Senaste kommentarerna i forumet

Det är olika från person till person. För mig är A-fri öl, även 0,5, mer ett substitut än en trigger. Är du osäker gör du som du tänkt, väntar.

Ha en fin dag. ☀️ Kram

Senaste åren tycker jag dock att föräldrar tagit det lite lugnare vad gäller A. Det har inte varit ett påfyllande nonstop. Hoppas verkligen att det inte har varit en slump just där jag befunnit mig. Tänker att kampanjer som en vit jul och liknande ändå kanske har öppnat ögonen på en del. Det pratas åtminstone om att barn inte gillar påverkade föräldrar på ett helt annat sätt än tidigare. Små steg framåt.

Ha en skön sommar, fina du. Tack för att du finns här. ?

Kram

Kloka ord som vanligt. Du behövs här. ?

Ha en alldeles underbar dag i solen! ☀️

Kram

Ja låt oss vräka ned guldkalven i avgrunden??
Är en sådan morgon när jag tänker mycket, lider med de som faller och gläds när de reser sig igen.
Är så jäkla rädd för återfallet, att det är min räddning många gånger. Tror jag skulle släppa taget och hamna i avgrunden med guldkalven?

Nykterhet är svårt socialt inte i grupp, men i mindre sällskap blir det påtagligt. Ni vet så som vi tjejer gör, träffas dricker vin och tjattrar. Man blir lite utanför och de andra tycker man är en bromskloss eller så blir de påminda om sitt egna vin intag.

Är så glad att jag trivs att göra saker själv och faktiskt hittat människor jag trivs med via träningen.

Lite tankar från en stund med kaffe, sol och fågelkvitter.
Så väljer att vara nykter vad som än händer idag styrka, mod och vilja till er// kram Strulan ??❤️

Ingen fara Vinäger?Det finns fler dagar att göra bra val på..Jag tror du har helt rätt tänk egentligen..Du har förstått att din hjärna är beroende, men om vi nu kallar det din själ, nte är det.Själen vill vara den bästa versionen av dig..Vad vill hjärnan? Du förstår vad jag menar tror jag..?När jag tänker så här, så blir det så tydligt..Stor varm kram?

Ånger och bitter eftersmak..Alla ska vara glada. Vuxna som mår gott och har semester, barn som busar i solen och äter glass..Så föreställer vi oss sommaren när den är som bäst..Så upplever vi sommaren ibland. Men det finns minnen av vuxna som efter för många glas rosé, eller öl, börjar bråka. Barn som inte sover på natten, utan ligger och lyssnar..Vuxna som gått över gränser på många sätt..Enbart för att substansen alkohol solkat ner det vackra..Morgonen efter när vuxna ligger i ruelse och baksmälla..Barnen vaknar och allt verkar som vanligt, men ändå inte..Dom vuxna som igår skällde på varandra, och som nu verkar ha glömt det..Bäst att inte prata om det tänker alla..Om man inte säger något, så finns det inte...

Jag drack ingen alkoholfri öl första året som nykter! Sen tänkte jag att det borde inte trigga och för mig var det aldrig någon trigger! Vet dock en läkare som varnade min kamrat att inte ens dricka alkoholfri öl, men han dricker ju månader i streck, dygnet runt och minst två vodkaflaskor om dygnet (även om det numera bara är öl och vin). Så det är väl lite individuellt, men för de flesta är alkoholfritt inte en trigger! Handlar nog om andra psykologiska orsaker isf!

Jag va oxå en smygdrickare o jag verkligen planerade att kunna dricka. Hade koll på allas tider o drog till bolaget o köpte vin när jag blev ensam hemma. Visste på ett ungefär när jag skulle sluta så jag verkade nykter när dom kom hem. Men glömde ibland att man faktiskt luktar vin när man dricker vin o ibland kom nån hem tidigare än vanligt eller att man fick spontant fikabesök. Det höll inte för mig o det blev fler o fler dagar i veckan när jag drack o alltid hade jag ursäkter. Till slut tog jag mod till mig o besökte min lokala AA grupp o det blev min räddning har nu varit nykter i 3 veckor o får massor av stöd o tips där. Även om jag bara druckit under en kort tid så förstod jag att jag behövde hjälp o de gav mig de verktyg jag behövde för att bryta mitt mönster innan jag hamnade djupt i skiten. Jag kan verkligen rekommendera AA där upptäcker du att du är inte ensam.

Stressen kan ju sitta psykiskt också. Då spelar det ingen roll var man är. Det enda som skiftar är vad man skyller stressen på!

Tack för alla svar, och vilken dum fråga... finns alkoholfritt i vanliga affärer.. klart det gör :) Tänkte inte riktigt till där, så van att se alkoholfritt vid kassan när man köpte vinet förut så associerar väl Bolaget med alkoholfritt också.

Det finns i vanliga matvaruaffärer så man behöver inte alls gå till Systembolaget. Det vore ju ganska hemskt ifall man var tvungen att handla alkoholfritt på bolaget! Som gjort för att misslyckas!

Hej!

Tack för era kommentarer, det värmde!
Jag finns på Cairy (appen/sociala nätverket för beroendeproblematik) under samma nick om ni har den också!

Mod och styrka på er väg,
Dee

Tack för alla svar! Självklart är det individuellt. Öl har ju inte varit min preferens hemma i soffan, men när jag vid de få tillfällena dricker i grupp så är det alltid öl. Så skönt att höra, har inte nu en tanke att dricka det hemma, för då förvirrar jag nog bara mina nya vanor. Främst om det är så att man vill hänga med ut på en pub någon gång, där borde det ju finnas alkoholfritt kan man tycka eller om det blir någon hemmafest någon gång. Känns så trist att dricka cola då.

Jag älskar öl, men finns dessa i vanliga affärer eller måste man gå till systemet? Känns som att det blir allt för triggande på systemet.

Då har jag ”typ” semester då. Men ändå inte. Min plan att bryta mig fri från sånt som ger för mycket stress och press leder in på nya krokiga vägar och på något sätt har jag lyckats göra det värre. I alla fall tillfälligt.

Jag kan liksom inte släppa mina prestationskrav eller mitt kontrollbehov. Hörde en ljudbok där psykologen påstod att det inte är någon prestationsbaserad självkänsla det handlar om, utan att prestera handlar om att hålla hotsystemet i schack. Dvs genom att prestera så försöker man förhindra att dåliga saker inträffar och därmed minska oron för dem. Jag köper det. Jag oroar mig. För att bli inaktuell, obehövd, få dålig ekonomi, bli ensam, att folk ska se ner på mig, att jag egentligen bara är vad jag kan göra. Så jag gör, och gör mer.

Och jag behöver döva det. Men medicinen funkade inte. Försöker just nu byta till mindful selfcompassion lite mer strukturerat och målmedvetet. Lindrar lite. Men det är ju inte ett sexpack direkt...

Jag hoppas verkligen att min plan rörande mitt yrke går i låset nu och att min höst blir lugnare. Att jag hittar styrkan att kliva åt sidan. Att jag vågar vara ok med att bara vara lagom bra på jobbet och bara mig själv utanför. Det är inte det att jag måste ha ett viktigt jobb i privata sammanhang. Det skiter jag i. Men jag måste alltid överprestera på det jobb jag har. Täcka upp, vara tillgänglig, lösa allt, få beröm, vara duktig, vara oumbärlig, nyckelperson, ta kål på mig själv...
Varje gång jag bestämmer mig för att det får vara nog så lockas jag in i eländet igen i någon form. På nått sätt hade det kanske varit bra om supandet gått ut över jobbet. Pang, två flugor i en smäll. Fast så kan man ju inte tänka.
Men nu ska jag i alla fall försöka vara lite ledig. Nykter såklart.

Jag dricker alkoholfri öl och tycker det är mycket godare än alkoholstinn öl. Triggar inte mig, men så har jag aldrig varit någon öldrickare heller. Alkoholfritt rödvin blir jag hemskt frustrerad av, och rödvin är ju mitt favoritgift, om man säger så...

Jag är noga att dricka noll,noll.
En del varnar för att det kan trigga. Jag undvek helt första 3 månaderna och precis vågat mig på att dricka alkofritt. Funkar bra för tillfället. Om det triggar just mig vet jag inte än. :)

Först ❤️ och upp igen!

Sen som Femina skriver, varför?
Analys är nog viktigt. Du hade en ganska lång planeringsfas som ledde fram till återfallet. Fanns det nånstans du kunde ha avbrutit? Nån svag punkt i planen? Du har ju lyckats med det tidigare, hur kom det sig att du klarade det den gången?
Det går ju superbra en längre period och sen börjar du helt plötslig planera som en professionell juveltjuv. Nått som händer där precis innan? Stress, oro eller något annat?

Håller på dig! Bara du kan överlista din egen plan så är du fri!

Hjälper mig faktiskt att inte tänka på att jag inte dricker när jag umgås med folk som gör det. Men det är nog väldigt individuellt hur det funkar.
Finns både 0,5 och 0,0 så du kan välja helt alkofritt. Dock har jag inte märkt något av 0,5 (som är rätt lite) så för mig spelar det tydligen ingen roll.

Låt det inte tynga ner semestern. Nya tag. Stressen går ju ner i och med ledigheten (beroende på vad du stressas av) så då kanske det funkar bättre.

(När ska alkolås på mobilen komma?)

Så klok du är, dina ord är så värdefull kunskap och insikt om vad vi slåss emot.
Så tack för du delar detta med oss, all lycka till dig ??❤️?

Igår torsdag började min semester. Har haft hur stressigt som helst den senaste tiden. Sover väldigt dåligt när jag har för mycket runt omkring mig. Igår valde jag att dricka alkohol. Började strax efter kl 14 med bärs. Fortsatt sedan med mer bärs och till middagen blev det vin... Sedan ännu mer vin och passade på att ringa runt till alla jag känner. Jag blir ju så jädrans pigg och glad när jag dricker. Det hela slutade som vanligt med att jag somnade på toa. Varför lär man sig aldrig av sina misstag? Idag mår jag dåligt och skämms över gårdagens fyllekalas. Usch va dålig start den här semestern har fått. Hoppas jag verkligen kan ge tusan i att dricka mig redlös de kommande veckorna.
/Mrx

Alkoholfri öl, hur funkar det? Är väl ändå lite alkohol i, är detta okej att dricka eller ska jag hålla mig borta från sånt i framtiden? Jag har ingen längtan just nu men tänker i framtiden, om jag skulle vara på en tillställning, eller grilla så skulle det vara så gott. Men det kanske är triggande. Som sagt, inget jag tänker ta till nu, men för framtiden. Hur tänker ni andra?

Jag blir så ledsen, messade precis med en bekant. Denna person tycker om att dricka och bjuder ofta ut mig. Jag följer sällan med. Jag tycker inte så jättebra om denna person då hen är lite väl vulgär i sin approach, söker uppmärksamhet och, ja håller inte en viss klass (ska jag säga - vinpimplaren). Känner mig superdålig som sitter och dömmer hen och hens drickande, som alltid är värst de gångerna vi varit ute. Hen skulle bara veta.

Nu blev jag i alla fall utbjuden att gå ut i morgon och chilla på stan (och dricka). Även om jag inte är så glad i personen så blir jag så glad att bli bjuden, och det vore så kul att komma ifrån det här monotona vardagliga, fixa iordning sig. Gör ju inte så mycket kul om dagarna. Men jag är inte redo för att gå ut och inte dricka, speciellt inte när det bara är jag och en person till. Om det var fler skulle jag testa. Jag blir ofta ganska stel och tycker mest om att diskutera relevanta saker, har svårt för skitsnack och snack som inte ger någon ny infallsvinkel eller kan debatteras, så för att kunna prata om vind, vatten och solstolar har jag alltid tagit ett par glas Prosecco eller liknande. Med denna person kan man inte ha djupa samtal så då känns det även som att allt faller där, även om jag skulle gå ut och vara nykter.

Sen blev jag ju bjuden på den där festen i en annan stad som jag bestämt att jag inte ska gå på då det blir lite för jobbigt det med. De personerna där är jag mer bekväm med, men skulle behöva bo hos en av dem (personen som har festen) och vet inte om jag pallar att bo nykter i ett hus med fest och allt det där.

Samtidigt har jag lovat mig själv att jag inte ska säga nej till umgänge, att jag ska sluta hitta ursäkter, att jag ska värna om de relationer jag har och min mor (som jag inte har talat om i detta forum) är lite av min terapeut. På gott och ont. När jag pratar med henne hör jag hur besviken hon blir att jag inte tar chansen att umgås när jag får chansen. Detta då jag har pratat så länge om att jag vill få till en förändring.

I dag när jag pratade med henne om detta så sa jag rent ut något i stil med: "men jag är så jävla trött på att allt måste handla om att dricka, ALLT. Jag vill inte dricka, dricker jag så rubbas min balans. Det blir aldrig bara ett glas vin liksom". Hon förstod ju inte vad det var jag menade utan sa: "ja, men nu är det så, men du måste ju umgås ändå. Jag vet ju att du inte mår bra annars. Du kan ju bara att med en flaska vitt vin eller något, du behöver ju inte dricka dig full".

Ja, hallå... för det funkar ju! Nope!

Känner mig ledsen, och misslyckad. Jag är inte sugen på att dricka - inte ett dugg faktiskt, snarare tvärt om, men avskyr att känna såhär. Det snurrar i huvudet och jag vet vad och vem jag är nu men måste finna vita lögner för att ta mig ur situationer när jag blir konfronterad om varför jag inte vill gå ut och dricka.

Jag vet att min mor, som är den viktigaste personen i mitt liv, säger att hon är stolt över mig och älskar mig precis som jag är. Och det må vara sant till en gräns, men jag hör (eller tror mig höra) en besvikelse i hennes röst när jag väljer bort att umgås, när jag väljer bort allt som har med det normativa livet att göra. Hon säger att det inte spelar någon roll om hon inte får några barnbarn (då jag alltid sagt att jag inte vill ha barn, vilket inte stämmer - men har aldrig vågat tro att jag kan bli mamma) men jag märker ju så fort det pratas om barn så skiner hon upp som en sol. Känner mig så j-a misslyckad som dotter, jag är det enda barnet mina päron har.

Oj vilket rabblande det blev nu, och djupt gick det också. Men jag mår så dåligt när jag tror mig höra den där besvikelsen. Saken är ju den att den gör mig påmind om att det inte bara är hon som kanske är besviken utan att det är jag som är besviken på mig själv, att jag har fått det liv jag skapat i ensamheten. Hon är som min spegel - bara att hon säger det rakt ut, och hon säger bara sanningen. Har ju alltid varit ensam på ett visst sätt, men för 10 år sedan hade jag mycket vänner omkring mig, även om inte jättemånga var nära mig.

Känner mig uttorkad för att jag gråter så mycket. MEN jag är stolt att detta är dag 10 nykter och det kommer som sagt fler helger, fler (för mig nyktra) fester och utgångar, möjligheter att träffa bekanta. Det som varit har varit, jag måste bara släppa det och gå framåt mot nya mål och möjligheter.

Mirabelle G-S, visst är det hemskt med dessa ben. Ibland, men bara ibland funkar det att gå in i duschen och spruta varmt och kallt vatten på benen i ca 10 minuter, varvar kallt och varmt. Men då måste man vara så trött att man bara däckar sen, för det håller inte jättelänge. När huvudet går i 120 och man funderar på sin existens blandat med "ska jag ha en heltäckningsmatta i mitt nya sovrum!?" så får varken kropp eller knopp ro.

Känner mig faktiskt bakis i dag, är så van att min sömn funkar, mat och sovklockan måste på reparation. Är tacksam i dag att jag inte har någon familj för mitt humör när jag inte fått sova mina 8 timmar är inget kul. Något jag borde jobba med, men det känns som att någon har förminskat min hjärna så att det är ett stort hålrum där inne. Jag kan inte förklara, har ont i huvudet blandat med total hopplöshet och engagemang. Har inte förmåga till att tänka, men måste försöka hålla mig vaken hela dagen så rymen förhoppningsvis kommer tillbaka.

Är tacksam för att få äran att vara nykter i dag!

Hej du likasinnade. Jag har också varit vaken hela natten med restless legs. Det är ett jäkla aber! Har haft problemen sedan barndomen, men under senare år har det förvärrats så att de strategier jag använt hela livet inte funkar längre. Försöker att inte känna mig hopplös... Skönt att inte vara bakfull ovanpå sömnbristen iaf ?