Senaste kommentarerna i forumet

Godmorgon!
Den här veckan har varit tung. Jag är ur balans, tappat lite hopp om den här bostadsförsäljningen. Ny visning på måndag eftermiddag, så hela dagen idag går till att städa o plocka undan osv. Jag lägger många timmar på att EN person ska gå runt i mitt hem i 15 min (bara en anmäld). Den personen kanske bara kommer för att "titta" och inget annat dessutom, det vet man ju inte. Och ändå måste ju jobbet göras. Chansa går inte. Jag blir helt gråtfärdig av allt detta, får sluta tidigare måndag också eftersom dottern jobbar kväll o jag vågar inte chansa på att hon lämnar allt i visningsskick när hon går hemifrån vid 13. Jag ser o hör på mig själv att jag håller på att tappa energi. Men backa går inte, har inte råd att bo kvar plus att exmaken ska ha sin giftorätt.

Börjar också fundera lite på vad jag gör här på forumet. Ett forum för personer som kämpar med att sluta dricka. Som bygger på att man interagerar med varandra. Jag har noll alkohol i mitt liv, varken i tanke eller i handling. Rör mig inte i kretsar där det förekommer, och är numera helt oberörd över tex kollegors prat om viner etc. Jag deltar inte i att stötta nya härinne. Jag tror det mestadels beror på att jag har ett jobb där jag sitter i samtal och stöttar kring vardagens utmaningar 40h/ v. Jag har inte mer att ge på min fritid kring det.
Ja vad vill jag säga med detta då, jag vet inte.

Är helt enkelt trött. Det är också en del duster med dottern som sliter. Jag börjar längta efter att bo ensam. Får man känna så, att det vore skönt om dottern flyttade hemifrån...Hon är ändå 21 i år. Det är dags. Men att säga det till henne kommer jag inte göra. Inte efter allt som varit.

Ska till terapeuten nästa vecka. Känns välbehövligt!

Tio saker nedskrivna på helgens to-do-lista. Större och mindre saker, precis lagom för att hinna vila mellan varven också. En sak som jag prioriterar på helgen är att veckohandla och laga matlådor. Då slipper jag det helt under jobbveckan. Långpromenad i skogen finns alltid med på listan, idag blir det promenad vid havet i strålande solsken och imorgon blir det hundträning.

Något socialt behövs också (umgås med yngsta dottern och ex-svärisarna imorgon), och någon ”nytta” (dammsuga, diska, bemanna chatten imorgon kväll). Några måsten som skaver är bra att klämma in också. (Slutfixa dotterns räkenskaper för mars och slutfixa ett protokoll.)

En bra ”vardags”-helg i min värld 🤩

Kram 🐘

Igår drack jag alkohol i begränsad mängd. Det kanske jag inte ska skriva här inne men nu gör jag det ändå. Jag vill inte trigga någon att dricka alkohol. Jag har kämpat i över 7 års tid med att förändra mitt förhållande till alkohol. Min tråd är liksom min dagbok över hur jag hanter min alkoholkonsumtion. Jag har väldigt många alkoholfria dagar/veckor/månader i min ryggsäck. Kände inget sug men valde ändå att dricka både öl och vin igår enligt mitt gamla mönster. Med facit i hand skulle jag lika gärna kunnat avstått att dricka igår. Vaknade utan bakfylla och kände mig utvilad. Ikväll ska vi ut och käka samt gå på stand up. Jag väljer att inte dricka alkohol idag för jag tar bilen in till stan på kvällens aktiviteter. En dag i taget 😀
/Mrx

Bästa @Himmelellerhelvette ❤️ Tack för din stöttning och omtanke🙏🏻
Jo, har nog alltid varit den som hör av sig, bryr sig, tar initiativ till saker och ting. Men, när livet har varit tungt och med min dotter med sin sjukdom så tar kraften slut. Fast det händer något inom en själv också. Även om man inte har kontakt på samma vis kan man ändå visa sin omtanke när man vet att ngn har det tungt. Jag tror att det är ganska vanligt att sådant händer om inte vänskapen är på det viset att man är det närmsta vänner för varandra. Kanske lät det som om jag är ett offer eller bitter men nej jag har gått vidare nästan hela vägen.
Jag bara helt enkel saknar att någon ringer och säger hej det är inte varken större el mindre än så🙏🏻

Nu ska jag lägga mig för imorgon bär det iväg t Gbg. Disco 50+ med Clabbe💃🏾🕺🏻Igår trodde jag att det inte skulle bli något för jag var så trött och kände mig inte alls bra. Fast, vi tar det lugnt så blir det nog bra!

Kram och godnatt❤️🌷

Helt otroligt just nu i denna stund känner jag att vill ha A att jag vill bedöva huvudet. Har inte känt så på väldigt länge. Ska inte ta något men förstår mera nu att det helt plötsligt kan dyka upp. Väldigt obehagligt och antar att A vill göra sig påmind o sitter i huvudet o mina känslor. Skönt att få skriva det här, lite terapi för mig. Behövde det idag.

PS. Och idag är jag glad och stolt över att jag trots den kaosiga gårdagen kunde notera 11 i min väggkalender 🤩

@Himmelellerhelvette Jag håller med ❤️ Jag orkar inte heller umgås med bittra offerkoftor. Att alltid se glaset halvfullt istället för halvtomt är en hjälpsam strategi. Folk brukar kalla mig gräsligt positiv, och det är ett epitet som jag är stolt över. Och mina döttrar är fostrade i den andan, och vårdar arvet ömt.

Deras pappa har en tendens att gnälla, lite av en bitter gubbe har han blivit med åren, men vi är alla tre duktiga på att slå dövörat till. Jag får ibland säga till honom: ”Den dörren öppnar vi inte, nu pratar vi om något trevligare.” Nyligen fick jag höra att äldsta dottern gör precis likadant 🤣

Att hela tiden skylla på någon annan eller omständigheter är destruktivt. Att istället tänka: ”Vad kan jag göra just nu” och vara genuint tacksam för det man har i livet är så mycket mer hjälpsamt. Och jag är otroligt tacksam över vården och det sociala skyddsnät som finns i vårt land ❤️ Jag vill verkligen att vi ska vårda dessa funktioner. Det betalar jag gladeligen skatt till.

Inte lika gladeligen betalar jag skatt för att en regiondirektör ska ha 212.000 kr i månaden. 212.000! I månaden! Det hade den nu sparkade regiondirektören i Västra Götaland. Oerhört provocerande. Hade jag varit vårdanställd i den regionen hade jag kräkts på honom. Kass på jobbet var han dessutom eftersom han var ansvarig för det katastrofala försöket att införa ett nytt journalsystem som var både kasst och patientosäkert.

Kram 🐘

Jag förstår den där ensamhets känslan @Varafrisk, hör du av dig till dom? Jag hade en lång period på många år som jag inte hörde av mig och inte vännerna heller, bara sporadiskt men sedan jag mått bättre så jag har börjat höra av mig och insett att folk gärna vill träffa mig eller prata i telefon men att alla är oroliga att störa eller tänker höra av sig men glömmer för livets alla aktiviteter kommer emellan, jag tragglades länge med känslan ”varför är det alltid jag som ska höra av mig” men sedan kapitulerade jag inför den känslan och accepterade att jag är en sån som hör av mig och styr upp möten och aktiviteter och alla jag känner är sånna som hänger på men aldrig själva tar initiativ, så får det vara, inget mer kämpande, bara acceptans. Vi har olika förmågor och styrkor, min styrka är att vårda relationer.

Kanske kan det hjälpa dig också att ändra ditt sett att se på det?❤️Kram❤️

Åh så skönt att du fick släppa den oron och vad underbart att ni fick så fantastisk personal @Andrahalvlek! Och att vi bor i ett land där möjligheten för LSS boende finns är något vi glömmer vara tacksamma för ibland. Det finns så mycket vi kan välja att vara tacksamma över istället för att välja att vara bittra över det som fungerar mindre bra. Tänk om fler valde att se allt det vackra och sina möjligheter att skapa sin egen framtid, jag kan bli så ledsen när jag tänker på alla jag känner som fastnat i sina liv, som inte förstår att de kan påverka, göra annorlunda, det är inte bara på det sättet det är. Jag har mer och mer brutit band med fler och fler människor som bara ältar och lever i offerkoftor, jag har försökt hjälpa dom att se andra sätt, men det går inte säger dom. Då känner jag att det inget mer finns för mig att göra, jag får backa från relationerna. Det blir ensamt men jag tänker ändå att jag väljer bort det jag inte mår bra av och skapar mig min egen framtid där jag vill ha människor som dig i mitt liv❤️Kram

Åtta timmar senare är jag hemma igen. Pust. Det slutade med gipsad fot och kryckor. Frakturen är inte färsk, den är några veckor. Den hade läkt delvis och brutits upp igen. De gipsade för att de förstod att hon inte förstår att foten inte får belastas alls. Ortopederna ska ha ett möte imorgon och slå sina kloka huvuden ihop.

Min yngsta dotter fyller 26 år i år. Hon är lika lång som jag och lika bred, men inuti är hon som en femåring. Hon har dessutom en talstörning som gör henne svår att förstå om man inte känner henne väl. Hon har oerhört svårt att ta instruktioner och allt måste sägas med enklare ord i flera steg.

Alla vi har träffat idag på sjukhuset har bemött henne med enorm värme - hon har känt sig så sedd, hon strålade som en sol. Blev helt spralligt lycklig när hon skulle få gips. Och hon ska absolut till daglig verksamhet imorgon - hon måste ju visa upp gipset!

Och mamma är lättad, jag var rädd att hon hade en propp. Och jag är så innerligt tacksam att vården fungerar när man behöver den. Och att vårdpersonal är så duktiga på att bemöta personer med intellektuell funktionsnedsättning. Heja er!

Och sen var det väldigt skönt att lämna henne på LSS-boendet ikväll, nu får de traggla hur man går med kryckor och fot i högläge med henne, och duscha med plastpåse om foten.

Kram 🐘

@Ros Starkt jobbat med att du stod på dig, och grattis till 1 år! Vad enormt gjort av dig. 🥳

Är det inte den ena så är det andra. Sitter på sjukhuset med yngsta dottern som har ont i foten. Så ont att läkaren på vårdcentralen tyckte att den skulle röntgas. Vi får se vart det slutar. Jag är mest rädd att hon har en propp.

Kram 🐘

Tiden rullar på och jag fortsätter det utan A. Har nu haft ork att prata med en psykolog och fått hjälp med mitt fortsatta nya jag framåt.Bra tips från psykologen var hur jag kan jobba med mig själv för att säga nej och inte försöka ställa upp på allt. Har en gång fått vara väldigt bestämd och tydlig med att jag inte vill då personen i fråga inte ville veta av mitt nej. Det var väldigt jobbigt att säga det men jag var tvungen och vilken lättnad jag känner nu. Jobbar även med min kost, träning och att pausa/vila ack så viktigt. Så lycklig att ha avstått A över ett års tid. Nu ut på en solig lunchpromenad.

Jag testar något nytt: Sweet Victory, ett tuggummi som ska ta bort sötsug. Man ska ta det efter måltid. Det verksamma ämnet är gymnema, om någon vill googla. ”En växtbaserad ingrediens som dämpar sötma och sötsug”.

Jag tog två igår, och jag ska nog bli än mer restriktiv och bara ta det när jag utsätts för frestelse eller känner mig trött och stressad och sötsugen pga det. Efter en stunds tuggande fick jag en nästan äcklig bitter smak i munnen. Inte ens äpplejuicen jag dricker på kvällen smakade gott. Inte ens snuset ”smakade” som det brukar (Velo breeze mango). Så nog påverkas smaklökarna alltid! Men som sagt, dagligen behöver jag inte ta det. Förutsatt att jag sköter mina måltider och mellanmål. Men inför fika på jobbet tex är det perfekt!

Kram 🐘

@JHL Jag har också sett det flera gånger, och jag vill inte sluta så. Plus att jag har 10-12 år kvar till pension, jag har många bra jobbår kvar. Den dagen jag slutar vill jag göra det för att jag vill. Helst vill jag fortsätta jobba på timlön ytterligare några år efter 67.

I fallet för ett år sedan försökte man övertala en snart 65-åring att sluta. Han ville inte. Då pekade man på mig istället, med högst vaga skäl, och det slutade med att han valde att sluta. Man använde mig som gisslan, och det retar ihjäl mig. Det kan jag dock inte bevisa, bara misstänka.

Min högste chef gjorde alla fel den gången. Han började med att prata med mig, innan förhandlingen ens. Individen är den sista man vidtalar. Först förhandlar man funktioner, och det är facket man har som motpart. Självklart kan individuella överenskommelser göras, men att vid sittande bord - som från klar himmel - få veta att man måste sluta var vidrigt. Jag växelvis grät och skällde ut mina chefer. Sopor. Sen fortsatte jag jobba, inte en sjukdag tog jag. En månad senare meddelade min kollega att han slutar. Och jag fick vara kvar. Usch, jag får flashbacks av obehag.

Men jag vet att jag gör ett bra jobb, och efter den senaste omorganisationen har jag verkligen fått visa det. Jag vill inte bli en bitter, gnällig, motvalls medarbetare som gör minsta möjliga och drömmer om pensionen. Jag vill ha ett roligt jobb och goda kontakter med alla kollegor till the bitter end.

Kram 🐘

Imorgon ska jag gå t jobbet har inte varit där sedan tisdagen i förra veckan. Så jag ser fram emot att träffa mina kollegor igen. Hostar fortfarande ganska mycket men imorgon och på fredag har jag inga besök utan mestadels administrativt arbete och telefonsamtal. På tal om telefonsamtal så ringde min handläggare på FK mig idag. Jag hade ansökt om hel sjukpenning för de dagar som jag har varit sjuk, hade även förklarat varför. Har även bett min läkare om intyg. Jag kunde inte prata när han ringde mig och jag fick inte tag i honom . Känns som om man alltid behöver övertyga vården och FK att det man säger stämmer, det är sant!

Mitt jobb betyder mycket socialt för mig för det mesta är det min man och jag samt barn plus svärdotter. Jag är naturligtvis väldigt tacksam över det men saknar ibland en vän som ringer och frågar hur det är. Jag har vänner men mer de som man har kontakt med lite då och då fast jag skulle nog säga att kontakten finns knappt nu. Det känns som om kontakten har ebbats ut i takt med min dotters mående/mitt mående. Jag skulle vilja skriva mycket mer om detta men får fortsätta en annan dag för jag behöver släcka lampan nu. Sover dåligt pga hostan får hoppas att det blir en bättre natt med lite mer sömn.

Allt gott t Er alla🙏🏻Kram 🤗🌷

@Geggan, @Andrahalvlek föreslår något jag själv ska praktisera och det är att hitta en nivå som man ligger på idag och jobba utifrån den. Jag kommer att praktisera det på löpning och roddmaskinen. Att mäta sig mot sin peak när man inte känner sig på topp blir extra och onödigt tungt, då är det bättre att mäta sig mot dagsläget (om man promt ska mäta sig mot något). Viktigast är dock att aktiviteten görs.

Tackkort medkämpar för deltagande! Det värmer. Idag surare än någonsin. Blev väckt alldeles för tidigt av sms-pling. Orkeslös, ont i huvet. Så skumt då det inte är några förkylningssymtom. Bara utslagen känsla. Ingen idé att kontakta vård heller när det inte finns ngt riktigt att ta på. 🙄

Hej,
Vet inte om du är här inne och läser någongång?
Men jag är här igen.. hade tappat taget helt så nu är jag på inne på banan igen.
Vore kul att få ett livstecken från dig, hur har du det? ❤️

@Andrahalvlek det är en hemsk upplevelse när ”man inte får vara med längre”. Tyvärr kommer det oftast en tidpunkt, jag har sett det flera gånget och själv varit utsatt för det, då erfarenhet och lång tid i ledningen ses som en nackdel och utrensning sker. Då spelar det ingen roll hur bra arbete du gjort, går lien så är det svårt att komma undan.

Bra och framför att mycket starkt att du kunde vända runt situationen när du skulle petas, det brukar vara svårt dels för att personen i fråga är rejält tilltufsad, nya roller där personen inte bedöms att passa för tillkommit mm.

PS. Extra kul är att en av cheferna, min högsta chef, försökte kicka mig ur gemenskapen för ett drygt år sedan. Då fick han veta att han levde. Jag, som blev oerhört chockad och ledsen, sa honom en sanningens ord. Och facket satte sig på bakhasorna, så allt slutade med att jag blev kvar. Och vi två pratade ut, så no hard feelings gällde efter det. När vi nu i vinter skulle göra en ny omorganisation skötte högste chefen allt by the book. Vis av tidigare erfarenheter.

@JHL Det är riktigt coolt. Ett tiotal brysselkål i magen innan frukostmackorna, och sen står jag mig utan sug fram till lunch. Magi 🤩

Ja, det är otroligt skönt att vi nu har tagit ett nytt steg i vår jobbrelation. I 15 år var jag personalansvarig på vårt företag, så jobbiga samtal är inget nytt för mig. Det är så ledsamt att ett helt jobbkollegie går och knyter näven i fickan och snackar skit om vb istället för att prata med honom. Jag är glad för bådas skull att jag pratade med honom. Imorgon ska mina chefer prata med honom, det blir spännande att höra sen vad han säger.

Kram 🐘

@geggan I hear you, ungefär samma här med jojo-livet av ork/ingen ork/tro man är frisk/inte frisk. Igår jobbade jag hel lång dag ffg på länge- var så trött så jag beställde sushi från Foodora och det händer inte ofta pga tycker vi kan masa oss iväg och handla vår egen sushi vi människor.
Ta det fortsatt lugnt ett bra tag, eller åtminstone med en dag i taget-tänket. Kram 🥰

@Andrahalvlek strongt jobbat med ditt sockersug. Jag ska testa ditt grönsaksupplägg med att klegga ihop handfatet. Jag återkopplar resultat senare.
Jag såg även i en tidigare post av dig att du har styrt upp en bättre relation med din kollega. Det måste vara skönt då vi spenderar en hel del tid på jobbet och det är bra vi om saker och ting flyter på.

@Sommar85 Alkoholen gör bara det psykiska måendet än värre. Sista gången hade jag varit nykter i 1,5 år, så jag kunde inte skylla på det.

Kram 🐘