Senaste kommentarerna i forumet

Grattis till de små underverken! ?

Igår fick min tik valpar, fyra små underverk❤️ En kväll som jag inte hade velat missat, så idag är jag hemma för vård av tik och valpar? Så idag blir det promenad med pappahund och njuta av en extra ledig dag.
Skall hålla mig i stugan i skogen, så Draken kan sura bäst den vill för kommer inte närma mig byn och bolaget.
Så hoppas ni får en fin dag//Strulan

TROLLDRUVA? första natten inatt då jag börjar om igen utan a. Hjärtat hoppat lite hit o dit sen slutade det och jag har sovit ganska gott faktiskt mem ska ha lergigan i åtanke om det inte blir bättre? yes vaknade nykter ??hur går allt för dig?

Ledsen själ
Jag fick ett läkemedel som heter Lergigan. Det brukar jag ta framåt kvällen. Det är då jag blir mest sugen på att ta ett glas vin (som blir oftast till bra mkt fler än det där enda jag tänkte från början). Det läkemedlet har tagit bort det värsta suget och gör även att iaf jag sover som en stock. Det man får räkna med är att man drömmer mycket, kanske bara bra för jag tror man reder ut saker i sitt undermedvetna då.

Jag styr min tanke och tid. Jag regisserar och redigerar mitt eget liv. Inte någon annan och definitivt inte flaskan.
Grundläggande beslut, däribland nykter eller full kan jag ju definitivt styra över. Jag kan också styra över relationer, i alla fall från min egen sida av planhalvan - se till att spelet sköts snyggt och rent och att man alltid passar bollen snyggt.
Jag kan välja att lägga min fritid på saker som ger mig energi, inte på sånt som dränerar.
Däremellan kommer jobb. Det kan jag försöka styra på ett konstruktivt sätt, vilket jag gjort.
Jag har fått min drömtjänst, om än bara för en period i livet, jag sökte den en kort tid efter att jag slutade dricka, hade turen att bli utvald för en intervju och stod överst och ensam kvar när allt var klart.
Naturligtvis kändes det ju som den ultimata belöningen för att jag valt att bli nykter, men jag minns att jag aktade mig att tänka att det skulle vara någon slags morot för fortsatt nykterhet. Jag vet inte riktigt varför jag tänkte att jag borde se upp med just den tanken, men jag har varit fast besluten att göra det här för min skull, min egen skull, inte för att uppnå något annat än välbefinnande inombords + bättre hälsa.
Den här tjänsten tillträddes av mig, ett vikariat, och precis när jag skrivit kontraktet dök ytterligare en tjänst upp, denna gång permanent. Jag uppmanades att kandidera till den, vilket jag såklart gjorde.
Varje dag har jag sedan gått och känt och klämt på detta speciella yrke, jag har funderat och vänt och vridit på det för att verkligen veta om detta kunde vara något permanent för mig, vilket jag till sist kommit fram till att absolut, javisst, jag pallar trycket och jag gillar det och jag passar för det. Så visst skulle jag inte alls dröja med svaret när ansökningarna var klara och jag haft det där samtalet med chefen där hon skulle säga, så som jag regisserat henne till att säga:
- Dee, jobbet är ditt om du vill ha det!
Jag hade regisserat mig själv, tänkt så många gånger på hur jag skulle säga det och kommit fram till att jag skulle utbrista ett stort JA. Kanske skulle jag börja gråta av tacksamhet, för den här tjänsten vill jag ju verkligen ha.

- Jo, Dee, jag vill att du ska veta att tjänsten är tillsatt nu.
- Jasså! Vad roligt! (en 3-åring hade kunnat läsa exakt vilken förväntan som fanns inuti mitt huvud just by looking)
- Ja.. jo.. Tyvärr gick den till en annan som har en mer övergripande roll.
Tystnad. Helvete. Hur blev det såhär, någon måste ha gett henne fel manuskript. Hallå? Hon säger ju FEL replik.
- ... Jaha.. Vad besviken jag blir.

Som en katt som åkt ett program i torktumlaren och överlevt lämnade jag kontoret och återgick till arbetet.
Det var nog länge sen jag vart så här besviken.
Men det måste vara okej att få vara besviken. I Dee´s tidigare liv gick det inte att hantera någon form av känsla, det var inte okej att känna. Det kostade om jag skulle hantera Dee´s känslor. Fylla hette myntet.
Men nu äger jag min tanke. Min tid. Och mina känslor. Och bara jag, med en nykter hjärna, kan bestämma hur jag ska känna. Och det är okej. (Gud, jag har säkert sagt att det är okej att känna mig besviken 1000 gånger i eftermiddag till mig själv. Ett mantra liksom.)
Egentligen, om jag skulle vara rationell, om jag skulle agera på de glimtar av impulser som far genom mitt huvud, gått och sänkt en halv BiB och tänkt att mitt liv ändå är crap ikväll.
Men när jag lugnar mig från de destruktiva tankarna som ibland ilar till någonstans långt där inombords väljer jag att styra min tanke och tid och tänka att jag har kämpat för nykterheten, och jag har fått chansen att jobba på min drömposition i 1 år i alla fall och det bästa av allt - jag vågar känna känslor igen!!
Wow!

Ps. Det var nog riktigt bra att jag inte tänkte att det skulle bli eller vara en morot för fortsatt nykterhet, för den där moroten vart överkokt och äcklig. Riktigt viktigt att välja sina morötter med omsorg, sånna som varesig riskerar att bli överkokta eller bryta sönder tänderna, utan som stannar just så fina och krispiga som de var när man bestämde sig för att plocka dom.

Vilken energi ditt inlägg andas.

Önskar dig lycka till i ditt framtida liv. Du har så mycket klokskap inom dig. Förvalta den väl. ?

Kram

Hoppas att du är ok. ?

Skönt att höra det du skriver att man börjar se det "nya livet" som det normala livet. Själv är jag nu på dag 21 utan en droppe och detta livet känns inte alls som det "normala livet" för mig.
Jag är helt inne på att det kan bli så att jag måste avstå helt för att det inte ska spåra ur och bli "hela flaskan" vin om jag tar ett glas eller 2 flaskor...
Underbart att läsa detta
Kram

Du är definitivt på god väg. ?

Jag riskerar inte heller att bli ensam med alkohol och har inte gjort på länge. Dock kan jag träffa andra som dricker. Men ensam... Nej. Och vet du, det behöver vi inte heller. Inte på länge än. Det är bara vi själva som kan avgöra när vi är redo för det.

Kram

Tusen tack alla! Helt otroligt så många fina kommentarer jag fått på mitt förra lite osäkra inlägg. Kul också att höra från dig, IW.

Har sagt det förr, så mycket klokskap som detta forum besitter skulle räcka långt för att avskräcka en hel bunt med riskbrukare där ute.

-----

102 dagar i dag!

Nu gläds jag på riktigt och känner stolthet. Faran är över - i alla fall för den här gången. Hur det blir i framtiden vet ingen, men just nu njuter jag av känslan av att det gick vägen. Det känns som att jag blir starkare för varje gång jag genomgått ett eldprov, vilket många också vittnar om är fallet.

Nu vill jag skriva det jag alltid gjorde förr när jag tagit ett återfall och kommit upp på rätt sida igen:

I'm back!

Ja, så är det faktiskt. Så nära att trilla dit kommer jag förhoppningsvis aldrig mer att vara. Alltså, jag är mycket medveten om att jag måste passa mig. Mycket.

Det är en konstig och lurig känsla. Att ta ett återfall känns så otroligt avlägset, samtidigt som det aldrig är längre bort än det första glaset - eller tetran (eller terrorn) för den delen.

-----

Lite reflektioner och respons på alla fina kommentarer:

Jag hade inte tagit på mig att handla på Systembolaget. M skulle aldrig be mig, det är dessutom högst sällan numera det inträffar att vi behöver ha något därifrån. Det var helt och hållet min A-hjärna som tog (den dåliga) chansen. Hittade en anledning. Helt på egen hand. Min N-hjärna var för tillfället ur funktion. Nu är den dock aktiverad igen. Resetknappen, som santorini efterfrågade, är intryckt.

L-glutamin hjälper. Fattar inte att jag glömmer bort det så fort nykterheten flyter på ett tag. Tack MM för påminnelsen.

Jag riskerar ingenting vad gäller att ha A hemma. Ända sedan jag tog beslutet att bli nykter för ett och ett halvt år sedan har all alkohol varit inlåst. Jag vågar helt enkelt inte chansa ännu. Kanske inte på länge än. Jag har aldrig kunnat vara ensam med alkohol utan att dricka. Det sitter så djupt rotat så jag vill känna mig riktigt stabil innan jag antar den utmaningen. Förstår dock att det är jag själv som måste kunna klara av alla situationer så småningom. Men inte riktigt ännu.

Tänker på något som MM och John nämnt tidigare, nämligen att jag ju har en massa vita dagar med mig sedan tidigare. Större delen av 2018 var jag nykter. Vet dock inte hur mycket de är värda med tanke på hur allt eskalerade på slutet av året och jag snabbt drogs ned och alkoholen tog över mer än vad den någonsin gjort tidigare. Inläggen kring kraschen i november är riktigt tuffa att läsa, men en bra påminnelse om hur jag inte vill ha det, är de. Det kanske inte är så mycket att fundera över huruvida antalet nyktra dagar förra året spelar roll eller inte just nu, det viktigaste är att blicka framåt. Men ni som känner mig vet ju att jag gärna analyserar in absurdum...

-----

Vet inte vad mer jag ska skriva just nu. Om jag ens ska göra det. Har ju en tendens att dra i väg... Är fortfarande överväldigad av all respons. Ni är ju för sjutton mycket närmare vänner än mina ute i den så kallade riktiga världen. Och då är ändå många där riktigt bra... En del av er har jag ju dock haft förmånen att få möta. Tack själv, Fenix. Och ni andra.

Det är iaf lugnt nu. På riktigt. Kolugnt.

Jag har inget som helst sug.
Vet fortfarande inte vad som hände,
men tack o lov är det över.
Stabilitetsläget är påkopplat igen.

I dag är jag nykter!

Tack än en gång för att ni finns. ?

Följer åtminstone tillfälligt miss lyckads förslag på namnbyte:

Kram från Jagäger

Hopp och styrka till dig ❤️

Idag i terapin lossnade det äntligen äntligen äntligen. Jag ser och förstår vad det är som händer. Jag kan felsöka och komma fram till var det är jag måste göra annorlunda. Jag vet inte hur, men nu vet jag att det går.
DET FINNS HOPP
<3 <3 <3 <3

Höhö måste hitta motivationen att gå till arbetet. Var en trött tjej i morse, ni vet nät man inte riktigt vaknar Fasten man typ är vaken. Låg en hel timme i sängen och övervägde hur jag lättast skulle slippa att gå dit. Meeeeen nu sitter jag på tuben in iaf. Blir lite sen, men Vafan ?‍♀️ Har fortfarande komptimmar att ta ut (som jag inte får ta ut, som jag ändå tar ut ?).

Fokus denna veckan blir sömn som alltid. Hade velat komma igång med träningen som alltid. Kanske ska försöka komma ut på promenader efter jobbet. Fick seriöst träningsvärk i röven från igår. Det är orimligt ?

Annars känner jag mig fin idag. Håret låg fint redan när jag vaknade och jag vågar ha en tröja jag inte brukar ha på mig. Men den är fin och det är jag med. Så idag rockar vi den looken.

Nu påfågeltime!
Fridens ?

Sovit länge, blev så förvånad när jag insåg att jag sovit längre än till kl 5 det tillhör inte det vanliga. Brukar ju vara uppe och väcka tuppen, men vem vet mitt nya jag kanske är en sömntuta.
På den här månaden har det börjat hända saker med mig, lite nyfiken på att lära känna mitt nya jag och upptäcka nya vägar.
Känner mig ego i min nykterhet, vill må bra och döda Draken en gång för alla. Skall skynda långsamt och ta mig tid att lära känna mitt nya jag, men även den missbrukande kvinnan som bott i mig.

Ibland känner jag fast mark under fötterna, men oftast balanserar jag på en tunn tråd i denna kamp ett felsteg så faller jag.

Resan hem från jobbet är fortfarande ett krig med Draken om några snabba glas vin så fort jag kommit hem. Vanans makt är lika stor som begäret, men kämpar för en ny vana och få nya vanor som kan ta över.

Beundrar er som kan vara sociala och ha alkohol hemma, jag har rensat ut all alkohol och vägrar umgås just nu där det finns. Vågar inte lita på mig själv ännu, kommer väl en dag när jag kommer tycka det är ok igen. Men just nu är jag inriktad på krig för ett liv med lugn och värdighet, så det andra får vänta.

Tankar över en kaffekopp och styrka till era krig// Strulan

Jag är glad att sonen är stor nog att bestämma, samtidigt skulle han vilja bo hos pappan halva tiden, men det går inte nu... Tiden rullar på..Snart är det gymnasium och trolig flytt till den staden..Jag känner själv att mitt avstånd till pappan går automatiskt när sonen bor hos mig..Det känns lugnt och skönt..Nu har jag fått nytt fast jobb iland igen, som känns toppen..Kramar?

Mobilen var värst. Vilken ångest att ta upp den och kolla vem man kontaktat och hemska tanke om man ringt någon....

Vinäger, tack för ditt positiva stöd när vi sågs vid träffen på Liljeholmen. Full fart framåt igenom för dig och för mig!

Det ingår i processen att resonera. Bara du håller kursen rakt fram
och inte faller.Ge dig själv löftet varje dag att vara nykter..
När man slutar tänka på A någon dag och vid flera tidpunkter så har man nått
ett delmål. Om du tänker på hur jävligt det kan vara vid hög konsumtion
så är halva jobbet gjort. Tror att man måste tänka på konsekvenserna ganska
ofta. Man får inte glömma. Läs dina inlägg som en påminnelse.
Allt står där och nyttan av att läsa om hur man en gång mått är klokt även
om det är något provocerande. Man mår lite dåligt när man läser om sina
klantiga saker och beslut gällande A. Man blir påmind om alla dåliga beslut
som man tagit.Läser min egen tråd och ser att det har varit riktigt jobbigt periodvis.
Vill inte må så igen. Aldrig mer.. Grattis till tid vännen Vinäger...

Kram

John

Kalaset var kul!
Jag började bråka med rasister ute på krogen. Förstår Veekligen inte hur man kan vara så jävla dum i huvudet så att man inte kan tänka och blir rasist. Det gick bra.
Men någon måste säga nej. Det räcker men en människa att göra skillnad, så är det.

Sen åkte jag hem till ”grey” låg och myste hela natten och halva dagen. Jag tycker verkligen om honom. När jag får till min ekonomi ska jag ut och resa med honom, han vet inte om det själv ännu.

Sen hörde musikproducenten av sig när jag var på G hem, så drog dit och myste med honom också. Äntligen fått ligga, det var ett tag sedan. Ligga nykter, det är fina grejer det alltså ?

Nu känner jag mig ganska sleten. Påväg hem. Ska göra mig i ordning för morgondagen och outa för mitt team att jag sagt upp mig.
Sen är det snart helg igen.

Så glad att jag har mina pojkar ❤️
Glad för Mina vänner och att livet är precis exakt så som det är.

Fridens ?

Ändrade ditt nick lite?. Ta inga chanser..Ibland blir man genom beroendet som ett barn som vill bestämma själv..Har sett och hört det flera gånger..Du är duktig, du är stark?Men beroendet i hjärnan vill att vi tar risker och faller..Bra kämpat och ännu mer riskanalys och strategi..Varm Styrkekram och grattis till tid???✨

Skulle du kunna testa L-glutamin igen? Eller tar du det nu? Jag vet att du upplevde ett mycket mindre sug av det.
Visst var det så? Testa. Vet dock att du tar dig igenom detta och vet också att många upplever en stor förbättring vid
ca 6 månader. Hjärnans Alko-dörr ska vara tvärstängd. Ingen kompromiss. Den lilla fan ska bara bort. Resonera inte.

Du klarar detta - övertygad om det. Och du går stärkt ur. Lite starkare för var gång.

Varmaste kramar

MM

Kul att ses nån gång! Vi trampar på i vår vanliga trygga lunk. Skönt. Inga toppar eller dalar. Härligt med våren på gång.
Ha det gott!

Grattis tIll 100 dagar och mer! Det är väldigt bra. Du har det kämpigt nu och du gör en del riskabla saker. Du är inne i en period av svåra sug. Jag håller helt med MM, du ligger på gränsen. Du borde hitta reset-knappen och börja om. Nollställa dej. Hur vet jag inte...
Jag finner flera riskfaktorer i ditt beteende. Att du går in på systemet, att du kollar procenten, smyger in och gömmer alkoholen. Du bäddade för återfall. Bra att du är medveten om det.
Gör en kraftansträngning och håll dej borta från alkoholen. Jag tror att du snart kommer in i en lugnare fas om du inte ger efter. Inte ens i tanken, det är där allt börjar.
Vi kan inte lägga ansvaret för vår nykterhet på andra. Jag var nån gång frestad att säga åt min man att om jag nån gång säger att jag klarar av att ta ett glas så stoppa mej. Men nej, ansvaret är bara mitt. Jag är nykter för min egen skull och tar eget ansvar för det.

Du vet allt detta och du klarar av det.

Detsamma till dig.?
Det är ju liksom inget alternativ för mig längre. Jag vet att di beskrivit det så bra i din tråd. Att i det beslutet uppstod en frihet. Ha fokus på vad jag kam göra, alla möjligheter jag har, istället för att fokusera på den saken jag inte kan.
Önskar dig/er en skön söndag.☀️
Kram!

Gillar söndagar, inget bolag öppet och Draken brukar ta vilodag så det finns ett lugn i mig då. Drar ut på morgonen och njuter av lugnet, en känsla jag vill ha oftare.

En ny känsla kom igår, naturlig sömnighet det kommer jag inte ihåg när jag kände och fick en natt med läkande sömn. Har ju druckit mig till dvala för att kunna sova och orka gå upp på morgonen. Tänk så man kan lura sig själv, så många bra förklaringar jag gett mig själv för att få hälla i mig vin.
Så många gånger jag lovat mig själv när jag mått illa att aldrig mer dricka, för att sedan dagen efter börjat igen. Konstigt att inte Draken inte kan viska om de gångerna istället, men istället är det gott rödvin, paraplydrinkar och annat den mal på om.

Har inte riktigt ännu släppt mitt försvar och erkänt i huvudet att jag druckit för jag är alkoholist, men sakta går jag dit och plockar bort muren av försvar och ursäkter för ett missbruk.

Så snurriga tankar från Strulan som väljer ännu en nykterdag och hoppas ni får en fin dag