Senaste kommentarerna i forumet

Men du jag vet hur du känner.. Man försöker i all oändlighet.
Din text andas hopp och/men kanske lite funderingar oxå
om att du kanske har liknande problem som jag har.. Att du skriver ärligt rätt upp och ner
har du en klar fördel av :-)
Du har tagit tag i problemet och att samla vita dagar (öppet eller i hemlighet)
är av godo.Det kan bli sensationellt bra. De gånger du dricker läggs inte på, på samma
negativa sätt då eftersom kroppen hinner reparera sig mellan varven.
Vi blir helare och friskare av vita dagar..
Om vi tar hand om kroppen kan vi stå emot andra faror på ett bättre sätt.
Immunförsvaret måste hållas på en perfekt nivå...
Det jag skriver nu är så som jag motiverar mig själv. En vit dag till
o.s.v. skadar inte. Det t.o.m. axar kroppen att tåla mer.
Tyvärr får vi en del andra gifter numera som inte fanns förr i tiden och som
måste tas hand om.
Alkohol förstör kroppens förmåga att hantera andra gifter på ett bra sätt.
Tror på dig Mrx.. Förresten: Mrx. Fanns väl på riktigt under 80 talet..Finansskojare eller något?
Du tog väl nicket från denne lirare..En riktig charmör om jag minns rätt :-)

John

John-Erik, grymt jobbat! Du har kommit långt på din resa mot ett hälsosammare liv. Vi har ju stöttat varandra tidigare här inne. Du tänkte väl försöka bli normal drickare oxå om jag inte minns fel. Jag har försökt dricka alkohol vid några tillfällen. Vissa gånger har det gått hur bra som helst. Men ibland har det blivit tok för mycket när jag provat att dricka. Jag kan helt enkelt inte lita på mig själv vad det gäller alkohol. Nu har jag bestämt mig för att inte experimentera på ett tag. Jag kommer att räkna vita dagar för jag mår jävligt bra av det.

Japp vit som snö.Tack för frågan....Påsken kom med sina
lockelser dock med fint väder och folk runt
om kring en som drack öl och vin
Inget våldsamt krångel i hjärnan dock som det annars brukar vara
vid högtider
Grattis till morfarskapet!!!!:-)

Upp med ögoninflammation. Kroppen din pålitliga jävel. Tack för att du påminner mig om att det är slutet på månaden.

Hurra! Sjukdom igen?

..... Vettefan hur jag ska göra för att inte få massa virus/inflammationer/bakterier som tar över immunförsvaret.
Nu kan jag inte öppna mitt öga.
Det är lixom inte roligt längre.
Ska försöka mig gå en lite längre promenix idag iallafall. Lugn promenad men ändå en promenad. Har gått upp i vikt på sistone, så behöver bromsa av det.
Fan jag som hade velat börja träna. Bajs immunförsvar.

Fridens ?

Stort att bli morfar. Och viktigt att vara nykter då. Kämpa på.

Vaknade pigg och utvilad i morse. Jag blev morfar till mitt första barnbarn förra veckan. En ny fas i livet. Jag vill inte bli en alkis morfar. Jag vill bli en bus och lek morfar. Nu är det jag själv som måste välja väg. Har minst 10 år kvar att jobba innan jag får pension. Jag har alltid varit hög presterand och ställt upp för mina arbetsgivare. Jag måste bli extremt mycket bättre på att säga NEJ nu kan jag ej ta på mig mera uppgifter. Jag är en problemlösare med stark drivkraft framåt. En sådan som fixar och trixar så att alla blir nöjda. Nu måste jag prioriterar min hälsa så jag blir en bra morfar. ?

Jag känner också igen mig så mycket i det ni så bra har beskrivit här.
Har ännu inte besökt något AA-möte men kommer att göra det framöver.
Kanske åtminstone att gå dit för att lyssna som du gjorde JoYo.
Finns många AA filialer och mötestider här där jag bor.
Under mina snart 53 dagar i mitt nya liv som nykter alkoholist har jag hittat stöd,hjälp & otrolig gemenskap hos Länkarna här på orten.
Dom tog emot mig på ett fantastiskt sätt när jag kom dit och mådde så jäkla dåligt efter en avgiftning.
Där finns det också en otroligt massa människor som varit och är i samma sits som många av oss befinner oss i.
Länkarna har ju lite mer öppen verksamhet. Men för mig har det varit en räddare i nöden.
Men jag har öppnat alla mina sinnen för sådan som kan hjälpa mig vidare med det "nya vita livet".
Jag är dessutom så glad att jag hittade alkoholhjälpen och forumen.
Ni är så många kämpar här som ger mig en massa styrka, kraft,peppning och glädje trots våra olika fajter vi går igenom.

Tack allihop & ha en bra söndag!?

Kram

JoYo kanske ger det en chans om ett tag, just nu känns det som jag har fullt upp med mig själv och att jag känner att jag har kontroll. Men skulle jag börja vackla, kommer jag gå dit genast för denna gången skall jag ta all hjälp jag kan få.

Susie skriv du här om du vill, är glad att jag inte kunde trolla bort detta utan faktiskt fick en chans att ta tag i mig själv. Just då ville jag dö, men idag mår jag 1000 gånger bättre och kommer göra allt för att inte hamna där igen.
Kram och styrka till er//Strulan

Hej Strulan... har läst din tråd och känner såklart igen mig..
Du verkar så medveten, jag hoppas du hittar ett sätt att möta tröttheten och stressen. Du har i allafall medvetandegjort vissa triggers!??
Gällande AA - jag testade det vid tre tillfällen i år. Gick dit bakis och med ångest första gången. Hade fått nog. Det var skönt att sitta och lyssna på andras resonemang och kamp med ”drakar” och monster. Man får med sig en hel del svar och funderingar. Jag fick för första gången där, förstå, bl.a. att det här med alkoholism mest troligen är en ”tvångstanke”, en tankessjukdom, som kroppen triggas av. Den förståelsen gav mig en ny dimension. Bara ett exempel på att AA kan vara en kunskapskälla under ens tillfrisknande. Ena AAmötet var inte det andra lik. Det första jag var på hade hög igenkänning, på historier och målgrupp. Det andra mötet gjorde mig lite avskräckt då det även besöktes av de där typiska skräckexemplen till alkoholister. Är glad att det inte var första mötet, för då hade jag inte gett det fler chanser. Så mitt förslag är att ge AA några gånger. Testa och se. Man måste inte ens prata. Vissa inslag känns märkliga, kanske lite pinsamma för förstagångsbesökare, men man får bara öppna upp sinnet. Se metoden som djupare än den ensamma kampen, dessa AA-medlemmar har gett upp och resignerat inför ”gud”, ”acceptans”, ”nuet”, ”lugnet”, eller vad man väljer att kalla denna kraft vi lever i. Jag tänker att jag ska dit någon gång igen, framöver, om jag skulle tvivla på mitt beslut om nykterhet.
Kram?

Ikväll lägger jag mig spiknykter. Det ska bli skönt att vakna imorgon bitti. John är du fortfarande vit efter ditt fall i början av året? Jag är väldigt tacksam att jag insåg att jag var inne på felväg och gjorde omstart i morse. Det är så jävla lätt att återgå till gamla ovanor. Alkoholen är en lömsk vän..
/Mrx

Känner igen mig i din berättelse. Jobbar också i vården, mkt stressigt men också trevligt. Bävar för sommaren. Jobbar också helgen. Löste också det mesta med vin, belöningen efter jobbpassen, blir så trött i huvudet efter dagen. Blev väl mkt till slut. Skrev en protest på fyllan i fel forum, detta ledde till alkotest. På måndag är jag inkallad igen med chefen. Provet kommer visa på hög konsumtion. Typiskt att det togs i bakfylla efter en extrem månad! Vägrar åtgärder! har då varit nykter i tre veckor självmant utan större problem. Ska begära nytt prov om ett par veckor, sedan vill jag släppa detta (det har varit mkt möten ang skrivelsen) och gå vidare i en nyktrare tillvaro. Det är bara pannben som gäller. Motionerar mkt mera nu också. Ursäkta att jag skriver av mig i din tråd men jag hejar på oss båda!

Inte så dumt att besvara frågan med en fråga, varför dricker du alkohol?

Mvh

Du skall vara stolt?????❤️Den där människan gillar att reta dig, ta dig en funderarare om det händer i andra situationer. Härligt att du hade en bra kväll och ännu en gång så stolt du kan vara över dig själv????Kram Strulan ❤️

Ett trick är ju det klassiska varannan vatten.. Men jag använde mig av (när det gick bra:-) att när kicken
kom så fortsatte jag inte direkt. Avstod ett tag. Just när kicken kommer så triggar det för mer och då avstår man,
är själva tricket...
Titta på film, gå ut med hunden, ha sex..
Om man vet om mekanismerna, så kan man dämpa intaget till dräglig nivå..
Hoppas att du får må bra och att du kommer på "tricket"
Mår toppen själv..:-)

John

”Vän med fienden inuti” finns publicerad på Media 365, man kan registrera sig och läsa gratis (om man inte stör sig på reklam)

av dig Dee!
Du ska verkligen känna dig stolt över gårdagen.
Jag är så imponerad av hur du hanterade läget och alla frågor.
Man kan väl verkligen ifrågasätta varför din kollega skulle blanda in er gemensamma vän.
Men det är väl tyvärr så att vissa människor blir obekväma om någon faktiskt tar ett beslut att bli nykter.
Jag hade nog tur på min första nyktra AW för några veckor sedan eftersom vi spelade bowling så dom glömde nog bort att kolla om det fanns några "torrisar".?

Jag är så glad för din skull att du kan bocka av det här också.

Ha nu en lugn & skön kväll. Det är du värd.

Många kramar??
Babar

Konstig kollega, har varit på massvis med AW och ingen har någonsin ställt de frågorna.
Starkt jobbat, hade det gällt mig blev det garanterat ett kvartssamtal med kollegan, givetvis på måndagen.

Mvh

Att vara beredd på många olika scenarion är ju alltid bra. Jag är av den typen att jag tänker att man aldrig kan förbereda sig nog i vissa avseenden.
Väl inrepeterade svar, med en vänlig känsla i orden även om det finns en underton i att det skall stanna vid mitt svar, för jag behöver inte förklara något för dig.
Ytterligare en punkt på listan av mitt gamla liv som kan checkas av nyktert. Jag kan känna mig lite tryggare och lite säkrare återigen. Beslutet är rätt. Och jag är stark.
När jag gick hem igår efter aw:n var jag så oerhört stolt över mig själv. Jag kände mig glad och faktiskt lite imponerad av mig själv, för jösses, jag tror jag fick utstå alla grejer man ens kan tänka sig att behöva förklara eller försvara om man är den enda nyktra i sällskapet.
Det var alltså som jag befarade, det var som jag redan långt innan hade läst situationen bara genom att sitta i fikarummet och lyssna med mitt analytiska lilla öra.
Första frågan kom redan när vi beställde första glaset:
- Varför köper du alkoholfritt?
- Därför att jag gör det, jag dricker inte alkohol.
Tänkte att jag eleminerat kommande grejer, eftersom jag sa det tydligt och bestämt.
Nästa grej kom efter några minuter:
- Varför dricker du inte alkohol?
- För att jag inte tycker om att känna mig påverkad.
Jag hade verkligen innerligt hoppats på att det skulle sluta där. Jag bad en tyst bön om att det skulle sluta där, men det gjorde det ju inte, för sug på denna:
- Hur länge har du varit nykter då?
- Nästan 5 månader.
- Va va det som hände senaste gången du blev full som gör att du inte vill dricka ett endaste glas?
(!!&%#+^¨*!!)
Jag har ju uppenbart tänkt helt jävla generalknas när jag så godtroget tyckte mitt förberedda svar var ypperligt bra eftersom jag trodde det skulle sätta punkt för vidare frågor. Det öppnade typ upp för massa frågor jag inte alls hade räknat med..
Vidare kom några frågor till:
- Dricker dina föräldrar alkohol?
- Ja, det gör de.
- Har de problem med alkoholen eftersom du väljer att vara nykter.
- Nej, de har inte problem med alkoholen, detta är mitt egna beslut.
Vidare så konstaterades det att personen som jag visste skulle tycka det var störande att jag inte drack och den som ställde alla dessa frågor kring min nykterhet (för det var bara en person som ställde alla dessa dumma frågor) känner en bekant till mig. Typiskt. Världen är så himla liten.. Och, ja, en gnutta ångest har jag över detta då kollegan säger "Jasså, du känner honom. Då ska jag fråga vem den där Dee egentligen är och varför hon inte dricker alkohol!"
Min bekant har typ enbart träffat mig med ett glas vin i handen, men å andra sidan spottar inte han i glaset heller. Man vet aldrig vad folk säger. Tycker. Tänker. Dömer en för.
Det enda jag vet är att jag skulle gå sönder om någon sa något nedlåtande om min kamp för att vända livet och komma på fötter igen, för min kamp är blodigaste allvaret för mig själv och kantat med så mycket stolthet, självrespekt och mod att några fula ord inte finns för min resa efter den 8/12 2018.

Gud giv mig styrka. Jag vet att det låter som att det var en AW from hell, men det var det då rakt inte, jag har bara valt att lägga fokuset på just frågan kring att jag är nykter. På det hela taget hade vi riktigt roligt och det var länge sen jag skrattade så mycket! Och jag känner mig extremt omtyckt, och jag är tacksam för att den andra kollegan inte eldade på frågestunden eller "dömde" mig för min nykterhet utan accepterade mig för mitt val.
När jag kom hem var jag helt slut, kapsejsade redan klockan 21.30 och sov så sjukt tungt oavbrutet till klockan var 8 imorse, vilket är superovanligt för mig.
Jag upplevde också ett kort sug igår som låg på på skala 3-4 av 10, väldigt obekant - något sug har jag inte haft på evigheters evighet - och det var precis när vi gick genom dörrarna från jobbet påväg till stället och jag kort ryktes med i den förväntan och längtan efter alkohol som låg i luften.
Det släppte lika fort som det kom, initialt blev jag lite förskräckt, men sen tänkte jag på att det enda jag vet om det här scenariot, det enda jag tryggt kan luta mig mot, är min nykterhet och att jag är alkoholfri. Suget lös med sin frånvaro direkt efter att den infunnit sig.

Det känns som att jag är rustad för livet efter igår, lite som när jag tog mitt dykcert i svenskt vatten, i december, 0 grader, med torrdräkt och tre lager kläder under och dräkten läckte och ansiktet frös till is 15 meter ner, 0 sikt och regulatorn som skickade syre från tuben på ryggen frös till is och jag fick göra en skarp nöduppstigning under pågående certifiering och fixade certifikatet. Jag lovar, att dyka i tropiska vatten med hajar har varit en baggis efter det.

Det är bara att bryta ihop och komma igen.
Tänkte att Einsteins klassiska citat kanske kan passa "Definitionen av galenskap är att göra samma sak igen och igen och förvänta sig andra resultat.”

Mvh

Varför funkar inte bromsen? Nu drar jag i handbromsen och kör vitt igen. Ska se till att jag får avlastning på jobbet. Har bokat ny tid hos förtagshälsovården. Vill absolut prioritera min hälsa istället för mitt jobb. ?

Hoppa av idag, så är du pigg på måndag ?
Även jag sliter, men är i dag inne på dag nr 7 som nykter. Varför är det så svårt ? Varför hamnar man där från början, när man vet vilka konsekvenser det kommer få om man blir beroende.. eller vet man det? Kanske inte.. eller så blundar man och tycker livet är bättre med lite promille i kroppen ??

Fy fan, jag har supit två kvällar i rad i mitt gamla mönster. Satt uppe till klockan 2 i natt och funderade över livet. Har för mycket på jobbet igen. Alla förväntar sig att jag ska fixa allt. Jag mår piss av alla krav. Känner att jag är på väg åt fel håll med hälsan. Är rädd för att jag börjar själv medicinerna med alkohol igen. Nu gäller det att vända utvecklingen. Jag har inget sug efter A men är rädd för att jag börjar dricka tre dagar per vecka igen. Alltså bli hög konsument för att orka prestera på jobbet.

Jag svarade så här:

Hej Rosette!
Tack för ditt engagemang det är en del av det pussel som gjort att detta funkat; Personlig pepp/rådgivning. Nästa del är gänget som slutade samtidigt. Vi fick så himla fin kontakt i vår tråd och peppade varandra den första tiden. De två faktorerna var mycket viktiga - att veta att någon faktiskt brydde sig om hur det gick för mig. Det innbar också att det fanns motivation att rapportera läget vilket förutsatte att jag fortsatte reflektera dag efter dag (ibland timme för timme eller några minuter itaget) .

Programmet med att svara på frågorna fyllde också en viss funktion. Särskilt i början. Något praktiskt ohc konkret att ägna sig åt för att komma framåt. För mig som genomgått flera personlighetsutvecklingsprogram och gått i terapi några omgångar var det inga nyheter i programmet men repetition är ju kunskapens moder :)

Den kunskap som jag haft mest nytta av är "Surfa på suget" . Att tillåta suget när det kommer och betrakta det nyfiket. Det hjälpte mig också extremt mycket mot nikotinsuget när jag oplanerat blev tvungen att sluta snusa mitt i allt.
På detta kommer det "typ planerade" bakslaget/återfallet på nyår. Det var nödvändigt för mig att uppleva den otrevliga fyllan för att grunda beslutet om att sluta med alkohol för livet. Utan det hade jag gått och undrat om jag inte kunde lära mig dricka måttligt. Men det visste jag naturligtvis inte innan jag upplevde återfallet. Och jag var inte alls medveten om att mitt val att ändå dricka på nyår skulle leda till det beslutet. Det var inget medvetet test. Jag kunde helt enkelt inte stå emot.

Nu njuter jag verkligen, lika mycket om inte ännu mer, av att dricka något gott alkoholfritt vin eller bubbel eller annat ur ett vackert glas. Precis som förr men ändå helt annorlunda. Jag saknar inte alkoholen alls. även om suget kommer ibland. Särskilt när det är svårt i livet och min ångest hängt i flera dagar i sträck. Då kan jag bli riktigt sugen för jag vet att på kort sikt skulle alkohol blåsa bort det obehagliga direkt. Men suget kan också komma helt utan förvarning - som på påsklovet då jag sett fram emot en nykter vecka på landet med mycket härliga naturupplevelser, promenader i soluppgången, kroppsarbete i trädgården som gör en så där härligt trött så man lägger sig tidigt och vaknar utvilad. Men jag gick och suktade hela veckan efter vinet som finns där. Jag måste nog göra mig av med det. Känns dumt att bara hälla ut. Jag är av den gamla slolan "inget får förfaras" så det tar verkligen emot att slänga bort något som funkar. Men jag vill inte heller ge bort alkohol till någon jag tycker om ftersom risken finns att denne ska åka dit på samma beroende som jag. Och ge bort presenter till någon jag inte gillar - nej men det är ju helt galet. Jag kontaktar inte ens folk jag inte gillar ännu mindre ger dem presenter. Och i ärlighetens namn önskar jag inte detta destruktiva alkoholhot ens för mina bittraste fiender.
Lyx-Dilemma! ;)

Tack för att du frågar och bryr dig! Det är som sagt en av de mest värdefulla bitarna i min nykterhet.

Tack, vad bra du vänder på steken och påminner mig...?

Kramar
???

Om man som människa har låtit alkoholen infiltrera för mycket av ens väsen och liv.

Om man aldrig låtit det ta så stor plats, eller har stor respekt för dess verkan.
Så blir inte heller avsaknaden av den så påtaglig.
Man rör sig i andra kretsar,tänker andra tankar osv.

Som medberoende och anhörig så förstår jag exakt vad du menar.
Men eftersom jag själv inte har törsten så ser jag inte spritoaserna på samma sätt kanske.

För mig så finns alkoholen där ibland som en ventil,men mitt liv består av så många andra aspekter och därför blir bara alkoholen en bråkdel.

Kan det vara att din alkoholhjärna fortsätter bråka med dig?