Senaste kommentarerna i forumet

Vad är det som blir tokigt?
Cyberkramar till dig

Jag fattar inte.
Jag orkar inte. Jag kan ju inte existensen. Det blir ju bara värre vad jag än gör. Det är ju nåt fel här på insidan, det går ju inte.
Jag är så jävla förtvivlad.

Som det kan vara på fredagar. Mycket jobb under veckan med både upprörda, arga, passiva och glada människor.
Mitt yrke, ett yrke med enormt mycket kontakter och relationer.
Ibland dras jag med, jag vet att det är viktigt att stå grundad i sig själv.
Just nu är jag trött så trött.
Tidigare hade vinet haft sin självklara plats, idag vilar, tränar jag i stället.
När det blir för tufft lägger jag mig och sover och mediterar.
Kram alla där ute?

Is a biiiitch.
Förklarar varför jag var låg igår. Vaknade av massa ont i magen och annorlunda trötthet. Hej mens! Kul att lära känna dig igen...
Livet som kvinna alltså. Fan vad starka vi är egentligen.

Tänkte jobba hemma men insåg att Nah, vill inte. Så idag blir vilodag.
Ska komma igång med lite mer upppack av flyttlådor och i kväll ska jag träffa ett litet gäng kompisar för spelkväll. Blir bra tror jag.
Vila och vänner ❤️

Fredag du är mer än välkommen.
Fridens ?

Måste göra en plan, men inte en som är helt vansinnig utan en som går att leva efter. För innan har det även där blivit för mycket dvs knarkat jobb, träning osv för att byta ut alkoholen, har ju visserligen varit nykter tills jag tröttnat och återvänt till vinet.

Stresstrappan pratade vi om igår och de olika stegen, börjar tro att jag har en hiss istället för jag går från stress till panik utan några trappsteg.

Denna helgen blir lätt, jobbhelg och då får Draken vila, inte helt sant för brukar vara helt slut och dra i mig vin när jag kom hem för att kunna sova.
Den dörren är stängd, så hoppas att sömnen kommer ändå.

Har läst många trådar här, försöker ta in den visdom som finns här och ger hopp att läsa det vidare livet om de som kommit så långt.

Skönt att skriva här och starta dagen med kaffe och forumet, ger styrka för denna dag.
Ha en fin dag och styrka till oss i alla kamper som pågår

Att man bygger upp en stress inom sig...Ekorrhjulet snurrar snabbare o snabbare. Ju mer stressad man blir eller inne i att man måste göra vissa saker (mest jobb i mitt fall) ju mer fixerad blir man av att prestera mer inbillar sig att man inte presterar tillräckligt fast man ligger på en farligt hög stressnivå ?
Där har vinet kommit in i bilden tidigare lugna dämpa (för stunden) efter kommer stressen o ångesten tillbaka tjugo resor värre! Yoga är toppen att stanna upp o bara andas vara i nuet. Träna som besatt för att rensa hjärnan. Allt det funkar! Men varför är det så svårt att ta fem minuter nu o då o faktiskt andas få ner pulsen? Jag jobbar med samma sak känner med dig!!

Tack vinäger. Kusligt att texten känns såå bekant. Slås av hur alkoholismen får många att bete sig så lika. Det fanns väl ingen manual eller något att lära sig smusslandet och planeringen ifrån? Ändå har jag gjort nästan exakt likadant. Nu håller vi i nykterheten!

Åh, herregud, vad är klockan? 03.37 bara. Vad hände i går? Vad f-n hände? In i hjärnans minnescentrum och leta. Få se, hm... Just det, skyllde på huvudvärk för att lägga mig tidigt. Det vill säga, stänga in mig i sovrummet och halsa i mig riskfritt från gömman i garderoben. Självklart somnade jag "helt naturligt" redan vid 21-tiden. Hoppas bara att jag inte spillde så att jag lämnade några lukt- eller färgspår. Tror i alla fall inte att jag vaknade och sluddrade en massa när M kom och lade sig. Svammel jag måste bortförklara i dag.

En snabbkoll på telefonen. Tack o lov, har varken ringt, sms:at eller gjort en statusuppdatering på Facebook.

Gode värld, vad jag mår illa. Tänk om jag måste kräkas. Snälla, låt M hinna i väg före i så fall. Jäklar, nu var det nära...

Måste kolla hur mycket - eller lite - det finns kvar. Har för mig att jag öppnade även andra tetran. Nej, det kan inte vara sant, knappt hälften kvar av den. Helvete... En och en halv liter 14-procentigt vin på bara ett par timmar. Varför varför varför? Jag skulle ju bara ta ca hälften av den första. Inte undra på att magen är i uppror.

Just det, i dag är jag på kurs hela dagen. Samåkning = inget besök på Systemet. Hur f-n löser jag det? Det enda som ligger i närheten stänger 18.00. Alltså, inget fel på 3,5:or, men mängden... Det blir snudd på omöjligt att kunna komma hem senare än M och ha chansen att gömma alla.

Om jag skyller på att jag ska byta något i köpcentrat kanske kollegorna går med på att svänga förbi. Måste komma ihåg att ta med ett klädesplagg för låtsasretur. Köper jag Explorern i plastflaska får jag plats i den stora handväskan. Får bara inte glömma att byta till den innan vi åker. Starksprit är ju å ena sidan perfekt, då ruset kommer snabbt redan vid liten mängd. Å andra sidan lite för snabbt, betydligt svårare att kontrollera. Får verkligen skärpa mig i kväll...

Eftersom M alltså är hemma före mig måste jag göra mig av med de tomma tetrorna. Hinner jag förbi papperskorgen vid J-parken? Där har jag inte slängt något sedan i onsdags. Helt klart mindre risk att någon ser mig där.

Jag borde sluta dricka så här mycket, men inte just nu. När jag mår så här dåligt och är så stressad är det nog fel tillfälle. När nästa konferens jag håller i är över borde det funka att ta tag i mitt drickande. Så får det nog bli. Precis som jag tänkte för ett par månader sedan. I och för sig gick det inget vidare, men kanske den här gången...

Åh, vad är klockan nu? 04.53. Snart dags att gå upp. Planeringen för dagen börjar i alla fall bli klar. Det kommer nog att funka att inte bli avslöjad i dag med. Puh!

-----

Ja, så såg en typisk dag i mitt tidigare liv ut. I princip all vaken tid gick åt till att planera för A.

Hur kan jag ens tänka tanken på att utsätta mig för risken att ramla tillbaka dit...

Starkt jobbat. Har långt ifrån tämjt min drake. Men samma känsla av ro när systemet stängt fick jag av att börja äta antabus. Slapp bråka så mkt med draken då alternativet stängdes.
Heja dig

Samtalet var helt ok, men vet inte om företaget insett att det tar ett år en behandling. Ett år låter ju väldigt länge, vi börjar med 5 gånger så får vi väl se.
Det skall väl vara om det är avdragsgillt för dem om det kan vara möjligt.
Men som sagt känns helt ok att prata med honom, nu får jag tumla det en stund och sortera lite.
Annars är det vår här och 15 grader, Draken skriker vin, jag skriker håll käften och väntar på att bolaget stänger så slipper jag det tjatet. Är en frihet när det är stängt, då släpper en viss spänning i kroppen.

Grymt med så många dagar och du har ju många fler. Egentligen.
Mata på med skygglapparna högt över sidospåren.

Ja den förbannade alkoholen kommer finnas med hela våra liv.
Det kommer inte att försvinna
SÅ - Hej skit - alkohol - tanke!
Häng med då - men
styr inte mitt liv, Tack.

Men det kommer en dag när nykterheten är vardag.
Den är naturlig. Man bara är nykter.

Så ska vi leva nyktra eller bara existera under vårt missbruk?
Livet är kort. Just a reminder...

Puss o Kram

MM

Idag är det tid att gå till terapeuten, ångestbarrometern slår i botten. Hur sjutton hamnade jag här, vägen har varit krokig men aldrig jag trott att denna dagen skulle komma.
Är uppfostrad att inte prata om tråkiga saker eller tvätta sin byk offentligt, hela mitt jag protesterar och flykten är nära.
Hade hellre gått på glödande kol, än att göra detta.
Värst blir nog efteråt, för nu har Draken riktigt kul och kommer med de mest dumma förslag. Som skit i att gå dit, gå dit och sen går vi in i vindimman osv.
Måste ha en plan för kvällen annars fixar jag aldrig detta, har jag gjort något jobbigt så vill jag stoppa hjärnan efteråt.
Då skenar tankarna och jag har medicinerat med alkohol för att stoppa det, nu är den dörren stängd och paniken är nära.
Men usch nu är det bara att bita ihop och göra detta, även om jag känner så här.
Hoppas ni får en bra dag och ger drakar, spöken och djävulen en riktig match idag

Dee för din historia som även är lika för så många av oss som är beroende ! Att komma till insikt och själv välja att förändra sitt liv är grundstenen.

Friheten, val och tröttheten.

Efter anställningsbesked och jagandet på rätt arbetsgivare för mig så infaller ett litet ”men nu då?”. Inser att jag inte har något att se fram emot under arbetsdagarna igen. Iallafall den återstående månaden som komma skall. Lite av ett vaccum. Med mållinjen då kom oxå tröttheten och förkylningen.
Poff sa det och kroppen säger nehehehehheduuuuuuuuuu dags att vila lite nu serru studenten.

Jag måste lära mig att ha tråkigt också. Måste man verkligen ha tråkigt? Jag vet inte.

Idag blir en ganska intressant dag tho. Påväg mot ett externt frukostseminarium nu med en exkollega. Ser fram emot det. Efter det ska jag sitta med mitt nya team.
Men i mig känner jag bara ”Fuck it” jag vill inte vara där, snart ska jag ändå gå. Vill bara vara hemma och försöka komma i ordning med lägenheten.

Är nervös för måndag, då säger jag upp mig. Skräckblandad förtjusning onekligen. Har pratat med min kollektivförening angående hur jah ska göra etc. så jag är förberedd.

Snart är jag fri. Jag har medvetet valt detta. För mig till mig. Det är en jävla bedrift i sig, jag är trött men jag är lycklig. Kom ihåg att vi lever nu nu nu.

Fridens ?

Förra torsdagen slutade jag.
Har vart nykter i med och motgång.
Livet har svajat och känslorna har stormat.
Men nykter har jag varit.

Jag har motionerat varje dag, ätit ordentligt.
Tagit hjälp av forumet när det vart tungt.

Jag har hittat mig leendes flera gånger.
Jag har hört mig skratta.
Helt plödsligt har jag upplevt mig se positivt på saker som innan var nattsvart.

Jag ger inte upp!
Jag vill må bra, jag kan må bra, jag ska må bra!
Det är jag värd!!

Heja dig, Vinäger!
Bra jobbat. ✊??
Häng i nu, du har kämpat på så himla bra.
Jag är på dag 14 efter senaste, avgrundsdjupa, återfallet.
Uppskattar dina inlägg mycket.
Kram??‍♀️

Fantastiskt! Tre månader. Här är det inte ens en månad än. Och inte lär jag ju kunna komma ikapp dig heller... ?

Det var verkligen längesedan. Har tänkt på dig då och då och undrat var du tog vägen. Har för mig att du kallade mig "Söstra mi" någon gång och tänker att det stämmer bra. Våra dryckesmönster är likartade och eftersom vi är lite extra knepiga vad gäller dessa är det en trygghet att finna någon likasinnad.

Blir glad över att du hittar igenkänning och får stöd genom mina ofta ostrukturerade tankar och vimsiga resonemang. Har dock förstått att flera uppskattar att jag är ärlig, brutalt ärlig till och med - på gott och ont.

Ska läsa dina fortsatta tankar i din tråd.

Tack för hälsningen, den gjorde mig glad.

Det är helt otroligt. Inte tre dagar utan TRE hela MÅNADER. Spiknykter. Helvit. Sober.

Som jag tidigare nämnt, det har inte hänt sedan min sista graviditet för mer än tjugo år sedan.

Men, det är något som gnager inom mig igen. Den där A-rösten. Jag har provat allt. Jag ignorerar, argumenterar, blir förbannad... Inte mycket hjälper om jag ska vara ärlig.

Jag är rädd. Vettskrämd. Så inihelvete skiträdd. Skräckslagen.

Det gick ju så enkelt den första tiden. Plättlätt. Piece of cake. Sammanfattningen av känslan av hur det var de första två månaderna är härligt. Underbart. Nästan euforisk. Men nu...

Planerar inte och tänker aldrig att jag ska börja dricka igen. Men är ändå så osäker. Hela tiden. Håller jag på att tappa greppet? Släppa in demonen? Hoppas inte det. Håller jag på att bli tokig? Kanske det...

Liten och svagstark - mitt nya användbara ord. Känslorna av detta anfaller mig emellanåt. Jag tvingar mig att nyansera livet. Vara här och nu.

Ok, vad var det jag skrev nyss? Här och nu!

Vara här och nu innebär att jag för tillfället inser att jag har klarat av tre månader som nykter. Att under hela den tiden vara en som inte dricker. Det är ett krasst konstaterande.

Men det behövs mer än så. Jag försöker mig på ett litet eget beröm, ett slags firande. Positiv affirmation.

Hörni, alla fina människor. Just nu är jag så otroligt stolt över mig själv. Ännu mera då det inte varit smärtfritt. Emellanåt en riktig kamp. Jag är bra!

Stolthet är viktigt. Jag stannar där. Det är gott nog.

Kram på er

...och vad som är dåligt för en. Det tror jag iallafall. Sen behöver man pricka in det där tillfället av insikt och drivkraft för att klara av att göra den nödvändiga förändringen.
Ibland finns drivkraft men ingen insikt då avtar motovationen snabbt. Likaså när insikten kommer men energin är för låg, då blir det övermäktigt att genomföra förändring. Det krävs en viss "mognad i processen" på något sätt. Flum flum....

Vad bra att du skriver när du känner för det. Och inte för att du känner att du borde. Tack för att du berättade det. Nu slipper jag oroa mig ;)

Jag är hos mitt ex och matar katten. Jag tassar på tå som att jag gör intrång i en främmande värld och snokar, försiktigt. Det är ett och ett halvt år sedan det här var mitt.
I kylen står två halvfulla kaffemuggar rödvin. Jag ser mig själv som om det var igår, smyga in i kylen, ljudlöst öppna dörren, svepa vad som helst gammalt kvarglömt, avslaget, vinägerstinkande. Och de där kaffemuggarna. Började han ta över mina vanor när jag gick? Jag trodde han drack ur kristall.
Jag tar upp en mugg och luktar.

Lugnet. Lugnet har nått min kropp. Och med det en ny förkylning på ingång. Håller bara tummarna nu att den inte blir lika jävla hardcore som de två senaste. En enkel förkylning som jag hört andra kan få på 3dagar och sen är den borta igen. Kan man få önska en sådan istället? ?

Idag ska jag stöta mitt team halva dagen och det nya halva dagen. Ska bli ganska kul. Eller kul är fel ord, men lixom ”helt okej” sätt att spendera dagen på.
Har ju sett ljuset i tunneln nu. Mina dagar är räknade!! Och i och med att jag faktiskt kan skriva det sitter jag och ler stort på tuben. Äntligen!

Förstår ni?! Jag är på väg bort där i från! Borta från ångesthålan till tidigare lägenhet och bort från fängelsehålan till arbete. Det är tamefan ett jävla mirakel. Köpte en triaslott i går, men det var att puscha på lyckan ?

Kan man börja önska sig en storvinst på lotto nu? Då hade mitt liv änna varit komplett. ?

Fridens ?

..kunde varit jag själv som skrivit din text. Heja dig, det sägs att det blir bättre med tiden. Jag kämpar också med den där draken/djävulen. En envis jävel.

Jag måste ge mig tid att andas och slappna av och leva i nuet. Känner att min inre stress börjar bli lite för hög och det är inte bra. Det triggar min förmåga att vara högpresterande vilket inte är bra för mig. Jag måste andas, stanna upp och inte köra full fart framåt. Ta mig tid att reflektera och balansera min energi. Det gäller att se upp med energi tjuvar och andra fällor.

Usch drömmer så konstiga drömmar, är en befrielse när larmet ringer på morgonen. Måste väl bero på stress och alkoholstopp, men är helt slut på morgonen.
22 dagar och det går upp och ned, Draken skriker skit i detta och få lugnet, själen viskar du dödar mig om du dricker igen. Pågår ett krig i mitt inre, men känner mig stridslysten och denna gången måste jag vinna kriget.
Lyssnade på en bok som heter Skål, ta mig fan skriven av Torbjörn Åberg tyckte den var riktigt bra, skall lyssna på den en gång till lite senare.
Tid att sätta på ett ansikte och köra ett långpass på jobbet, skönt att vara där för då vilar Draken och tankar är på annat.
Ha en fin dag