Senaste kommentarerna i forumet

.....tröttheten?
Tycker jag gått omkring och gäspat sedan början av mars. Vill bra sova sova sova. Tött! Trött! Trött!
Tvingar mig ut på träningspass, promenad, jobbet, någon gång aktivitet med familjen eller vänner.
När kommer jag få skörda frukterna av att leva hälsosammare? Att jag tränar idogt, äter riktigt nyttigt och inte längre brukar varken alkohol eller nikotin? När ska kroppen belöna mig för min snällhet?
Är jag för girig? Har jag för stora krav? Är förändringana så små att de drunknar i de vanliga skiftningarna? De eviga cirklarna - bra dåligt, bra dåligt, bra dåligt. Blir de bra inte bättre än så här? Blir det dåliga inte bättre med tiden?

Förtvivlar idag!

För din kommentar!! Den värmde verkligen ??

Du fixar det, jag tror på dig.?
Kramar
???

Vi drar till Grekland på semester nästa vecka. Jag kommer att dricka alkohol men under kontrollerade former. Vill ha en skön vecka och ladda batterierna. Märker jag att det blir för mycket vin får jag helt skippa alkoholen. Det gäller att vara på sin vakt!

Tråkigt att höra att du blev tvungen att ta bort dina inlägg.

Tack för dina rader, blev faktiskt lite orolig.
Jaha, det var verkligen synd för alla som ännu inte läst dina trådar. Vårt tragglande och kömpande, en lång tid med K. Hört något från henne? Fint aft höra att du mår bra. Vi hörs, ta vara på dig, kram
//PP

Mina tre:
- mitt barn såklart! ❤️
-mina drastiskt förändrade alkoholvanor. "Klappar mig själv på axeln"
-alla fina, omtänksamma människor som finns runt omkring.

Mina fina vänner,

förstår att ni inte förstår... Men en person som inte vill mig väl - har listat ut att jag är jag.

I övrigt mår jag väldigt bra. Man får tydligen sålla lite i sin bekantskapskrets emellanåt bara, men där en dörr slås igen öppnas en annan.

Löv u all!

Hej vännen,

Grattis till dina dagar! Låt det bli många tusen till!

Förstår att du inte förstår... Jag skriver väl det rätt ut. En person som inte vill mig väl längre - har listat ut att jag är jag.

Men jag kikar in här ibland och tittar till er alla. I övrigt mår jag jättebra, vilket jag hoppas att du också gör. <3

Bamsekramen

Och konstigt nog hjälpte detta återfall att snabbt komma tillbaka. Det vara som att jag nu slutligen fått allt bekräftat för mig själv.
Blåmärken på kroppen, bråk och illamående.
Jag har fått det bekräftat vad jag inte vill!
Nu infinner sig lugnet i beslutet och vilka vänner och situationer jag väljer bort.
Igår styrketränade jag, lyfter tungt och känner mig tacksam och stolt!
Jag skäms inte längre! Jag är öppen och jag kan kan inte dricka alkohol inte ens ett glas.
Jag accepterar det nu.
Ha en fin fredag kram ?

Ha en fin helg, du också! Så skönt att kunna völja aktiviteter. Inte bara för alkoholens skull, utan för att du är en fri människa med egen vilja.

Fredag och 74 dagar och det rullar på i vardagen. Tar min stund här varje morgon och hämtar styrka från er och era strider.
Draken ligger och väntar på att jag skall falla, för fällorna finns där men känner att jag har lite koll på när suget skall komma.
Är jag samma människa som satt hos läkaren den där dagen, nej då hade jag gett upp ville inte vara med i den där leken längre.
Nu strider jag varje dag för att komma till ett liv jag vill leva, med små steg tar jag mig dit.
Flyr till gymmet, tar ut stress och frustrationer där innan suget kommer.
För att ligga lite före och ha en plan är viktigt för mig, har blivit som en hobby att verkligen förstå mig själv. Väljer fortfarande med omsorg vad jag vill delta i, kommer kanske alltid att göra så.
Med morgontankar från torpet önskar jag er en fin helg med styrka och mod // kram Strulan❤️

Vilket strålande tips här på ahjälpen, tacksamhetslista.
Tidig morgon och jag är tacksam över:

Mina barn förstås de hamnar såklart alltid överst.

Läget på mitt hem - längtar efter att komma ut på morgonpromenad.

Min längtan ut o efter träning. Den längtan är långtifrån självklar varje dag.

Vilka 3 saker är du tacksam över idag?

• Att jag har fått sova riktigt gott en hel natt.
• Att jag tog mig igenom gårdagen nykter och ska vara nykter idag också.
• Min hund.

??☀️

Jag har för länge sedan slutat räkna, låter en app räkna åt mig istället. (sobertime)
Ibörjan var det otroligt mycket fokus på hur många dagar jag hade bakom mig.
Första veckan. Första månaden. Första tre månaderna.
Jag har känt mig stark, har klarat av ganska många after works nu (tvingar mig själv med, för nog fan ska jag vinna tillbaka mitt gamla liv fast nykter.) Ibland går det bra. Lätt. Självklart att vistas i en krogmiljö nykter. Andra dagar rasar jag ner i nått jädra hål, det är inte djupt, men tillräckligt för att jag ska märka det.
Det har aldrig varit svårt just där och då. För mig kommer det dagen efter.
Jag känner mig låg, nedstämd, tycker det mesta är segt som tuggummi att ta sig ann. Orkeslös.
Under den allra första after worken jag var på hände något som gjorde att jag dagen efter förstod var symptomen på hur mycket inre stress jag hade av situationen.
Jag beställde mitt alkoholfria vin och skulle betala men koden till mitt kontokort var helt spårlöst borta ur huvudet på mig. Jag kunde verkligen inte minnas en enda siffra när jag stod där i kassan men tänkte att det kommer väl snart tillbaka igen, om en stund, om jag slutar stressa över vad det var för kod.
Jag satte mig med min mobil och skrev ner en massa olika sifferkombinationer men inget stämde, under tiden vi satt på stället.
Så konstigt. Jag har ju haft samma kod till kortet i över 3 års tid.
Helgen gick. Ingen kod. Tillslut fick jag ringa banken och be om hjälp. Jag fick tag på min kod, tittade på sifferkombinationen och kände verkligen inte igen koden.
All denna stress kring den allra första after worken som jag dessutom blev stengrillad på (se ovan inlägg) mynnade ut i en total blackout. Kortslutning. God natt och good bye.
Så det var kanske lite tuffare än vad jag trodde det egentligen var.
Efter den sessionen har jag haft så många toppar och dalar kring tankarna om alkohol. Det har varit så jävla jobbigt. Det har varit så jävla enkelt. Det har varit så självklart.
Det har liksom bara varit så mycket mellan ungefär dag 130-160. Extra allt. Extra Dee delux med krydda.
Men på något vis har jag alltid kommit till den enda tanke jag vet är pålitlig och det enda jag vet funkar:
- Dee, ta aldrig första glaset. Det blir inget bra då.

Igår var en sån dag där jag, Dee, va drottning av livet. Arbetsdagen flöt på, körde ett tungt benpass med kollegan efteråt, och flög hem på endorfinerna träningen gav efteråt.
Så räcker det med att jag sover crap. Och arbetsdagen inte börjar som jag regisserat den att börja. Och jag låser in mig på toan och gråter för att jag just varit med om något så tragiskt sorgligt på jobbet att det bara brister, för att det bara är fel dag. Fel tillfälle. Fel timme liksom.
Och någon trycker till mig för att jag råkat missa en sak.
Hur kunde jag missa det?
Jag som alltid dubbelkollar allt jag gör och försöker prestera mitt yttersta för att allt ska bli bra.
Och när jag sitter där och känner mig ensammast i världen och bara vill träffa en trygg punkt, ta en promenad i solen med efter jobbet, hör jag självklart av mig till min obesvarade kärlek, som lite snyggt avböjer min inbjudan till promenad. Jag vet ju redan att han inte verkar vilja träffa mig, men varför inte lite självspäkning on top of it all liksom?
(Varför dröjer jag mig kvar? Det har gått 5 månader sedan vi var något mer för varandra liksom.)
Det är då den där övermodiga svärdslukerskan Dee lägger det brillianta förslaget, efter att ha lipat på toa och gått med ångest en hel dag, om att "vi kan väl gå och ta en aw efter jobbet?".
Smart.
"Självklart kan jag ta ett glas. Ett glas vin, det skulle va så skönt att få bort den här jävla ångesten som äter upp mig inombords. Klart jag ska ha ett glas vin." Väldigt högljudda tankar idag må jag säga, men som vanligt sköljde jag ner dom med alkoholfritt bubbel.

Jag ser klart och tydligt mina triggers. Det tror jag du som orkat läst det här också ser.
1. Dålig sömn.
2. För mycket av krogmiljö är inte bra.
3. Lobotomera mig och sluta vara kär och bli besviken.

Synnerligen ett sjukt destruktivt inlägg, jag ber om ursäkt (orkar själv inte läsa nått som inte innehåller inspiration för närvarande).
Fredagens mantra blir:
- Ny dag, nya tag!!
Samt en tacksamhets-lista. Alltid ett vinnande koncept (tack för bra inlägg på startsidan från alkoholhjälpens medarbetare!)

Vilken jävla skillnad ett år kan göra... kontrasterna. Det hårda arbetet bakom. Beslutsamheten. Självkärleken. Att ge upp men sen vända skiten som ur ett jävla mirakel. Råstyrkan. Vännerna och hoppet. Facebook påminde mig om idag för ett år sedan. Jag var så ledsen då. Idag väckte MrNiceguy mig med att ge mig hans ena hemmanyckel. Kontrasterna.

Jag har jobbat hemma på förmiddagen, min chef tyckte det var en bra idé. Jag är lycklig.

Försöker spara känslan. Memorera varje litet ögonblick. ❤️

Fridens ?

Klarade jag innan mitt återfall. 16 dagar sedan dess. Idag har jag haft mkt tankar på alkohol. Tur att älsklingen är hemma annars hade det varit svårt att hålla sig. Jag vill ju vara nykter så jag förstår inte mina tankar. Känner mig som en slav under spriten. Blä.

Kram

Jag hinner inte med. Tiden flyger fram. Jätte jättefort går allt.

Idag var jag på ett till kundmöte, det gick bra. Men jag behöver slipa mig. Vissa saker har jag ju lixom aldrig gjort. Men det fixar jag säkert. Det är ganska läskigt att vara på provanställning. Tänk om jag inte klarar det lixom. Jag tror jag kommer fixa det men tanken finns där i bakhuvudet ändå.

MrNiceguy sa igår att han älskar mig. Stora ord. Viktiga. Jag älskar honom oxå. Det är så sjukt.
Jag är i en monogam relation(och vill det), det trodde jag faktiskt aldrig skulle hända igen.
Jag är kär i honom och han älskar mig ?

Kan räkna på en hand hur många nätter vi varit ifrån varandra sedan denna där första dejten.
Livet är så himla lustigt ibland.
Tack ödet ❤️

Fridens ?

Vanan är livsfarlig, kan man bryta den har man nog vunnit mycket. Själv har jag ätit så mycket Lglutamin sista året att jag till och med tror det hjälp mot det fysiska beroendet. Hinner aldrig få fysisk abstinens, och när jag håller uppe är det inga problem fysiskt förutom trötthet. Men det mentala, de där rutinerna. Jag kan gå ner på stan för att handla mat och komma hem med 6 flaskor vin utan att ens ha tänkt på att de kommit med hem. Kan öppna en flaska för att varva ner kl 17 utan att ens reflektera om jag var sugen, vanan sitter så stenhårt att det har blivit det normala trots att jag inte ens vill dricka. Det har blivit lika normalt att det ska dricka på kvällen som att man ska äta. Faktist helt sjukt hur man fastnar i en rutin, en rutin som inte ens är bra. Förlåt att jag kidnappar din tråd lite, men kännde igen mig så mycket när du skrev om vanan.

Grymt bra jobbat av dig iallafall, jag är en av sina superfans!

Så bra kämpat v dig, fortsatt imponerad av dig och dina tankar. Det låter som du verkligen är på en bra väg. Känner så igen mig i flyktbeteendet. Antar att själva roten är just det, att hitta tryggheten att inte behöva fly eller byta känslor. Men innan man en dag kanske kommer dit är väl vad som helst utom droger o alkohol helt ok ett tag. Trocadero är gott, ska leta efter det idag jag med. All lycka till önskar jag dig

Känner igen de nyvakna hormonerna? Jag testar nu Femarelle rejuvenate som jag beställt på apotea. Ett naturligt preparat som ska jämna ut hormonobalans. Känner kanske av dem redan. Den här pmsen var inte lika jävlig som föregående månader, (jag är inte lika rasande arg) så jag testar visade. Googla! :)

Vanor... är kanske ofta en flykt? Nåt man tar till för att fly en känsla/uppnå en annan känsla? Det är insiktsfullt att reflektera och skratta åt sig själv. Nu måste jag fundera på vad jag själv gör för vanor/flykt...?? Jag flyr ofta in i böcker, både fakta och romaner. In i en annan känsla. Men hellre böcker än sprit. Oavsett så blev jag påmind om att backa, ta det lugnt, inte fly/jaga en annan känsla. Vara i nuet!
Kram?

Varit bra dagar, men inser att man sätter sina vanor gillar trocadero zero och så var den slut i butiken ? Var tvungen att skratta åt mig själv, när jag på fullaste allvar tänkte köra till nästa butik.
Men inne i beroende tankar, så fick det bli en annan dricka måste ju vara att man är lite knäpp?
Är just därför jag tvingat bort glaset vid spisen och annat som kan ersätta vinet, för vanan är lika farligt som beroende för mig.
Mycket som händer med mina tankar just nu, funderar mycket hur jag skall lägga upp livet och vad jag vill med resten av det.
För på något sätt vill jag ta hand om livet och göra det på ett sätt som jag vill leva.
Styrka och mod till er// kram Strulan

Men på banan igen!
Vad hände?! Ja, jag var i ett forum där alkoholen flödade fritt och i mängder under 24 timmar. Oklokt att jag deltog, nu vet jag bättre jag är sårbar.
Jag räknar inte om mina dagar nykter. De får vara kvar, tänker minus en.
Kanske fel, kanske rätt?!
Livet är inte ett spår rakt fram de har krokar.
Kram alla?

Idag lämnade jag sista blodprovet på Previa. Kändes skönt att få ett avslut ett mål att uppnå. Nu ska jag fixa allt på egen hand. Har mina verktyg ifall att om eventuellt det kommer ett sug ett bakslag. Det ska det inte. Tyvärr har min son som är 10 år fått grav skolios och troligtvis en tuff operation. Gäller att vara stark för alla. Min träning går bra. Köpt en ny hybridcykel och cykeltränar en del. Mår ganska bra. Som lärare på högstadier det just nu tufft jobbmäsdigr med mängder av nationella prov att rätta och flera hundra betyg att sätta.

Åh, fantastiskt, precis den pepp jag behövde höra. Heja heja dig!
Vi är starkast <3 <3