Senaste kommentarerna i forumet

är ett fenomen som vi beroende tyvärr har problem med att hantera oavsett längden på nykterheten.
Jag gör som så att när jag känner att det börjar krypa i mig så tar jag ett steg tillbaka och funderar på om det verkligen berör mig eller om jag enbart kan vara åskådare till det som sker. I början var det lite knepigt men nu har jag det i mig och det är så mycket lättare att hantera. Och jag har som ett extra plus fått förmågan att släppa och glömma det som tidigare retat upp mig.

Sinnesron är guld värd !

Fick frågan igår om det inte är tråkigt att vara nykter när det är sommar. Svarade att det är inte tråkigare än att ha diabetes på sommaren. För just så är det sköter jag min sjukdom mår jag toppen, men missköter jag mig kan jag dö på kuppen.

Den personen tycker säkert att jag är knäpp, men just så är det.

Dessa två sjukdomar är så lika, livslånga och för att må bra så måste man vårda kropp och själ.

Så idag väljer jag att vara nykter vad som än händer, önskar er en fin söndag med mod, kraft och vilja// kram Strulan

...bara av att läsa de senaste inläggen här ?

Må du/ni var rädda om er, för jag tror bara var och en av oss har ett liv. Jag är högpresterande i samhällets ögon, en så’n som gick ur gymnasiet med högsta betyg i allt, läste vidare och fixade tentor, fick jobben jag sökte, men nu...30 år efter studenten och 15 olika jobb, vill jag prestera högt när det gäller förmågan att prioritera det som är viktigt på riktigt...vända på steken så att säga... Jag önskar du kunde fokusera på att bli bäst på att ta vara på livet Mrx, istället för att göra någonting som du beskriver som att hela din kropp protesterar emot ? och som jag uppfattar som att du är medveten om att ”att jobba övertid mot ens innersta vilja” inte leder till något gott. Lyssna på kroppen din ✨ Bli bäst på att lyssna på kroppen, när hjärnan ändå är fartblind...kanske, typ eller nå’t, tänker jag när jag läser om karriärer som inte föder något genuint gott.

Med önskan om sol ute och ”inne” ☀️

Ibland blir en stärkt av igenkänning, ibland tröstad, ibland lugnad, någon enstaka gång upprörd, forumet är fantastiskt, fyllt av så mycket värme och kärlek, styrka och mänsklighet och ja, en styr över det, sträckläser vid behov och pausar när en fått nog ?

Må du få en fin söndag ☀️ Jag ska ut på långpromenad med picknick, men först dra mig i skön säng en liten stund till ?

...den dör som alltid vill vara ”bäst” och prestera oavsett! Igenkänningsfaktor till max!
Min ansökan till karriärstjänster inom mitt yrke har jag skrivit full som ett ägg. Jävligt bra skrivet dock fast där jag efteråt fick ögna igenom styfting och stavningsfel. Och med det jag skrivit har jag lyckats få olika tjänster efter viss revidering varje gång.
Sen är pressen hård att man ska lyckas åstadkomma det man flosklat fram på papper... det tar på psyket... och då har vinet varit ett perfekt bedövningsmedel.

Att du tyckte min tråd var intressant..Jag har läst massor av trådar genom åren, och fått mycket stöd av det..Det blir som en slags Terapi, som man styr över själv..?

Säg till om du hittar någon mirakelkur mot högpresterandet. Jag tänkte börja mitt nya jobb efter semestern utan att överprestera och låta mig själv bli exploaterad. Ingen tackar en. Efter att överraskningen och nyhetens behag har lagt sig bland chefer och kollegie glömmer de bort att de drog vinstlotten när de anställde en tvångsmässig överpresterare, och så tar de en helt förgivet. Sen sitter man fast i den där rävsaxen där förväntningarna långt överskrider vad som är rimligt eller humant.

Jag känner mig verkligen som en Mirabelle, så jag tar tillbaka mitt gamla anvöndarnamn, när nu ni fina gamla vänner påminde mig om vem jag är :) Jag lägger till ett G-S, så att ni fina nya vänner inte tror att Glasögon-Smurfen gått upp i rök, alternativt håller sig undan för att fortsätta skåpsupa :)

Idag har varit en perfekt lördag. Långpromenad i solskenet och pingisturnering med gubben och yngsta telningen. Jag vann mest. Då är det en perfekt dag ;) Nu fattar jag vad ”alla andra” yrar om... Det här med uteserveringar och sug som väcks till liv. Jag har aldrig haft vanan att sätta mig och dricka så... Men idag blev jag sjukt sugen på att göra det. Om det var tanken som räknades hade jag varit majorly screwed. Men jag agerade inte på tanken, så ytterligare en vit semesterdag går till historien :) Kram på er!

Denna gången går jag hos en alkoholterapeut och det ger mig väldigt mkt. Men har skaffat mig många livlinor poddar, Cairy appen osv. Alla har vi olika behov men alla behöver vi viljan, styrkan och modet att göra valet att vara nykter.

Samma om man berättar, jag har valt att inte berätta men om någon frågar så svarar jag att det blivit alldeles för mkt och nu är det bra. Inte blivit någon stor sak om det

Var på AAmöte i torsdags. Hjälpte mig att tänka. Ska på nytt möte imorgon.
Pratar med mannen, prestation med barnen. Två av tre i familjen ställer frågor vilket är toppen. Men samtidigt också är såklart besvikelsen stor från alla. Jag fattar. Jag har bestämt mig. Inte dricka mer nu. Familjen är viktigast.
Livet ör viktigare.
Men hur löser ni alla situationer? Säger ni till alla ki umgås med att ni inte dricker längre, att ni är alloholist eller hur gör ni?
Jag tror inte alla i min vänkrets fattar hur jag har det. Vissa ser och fattat att jag inte kan kontrollera intaget men vissa vet inte alls och har inte sett mina värsta sidor .
Ska man prata med någon kunnig eller räcker det med möten och dessa forum?

Har haft en omänsklig arbetsbelastning de senaste veckorna. Det har blivit mycket övertid och jag har pressat mig själv till max. Sover dåligt när jag har för mycket på jobbet. Vaknar efter nån timme om jag lyckas somna. Hela min kropp sa till mig igår att den inte ville jobba mer övertid. Jag tog till mitt gamla trick och bostad mig med öl och vin. Satt hemma och jobbade från kl 06.30 - 22.15 igår. Jag mutade min trötta hjärna med öl från kl 15.00 tills jag stupade i säng runt kl 23.45. idag har ångest varit för djävligt. Det känns som jag våldtagit min egna kropp och inte lyssnat på den. Idag ligger jag spiknykter i soffan och hatar mig för att jag är dum mot mig själv. Vem kommer att tacka mig för att jag jobbar som en dåre. Varför kan jag inte bara släppa jobbet när jag gjort mina 8 timmar. Varför måste jag vara en högpresterande person.
/Mrx

Bra att du tagit dig hit, det finns många kloka människor här att få svar och stöd ifrån.
Vet inget hur det funkar med din operation. Men vet hur det är när stunden kommer och man måste ta ett beslut.
Spontant känner jag sök hjälp och ta den, för du är inte ensam med dessa problem och det finns hjälp att få.
Hoppas att det kommer in någon som kan ge dig mer svar// kram Strulan

Förvirrad och ledsen. I tisdags kom ultimatet från mannen och barnen.
Ge dig nu, drick inte mer eller så förlorar du oss..
Alla är arga, ledsna, griniga, lättstötta och besvikna.
Detta började för ca 3 år sedan då alkoholen ingick mer och mer i vårt liv/mitt liv.
Vi har alltid festat och haft partyn, alltid har alkohol varit med i vårt sociala liv och det har fungerat bra!
För 3 år sedan gjorde jag en gastric bypass och intaget av alkohol måste man då minska/sakta ned då alkoholen går rätt ut i blodet snabbare än om du har en magsäck. Men inte gjorde jag det..
Nu står jag här, ledsen, skäms, besviken på mig själv, vill ställa allt tillrätta, ha kvar min familj och leva ett normalt liv.
Kommer jag kunna det utan alkohol? Kommer jag kunna dricka ”normalt” mer? Kommer jag få tillbaka familjens tillit?
Någon som vet?

Jag ska kolla de tolv stegen och beroendepedagogen idag. Denna första semesterdag, när jag inte alls har massor att göra enligt gubbe bromskloss.... :) Ha en fin dag!

Tusen tack för tipset om Beroende pedagogen. Ha en härlig, nykter dag!

till de 12 stegen.
Du är en grym förebild för oss andra här. Stark Klok Modig.
Önskar dig en fin dag.

Miss lyckad, det där behövde jag just nu. ? Tack tack tack! Berättade för M och han svarade att det visste han redan. Många gånger undrar jag - trots ovan fina ord - vad jag gjort för att förtjäna honom.

Började skriva i ett par andra trådar och hade hur många tankar som helst för att försöka få ned på pränt för min egen, men...

Jag hinner inte nu. Ber att få återkomma både hos mig själv här, men också hos några andra av mina cybervänner.

Ska i väg och vara mormor/farmor på heltid ett par dagar. ? Vilken förmån det är med barnbarn. Med automatik blir det heller ingen alkohol. Dubbelt fantastiskt. Fy fasen vad jag känner mig privilegierad.

Ha en riktigt fin helg!

Kram på er

Just det, jag mår toppen igen. Som sagt, allt eller inget...

Så bra av dig. Visst är det enklare när man inser att känslohanteringen är det största felet som måste fixas typ?
Heja dig

Tack för din tråd, som varit min morgonläsningen idag ☀️ Precis vad jag behövde ?

Världen med nya ögon och nyttigt att reflektera. Önskar dig en riktigt fin lördag// kram Strulan ❤️??

Välkommen tillbaka! Träning ger så otroligt mycket! Fokus på andra saker än alkohol.
Jag är allt eller inget som person och försöker att hitta en balans. Det går ibland och ibland inte. Det viktiga är att aldrig ge upp och visa en stor medkänsla för sig själv <3
Kram?

Från varit en människa som gasat ifrån känslor och problem, håller jag på att bli en tänkare. Älskar att försöka förstå och acceptera, mig själv.
Vill tipsa om en sida som förklarar 12 stegsprogrammet och de 12 stegen ” Beroende pedagogen ”
https://bpedagog.wordpress.com/
Igår skulle mina gamla föräldrar 80+ ha ny telefoner, stresspåslag 200% de var som två barn. Tjafs, 1000 frågor och givetvis skrek Draken drick för tusan vin efter detta.
Insåg att jag är 0 stresstålig och att det är ett problem jag måste lösa.
Men skratt nu åt det och hur knäppt man reagerar och hur mycket man måste lära om.

Men de tre första stegen förklarar så bra vad som händer och med styrka från kunskap hittar man bromsen och allt stannar i tanken.

Idag skall här cyklas till strand och bad, livet är ett mysterium som är härligt att utforska.
Önskar er en fin lördag med styrka, mod och vilja, jag väljer att vara nykter vad som än händer idag// kram Strulan❤️??❤️??

Hej PEL!

Måste bara få skriva GRYMT härlig läsning, peppande!
Jag har haft någon flyktig tanke på att ”tänk om jag kunde dricka ett glas” men den stannade vid en kort period i min nykterhet (ligger några månader bakom dig i tid, nykter 8/12 2018) och jag är glad att jag alltid har den där återkommande tanken på att aldrig ta första glaset, just pga det du skriver, jag beter mig också illa och är dum och sen får jag ångest from hell, plus att jag dricker dygnets alla vakna timmar och inte är nykter i något sammanhang alls.
Mitt liv är så mycket bättre utan alkohol men jag känner igen mig i den där tanken på att det kommer bli tråkigt. Må hända, fast allt är ju va vi själva gör det till.. :)
Och gör man något kul blir det ju sällan tråkigt, det som är tråkigt är ju snarare det vi har insett: att göra bort sig, va dum med folk och ha ångest!

Kämpa på, mod och fortsatt styrka önskar jag dig!
/Dee

Tiden går och vi med den..Jag har läst många trådar, på forumet under flera år. Alla som har klarat sig och blivit fria, har också vacklat i början..Men dag läggs till dag, vecka till vecka osv..Jag har fått ett lugn och en säkerhet med tiden..Tror att vi omprogrammerar hjärnan genom insikter och förståelse för beroendet..Du kommer också dit, Styrkekram ?

Har jag varit en del av allt detta?
Har jag verkligen varit där?

Fredagkväll. 23:30. Tunnelbanan. Mitt i Stockholms hjärta.
Löningshelg. Vissa apraka. Killen bredvid mig har uppenbarligen redan haft en snefylla. Han luktar kräk.
Eller har han kanske hånglat med någon som nyss spytt?
Folk är glada i alla fall. Tur är väl det.

Men, är det verkligen sant att jag var en del av denna cirkus som jag nu storögt bevittnar?
Jag känner mig inte alls bekväm i miljön. Jag vill bara hem. Slippa se skiten.
Typ bara stänga ytterdörren och boa med tacksamheten.
Jag som brukade va nattens diva. Jag som brukade tycka att livet va perfekt med 1L vin i min lilla kropp. Sådär såsig och skönt slapp i kroppen liksom. Jag som brukade tänka ”jag kommer nog dö i det här eländet. Jag klarar aldrig av att bli nykter”. Jag som brukade tycka en nykter människa var världens mest keffa människa. En sån jag är nu. Exakt sån.

Tacksamhet!
/Dee