Senaste kommentarerna i forumet

Kommer som ett brev på posten. Likaså tankar och funderingar. Jag utvecklas men vad händer med min nära relation med min särbo?
Det är som om jag vill utforska allt och känner lycka över att jag kan styra över mitt liv. Han står vid sidan av och gör som han alltid gjort.
Folk överlag blir hotade av allt nytt kring mig och även över att jag upplever livet magiskt✨
Tiden får utvisa vad som blir bäst.
Kram alla?

Sannah, de 15 sakerna var ju jättebra läsning! ??

Kramar
???

Hur är läget?
Tänker på dig?
Kramar
???

Vad bra att din son är så klok!
Skönt för dig och att ni verkar ha en så bra känslokontakt med varandra. ?
Lycka till er?

Kramar
???

Du är magiskt i ditt sätt. Tro inget annat men låt inte A-djävulen locka dig.
Du har 100 NYKTRA dagar. Jag lovar att OM du fajtas lika länge till
så kommer det att lätta med tankarna. 100 dagar till. Bara 100.
Fast en dag i taget. Ett bra val till. Hela tiden.

Vet du jag finner inte 5 fel. Jag finner bara 1.
1. JAG gick in på Systembolaget.

Du har inget på ett Systembolag att göra.
Du, jag och många andra kan inte klara av det.

Inte skulle vi ta med en spelberoende vän på att kasino?
Inte skulle vi ta med en sexmissbrukare på porrklubb?

Alltså - du ligger på gränsen min vän. Ta dig bort från gränsen.
Jävligt långt bort. Din hjärna har börjat manipulera. Den lilla fan
sitter på din axel.

Knytnäven, Vinäger, KNYTNÄVEN!

KÄMPA

MM

...satt på helspänn innan slutet....
Detta färbannade vin.

Du är stark på alla sätt.
100 dagar är fantastiskt.

Jag har gjort slut med den jag älskar. Igen. Det verkar liksom vara min grej.
Jag tror jag är för trasig. Och det stämmer ju att det inte går att bli älskad om man inte älskar sig själv.
Jag lovar mig själv att försöka hantera sorgen för vad den är. Om jag någonsin ska hitta hopp igen så måste jag välja nu. Jag kan vara ledsen utan att hamna i den kaosiga ångesten. Jag behöver inte skrika ut det för att straffa mig själv eller universum. Jag mötte den mest spektakulära jag mött och jag klarade inte att behålla det. Det är för jävla sorgligt och nu måste jag stå ut med det, en sekund i taget.
Det finns en framtid där jag klarar det och jag är på väg dit.

Vad jag önskar dig lugn och ro fina du.

Kan dock inte låta bli att tänka att det kanske egentligen bara fanns en sak i din historia jag fastnar vid, nämligen punkt 1 - att du behövde gå in på systemet. Vet du varför du godkände att du skulle ta på dig det uppdraget? Var det för att du kände att du ville testa dig själv, om du skulle klara det? För då tänker jag att det kanske är onödig plåga för dig så här tidigt? Jag tänker att vi måste vara snälla mot oss själva och känna efter innan vi gör vissa saker, t ex gå in på systemet eller gå på krogen, försöka endast göra saker om det känns lätt. Därför har jag aldrig behållit alkohol hemma hos mig om det inte känts självklart om jag kunnat hantera det osv. Vi måste vara snälla mot oss själva så här i början ? Istället för att i efterhand grubbla och nöta igenom och klaga på oss själva för att vi gått för långt borde vi kanske försöka att aldrig ens gå i närheten av det som känns vanskligt?Undvika att bevisa saker för oss själva. Vi är bra ändå utan att vi går på farliga stigar och klarar det. Du är fantastisk ändå ?
I all välmening finaste Vinäger.

Dock stort grattis till dina 100 dagar, du går ändå längs rätt väg även om du ibland gått vilse har du alltid hittat tillbaka under denna tid!!

Önskar dig en fin lördag ☀️
Många kramar!

12 veckor har jag snart vart nykter i och det känns fantastiskt. Jag klarade det (vågar ta ut segern i förskott vid det här laget). Så mycket fantastiskt har hänt med mig och det känns som jag fått en ny chans i livet! Jag tar inte för givet att allt kommer fortsätta kännas så här lätt men det känns som det hänger mest på mig själv. Inga fler ursäkter! Det har vart en berg- och dalbana men nu när mycket har landat, tankar, minnen, nya upplevelser så har jag kommit ut som en starkare person med en självkänsla större än på mycket länge. Jag tar inte skit, jag vet mitt värde och vågar tacka både ja och nej. Livet är svårt som fan ibland och det känns som det är lätt att trampa snett men just nu känns det som jag har redskapen som krävs för att rätta till eventuella felsteg. Känns som jag tagit kontrollen över mitt liv igen, på bara tre månader! Nu i efterhand kan jag känna att tre nyktra månader är en perfekt längd (iallafall för mig) att ha fått perspektiv och för mycket att hända på det mentala planet. Jag känner att jag nästa vecka kommer vara redo att ta ett reflekterat och bra beslut gällande framtida förhållandet med alkohol. Jag kan väga för/nackdelar utan att känna mig dragen till alkohol längre, jag har inget sug, jag känner inget behov av att döva känslor.

Oerhört glad att jag tog steget och höll ut i den tuffa starten, för hur jag känner och mår nu är så enorm skillnad mot hur det kändes i början.

har ju drastiskt dragit ner på mitt forumhäng för att fokusera på annat. Men läser ibland för att påminna mig själv.
Tycker att din situation ändå löste sig bra i slutändan. Men det är svårt när det blir en ”låsning” och någon form av autopilot går igång. Man skärmar av det kritiska tänkandet och bara gör. Nästan som den ultimata mindfulnessen, bara i stunden.
Jag hittade en kartong öl i garaget förra helgen. De är kvar från en fest och jag har vetat om dem. Men de bara stod där och hånade mig. Jag tog upp en och tittade på den. Då kände jag starkt hur autopiloten började dra (jag kan, jag hinner, öppna den). Så jag kastade ner den i lådan och sköt undan den. Igår var jag ensam hemma och då dök den upp igen (jag kan ta ett par, ”what could possibly go wrong”,) så jag köpte godis och rusade förbi garaget.
Svårt men man måste bryta av när det börjar dra. Direkt. Inte underhålla tankarna som bara blir starkare och starkare. Men du var medveten och det låter som du ändå får det lättare att stå emot med tiden. Det kunde ju ha gått åt skogen. Lite tur också men det ska man ha ibland.
Drömde att jag drack för några nätter sedan. Tror att man behöver vara stark i omgångar. Men lättare nu än första tiden, helt klart. Kanske är våren som drar i en nu, solen som väcker begäret (och lustarna :) till liv.
Vad är det man säger, ”If you do not change direction, you may end up where you are heading.” vilket i vårt fall är något positivt!
Vi har bytt kurs och behöver nu förhoppningsvis bara göra små justeringar för att hamna där vi siktat.
(Såg att du fortfarande kallar dem ”terror” ?)

Fortsatt trevlig helg!

Tack för att du delar med oss❤️

Starkt att du lyckades! Och vilken bra man du har! Håll fast vid honom. ?

Det är märkligt hur man ibland blir nästan robotstyrd, att man agerar irrationellt.

Grattis till de 100 dagarna! Och till att du överlevde krisen. ?

Ja, det var i dag jag skulle jubla och känna en enorm stolthet och glädje.

Det är klart att det känns bra. Självklart. Men också lite tomt. Jag vill ju verkligen peppa och inspirera. Men något tar emot. Vad? Varför?

Ok, jag ska inte dra på det. Här kommer den icke rosenskimrande anledningen:

I går hände ännu en sak som gör att jag förstår att jag har de vita marginalerna på min sida. Det har blivit flera sådana gånger nu, vilket innebär att jag spelar riskfyllt. Farligt, farligt...

Jag köpte vin.

Två enliterstetror. Tog inte de med allra högst procenthalt, utan de med näst högst. Inbillade mig att det inte var lika illa då. Jo tjena... Att jag ens kom på tanken att handla var för att vi skulle ha främmande och jag inte visste om M skulle hinna köpa en flaska.

Finn fem fel.

1. JAG gick in på Systembolaget
2. Jag köpte TVÅ terror, inte en flaska, som vi skulle ha
3. Jag kollade på PROCENThalten
4. Jag SMÖG in dem i huset
5. Jag GÖMDE dem

Så, vad hände sedan?

Jo, M hade kommit ihåg att köpa en flaska. Shit, jag behövde inte avslöja mitt inköp. Yippie, eller...

Under stark hjärtklappning öppnade jag den ena som var gömd i jobbväskan - efter en hel arbetsdag var jag ju plötsligt tvungen att jobba lite extra i tio minuter - och förde den mot munnen. Utan något konsekvenstänk drack jag - fel, klunkade jag i mig - den sura drycken. Hann känna lite lite av den sköna berusningen, ni vet, den som stannar ca fem minuter innan man druckit sig förbi och börjar bli full. Jag stoppade innan jag blev påverkad, men smusslade tillbaka resterande.

Under middagen med gästerna tyckte jag att M tittade lite speciellt på mig. Antingen var det min skam och mitt dåliga samvete som gjorde att jag inbillade mig blickarna eller så hade han förstått.

Efter ett par timmar gick jag tillbaka till gömman, oklart varför. Tror uppriktigt inte att jag tänkte dricka mera, den logiska N-hjärnan hade börjat ta över. Men riktigt säker är jag inte. Det får jag heller aldrig veta. Tetran låg nämligen inte kvar. Panik! Vad i hela... Jag letade som en besatt, inte som förr för att jag behövde mera, utan för att jag började inse vad som hänt.

Efter typ fem minuters letande i alla skrymslen och vrår gick jag ut till M. Han tittade på mig och frågade rakt upp och ned: "Köpte du vinet i dag?" Jag erkände förstås och hans besvikelse var nog nästan lika stor som min.

Han berättade att han hade känt på sig att något var fel ända sedan jag kom hem. Skammen måste ha bränt genom hela mig under tiden jag bar in väskan med hemligheten. Sådant jag sällan kände under min aktiva tid som professionell smygare. Det var flera omständigheter som gjorde att han förstod och helt enkelt gick och hämtade tetran och ställde undan den. Något han aldrig tidigare gjort, då han är så långt ifrån en snokare man kan bli. Detta gjordes helt och hållet av omsorg, vilket jag är så tacksam över.

På frågan om jag köpt något mer, svarade jag nästan ivrigt ett ja, hämtade tetra nummer två och bad honom låsa in den. Lättnaden när jag slapp ta ansvar för även den andra var obeskrivlig.

Sedan pratade vi länge. Kramades och klamrade oss fast vid varandra och älskade så där intensivt och desperat som man bara gör när man klarat sig ur något som upplevts som en blivande katastrof.

-----

Varför varför varför utmanar jag A?

Jag vet inte.

Just nu vet jag bara att jag är nykter och att det kom ut något bra av gårdagen. Det är över för den här gången. Jag är stark igen.

Fel, starkare faktiskt.

Ena stunden känner jag ett jöttemisslyckande, andra ett bagatelliserande. Den där balansen. Jag tror att jag börjar hitta den. Tänkte först att jag föll i går, men det känns mer som att jag var på väg att falla. Jag tog mig upp innan jag landade på botten. Det känns bra. Riktigt bra till och med.

I dag är jag nykter.
För att jag vill.
För att jag behöver det.
För att jag mår klart bäst så.

Alternativet är inget alternativ.

100 dagar. I mot- och medgång.

Wow, jag är rätt bra ändå.

Kram på er

Nytvättade fluffiga sängkläder och en nyvaken jag. Försöker skjuta bort tankarna på att jsg ska jobba på måndag. Acceptera att det är vad det är.

Idag ska jsg iväg och fixa mina fransar och sen fira flickvännen som fyllt 32! Herregud jag fyller 30 i år. Helt galet. Vet inte hur kvällen blir eller vad vi ska göra. Lär dricka någon typ av alkohol. Kanske tar jag de där ölen som legat i kylen i en smärre evighet. Vi märker. Men der kommer bli lugnt från min sida iaf. Fortfarande inte frisk. Fortfarande inte pengar ?

Nu kaffe ❤️
Fridens ?

Nytvättade fluffiga sängkläder och en nyvaken jag. Försöker skjuta bort tankarna på att jsg ska jobba på måndag. Acceptera att det är vad det är.

Idag ska jsg iväg och fixa mina fransar och sen fira flickvännen som fyllt 32! Herregud jag fyller 30 i år. Helt galet. Vet inte hur kvällen blir eller vad vi ska göra. Lär dricka någon typ av alkohol. Kanske tar jag de där ölen som legat i kylen i en smärre evighet. Vi märker. Men der kommer bli lugnt från min sida iaf. Fortfarande inte frisk. Fortfarande inte pengar ?

Nu kaffe ❤️
Fridens ?

Du är så välkommen AL, styrka till dig ❤️

..och kommer att slå följe med dig om jag får. Blev avslöjad även jag och känner stor sorg, uppgivenhet och jävlaranamma på en och samma gång. Jag har nu lite svårt att formulera mig. Känner mig stum av skam. Läser det du skriver och känner igen mitt beteende. Tack.

En kopp och fågelkvitter startar denna morgon, fantastiskt väder och borde känna lycka. Men denna gången i nykterhet kommer inte riktigt den känslan, men är glad för det för denna gången är det allvar.

Visst känner jag mig glad och korta stunder av lycka, men inte den där helt galna känslan utan mer ett lugn och insikt om att detta måste du göra.

Hoppas jag kan skynda långsamt och bli trygg i min nykterhet, Draken lurar i bakgrunden men jag rustar för strider och till slut en slutstrid som jag skall vinna.

Väljer idag att vara nykter och önskar er en fin dag och styrka till er//Strulan

Solen tar tametusan. Sakta men sälert börjar lite färg komma tillbaka från vinterblek hy. Ååååååh det ska bli så jävla najs med sommar! ?
Jag är ett sommarbarn ut i fingerspetsarna. Det är då jag mår som bäst. Alltid gjort. Hösten vintern och våren brukar vara svåra XD.
Men denna vintern har ändå gått riktigt bra. Skönt ^^

Var ut på upptäcksfärd i förmiddags. Hittade ett spår. Tydligen ligger det ett naturreservat här, inte alls lång i från min lägenhet. Vilket är helt jäva FANTASTISKT?! Kan se mig och vovven gå massa promenader där. Kanske till och med kan ta upp löpningen igen. Om jag håller mig frisk tillräckligt länge.

Kom hem, käkade Lurre, satte mig på balkongen drack kaffe, åt en chokladboll. Vilade. Lyssnat lite på tedtalks, njutit av livet.
(Fortfarande tvärförkyld. Men inte döende. Alvedon/nässpray/halstablett/vatten/vila= fungerande jag).

Chefen påminde att jag behöver sjukintyg om jag inte kommer tillbaka på måndag. Så jag får la maka mig dit igen. Fyfan vad jag inte vill det. Inte haft ångestpåslag på hela veckan hemma. Men får det så fort jag tänker på arbetet. Korrelationen är hög. Snart slipper jag den skiten ?

Anyhow! Nu blir det tvätt och disk. Sen bad och bok och tidig säng ❤️
Tror jag brännt mig lite i ansiktet ??

Fridens?

Nu gäller det att behålla viljan och styrkan, idag är det samtal hos terapeuten och bara erkänna att jag behöver den hjälpen. Måste få lära mig att hantera stress och trötthet, eller behöver lära mig hantera livet.

Kom att tänka på HALT och att jag måste lära mig sätta foten på bromsen när de känslorna kommer. Fast min drake vill ha vin i alla möjliga och omöjliga situationer, värst är eftermiddagar på väg hem från jobbet.

Lusten av att stänga av snabbt och effektivt, sen att jag vaknar som ett ras har jag ingen tanke på då.

De sägs att jag både är klok och kunnig i mitt jobb, vore bra om jag kunde använda det även på mig själv men det funkar inte. Jag hoppas att jag en dag kan komma dit, när jag är lika klok med mig själv som jag kan vara med andra.

Så väljer att vara nykter idag och önskar er en fin dag med era val// Strulan

Grattis till en månad! Stort. ???

Att vara nykter räcker långt. Eller: att vara nykter är allt. Just i detta nu har jag tränat klart på ett utegym. I solnedgången. Bland vitsippor. 14 grader, ljumma vindar. Detta kunde jag uppleva för att jag är nykter i kväll.

Jag tänker ofta på allt jag gick miste om på den tiden jag söp. Vårarna till exempel. Dem får jag aldrig tillbaka. Det finns en sorg i det. Kanske är det därför jag blir nästan lyrisk över våren nu. Jag tvingar min fru att se på knoppar, föreläser för barna om blåsippor och berättar anekdoter för kollegor om hur morfar blev stungen av bin i maj 1982. Nykterheten gör underliga saker med min alkoholisthjärna. ??

För dina ord! Kram?

Blir rörd av situationen. Vikjen fin och klok mamma dina barn har. Så skönt att du inte behövde gå in och peka med hela handen, utan det fick bli en mogen sons eget beslut. Det blir bäst så.

Kram på dig ?

En milstolpe att säga månad istället för dagar. Snart blir det flera.

Grattis!