Senaste kommentarerna i forumet

Här har du startat en forumtråd som du inte fortsatt i, rubriken lyder Error. Är det något du vill fylla på med så vi kan följa och stötta dig här eller var det kanske så att du valde att fortsätta i andra trådar du skapat där du fått svar?

Om du vill berätta gärna mer kring det du tänkte om du vill ha fler svar på detta.

Varma hälsningar,
Rosette

Alkoholhjälpen & Anhörigstödet

Och när man druckit färdigt så har man.
Jag har druckit min ranson i livet av alkohol.
Egen värdet och självrespekten tar plats.

Dagar blir till veckor och veckor blir till månader och månader till år.

Idag väljer jag hopp och glädje, vad väljer du?

Kram?

5 dagar kvar till helg. Idag är jag inte jättepepp på en ny arbetsvecka ska jag säga. 5dagar rövslick inplanerade, 5dagar med att sitta på sin vakt igen.
Denna veckan hade jag velat småstarta lite träning, mest för att jag vet att jag mår bra av det.

Jag har 4 intervjuer inbokade, funderar på att flytta ena till nästa vecka. Den på onsdag ser jag fram emot. Det ska faktiskt bli riktgt spännande, känner mig hoppfull.

Exet har pookat på mitt minne senaste dygnet. Jag vet att han hade födelsedag i helgen. De var fb tillräckligt informativ att berätta. Kanske kommer han alltid ha en liten ond plats i kroppen på mig. Det får vara så. Livet kan inte alltid vara solsken och majonnäs som en vännina till mig brukar säga.
Jag frågar mig ofta hur jag kan sakna någon som gjorde mig illa. Kanske är det för Att människor inte är onda, för att jag ser nyanser i även det mörkaste. På andra, såklart. Kanske mer och mer på mig själv också. Varför skulle andra få vara as medans jag behöver känna mig ”perfekt” för att vara älskvärd? Visst är man lite skruvad ändå ?

Hatthyllan kom på plats tillslut, med pluggar, långa skruvar och superlim. Det var inte optimalt men Hey det funkade ?

Nu musik, lite Pinterest och snart påfågeltime.... ?

Fridens ?

Du har en alldeles för bra grundplåt att slarva bort. Suveränt att nu att bygga på
med flera nyktra dagar ( att lägga till dina 80 dagar!!!.)
Du är värd det Vinäger.. Kroppen läker och psyket hänger på med viss
fördröjning kanske men det kommer också att läka.
Alkoholism är en nervrelaterad åkomma som gäckar hjärnan.
Som sagt fantastiskt bra jobbat med så många dagar
Du behöver inte skämmas ... som du skriver..
Nope... vi är bara människor som tagit del av det som bjuds
i vårt samhälle. Alkoholen finns och har funnits överallt
alltid och 10% är i fara utan att veta om det många gånger.
Det räcker att födas till livet och ärva genen
De som bär genen finns i alla samhällsskikt..
Som sagt inget att skämmas över och även om jag själv
har skämts så är det fel tycker jag..

Styrkekram

John

Men hjälp, vilka komplimanger - jag blir helt rörd! ???❤️??
Tyvärr har jag inte ett yrke där jag skriver, men jag skrev mycket innan alkoholen tog det ifrån mig, det tog ett tag efter att jag slutade dricka att hitta tillbaka till glädjen i att skriva.

Vilken dag! 100 dagar, stolt, och så ni där ute som skrivit så fina saker till mig - bästa 100 dagarsdagen ever!
☀️

Bättre att vara full av hopp än alkohol...

John, du har så rätt. Förstås. Fattar inte varför tankarna dök upp efter lång tid av frånvaro. Antar att det är något jag ska igenom. Har för mig att det är vanligt efter en viss tid. Just nu har det enda som hjälpt varit att tänka en dag i taget.

Räknade efter och tror att jag är på dag 80. Den i särklass längsta period jag har varit nykter sedan min senaste graviditet för drygt tjugo år sedan.

Kom att tänka på mitt L-glutamin för ett par timmar sedan. Fattar inte varför jag slutar med det så fort det flyter på. Tog en matsked i ett glas vatten och ta mig tusan om det inte hjälpte mot suget. Det förbannade suget, som nästan gjort mig tokig i veckan.

Fattar nu hur otroligt nära jag varit att ta ett återfall. Hur jag börjat se tankarna som mindre och mindre farliga. Precis det A-hjärnan vill. Skäms nästan när jag tänker på hur lätt det kunnat vara att gå i fällan.

Det känns som om jag kommit en insikt närmare. Jag tror det är över för den här gången. Lugnet intar sakta min kropp och övertygelsen är starkare än på länge.

Har sagt det förr, forumet är fantastiskt! Undrar hur många det räddat genom åren. Just nu räddade det - det vill säga ni - mig ur en potentiell återfallssituation.

Tack som f-n!

Kram från en liten, svag-stark, men också envis, stolt och framför allt hoppfull Vinäger

Kämpa, kämpa! Vi klarar detta tillsammans ❤️
Kramar om ?

Håll i... håll ut... Du har allt att vinna?

Styrkekramar❤️❤️❤️

100 dagar - respekt!!
Jag känner igen mig i allt du skriver. Ja faktiskt - Allt!! Från hur det känns att vara övermänniska med alkohol och märkligt nog ännu bättre utan.
Du har ett fantastiskt språk och din gestaltning är klockren. Hoppas du använder bokstäver i ditt dagliga jobb ?
Om inte så finns en ny karriär att utforska.
Du har redan inspirerat mig väldigt mycket. Så skönt också med igenkänning. Jag är inte längre ensam. Och (kanske) inte heller tokig.

Fortsätt skriv! Jag vill läsa ?

Du gör sååå rätt i att hålla i nu.. även om det är jobbigt. Alternativet förstör och förgör.
Det finns så många exempel som man kan tänka på när det är kämpigt.
Som spärr och varningklocka, larmsignal eller vad du vill.
Människor som gått under. Det hjälper mig att tänka så.
Att lära sig om effekter och affekter. Lär om kroppens dilemma i hanteringen
av alkohol. Man tänker mindre på A av att läsa på, jag lovar.
Mindre mängd är inga problem för kroppen om man ger kroppen vila mellan varven.
Klarar man inte det så finns ju bara ett alternativ..
Allt detta är ju självklart men A-hjärnan vill gärna skjuta upp nykterheten.
"Jag tar det imorgon tänket" är förrädisk. Man blir fast i en vana.
I min strategi så skiter jag i dryckerna och låter bli att tänka på dem.
De ligger i en vagn som jag släpar runt på typ.. En tung last helt klart som
man drar runt på. Gjort är gjort dock och jag kan bara göra saker bättre under
resten av mitt liv.. Spara på humankapitalet gäller nu..
Vinäger, tänk som så att drickat inte är ett alternativ oavsett känsloläge.
Var på din vakt som du ju är nu.. Du har det jobbigt men det blir bättre
med tiden det vet du.. Det blir klyschor när man peppar men det finns ju
bara samma ältande att tillgå och liknande budskap varje gång.
Det är stöd och värme man vill ge i peppinläggen.
Vi som är här på forumet har eller har haft det jobbigt på olika sätt.
Vi vet mer om hur du känner än människor som inte trillat
eller inte har besvär av A. De flesta som inte har problem kan inte
föreställa sig hur jobbigt det kan vara om man är fast och lider.
Alla som stöder dig vill ju att du ska få må bra. Livet är inte ämnat
att berusas med giftet. Tänk på hur du kände när du var ung och nykter.
Inte fan tänkte du på alkohol varje dag...Du fixar det <3
Jag mår oförskämt bra nu.. 3,9 på skala 1-5. Kör du med nykter..
Otroligt skönt och värt det till 100%

Kram

John

Skickar kramar och en önskan om att du är ok. ?

Era kommentarer betyder allt. ? Det är dock blandade känslor för tillfället. Känner mig rätt liten...

Min alkoholiserade hjärna har parkerat på maxvolym och försöker lura mig - hela tiden.

Nu är det riktigt j-a jobbigt, ska ni veta.

Jag kontrar med mitt bästa försvar:

I morgon får jag dricka - men just i dag är jag nykter.

Det har jag kommit undan med i snart en vecka. Så trots att jag känner mig svag är jag ännu så länge tillräckligt stark.

Tack gode gud för det!

Det regnar ute, jag har tänt ljus i lägenheten och från högtalarna kommer dov mjuk musik.
Jag ställde in dagens alla planer endast för att få ligga hemma med min vovve och en bok.
Jag njöt av chokladbollen och kaffet som jag köpt till mig själv. Klappade på den gråa betongkrukan i fönstret. Den är vacker, jag har valt den. Det står en ny fin vit orkidé i den. Den mår bra. Fina blomma ?

Allt jag väljer nu är för mig, till mig. Någon dag kommer jag bjuda hem folk. Dock vägrar att köpa hem saker som kanske verkar coola utåt. Mitt sovrum går i rosa, mjukt och tryggt. Jag har massor med godsedjur där.
Det är en egendomlig känsla att inte behöva anpassa sig till någon. Jag har ju bott själv tidigare också, men aldrig på mina snart 30 år har jag varit i denna situationen. Jag har flyttat säkert 15-20ggr i mitt liv. Ett tag var jag indirekt hemlös när min far kickade ut mig i min ungdom.
Så Jag njuter.
Lyssnar på fåglarnas vårsånger utanför.
Klappar på krukan, uppskattar tapeterna på väggarna. Säger hej till lägenheten när jag kommer hem. Det Kanske är knäppt att göra det, men jag tror det ger hemmet en god energi.
För allt är ju energier egentligen.

Har märkt att jag är mer medveten i nuet här. Hämtar energi. Vilar. Landar ❤️

Köpte fina lampor till balkongen igår, och fick upp gardiner. Lagade potatisgratäng i ugnen (jag har en jäkla ugn ?).

Kanske tiden i ångesthålan givit mig något gott ändå. För jag tar tillvara på allt nu, inget för givet. Att få ha ett kylskåp och en frys med mat i gör mig genuint lycklig. Så himla lyxigt. Perspektiv.

Ta ert hem inte för givet folks.
Just saying.

Shit tänk att jag har det såhär nu, hade inte ens kunnat drömma om detta för ett år sedan.
Vilket fick mig att tänka på att årsdagen för våldtäkten börjar närma sig. Och nu för ett år sedan hade jag gjort abort och nu för ett år sedan drack jag en hel del och nu för ett år sedan hade jag inte ens slagit i botten men trodde då att botten var nådd. För ett år sedan var jag fast i hans psykiska misshandel. Nu för ett år sedan var jag så förbannat lost och ledsen. Nu var jag ännu inte sjuksriven. Jag kämpade ändå på som fan. Helvete vad jag kämpade.
Ja gudars mig... vilket liv.

Tänker gå och ta en till chokladboll till kaffet och fortsätta klappa ömsamt på mina väggar.
Jag är här nu.
Jag mår bra.
Jag är trygg.
Jag har chokladbollar.
Jag är hemma ?

Fridens?

Åh vad din kommentar värmer - nu känner jag verkligen att jag kan bidra med något här i världen med dina ord!
Att jag kan göra skillnad!
Det va typ den bästa presenten till mig själv idag!!

Tack ☀️❤️????

Hundra dagar. Dit vill jag också nå! Och mer därtill. Grattis! Och tack för ett inspirerande inlägg. Nu jävlar skall jag också klara det här.

Jag firar i det tysta hela dagen. Grattis till mig själv.
100 dagar nykter. Helt otroligt.
Och vilken förändring som skett! Bara till det positiva. Det finns inte en enda negativ grej med att vara nykter, faktiskt.
Jag har hittat tillbaka till mig själv, hon som jag tycker om, fast i en ny toppad version. Det här modet, kraften och styrkan att vilja förändra situationen och verkligen ta tag i problemet gör mig faktiskt imponerad.
Va det verkligen jag som klarade av det här?

Under de här 100 dagarna har egentligen ingenting varit särskilt svårt fast ändå ett eldprov.
Jag trodde de fysiska symptomen och det mentala suget skulle vara det allra värsta, men för mig har det svåraste varit att lappa ihop mina relationer med min familj och mina nära vänner samt ifrågasätta och också finna svar på de övriga relationerna som nu inte längre tillhör mitt liv. De var ändå inte bra för mig, eftersom vi bara umgicks kring alkohol.
Som tur är har min familj och två av mina nära vänner tagit emot mig och mitt beslut med öppna armar och omslutit mig med kärlek, givit mig kraften att klara av detta och modet i form av stolthet över mig och mitt beslut.
Med detta förtroende de givit mig, följer ansvar, och det skulle vara hemskt att inte fullfölja mitt uppdrag. Att svika, både mig själv och andra.
Jag har fått omvärdera en hel del, och ibland har det känts som att jag stått utanför och tittat in i en värld som varit mig så bekant tidigare men som nu känns så främmande och ogästvänlig.

Egentligen vill jag bara skrika ut till omvärlden att jag är så stolt och glad över mig själv som firar 100 dagar idag, men jag låter det passera i det tysta, för huvudsaken är att jag vet vad jag är kapabel till att klara av och att jag kan vila i den känslan.
Och viktigast av allt är för min egen del att inte få hybris nu och tänka I did it - jag har lärt mig av min 3 månaderspassage in i nykterheten att det slår helt fel inom mig eftersom jag lätt kan bli nedstämd av tanken på detta livslånga beslut. Hela livet känns så himla övermäktigt och det är där jag behöver bromsa mig själv och bara bryta ner det till "en dag i taget"-tanken för att inte deppa ihop.
Det gäller för min egen del att hitta ett skönt flow i att blicka framåt i livet och vara här och nu.

Svincoolt. 100 dagar. Det trodde jag aldrig när jag klev in här på forumet.
Fan va bra jag är!

Instämmer med ovanstående kommentar! Hoppas allt är bra med dig?❤️

Saknar dig här ❤️

Så gårdagen var lång. Släckte lampan vid 00 och jag var såååååååå trött. Men jag lyckades med hela dagen. Delvis var intervjun med ägaren riktigt intressant. Han mötte upp mig i en företagshotellbar, sjukt Fancy och massa människor som satt och arbetade i lobbyn. Inte sett det tidigare. Han ställde frågor jag inte direkt var beredd på, som vad som gör mig arg och ledsen och besviken. Riktigt djup intervju. På något vis kom vi in på filosofiska frågor kring människans egna val eller inte egna val i livet. Om vi ens har ett val. Jag vet ärligt inte hur den intervjun gick, för jag har ingen referensram mer än att jag kände mig lite utsatt av frågorna ibland.
Är inte störtförtjust att prata om saker som gör mig ledsen med någon jag inte känner eller en potentiell arbetsgivare, där är jag mer bekväm att sitta på andra sidan och lyssna. Jag är väl inte helt van vid att folk lyssnar på mig, eftersom jag oftas leder samtalet till den andre.
Minns att när jag började gå till psykologen och hon frågade mig ”hur mår du?” Så började jag gråta, kanske för att jag var tvungen att tänka inåt. Tänka på mig inför någon annan.

Anyhow! Jag skrev till grundaren efter intervjun och tackade för tillfället och berättade att jag tyckte att den var lärorik (för det var den). Om jag inte går vidare här så har jag iaf stärkt mitt rykte och ryktet är tamefan allt man har.

Jag valde att dra mig ur den amerikanska processen igår också. Kändes inte helt rätt i magen, och jag vill att det ska kännas helt rätt. Det förtjänar jag. Vill inte hamna i en relation/arbete där det inte känns helt rätt. För jobbet är Ju ändå ett comitment likt en relation. Ge och ta. Ge och ta...

Kvällen kom och jag fick äntligen träffa mina tjejer?
Vi träffades på den italienska resturangen, god mat massa prat och skrattade så jag fick ont i kinderna. Sen gick vi vidare till baren högt uppe i molnen och tittade på folk som var uppklädda. Jag drack en mojito, den var sådär faktiskt. Alldeles för sur ? men fokuset låg mest på sällskapet, atmosfären och de lyssnade ihärdigt på senaste kontoruppdateringarna. För vi har alla arbetat tillsammans, jag är den sista att lämna det brinnande skeppet. E sa till mig i slutet av kvällen ”vi ska ta dig därifrån nu”❤️. Och jag vet att hon har rätt. De har min rygg.

Ska boka in fler tjejkvällar oftare, fan vad jag tycker om dem.

Nuuuuuuuu inte påfågeltime, utan chilla i soffan i pjamas och fluffig morgonrock med kaffe och nyhetsmorgontime?❤️
(Kanske läsa lite bok innan exmannen kommer hit med vovve time och hjälper mig att få upp hatthyllefanskapet som inte lyder mig time).

Fridens ?

Gröna blad! Vad kul att du följer och kommenterade. Det gör mig glad ❤️ Och vad kul att du tycker det är roligt, jag hoppas att det Kanskr ger någon en tankenöt eller två ibland.
Jag skriver ju direkt och ärligt ur mitt liv. Så det är defenetivt en dagbok från mig. Hoppas du får en fin helg ?

Sååå starkt av dig och att du stoppade precis i rätt stund, blir så glad för din skull?? hoppas du får en jätte fin helg och kan njuta av berusningen av att lyckas stå emot❤️ Varm kram

Oj, va jag har sovit skönt i natt. Vaknade pigg och fräsch före klockan 08.00. Idag ska vi åka och hälsa på dottern och svärsonen. De bor 2,5 timmar söder om Stockholm mitt i spenanten. Härlig känsla att kunna sätta sig bakom ratten utan att behöva blåsa i alkometern.

Vad skönt att höra Fibblan och vad vettigt du skriver om ”stocken”... Den ”tjuvar” jag från dig!
Och precis som du skriver, vi har ALLTID ett val, att välja att be om hjälp tror jag är det allra bästa ( är såå lött att bara fly undan och få ha a för sig själv en stund.. som sällan bara blir en stund ).
Är så glad för din skull att du är på stigen igen och att du har nära som stöttar dig❤️
Jag tänker lite som någon annan skrev, att du ska sätta allt fokus på dig själv ett tag, hitta vad som gör att valet blir ”tokigt” ibland... men känns att du( som jag) blir hjälpt av att peppa andra!? Kan vara fel men du är OTROLIG på att stötta och peppa och vara insiktsfull.
Jag hejar på dig och önskar dig en vit helg och mycket kärlek❤️
Varma kramar❤️?❤️

Igår en liten stund var det plötsligt bara stilla. Mina barn gömde mig i ett bollhav och jag tänkte inte på något annat än hur lyckligt lottad jag är. Idag vaknar jag lätt och nyfiken.

Du ska vara så stolt över dig själv ???
Det kallar jag Styrka!! Vilken lycka att vakna utan huvudvärk idag!!
Styrkekramar o en riktigt trevlig helg önskar jag dig!! ✨✨