skrev Vinäger i Ett ärligt försök!

Jag sitter på händerna emellanåt
Jag aktiverar mig nonstop
Jag letar substitut
Jag gråter

Jag är nykter

Det är f-n inte mer, men jag är nykter

Det får räcka just nu

Jag är nykter

-----

Tack alla för fantastisk pepp. Känner mig oerhört privilegierad, även om något försöker intala mig att jag inte är värd det. Det struntar jag dock högaktninfsfullt i. Jag suger i mig alla ord, jag behöver dem så väl.

Använder då och då min mans fina ord efter att jag tagit ett ytterst pinsamt återfall i höstas:

Tillsammans är vi varandra! ?

Det gäller även vänskapen på forumet. Jag har sagt det förr, utan er vore jag inte där jag är i dag.

Gould: ett extra tack för länken.

Kram till er alla


skrev MondayMorning i Några steg senare

Jag har släppt alla tankar på att dricka. När jag gjorde det blev jag fri - de orden berörde mig. Tack. Så talande. Jag följer och läser också mycket av Sanna Ehdin.
Vilken vacker kvinna, hon är så sprakig. Och tänk att få se ut som 30 när man närmar sig 60. Ja tack!

Kram

MM


skrev Dee i Jag tar tillbaka mitt liv.

Såg att en kompis till mig ska ha vernissage i helgen. Det blir en utställning från fredag-söndag. Kul tänkte jag, klart jag ska glida förbi på vernissage, inte för att jag är särskilt konstintresserad och absolut inte för att jag förstår mig på hans konst, men mer för att visa min uppskattning och mitt deltagande för honom, samt att det är kul att se honom igen, det var ett bra tag sen sist och vi har alltid sjukt roligt ihop när vi ses.
Hör av mig via sms:

- Bubbis, va skoj med vernissage, jag såg eventet och funderar på att glida förbi i helgen, catcha upp då?!
- Verkligen! Guuu va kul om du vill komma, kom imorn så får du massor med vin och bärs också!
Jag har naturligtvis inte berättat att jag blivit nykter och känner väl inte att han ska få veta varför jag blivit nykter heller, den faktiska orsaken, iaf inte på ett sms, så jag blir en aning deppig över hans svar. Jag börjar skriva ett svar med en antydan till att jag vill vara nykter men suddar ut det för att det helt enkelt kändes fånigt och präktigt på något vis.
- Jag är hemma från jobbet, dunderförkyld, hade tänkt komma förbi lördag eller söndag i så fall. Du är väl där då också?
- Ja, visst, utställningen pågår men det kommer inte finnas någon bar där då.
- Okej, jag får se hur jag känner mig imorgon, om jag går till jobbet imorn så kommer jag på kvällen, annars ses vi nog lördag eller söndag. Jag messar!
- Yes, do it, hoppas du kommer imorn så vi kan pimpla lite vin ihop.

Jag kan inte låta bli att tänka att det på något vis är sorgligt att se en glimt av mig själv, som känns som från ett tidigare liv i ett annat universum på en avlägsen planet.
Var jag verkligen såhär?
Jag blir lite ställd to be honest. Jag är liksom inte alls med på tugget längre, det känns som att jag står i ett kalt mörkt rum i en källare, tittar på den gamla Dee´s monster som sitter där i sin bur jag låst med dubbla lås, som är lugn och har givit upp, som är tämjd och kontrollerad, bredvid buren finns en dörr som leder ut till det där gamla livet och bakom min rygg finns en trappa upp från den där källaren.
Jag tittar på monstret som rycker lite på axlarna och inte verkar vilja göra någon ansats att vilja följa med, jag själv skulle vilja träffa kompisen på vernissagen, men det enklaste är att kanske ta trappan upp, därifrån jag nyss kom ner för att fråga om han ville catcha up på vernissagen, upp till den där vardagen jag har nu, som är långt ifrån hur mitt liv en gång var, och som jag faktiskt gillar bättre på alla plan.
Jag funderar också på om jag kommer klara av att gå igenom den där dörren nykter in i denna så främmande värld där jag förut hörde hemma - kommer jag att veta hur jag ska göra och hur jag ska bete mig utan att vara full?

Jag börjar förstå folk som selektivt valt bort mig ur sina liv tidigare pga att jag drack för mycket. Har man inte samma längtan till alkohol så är det rätt jobbigt att umgås med folk som alltid ska dricka så fort man umgås. Som ser umgänget som en ursäkt för att få dricka och som egentligen kanske inte är så intresserade av att vara sociala om alkoholen inte finns med i bilden. Som har fokus på alkoholen.
Om och om igen så vill jag falla på knä av tacksamhet att mina två närmaste vänner aldrig varit sånna som jag varit och framför allt stått ut - det är dessa personer som är huvudpersonerna för mig att spela med om jag ska etablera en vardag som funkar även i festliga sammanhang - för vilka vänner väljer aktivt att inte dricka för att stötta sin nyktra vän i ett festligt sammanhang.
Om jag ser på mig själv för bara ett par månader sedan i en omvänd roll hade jag aldrig ställt upp på det för deras skull. Jag fattar inte att de är här för mig, och hur jag kunnat förtjäna dessa två fröknar i mitt liv.


skrev Studenten i Jag är klar.

Tacksamheten efter att ha överlevt ytterligare en immunförsvarkollaps. Idag ska jag våga mig utanför dörren. Hade velat åka till närmsta köpcentrum meeeen det kan vara att puscha mig på gränsen. Så lokala Ica blir bra.

Idag har jag utnyttjat min balkong, både ätit lunch och fika ute i solskenet. Så länge det inte blåser värmer solen på bra ändå.
Tror jag tog beslutet att inte röka igen. Vågar inte jinxa något. Men det var att sluta röka igår när paketet tog slut, eller tvinga ut mig.

Jag gick inte ut.

Insåg att om jag bara slutar upp med den där jävla skiten någon gång så kan jag lägga undan de där pengarna som ändå går upp i rök.

Mitt nästa mål i livet nu är att aldrig, aldrigaldrigaldriiiiiiig hamna i den ekonomiska situationen som sjuksrivningen på ett sätt försatt mig i, och som jag satt mig i. Dålig val helt enkelt. Lata val.

Så nu har jag lägenheten, jobbet Soon to come fucking ekonomisk trygghet.
Hälsan ska in någonstans där också, men antar att immunförsvaret blir starkare utan massa gifter i kroppen.

Älskar min balkong❤️
Älskar min kaffe och jag älskar min chokladboll. Tack igen ödet ?

Fridens ?


skrev bara.jag i Det blev en Torsdag!

14 dagar är det det längsta jag typ vart nykter på år o dar. Hurra för mig!

Suget är enormt, men det känns som att jag fixar det nu. Solen skiner och i morrn är det fredag. Feel good!


skrev Sannah i Äntligen fri!

Och stor inspiration till mig?
Till dig ett stort och härligt Grattis!!❤️
Jag önskar dig allt gott!


skrev Strulan65 i Avslöjad, helvete eller änligen

En månad och i morgon är det besök hos terapeuten igen, vet inte vad jag tycker om det är dubbla känslor. Har alltid tryckt bort problem och bara kört på, men måste väl lära mig ett nytt sätt.
Skall försöka göra detta med öppet sinne, men han måste väl ha skojat när han sa att jag skulle gå där ett år?

Igår var en sådan dag på jobbet att jag bara ville dränka hjärnan i vindimman, men eftersom jag tömt hemmet på alkohol fick jag nöja mig med light läsk och det funkade det med.
Det är jag väldigt glad för idag, tog hunden och gick till skogen redan kl 6 fick energi för hela dagen.

Nu till jobbet och hopp om en bra dag// Strulan


skrev Ellan i Äntligen fri!

Nu har tre år gått och nykterheten består. Kan till och med känna att tillfrisknandet har ökat ytterligare ett snäpp eller kanske ett par under detta tredje år. Året har till stor del bestått av vardag då jag numera jobbar heltid. Har fått en ny tjänst (igen) men kvar på samma arbetsplats. Försöker att inte styra o ställa utan åker med. Som resultat av detta erbjöds jag en tjänst som jag egentligen velat ha i flera år. Full fart runt mina barn men jag är högst involverad och närvarande. Kan vara mamma och en förebild för mina barn både när jag har bra dagar och mindre bra. Jag är lycklig men inte alltid på topp. Många dagar känns livet stressigt och känslan av att inte räcka till kommer över mig. Men jag är nykter. Prio ett, alltid! Meditation, möten och yoga. Min medicin.
Har en fantastisk sponsor och relationen till min man blir bara bättre. Jag känner tillit till honom och jag känner att har detsamma för mig. Jag är stolt över det arbete och fokus jag har lagt på mig själv. Tacksam över människor i min omgivning och över möjligheterna jag numera har. Ödmjuk inför beroendesjukdomen och hur skört livet är. Men jag är stolt och tycker att dem nya Ellan är än ganska skön person. Inte så hård längre... snarare mjuk, sprallig och sårbar.
I kväll blir det medalj.?
Kram
Ellan


skrev Sannah i Några steg senare

Och jag är fortfarande alkoholist. Igår var jag på systemet med en vän och det konstiga är att det lika gärna kunde varit biltema. Dvs ingen lockelse alls att köpa.
Jag har släppt alla tankar på att dricka. När jag gjorde det blev jag fri.
Jag har en sjukdom.
Kram alla?


skrev bara.jag i Det blev en Torsdag!

Det positiva är min sömn som är bra.
Att jag tänker klart och känner mig fräsch i kroppen.
Att jag bevisar för mug själv att jag klarar mig utan sprit! Att jag unte är en alkholist... bara har alkoholproblem. Även om det inte är så bara å bara...

Dock är jag så utmattad nu... såååååå mycket jobb, var såååå nära att köpa en flaska.

Men nu sitter jag här utan vin, trött o sur.
Hoppas att morgondagen visar sig från sin bösta sida och att suget släpper lite.

Mot dag 14... God natt ???


skrev Odette i Ett ärligt försök!

Hej Vinäger, det var ett tag sen så ville bara kika in och säga hej och kram. Jag har precis läst din tråd en stund och ser din kamp.. imponerande ska du veta. jag hejar på dig, på oss och på mig själv. KRAM till dig / Odette


skrev Mrx i Fyller ångest

Jag var nöjd efter min öl och kände inget sug. Innan jag tog beslutet om att ta bira fladdrade tankar i min hjärna om att kvällen skulle sluta på en pub. Det var jag faktiskt lite rädd för. Men jag fixade att klippa av efter en bira och ta tunnelbanan hem. Känner mig lite stolt över mig själv.


skrev Themistokles i Fyller ångest

Och hur är suget efter att ha druckit en öl? Jag skulle inte våga ta ett glas så där. Än. Får se hur det går efter mina tre vita månader. Starkt av dig! ?


skrev Mrx i Fyller ångest

Har varit på AW idag. Drack 1 öl och nu är jag på väg hem. Känner mig nöjd och tacksam. Tveka länge innan jag vald att ta en bira.


skrev Esmeralda2222 i Det blev en Torsdag!

13 dagar, det är ju toppen! Bra jobbat!!! Vad har varit positivt tycker du med dessa dagar av nykterhet?


skrev bara.jag i Det blev en Torsdag!

Tungt som sirap men nykter.
Suget har börjat plåga mig. Tiden innan gick lätt, nu e de trögt.

Stressen äter upp mig, tror det är boven till suget.


skrev Studenten i Jag är klar.

Totalt Tvärdeckade i måndags. Sa upp mig och drog hem direkt efter. Sen sov jag. Vaknade nu. Influensan kallas det tydligen. Herrejävla Gud alltså.

Ögonlock är fortfarande uppsvullet och jag nyser stup i kvarten, men febern börjar gå ner.

Influensan får 0 av 5 toasters.
Idag ska jag fortsätta vila, har till och med fått i mig en kaffe nu på morgonen.

Håller alla tummar och tår att de återkommande sjukdomarna försvinner med att jag byter tjänst, tror verkligen att det är min arbetssituation som fuckar upp med immunförsvaret. Jag menar jag gör ju allt rätt typ för att inte bli sjuk. Vi märker vi märker.

Fridens ?


skrev Strulan65 i Avslöjad, helvete eller änligen

Uppe och väcker tuppen, det är en skön känsla att vakna pigg utan dimma i huvudet. Sakta, sakta börjar börjar minna sinnen vakna ur vindimman och jag ser lite ljusare på allt.

Börjar att hitta mina triggers och kommer hitta flera, för Draken kräver sitt vin och vill verkligen inte ha en nynnande tant i skogen som just nu går lite rakare och stoltare.

Men nu börjar det hårda jobbet, att behålla känslan av kontroll och fortsätta framåt utan flykt in i dimman.

Så en dag till som jag väljer att vara nykter, så styrka till er och era val för dagen//Strulan


skrev miss lyckad i Äntligen på rätt väg!!

Nu bor sonen enbart hos mig.Han har diskuterat med sina äldre systrar, och jag har stöttat och sagt att han väljer själv. Sonen förstår och vill inte vara hos pappan när han väljer umgänge med a-missbrukare. Jag har inte lagt mig i utan lugnt talat om för pappan,att det är han som väljer. Huset börjar bli sunkigt, och sonen vill inte bo så. Har ju försökt diskutera beroendet med pappan många gånger. Men som många andra med beroende gör. Han lyssnar, men gör ingen förändring. Tycker sonen är stark när han gjorde valet. Sonen läste upp ett sakligt, känslosamt och bestämt sms för mig som han skickade till sin far. Det känns bra att jag har en så stark son. Och starka barn som stöttar varandra..Kram?


skrev John-Erik i Ett ärligt försök!

Du går framåt som en ångvält i din nynykterhet.. tvåla till A-nyllet
nu en gång för alla... Du har fantastiska 100 dagar.. Väldigt bra jobbat.
Vi som följt dig här på forumet vet ju hur du kämpat och kämpat..
Du har gjort en drömstart som många härinne nu är avundsjuka
på.... Du visar vägen nu för många som behöver förebilder
i sin egen kamp. Du visar att det går att fixa till livet till det bättre även
om det känns jobbigt ibland.. Du kanske bör lära dig leva med dessa situationer
och som du skriver "vara rustad för det". Inte fel alls att vara beredd varje
dag.. Dessa situationer och dagar kommer resten av ditt liv även
om det blir lättare och lättare att stå emot. Många vittnar även om att efter en viss
tid (olika för alla) slutar man tänka på det.. Även om det kanske krävs
flera nyktra dagar till dina 100 så kommer dagen när det mesta är
ett halvtaskigt minne blott..Själv har jag valt bort kompisen helt..
Känns inte så väldigt jobbigt tycker jag fast jag saknar ett gott rödvin ibland
förstås.. Några gånger har jag fått stålsätta mig. Fredagar och Lördagar
främst och nu kommer påsken som var hemsk förra året.Vill inte känna så
som jag gjorde då..

Kämpa på Vinäger, styrkekram från mig <3

John


skrev Frissan i Det blev en Torsdag!

Nej, precis bara.jag! Det är inte värt det. Alkoholens fejs är maskerat med en vacker och ljuv fasad... men bakom är den ett falskt ångestladdat äckligt monster... en ulv i fårakläder. Låt dig inte luras!
Det är inte värt det! Fortsätt kämpa!!! Heja dig!


skrev bara.jag i Det blev en Torsdag!

12dagar utan.

Idag tycker jag synd om mig själv.
Alkoholdjävulen sitter på axeln o argumenterar för hur värd jag är vin ... hur gott det är... hur avslappnande det är.

Pulsen stiger och hjärtat slår.

Otroligt jobbigt.

Tänker på hur jag mår efter. Svettas, ångest, sover illa och dagen efter blir som en påse kattskit.

Det är inte värt det.
Det är inte värt det.
Det är inte värt det.
Det är inte värt det.
Det är inte värt det.
Det är inte värt det.
Det är inte värt det.
Det är inte värt det.
Det är inte värt det.


skrev Denhärgången i Återfall

Tack Sisyfos, jag tyckte jättemycket om det klippet! Det känns begripligt att tänka på negativa spiraler som en funktion för att det ska bli förändring, det är precis sådär det känns, som en desperation för att man egentligen vill att det ska vara annorlunda. Och att prata om det som ett beroende man behöver bryta, det är så jag tänker om det också. (Vilket i sin tur blir en egen negativ spiral eftersom det då också blir någonting jag kan eller inte kan prestera).
Hur har du gjort för att lära dig stopptankar, DGB, är det genom terapi? Vad underbart om du hittat något som funkar, tog det lång tid att lära sig?
<3