, känner så igen mig// kram Strulan

Härligt att ha dig tillbaka! Och det du kallar ostrukturerat svammel är som vanligt så kloka observationer och reflektioner så man hajar till. Allt-eller-inget-personer... Begränsningstvång... Balansgång... Överhettning... Bromsmedicin... Huvudet på spiken, min kära. Det är ju precis just så det är! Kram, från en överhettad duracellkanin.

Jag är så gärna Mirabelle för dig :) Det var härliga diskussioner vi hade då. Många gånger skrattade jag högt och hjärtligt för mig själv :) Nu är vi litet stukade, men vi kommer igen!

Jag sover inte inatt :P Duracellkaninen på rocket fuel är i sitt esse... Jag ”råkade” måla om idag. Hoppsan. Så det kan gå. Det började med en oväntad möjlighet att plocka ut ett par komptimmar på eftermiddagen. Det i sig är ett Halleluja- moment. I min yrkesroll är det vanligtvis hopplöst att få ut semester, komp osv. Så när man nu för en gångs skull har snortur måste man nyttja varje minut. Jag traskade glatt iväg på promenad, och fick den här måleri-idén på vägen. En sansad Glasögon-Smurf kan vänta på att maken kommer hem med bilen. Duracellkaninen förstår inte innebörden i ordet vänta. Fyra kilometer till färgaffären. Inga bekymmer. Förutom blöta tår i sandalerna i regnet. Petitesser. Icke helt nöjd med utbudet promenerade jag vidare till en annan sån där vi-har-allt-som-kan-köpas-för-pengar-affär, ca 1,5 km ytterligare bort. Men det var skräp. Traskade åter till första affären och inhandlade färg, roller, tråg, penslar, spackel och spackelspadar. Hupp, vad tungt det blev... Så knäna skakade en aning på utvägen. Nåja, ett par hundra meter bort finns en busshållsplats. Nemas problemas. Men ehhhh skruttbuss. Den går ju ingenstans vettigt. Ca en kilometer bort finns busshållsplatsen där bästa bussen går. Dvs, bussen som går hem till mig. Himla bra buss. Idel stånkande släpar jag min färg med tillbehör till busshållsplatsen. Och går förbi. Så kan det bli när man dagdrömmer på femtioelva olika tankespår samtidigt. Jag hinner gå ca 500 meter för långt innan jag reagerar. Just jädrar... Jag skulle ju ta bussen. Men nå, har det nu gått så här långt så går väl resten av vägen av bara farten. Inte riktigt. Jag svär jag blev minst 5 cm kortare av den promenaden. Nednött. Och kantstött. Jag har aldrig reflekterat över att man kan dänga till sig själv med en tung färgburk. Men jo, det händer när spaghettiarmarna sladdrar runt och inte gör sitt jobb. Nåväl. Hemma sätter jag genast igång och flyttar möbler. Hej och hå, vad det går. Extra fort gick det att få ner klockan och alla tavlor från ena väggen. En tavla hade fastnat, så jag ryckte till och när den for av kroken knockade den ner klockan. Och när jag skulle fånga klockan glömde jag att jag stod på en pall. På vägen ner rev jag resten av tavelväggen. Tjohej. Krash, bom, bang, kraaassss. Vettskrämda telningar dyker upp och undrar om det är inbrott. Det hade varit en jävla osmidig inbrottstjuv i så fall. En som borde byta jobb. Nåväl, då var vi snabbt och lustigt av med allt plotter iaf. Ungarna ser sig om i förödelsen och suckar. Jaha, mamma har en idé nu igen. De erbjuder sig som pliktskyldigast att hjälpa till, men jag avböjer. De kan ju klanta till nåt ;) De flyr fältet i flygande fläng, innan jag ändrar mig. Glassplitter är ett jävla aber! Det tog en halv evighet att sopa upp. Mitt i målningen dyker gubben upp. När han kommer mitt i pågående ommålning fattar till och med han att det här frakttåget går inte att stoppa. Annars verkar han se det som sin livsuppgift att förhala den här typen av projekt tills de läggs på is. Permanent. Jag tror den fras han har myntat under våra 20+ år tillsammans är ”Inte just nu”. Den lyckas han applicera på en hel myriad av situationer, scenarion, önskemål, visioner och fantastiska idéer (om ändock han med åldern har utvecklat nog med självbevarelsedrift för att bita sig i tungan vid direkta order). Han hmmm-ar litet att det blir fint det där och vad duktig jag är. Sen mumlar han nåt om ”extremt kort väg mellan tanke och handling” och ”försiktig” och ”akta” (som om jag skulle ramla, pffff). Sen har alla hushållets invånare vett att lämna mig ifred. De vet hur det är. Det är inte klart förrän det är klart. Och tills det är klart är jag icke pratbar. I’m on a mission med min roller och nu är det ”rädde sig den som kan” som gäller, för jag bryr mig inte så särdeles mycket om vem eller vad som kommer vägen... Nu sitter jag här med ett nymålat rum och trivs :) och är så till mig i trasorna att jag inte kan sova. En idé föder ju alltid 20 nya som slåss om tankeutrymme... Kreativitetens förbannelse, och samtidigt dess salighet....

Smitta mig gärna med din positiva speed. När ”nära” ringer och gråter en i örat pga alkoholproblem som drabbat någon vi båda älskar, konsekvenser av problemet och när en själv skälver inför alkoholdjävulen...ja då behöver en bli smittad av dig ♥️ Just nu ♥️

Det glädjer mig verkligen att höra!! All motivation är bra motivation. Min är just nu att jag är så in i helvete trött på att vara trött.
Vad säger du, ska vi ta och leva och känna verkliga känslor just nu istället för att skjuta upp just den biten?
Kram till dig!!!

Spam - Vinäger över nästan hela första sidan. Ett tecken på att jag mår bättre, åtminstone för tillfället. Bra så. Det gäller ju att smida medan järnet är varmt. Samtidigt passa sig för att det blir överhettat. En balansgång det där, för många av oss här på forumet.

Överlag verkar vi vara allt-eller-inget-personer. Inte undra på att vi tar/tagit till vår bromsmedicin ibland. Nu gäller det att än en gång hitta alternativ. Eller, rättare sagt, hitta strategier för att inte hamna i det läge då vår kropp skriker efter tillfällig bedrägligt skön lindring.

Det är så skönt att orka kommentera en del, för min del hos gamla bekanta, måste begränsa mig där. Läser dock det mesta och blir alltid inspirerad av någon. Det behöver inte vara samma från dag till dag, det är det som är det finurliga med forumet. Mår jag dåligt, får jag hjälp av någon som just den dagen mår bra. Någon annan kanske blir hjälpt av något av mina positiva inlägg när just denne håller på att ge upp. Jag brukar säga att vi växeldrar.

Ja, nu blir det mest ostrukturerat svammel, men...

Jag vill i alla fall få fram att min motivation faktiskt har börjat växa till sig. (Tack mina kvinnliga häxvänner/-kollegor/-tanter... Nä, det sistnämnda alternstivet stämmer ju inte alls.)

I alla fall, den lilla motivation som nu finns vårdar jag ömt. Omhuldar den med hela mitt hjärta. Skyddar den mot faror som ligger och lurar i tankarna. Vet ännu inte hur mycket växtkraft den får den här gången, men...

... som vanligt använder jag en av mina favoritfraser:

Ta alltid ut glädje/lycka i förskott. Det värsta som kan hända är att du varit glad/lycklig i onödan.

Är inte helt säker, men baserat på ovan nämnda ord, vågar jag mig på att ännu en gång använda de hos mig snudd på uttjatade orden:

Jag tror tammef-n I'm back!

Ha det bäst alla fina och tappra kämpar. Vi är bra, allesammans. Sådeså.

Kram från en glad och jäkligt postivspeedad Vinäger

Tidigare i våras träffade jag en ny kompis under IRL-träffen alkoholhjälpen arrangerade.
Det är så spännande med nya kompisar när man är vuxen. Det är då rakt inte som när man var lite knatte och rätt fram och bara "Tja! Vill du leka?"
Jag har inte så många kompisar jag umgås med, kanske 2-3 stycken. Alla vet om att jag är nykter alkoholist och alla är stöttande - SÅ skönt och jag är oerhört tacksam för att de orkat med mig, och fortfarande finns kvar!

Men, ingen förstår riktigt. Inte på riktigt riktigt.
Inte hur det blev. Inte hur det varit, inte hur det är. De vet om att jag kämpar, ibland mer, ibland jättelite, ibland när det behövs, ibland lagom. Men de vet inte hur det är att kämpa mot alkis-allergi.
Men det vet hon!
Till henne behöver jag aldrig klä orden i någon slags förskönande version av att vara nykter alkis. Jag märker att jag blir helt avslappnad när vi snackat om det, det är som att jag bara blåser ur det jag tänker på, och fyller på med ny energi liksom.
Typ lite terapi på nått underligt sätt.

Jag känner att jag helt klart vill omge mig med fler av henne, så en shoutout till Cairy-appen som gör att man kan prata direkt till varandra utan att skriva i ett forum, om man vill bilda ett kontaktnät.
Mig hittar du under samma nick som här på alkoholhjälpen.
Du vill ha en nykter polare och hitta på nyktra saker i Stockholm!

/Dee

... att du är tillbaka. För mig förblir du dock Mirabelle, hoppas att det är ok.

Skrev nyss i en annan tråd att jag tror på att vi orkar lite mer om vi klarar av att använda humorn. I så fall kommer du långt... ?

Saknar ibland våra "gamla" konversationer/välbehövliga skitsnack med Mary, Odette (?) och emellanåt några till. Kommer ihåg våra sanslösa diskussioner kring att någon var cocaholic och jag var grönkålist, som lät som någon musiker... ? Ja, herregud, kul att vi orkade ett tag iaf.

Lite ostrukterat det här, ville mest skicka en hälsning. Du är grym. Och inspirerande.

Kramar

Blir så glad över att läsa om att du kom ur din tankefälla. Det är ju annars dessa som brukar fälla oss. Men du stod rak i ryggen och boxade tillbaka det dåliga alternativet. Du valde ett bättre liv.

Håller med om att du är en inspirationskälla. ? Tack!

Kram

Vad dina ord värmer VissenRos. De får mig att tro på att det är värt mödan.
Att du också haft det så här och att det blev bättre. Det blir kanske bättre för mig med då! :)

Idag kände jag mig starkare i cyklingen. Så du har förmodligen rätt.

Du har naturligtvis rätt i att ge kroppen det den behöver. Det är svårt tycker jag. Min vardag tillåter inte att jag sover 2 tim mitt på dagen, går hem från jobbet efter 4 tim, tränar 5 gånger i veckan (eller varje dag) eller går ut och träffar vänner några gånger i veckan och ekonomin tål inte de behandlingar (massage, kiropraktik mm) som min kropp gillar och mår bra av.
Det är svårt att kompromissa. Särskilt för "allt eller inget" personen här.

Jag vill inte gnälla men ändå gör jag det. För det är svårt och jag är öite rädd för att låtsas motsatsen efter att bränt ut mig just genom att "fake it until you make it".

Bara att tugga i sig och göra det bästa möjliga av situationen som den är och jobba -lagom- på att få till en förändring.

Hoppas ni hade en trevlig midsommar! Min var helt ok. Visst fanns det sug, omgiven av adrickare men det gick bra.

Kram på er så länge

Snart semesteeeeer! Ska bli så himla skönt ❤️
Det blir 4 veckor med absolut inget planerat. Det blir fantastiskt tror jag. Ska bli så behövligt att vila och njuta av nuet bara.

Har denna veckan kvar på jobbet, som för övrigt går riktigt bra ändå. Vilket glädjer mig.
Känner mig ganska trött överlag, misstänker att jag har fått bieffekter av p-pillrena. Men antar att de är övergående.
Midsommar var lugnt och skönt.

Inte mycket nytt på taket.
Känns som att jag lever ett helt vanligt svenssonliv tbh. ?‍♀️? som det kan bli.

Fridens ?

Ni är så viktiga för mig och min nykterhet, att veta att ni finns och att det är en enorm kraft vi har alla som kämpar. Vi är en energi och tillsammans kan vi vinna detta krig, sen vilka ord vi sätter på kraften är oviktig.

Det närmar sig 4 månader och är fortfarande bara i början av resan denna gången har jag hjälp av terapeuten, er och min grupp av kloka människor som jag kan diskutera med. Har inte kommit långt i 12stegsprogrammet men insett att det kommer vara till stor hjälp under resan, självrannsakan är nyttigt, insikten att jag har sjukdomen och det kan jag inte göra något åt. Men jag kan göra så jag får ett riktigt bra liv ändå och bli en bra människa med allt vad det innebär.

Så jag väljer idag att vara nykter vad som än händer// styrka och mod till er, kram Strulan ❤️❤️❤️❤️❤️

blir så mäkta imponerad av dig!!! Har följt hela din resa men var tvungen att skrolla tillbaka och läsa dina första inlägg. Säger bara: WOW

En riktigt inspirationskälla! Jag försöker lyssna på podds när jag är uta och går och lyssnade igår till någon "Kulenstjärna" eller nåt sånt.

Följer dig...ska du vet :-)

Njut av dagen och nuet , kram Strulan ?❤️?

med dina fina provsvar och så grymt att du stannade upp och tänkte så rätt när hjärnan försökte lura dig, shi fick den? Du är så grym och jag är glad att jag kan följa din resa, den ger mig förhoppning, energi ovh motivation. Just nu hade jag önskat vara ledig så jag kan lägga mycket mer tid att läsa här samt böcker och lyssna på poddar kring alkoholen. Det ger mig väldigt mycket känner jag. I morgon eller kanske redan ikväll kommer förmodligen mitt sug på det där där kalla goda vinglaset komma men jag känner mig riktigt taggad och fokuserad på att vinna den matchen. Det känns som jag kommit ett steg på min väg. jag kommer be min hjärna tänka förbi det där härliga första glaset och ist försöka känna känslan när glasen är uppe i tre och jag fortfarande önskar mer.

Jag önskar dig en riktigt fin tisdag, det ska jag ha☀️ //Liten tjej

Här sitter jag och bara duger :) Alldeles spiknykter fortfarande. Smuttar på en Ginger beer som bränner skönt i halsen. Gläds åt att ha sovit djupt flera nätter utan att ens ta till Melatonin. Och att ha ork till något annat än jobb. Om det är positiva effekter av alkoholstoppet eller den nya horisonten som hägrar vet jag inte. Säkert är det en kombo. Någon ny horisont hade det inte blivit utan alkoholstopp. Något alkoholstopp hade det inte heller blivit utan ny horisont. Vad kom först, hönan eller ägget? Vem vet, och vem fasen bryr sig... Omelett är gott. Grillad kyckling är gott. Livet är gott. Just här och nu. Kram och godnatt forumvänner <3

Gratulerar till fina prover. Nu fick du svart på vitt att du mår prima av att vara nykter :) Riktigt suveränt att du identifierade ditt tankeproblem och höll dig på rätt köl!

Så tänker man direkt ja, nu kan jag unna mig för jag är så duktig så!!
Gör inte det, fyra månader är ju grymt. Du måste ju frisknat till i ordentligt i hjärnan efter en sån lån tid och fått nya vanor och allt vad det är för positiva effekter man får efter en sån lång härlig nykter tid!
Satsa i stället på ett halvår ?

Ditt sug har bara legat och vilat och väntat på ett tillfälle som detta! Nu är du inte längre på din vakt. Du fick positiva besked från läkaren. Jippi! Det kanske du borde fira... Den mentala besatthet utav A gör att du inte längre tänker klart. Vi har fått en fysisk allergi som inte märks så länge vi håller oss nyktra. Men så fort din kropp får kontakt med A igen så kommer du reagera onormalt, dvs inte som en vanlig normaldrickare. Allergin kommer göra sig påmind, igen och igen och igen... Glöm inte det. ?

Fick provsvaren från företagsläkaren och de var så bra. Vad gör en missbrukare då, jo i ca 30 min planerar jag hur jag kan dricka. Har inte gjort det säger jag redan nu.
Men hur är våra hjärnor skapta, det är snart 4 månader sen jag drack, jag har aldrig mått bättre, älskar hur jag mår nu.
Vad är det då som gör att min första tanke är att nu kan jag dricka igen?
Jag blir så arg på hjärnan men glad att jag har kraften, modet och viljan att åka hem och stanna där.
Så uttrycket jag har inte alkoholproblem utan ett tankeproblem känns väldigt sant just nu. För tanken är en enorm kraft, men min tanke slåss emot en människa som vill ha tillbaka sitt liv. Kram Strulan som väljer att vara nykter idag med???

Även jag sänder häxkraften din väg, finaste Vinäger. Blåser försiktigt på motivationens lilla glöd och hoppas få se lågorna spraka till liv! Kram

Dag 55 i verkligheten.
I dag är jag stolt över mig själv. Jag har haft den första nyktra midsommaren på många år.
Det är verkligen så enkelt som att strunta i det första glaset. Men denna sommar var jag i sällskap av de som är helnyktra själva. Så jag blev aldrig frestad heller.
I morgon åkar jag över dan till eckerö med tjejgänget. Då kommer säkert frestelsen och suget komma. I dag är jag helt säker på att jag kommer att klara av detta . Tänker att jag symboliskt ska begrava suget efter ruset till havs i morgon. Tjejerna vet dessutom att jag håller mig i verkligheten och varför så jag slipper tjat och trugande.

Fantastiskt bra gjort av dig att gå därifrån. Det blir bättre precis som ironwill skrev. Själv fegade jag ur och umgicks med min nykterist kompis som också var ensam denna midsommar. Vi åt god mat och tog sedan en biltur runt hållnäskusten och såg på havet i solnedgång.
Styrkekram till dig och så fortsättet vi kämpa.

Finns något som heter häxkraft oss kvinnor imellan, så min kraft till dig genom min tanke ❤️?❤️? kram Strulan